Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående förbättrat skydd vid sjukdom i anslutning till anstaltsvistelse eller värnpliktstjänstgöring. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1: 776 av fru Olsson, Elvy, och fröken Pehrsson samt II: 884 av fru Jonäna in. fl.

1969-04-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:34, Utlåtande i anledning av motioner angående förbättrat skydd vid sjukdom i anslutning till anstaltsvistelse eller värnpliktstjänstgöring. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1: 776 av fru Olsson, Elvy, och fröken Pehrsson samt II: 884 av fru Jonäna in. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1969

1

Nr 34

Utlåtande i anledning av motioner angående förbättrat skydd vid

sjukdom i anslutning till anstaltsvistelse eller värnpliktstjänstgöring.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,

1: 776 av fru Olsson, Elvy, och fröken Pehrsson samt II: 884 av fru Jonäna

in. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning om förbättrat skydd vid

sjukdom m. in. som inträffar i nära anslutning till anstaltsvistelse eller värnpliktstjänstgöring».

Gällande bestämmelser m. m.

Sjukförsäkringen inom den allmänna försäkringen syftar till att vid sjukdom

bereda de försäkrade sjukhjälp i form av sjukvårdsförmåner och sjukpenning.

Vidare utgår moderskapshjälp till kvinnor i samband med barnsbörd.

Sjukpenning förmåner

Den obligatoriska sjukpenningförsäkringen regleras i 3 kap. lagen om allmän

försäkring. För att kunna omfattas av sjukpenningförsäkringen måste

man vara antingen förvärvsarbetande eller tillhöra den grupp kvinnor, som

betecknas som hemmafruar. För att en försäkrads arbetsinkomst skall medföra

rätt till sjukpenningförsäkring måste arbetsinkomsten uppgå till minst

1 800 kr. om året. Den som har sådan inkomst skall vara tillförsäkrad en

grundsjukpenning på 6 kr. för dag. Försäkrad som har en arbetsinkomst

på minst 2 600 kr. skall dessutom vara tillförsäkrad en tilläggssjukpenning

på minst 1 kr. och högst 46 kr. för dag, beroende på årsinkomstens storlek.

Sammanlagda sjukpenningen för försäkrad med minst nämnda inkomst är

alltså lägst 7 kr. och högst 52 kr. för dag. Till personer, som tillhör hemmafruförsäkringen,

utgår grundsjukpenning med 6 kr. för dag. Hemmafru

kan genom frivillig försäkring förskaffa sig sjukpenningtillägg.

Placering i sjukpenningklass m. m.

Det ankommer på försäkringskassan att besluta om placering i sjukpenningklass,

när den försäkrade skrivs in hos kassan. Klassplaceringen skall

ske med ledning av den årsinkomst av förvärvsarbete, som den försäkrade

] Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 34

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1969

kan antas komma att tills vidare åtnjuta. Försäkringskassan är i vissa fall

skyldig att ompröva klassplaceringen. Främst gäller detta när det kommit

till kassans kännedom att försäkrads inkomstförhållanden undergått ändring

av betydelse för placeringen i sjukpenningklass. Kassan skall därvid

göra en bedömning av hur stor den försäkrades årsinkomst av förvärvsarbete

för den närmaste framtiden (ett å två år framåt) kan beräknas bliva.

Denna bedömning skall enligt 3 kap. 2 § tredje stycket lagen om allmän

försäkring »där förhållandena ej eljest äro kända för försäkringskassa,

grundas på de upplysningar, som kassan kan inhämta av den försäkrade

eller dennes arbetsgivare eller som må kunna framgå av den uppskattning,

som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst». Att inkomsten skall

beräknas som årsinkomst innebär att tillfälliga inkomständringar och inkomstvariationer

inte skall påverka klassplaceringen. Såsom ett allmänt rättesnöre

brukar inom försäkringskassorna tillämpas en sexmånadersregel,

som innebär att en inkomständring, som kan beräknas endast under högst

sex månader påverka den försäkrades inkomstförhållanden, anses som tillfällig

och icke föranleder ändrad klassplacering. Det må framhållas att en

försäkrad äger kvarstå i en sjukpenningklass även om inkomsten tillfälligtvis

helt upphör. En försäkrad som slutar en anställning men syftar till att

efter ett uppehåll ånyo taga en tjänst med inkomst av ungefär samma storlek

som den efter vilken han är klassplacerad får enligt angivna praxis stå kvar

i sin klass om uppehållet mellan anställningarna icke beräknas få längre

varaktighet än sex månader (se bl. a. Tidskrift för allmän försäkring 1968

s. 591 samt stencil S 1969: 3 angående Sjukförsäkringsförmåner vid vissa

former av anstaltsvård s. 52).

