Utlåtande i anledning av motioner angående förbättrat skydd vid sjukdom i anslutning till anstaltsvistelse eller värnpliktstjänstgöring. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1: 776 av fru Olsson, Elvy, och fröken Pehrsson samt II: 884 av fru Jonäna in. fl.
1969-04-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1969:34, Utlåtande i anledning av motioner angående förbättrat skydd vid sjukdom i anslutning till anstaltsvistelse eller värnpliktstjänstgöring. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1: 776 av fru Olsson, Elvy, och fröken Pehrsson samt II: 884 av fru Jonäna in. fl.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1969
1
Nr 34
Utlåtande i anledning av motioner angående förbättrat skydd vid
sjukdom i anslutning till anstaltsvistelse eller värnpliktstjänstgöring.
Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,
1: 776 av fru Olsson, Elvy, och fröken Pehrsson samt II: 884 av fru Jonäna
in. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning om förbättrat skydd vid
sjukdom m. in. som inträffar i nära anslutning till anstaltsvistelse eller värnpliktstjänstgöring».
Gällande bestämmelser m. m.
Sjukförsäkringen inom den allmänna försäkringen syftar till att vid sjukdom
bereda de försäkrade sjukhjälp i form av sjukvårdsförmåner och sjukpenning.
Vidare utgår moderskapshjälp till kvinnor i samband med barnsbörd.
Sjukpenning förmåner
Den obligatoriska sjukpenningförsäkringen regleras i 3 kap. lagen om allmän
försäkring. För att kunna omfattas av sjukpenningförsäkringen måste
man vara antingen förvärvsarbetande eller tillhöra den grupp kvinnor, som
betecknas som hemmafruar. För att en försäkrads arbetsinkomst skall medföra
rätt till sjukpenningförsäkring måste arbetsinkomsten uppgå till minst
1 800 kr. om året. Den som har sådan inkomst skall vara tillförsäkrad en
grundsjukpenning på 6 kr. för dag. Försäkrad som har en arbetsinkomst
på minst 2 600 kr. skall dessutom vara tillförsäkrad en tilläggssjukpenning
på minst 1 kr. och högst 46 kr. för dag, beroende på årsinkomstens storlek.
Sammanlagda sjukpenningen för försäkrad med minst nämnda inkomst är
alltså lägst 7 kr. och högst 52 kr. för dag. Till personer, som tillhör hemmafruförsäkringen,
utgår grundsjukpenning med 6 kr. för dag. Hemmafru
kan genom frivillig försäkring förskaffa sig sjukpenningtillägg.
Placering i sjukpenningklass m. m.
Det ankommer på försäkringskassan att besluta om placering i sjukpenningklass,
när den försäkrade skrivs in hos kassan. Klassplaceringen skall
ske med ledning av den årsinkomst av förvärvsarbete, som den försäkrade
] Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 34
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1969
kan antas komma att tills vidare åtnjuta. Försäkringskassan är i vissa fall
skyldig att ompröva klassplaceringen. Främst gäller detta när det kommit
till kassans kännedom att försäkrads inkomstförhållanden undergått ändring
av betydelse för placeringen i sjukpenningklass. Kassan skall därvid
göra en bedömning av hur stor den försäkrades årsinkomst av förvärvsarbete
för den närmaste framtiden (ett å två år framåt) kan beräknas bliva.
Denna bedömning skall enligt 3 kap. 2 § tredje stycket lagen om allmän
försäkring »där förhållandena ej eljest äro kända för försäkringskassa,
grundas på de upplysningar, som kassan kan inhämta av den försäkrade
eller dennes arbetsgivare eller som må kunna framgå av den uppskattning,
som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst». Att inkomsten skall
beräknas som årsinkomst innebär att tillfälliga inkomständringar och inkomstvariationer
inte skall påverka klassplaceringen. Såsom ett allmänt rättesnöre
brukar inom försäkringskassorna tillämpas en sexmånadersregel,
som innebär att en inkomständring, som kan beräknas endast under högst
sex månader påverka den försäkrades inkomstförhållanden, anses som tillfällig
och icke föranleder ändrad klassplacering. Det må framhållas att en
försäkrad äger kvarstå i en sjukpenningklass även om inkomsten tillfälligtvis
helt upphör. En försäkrad som slutar en anställning men syftar till att
efter ett uppehåll ånyo taga en tjänst med inkomst av ungefär samma storlek
som den efter vilken han är klassplacerad får enligt angivna praxis stå kvar
i sin klass om uppehållet mellan anställningarna icke beräknas få längre
varaktighet än sex månader (se bl. a. Tidskrift för allmän försäkring 1968
s. 591 samt stencil S 1969: 3 angående Sjukförsäkringsförmåner vid vissa
former av anstaltsvård s. 52).