Beträffande försäkringskassornas tillämpning av bestämmelserna om placering

i sjukpenningklass vid arbetslöshet har chefen för socialdepartementet

i interpellationssvar under 1967 års riksdag anfört i huvudsak följande.

Ett avbrott i förvärvsarbetet på upp till sex månader medför inte någon

ändring i den försäkrades klassplacering. Visar det sig att avbrottet föranletts

av ofrivillig arbetslöshet sker inte någon ändring av klassplaceringen

så länge sådan arbetslöshet består. Detta gäller även om arbetslösheten

sträcker sig över mer än sex månader. Däremot får en försäkrad efter sex

månaders avbrott i förvärvsarbetet inte vara sjukpenningklassplacerad som

förvärvsarbetande, om arbetslösheten beror på honom själv. Exempel på

sådan självförvållad arbetslöshet, som leder till s. k. nollklassning, är att

den försäkrade visat arbetsovilja eller underlåtit att ta emot erbjudet lämpligt

arbete eller vägrat att undergå omskolning, som föreslagits av arbetsmarknadsmyndigheterna.

Den som fullgör värnplikt får i regel sina inkomstförhållanden helt ändrade.

Likväl skall värnpliktstjänstgöring inte påverka placering i sjukpenningklass,

utan den värnpliktige skall behålla den klass han hade vid tjänstgöringens

början. Upphör tjänstgöringen på grund av sjukdom, blir han

alltså omedelbart berättigad till sjukpenning enligt denna klass.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1969

3

Ändring av klassplaceringen i fall av ändrade inkomster får ske tidigast

vid det månadsskifte, som inträffar närmast efter det beslutet härom fattats.

Dock får försäkrads placering i sjukpenningklass inte ändras under tid då

denne lider av sjukdom, som förorsakar nedsättning av arbetsförmågan med

minst hälften.

Försäkrad är skyldig att så snart ske kan och senast inom två veckor till

försäkringskassan anmäla sådan stadigvarande ändring i sina inkomstförhållanden,

som är av betydelse för placeringen i sjukpenningklass.

Försäkringskassorna har att utöva fortlöpande kontroll över de försäkrades

klassplaceringar. För underlättande av kontrollen har stadgats skyldighet

för arbetsgivare att lämna uppgifter rörande arbetsanställning.

Beslut av försäkringskassa rörande sjukpenningklassplacering kan överklagas

hos riksförsäkringsverket. Mot riksförsäkringsverkets beslut kan

talan föras hos försäkringsdomstolen.

Undantag från rätt till sjukpenning för måner

I vissa fall utgår inte sjukpenning vid sjukdom, trots att den försäkrade

är placerad i sjukpenningklass. Bestämmelserna härom finns i 3 kap. 15 §

AFL. Enligt dessa bestämmelser utgår inte sjukpenning för tid då försäkrad

a) fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst, b) är intagen i annat

barnhem än mödrahem eller i ungdomsvårdsskola, c) är häktad eller intagen

i fångvårds- eller tvångsarbetsanstalt, d) är intagen i allmän vårdanstalt för

alkoholmissbrukare samt e) i annat fall än ovan sagts av annan orsak än

sjukdom tagits i förvar på det allmännas bekostnad. Föreskriften i punkt e)

är numera tillämplig endast för eventuella omhändertaganden i händelse

av krig.

Här avsedda undantagsregler har sin grund främst i det förhållandet, att

ifrågavarande försäkrade redan genom omhändertagandet på anstalt hindras

från att utöva förvärvsarbete och att de, så länge anstaltsvården varar, sålunda

ej går miste om någon arbetsinkomst vid inträffad sjukdom.

Det bör framhållas, att undantagsreglerna avser endast sjukpenningförmåner.

Däremot är de försäkrade, som här avses, i princip inte undantagna

från sjukvårdsförmånerna i AFL. För meddelad sjukvård utgår sålunda ersättning

i den mån den försäkrade har haft att slutligt svara för uppkommen

kostnad.

Utredning rörande sjukpenningskydd efter avslutad värnpliktstjänstgöring

I motioner, som väcktes i anledning av prop 1967: 147 angående ändring

i lagen den 14 maj 1954 (nr 243) om yrkesskadeförsäkring, m. m., togs upp

frågor som rör militärersättningsförordningen. Motionärerna anmärkte på

att avgränsningen av den personkrets, som förordningen omfattar, är vid

och önskade att Kungl. Maj:t skulle överväga det spörsmålet.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande anförde andra lagutskottet (2LU

1967:68) följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1969

Enligt utskottets uppfattning är de nuvarande reglerna föråldrade. Bestämmelserna

bör därför överses. Eu sadan översyn bör även kunna omfatta

en annan av motionärerna aktualiserad fråga, nämligen de värnpliktigas

s ju kpenningskydd efter avslutad tjänstgöring. En värnpliktig,

som Inre militärtjänstgöringens början ej placerats i sjukpenningklass,

bar ej rätt till sjukpenning om han är sjukskriven vid tjänstgöringens slut

och sjukdomen eller skadan ej har samband med militärtjänstgöringen. Bestämmelserna

har betydelse exempelvis för studerande. Yrkesskadeutredningen

föreslog att sjukpenning i dylika fall skulle utgivas som om skadan

utgjorde yrkesskada och sjukpenning utgå efter minst sjukpenningklass 11.

I propositionen har yrkesskadeutredningens förslag inte behandlats. Motionärerna

kritiserar detta och vill att frågan skall lösas i enlighet med utredningens

förslag. Som framgår av det ovan anförda anser utskottet att spörsmålet

bör närmare belysas. Saken är emellertid komplicerad och sammanhänger

bl. a. med regler på pensionssidan. Det är därför möjligt att frågan

inte kan lösas inom militärersättningsförordningen utan bör ses i ett större

sammanhang. Vad utskottet anfört angående behovet av översyn av militärersättningsförordningens

tillämpningsområde och de värnpliktigas sjukpenningskydd

efter tjänstgöringens slut bör bringas till Kungl. Maj ds kännedom.

Den 12 januari 1968 uppdrog Kungl. Majd åt försvarets civilförvaltning

att efter samråd med riksförsäkringsverket och andra berörda myndigheter

överse militärersättningsförordningen i de av riksdagen angivna hänseendena

och föreslå de bestämmelser som översynen kan ge anledning till.

Förslag av 1961 års sjukförsåhringsutredning

1961 års sjukförsäkringsutredning har avgivit ett den 19 mars 1969 dagtecknat

betänkande med titeln Sjuk försäkringsförmåner vid vissa former av

anstaltsvård (stencil S 1969:3). Betänkandet avser således bestämmelserna

i 3 kap. 15 § AFL, för vilka ovan redogjorts. Såvitt här är av direkt intresse

anför utredningen i sin sammanfattning av förslaget bl. a. följande.

För ungdomsvårdsskoleelev i vård utom skola är situationen sådan att en

ändring är befogad. Vårdformen utgör en förberedelse för elevs utskrivning

från ungdomsvårdsskola och används i regel som en övergång mellan anstaltsmiljön

och de mera fria förhållanden som eleven möter efter utskrivningen.

Det övervägande antalet av de elever som vårdas utom skola har

avlönat förvärvsarbete varför deras förvärvsmöjligheter förändras vid arbetsoförmåga

på grund av sjukdom. De har dessutom att själva svara för utgifter

för sitt upphälle. Utredningen föreslår därför att ungdomsvårdsskoleelev

i vård utom skola inte skall vara undantagen från sjukpenningförmåner.

Härvid förutsätts att han i händelse av sjukdom själv skall svara för sina

vård- och underhållskostnader.

Långtidspermitterade inom kriminalvården betraktas formellt sett som

intagna i fångvårdsanstalt men deras ställning i övrigt är att jämföra med

frivårdsklientelets, som äger rätt till sjukpenningförmåner. Under långtidspermission,

som används som en övergångsform mellan anstalts- och frivård,

föreligger för permitenten motsvarande förhållanden i fråga om förvärvsmöjligheter

och utgifter för uppehälle som för ungdomsvårdsskoleelev i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 dr 1969

5

vård utom skola. Utredningen föreslår därför att långtidspermitterad inte

skall vara undantagen från sjukpenningförmåner.