Beträffande försäkringskassornas tillämpning av bestämmelserna om placering
i sjukpenningklass vid arbetslöshet har chefen för socialdepartementet
i interpellationssvar under 1967 års riksdag anfört i huvudsak följande.
Ett avbrott i förvärvsarbetet på upp till sex månader medför inte någon
ändring i den försäkrades klassplacering. Visar det sig att avbrottet föranletts
av ofrivillig arbetslöshet sker inte någon ändring av klassplaceringen
så länge sådan arbetslöshet består. Detta gäller även om arbetslösheten
sträcker sig över mer än sex månader. Däremot får en försäkrad efter sex
månaders avbrott i förvärvsarbetet inte vara sjukpenningklassplacerad som
förvärvsarbetande, om arbetslösheten beror på honom själv. Exempel på
sådan självförvållad arbetslöshet, som leder till s. k. nollklassning, är att
den försäkrade visat arbetsovilja eller underlåtit att ta emot erbjudet lämpligt
arbete eller vägrat att undergå omskolning, som föreslagits av arbetsmarknadsmyndigheterna.
Den som fullgör värnplikt får i regel sina inkomstförhållanden helt ändrade.
Likväl skall värnpliktstjänstgöring inte påverka placering i sjukpenningklass,
utan den värnpliktige skall behålla den klass han hade vid tjänstgöringens
början. Upphör tjänstgöringen på grund av sjukdom, blir han
alltså omedelbart berättigad till sjukpenning enligt denna klass.
Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1969
3
Ändring av klassplaceringen i fall av ändrade inkomster får ske tidigast
vid det månadsskifte, som inträffar närmast efter det beslutet härom fattats.
Dock får försäkrads placering i sjukpenningklass inte ändras under tid då
denne lider av sjukdom, som förorsakar nedsättning av arbetsförmågan med
minst hälften.
Försäkrad är skyldig att så snart ske kan och senast inom två veckor till
försäkringskassan anmäla sådan stadigvarande ändring i sina inkomstförhållanden,
som är av betydelse för placeringen i sjukpenningklass.
Försäkringskassorna har att utöva fortlöpande kontroll över de försäkrades
klassplaceringar. För underlättande av kontrollen har stadgats skyldighet
för arbetsgivare att lämna uppgifter rörande arbetsanställning.
Beslut av försäkringskassa rörande sjukpenningklassplacering kan överklagas
hos riksförsäkringsverket. Mot riksförsäkringsverkets beslut kan
talan föras hos försäkringsdomstolen.
Undantag från rätt till sjukpenning för måner
I vissa fall utgår inte sjukpenning vid sjukdom, trots att den försäkrade
är placerad i sjukpenningklass. Bestämmelserna härom finns i 3 kap. 15 §
AFL. Enligt dessa bestämmelser utgår inte sjukpenning för tid då försäkrad
a) fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst, b) är intagen i annat
barnhem än mödrahem eller i ungdomsvårdsskola, c) är häktad eller intagen
i fångvårds- eller tvångsarbetsanstalt, d) är intagen i allmän vårdanstalt för
alkoholmissbrukare samt e) i annat fall än ovan sagts av annan orsak än
sjukdom tagits i förvar på det allmännas bekostnad. Föreskriften i punkt e)
är numera tillämplig endast för eventuella omhändertaganden i händelse
av krig.
Här avsedda undantagsregler har sin grund främst i det förhållandet, att
ifrågavarande försäkrade redan genom omhändertagandet på anstalt hindras
från att utöva förvärvsarbete och att de, så länge anstaltsvården varar, sålunda
ej går miste om någon arbetsinkomst vid inträffad sjukdom.
Det bör framhållas, att undantagsreglerna avser endast sjukpenningförmåner.
Däremot är de försäkrade, som här avses, i princip inte undantagna
från sjukvårdsförmånerna i AFL. För meddelad sjukvård utgår sålunda ersättning
i den mån den försäkrade har haft att slutligt svara för uppkommen
kostnad.