Förhållandena för de intagna i allmänna anstalter för alkoholmissbrukare

kan synas vara desamma som för övriga omhändertagna vilka är undantagna

från rätt till sjukpenning under anstaltsvistelsen. I ett väsentligt avseende

är emellertid situationen helt annorlunda för dem, nämligen i fråga

om deras hälsotillstånd. Enligt en av 1964 års nykterhetsvårdsundersökning

redovisad undersökning (SOU 1967:36) avseende nykterhetsvårdsanstalternas

klientel, bedömdes endast 12 %> av de frivilligt ingångna och endast 19 %

av de tvångsintagna i allmän anstalt för alkoholmissbrukare vara friska.

Vid denna bedömning av hälsotillståndet bortsåg man dock från alkoholism

eftersom samtliga intagna ansågs lida därav. Utredningen konstaterar att

alkoholism enligt numera vedertagen uppfattning är att anse såsom sjukdom.

Det måste därför anses följdriktigt att betrakta vård på allmän vårdanstalt

för alkoholmissbrukare som betingad av sjukdom. Mot denna bakgrund

föreslår utredningen att den som vårdas på allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare

skall likställas med andra försäkrade och således inte vara

undantagen från sjukpenningförmåner.

Utskottet

Sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring har till uppgift att under

sjukdom kompensera inkomstbortfall. Sjukpenning är graderad efter inkomst

enligt eu särskild skala. Tillfälliga inkomstförändringar skall ej påverka inplaceringen

i sjukpenningklass. I praxis tillämpas regeln att inkomständring

under sex månader ej påverkar klassplaceringen. För värnpliktiga gäller en

särskild regel som innebär att de när de rycker ut från tjänstgöringen har

kvar den klassplacering de hade vid tjänstgöringens början. Sjukpenning

utgår inte under tiden för värnpliktstjänstgöring eller vid vård på vissa anstalter.

I förevarande motioner begärs utredning av frågan om förbättrade sjukpenningförmåner

till personer som utskrivs från anstalter samt till värnpliktiga

vid tjänstgöringstidens slut.

Vad först angår de värnpliktiga innebär den ovan relaterade regeln att

problemen torde begränsas till sådana, som vid inryckningen till militärtjänst

ej var placerade i sjukpenningklass eller endast var berättigade till

låg sjukpenning. Denna fråga är på riksdagens begäran föremål för utredning

inom försvarets civilförvaltning.

När det gäller de anstaltsvårdade har 1961 års sjukförsäkringsutredning

lagt fram ett förslag, som innebär att sjukpenning skall kunna utgå till ungdomsvårdsskoleelever

vid vård utom skola samt till långtidspermitterade

inom kriminalvården, allt under förutsättning att de på grund av förvärvsinkomst

är sjukpenningklassplacerade. Sjukpenning skall vidare enligt utredningens

förslag utgå vid vistelse på vårdanstalt för alkoholmissbrukare. Utredningen

betonar vidare vikten av en utökad information från fångvårdsanstalter

och ungdomsvårdsskolor till försäkringskassorna i fråga om så
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 3A år 1969

dana förhållanden, som påverkar sjukpenningrätt och klassplacering. En

sådan information är av betydelse med hänsyn till att ändring av sjukpenningklass

får ske tidigast vid månadsskiftet efter försäkringskassas beslut

i saken. De ändrade regler i fråga om rätt till sjukpenning utredningen föreslagit

anknyter till principen att vederbörande på grund av förvärvsarbete

skall vara sjukpenningklassplacerad. Utskottet anser det viktigt att denna

princip upprätthålles. Utskottet kan alltså inte biträda motionerna i den mån

de går ut på att tillförsäkra personer som utskrivits från anstalt sjukpenning

utan avseende på om de på grund av förvärvsarbete placerats i sjukpenningklass.

Med hänsyn till vad ovan anförts beträffande de värnpliktiga och till det

framlagda betänkandet beträffande de anstaltsvårdade, vilket kommer att

remissbehandlas, finns det inte någon anledning för riksdagen att ta något

initiativ av det slag motionärerna begärt.

Utskottet hemställer,

att motionerna 1:776 och 11:884 inte föranleder någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 april 1969

På andra lagutskottets vägnar:

RUTH IIAMR1N-THORELL

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Lars Larsson

(s), Dahlberg (s), Hiibinette (in), Wanhainen (s), Österdahl (fp), Högström

(sj och Andreasson (ep)*;

från andra kammaren: herr Odhe (s), fröken Wetterström (in)*, fröken

Sandell (s), herrar Fredriksson (s), Svensson i Kungälv (s)*, Larsson i Öskevik

(ep), fru Sigurdsen (s) * och herr Romanus (fp).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Svenska Reproduktions AB 1969

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.