Utredning rörande sjukpenningskydd efter avslutad värnpliktstjänstgöring
I motioner, som väcktes i anledning av prop 1967: 147 angående ändring
i lagen den 14 maj 1954 (nr 243) om yrkesskadeförsäkring, m. m., togs upp
frågor som rör militärersättningsförordningen. Motionärerna anmärkte på
att avgränsningen av den personkrets, som förordningen omfattar, är vid
och önskade att Kungl. Maj:t skulle överväga det spörsmålet.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande anförde andra lagutskottet (2LU
1967:68) följande.
4 Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1969
Enligt utskottets uppfattning är de nuvarande reglerna föråldrade. Bestämmelserna
bör därför överses. Eu sadan översyn bör även kunna omfatta
en annan av motionärerna aktualiserad fråga, nämligen de värnpliktigas
s ju kpenningskydd efter avslutad tjänstgöring. En värnpliktig,
som Inre militärtjänstgöringens början ej placerats i sjukpenningklass,
bar ej rätt till sjukpenning om han är sjukskriven vid tjänstgöringens slut
och sjukdomen eller skadan ej har samband med militärtjänstgöringen. Bestämmelserna
har betydelse exempelvis för studerande. Yrkesskadeutredningen
föreslog att sjukpenning i dylika fall skulle utgivas som om skadan
utgjorde yrkesskada och sjukpenning utgå efter minst sjukpenningklass 11.
I propositionen har yrkesskadeutredningens förslag inte behandlats. Motionärerna
kritiserar detta och vill att frågan skall lösas i enlighet med utredningens
förslag. Som framgår av det ovan anförda anser utskottet att spörsmålet
bör närmare belysas. Saken är emellertid komplicerad och sammanhänger
bl. a. med regler på pensionssidan. Det är därför möjligt att frågan
inte kan lösas inom militärersättningsförordningen utan bör ses i ett större
sammanhang. Vad utskottet anfört angående behovet av översyn av militärersättningsförordningens
tillämpningsområde och de värnpliktigas sjukpenningskydd
efter tjänstgöringens slut bör bringas till Kungl. Maj ds kännedom.
Den 12 januari 1968 uppdrog Kungl. Majd åt försvarets civilförvaltning
att efter samråd med riksförsäkringsverket och andra berörda myndigheter
överse militärersättningsförordningen i de av riksdagen angivna hänseendena
och föreslå de bestämmelser som översynen kan ge anledning till.
Förslag av 1961 års sjukförsåhringsutredning
1961 års sjukförsäkringsutredning har avgivit ett den 19 mars 1969 dagtecknat
betänkande med titeln Sjuk försäkringsförmåner vid vissa former av
anstaltsvård (stencil S 1969:3). Betänkandet avser således bestämmelserna
i 3 kap. 15 § AFL, för vilka ovan redogjorts. Såvitt här är av direkt intresse
anför utredningen i sin sammanfattning av förslaget bl. a. följande.
För ungdomsvårdsskoleelev i vård utom skola är situationen sådan att en
ändring är befogad. Vårdformen utgör en förberedelse för elevs utskrivning
från ungdomsvårdsskola och används i regel som en övergång mellan anstaltsmiljön
och de mera fria förhållanden som eleven möter efter utskrivningen.
Det övervägande antalet av de elever som vårdas utom skola har
avlönat förvärvsarbete varför deras förvärvsmöjligheter förändras vid arbetsoförmåga
på grund av sjukdom. De har dessutom att själva svara för utgifter
för sitt upphälle. Utredningen föreslår därför att ungdomsvårdsskoleelev
i vård utom skola inte skall vara undantagen från sjukpenningförmåner.
Härvid förutsätts att han i händelse av sjukdom själv skall svara för sina
vård- och underhållskostnader.
Långtidspermitterade inom kriminalvården betraktas formellt sett som
intagna i fångvårdsanstalt men deras ställning i övrigt är att jämföra med
frivårdsklientelets, som äger rätt till sjukpenningförmåner. Under långtidspermission,
som används som en övergångsform mellan anstalts- och frivård,
föreligger för permitenten motsvarande förhållanden i fråga om förvärvsmöjligheter
och utgifter för uppehälle som för ungdomsvårdsskoleelev i
Andra lagutskottets utlåtande nr 34 dr 1969
5
vård utom skola. Utredningen föreslår därför att långtidspermitterad inte
skall vara undantagen från sjukpenningförmåner.
Förhållandena för de intagna i allmänna anstalter för alkoholmissbrukare
kan synas vara desamma som för övriga omhändertagna vilka är undantagna
från rätt till sjukpenning under anstaltsvistelsen. I ett väsentligt avseende
är emellertid situationen helt annorlunda för dem, nämligen i fråga
om deras hälsotillstånd. Enligt en av 1964 års nykterhetsvårdsundersökning
redovisad undersökning (SOU 1967:36) avseende nykterhetsvårdsanstalternas
klientel, bedömdes endast 12 %> av de frivilligt ingångna och endast 19 %
av de tvångsintagna i allmän anstalt för alkoholmissbrukare vara friska.
Vid denna bedömning av hälsotillståndet bortsåg man dock från alkoholism
eftersom samtliga intagna ansågs lida därav. Utredningen konstaterar att
alkoholism enligt numera vedertagen uppfattning är att anse såsom sjukdom.
Det måste därför anses följdriktigt att betrakta vård på allmän vårdanstalt
för alkoholmissbrukare som betingad av sjukdom. Mot denna bakgrund
föreslår utredningen att den som vårdas på allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare
skall likställas med andra försäkrade och således inte vara
undantagen från sjukpenningförmåner.
Utskottet
Sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring har till uppgift att under
sjukdom kompensera inkomstbortfall. Sjukpenning är graderad efter inkomst
enligt eu särskild skala. Tillfälliga inkomstförändringar skall ej påverka inplaceringen
i sjukpenningklass. I praxis tillämpas regeln att inkomständring
under sex månader ej påverkar klassplaceringen. För värnpliktiga gäller en
särskild regel som innebär att de när de rycker ut från tjänstgöringen har
kvar den klassplacering de hade vid tjänstgöringens början. Sjukpenning
utgår inte under tiden för värnpliktstjänstgöring eller vid vård på vissa anstalter.
I förevarande motioner begärs utredning av frågan om förbättrade sjukpenningförmåner
till personer som utskrivs från anstalter samt till värnpliktiga
vid tjänstgöringstidens slut.
Vad först angår de värnpliktiga innebär den ovan relaterade regeln att
problemen torde begränsas till sådana, som vid inryckningen till militärtjänst
ej var placerade i sjukpenningklass eller endast var berättigade till
låg sjukpenning. Denna fråga är på riksdagens begäran föremål för utredning
inom försvarets civilförvaltning.
När det gäller de anstaltsvårdade har 1961 års sjukförsäkringsutredning
lagt fram ett förslag, som innebär att sjukpenning skall kunna utgå till ungdomsvårdsskoleelever
vid vård utom skola samt till långtidspermitterade
inom kriminalvården, allt under förutsättning att de på grund av förvärvsinkomst
är sjukpenningklassplacerade. Sjukpenning skall vidare enligt utredningens
förslag utgå vid vistelse på vårdanstalt för alkoholmissbrukare. Utredningen
betonar vidare vikten av en utökad information från fångvårdsanstalter
och ungdomsvårdsskolor till försäkringskassorna i fråga om så
-
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 3A år 1969
dana förhållanden, som påverkar sjukpenningrätt och klassplacering. En
sådan information är av betydelse med hänsyn till att ändring av sjukpenningklass
får ske tidigast vid månadsskiftet efter försäkringskassas beslut
i saken. De ändrade regler i fråga om rätt till sjukpenning utredningen föreslagit
anknyter till principen att vederbörande på grund av förvärvsarbete
skall vara sjukpenningklassplacerad. Utskottet anser det viktigt att denna
princip upprätthålles. Utskottet kan alltså inte biträda motionerna i den mån
de går ut på att tillförsäkra personer som utskrivits från anstalt sjukpenning
utan avseende på om de på grund av förvärvsarbete placerats i sjukpenningklass.
Med hänsyn till vad ovan anförts beträffande de värnpliktiga och till det
framlagda betänkandet beträffande de anstaltsvårdade, vilket kommer att
remissbehandlas, finns det inte någon anledning för riksdagen att ta något
initiativ av det slag motionärerna begärt.
Utskottet hemställer,
att motionerna 1:776 och 11:884 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 10 april 1969
På andra lagutskottets vägnar:
RUTH IIAMR1N-THORELL
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Lars Larsson
(s), Dahlberg (s), Hiibinette (in), Wanhainen (s), Österdahl (fp), Högström
(sj och Andreasson (ep)*;
från andra kammaren: herr Odhe (s), fröken Wetterström (in)*, fröken
Sandell (s), herrar Fredriksson (s), Svensson i Kungälv (s)*, Larsson i Öskevik
(ep), fru Sigurdsen (s) * och herr Romanus (fp).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Svenska Reproduktions AB 1969
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.