Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till studiebidrag m. m. för budgetåret 1969/70, såvitt avser ändring i studiehjälpsreglementet och studiemedelsförförordningen, jämte motioner i ämnet.

1969-04-22 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:38, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till studiebidrag m. m. för budgetåret 1969/70, såvitt avser ändring i studiehjälpsreglementet och studiemedelsförförordningen, jämte motioner i ämnet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

1

Nr 38

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till studiebidrag m. m. för budgetåret 1969/70, såvitt avser

ändring i studiehjälpsreglementet och studiemedelsförförordningen,

jämte motioner i ämnet.

Genom en den 21 februari 1969 dagtecknad proposition, nr 16, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över utbildningsärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om ändring i studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964 (nr 402),

2) förordning om ändring i studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 (nr 401),

dels anvisa anslag till Studiebidrag m. m. och till Allmänna studielånefonden

för budgetåret 1969/70.

Propositionen har, såvitt den avser författningsändringarna, hänvisats till lagutskott

och behandlats av andra lagutskottet. I övrigt har propositionen hänvisats till

statsutskottet.

I samband med propositionen har andra lagutskottet behandlat följande motioner.

A. Vid riksdagens början väckta motioner

1) de likalydande motionerna 1:14 av herr Larsson, Thorsten, m. fl. och II: 16

av herr Dahlgren m. fl. om förbättring av det studiesociala stödet,

2) de likalydande motionerna I: 84 av herr Lindblad och 11:100 av herr Westberg

i Ljusdal om ökade möjligheter att erhålla statliga studielån,

3) de likalydande motionerna I: 460 av herr Andersson, Axel, och II: 532 av herr

Hammarsten m. fl. om ökat inackorderingstillägg till vissa skolelever (motionerna

har hänvisats till statsutskottet men har därefter överlämnats till lagutskott, se SU

1969: 32),

4) de likalydande motionerna I: 771 av herr Larsson, Thorsten, och II: 890 av

herrar Larsson i Borrby och Boo angående inkomstprövningen av viss studiehjälp,

samt

5) motionen II: 886 av fru Kristensson om återställande av studiebidragens realvärde,

m. m.

B. 1 anledning av propositionen väckta motioner

6) de likalydande motionerna 1:921 av herr Kaijser och II: 1054 av herr

Ringaby,

7) de likalydande motionerna I: 927 av herr Andreasson och herr Larsson,

Thorsten, samt II: 1063 av herrar Mattsson och Gustavsson i Alvesta,

8) de likalydande motionerna I: 929 av herr Wirtén och II: 1064 av herr Strömberg,

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 saml. 2 avd. Nr 38

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

9) de likalydande motionerna 1:930 av herr Österdahl och II: 1065 av herrar

Westberg i Ljusdal och Nelander, såvitt avser ändring i studiemedelsförordningen

(hemställan under A). Ett i motionerna upptaget yrkande (hemställan under B)

angående utbildningsbidrag behandlas av statsutskottet i utlåtande nr 58.

I prop. 1969: 25 med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m. m. framläggs

författningsförslag, som har samband med de i detta utlåtande behandlade

frågorna. Huvuddelen av nämnda proposition behandlas av första lagutskottet i

utlåtande nr 32. I viss del, som här inte är aktuell, behandlas propositionen av

bevillningsutskottet.

Huvudsakliga innehållet i prop. 16 och prop. 25

Prop. 16

I propositionen läggs flera reformförslag på det studiesociala området fram.

Åtgärderna tar sikte främst på studerande barn till lägre inkomsttagare och till

vuxna studerande.

Det inkomstprövade tillägget i studiehjälpen föreslås bli höjt med 225 kr. per

läsår för ogift studerande med syskon under 16 år. Detta innebär att i bidrag till

studerande vid fackskolor, gymnasier, yrkesskolor m. fl. skolor kan komma att

utgå 3 150 kr. per läsår.

Maximibeloppet för lån från allmänna studielånefonden höjs enligt förslaget

från 5 000 kr. till 6 500 kr.

I studiehjälpssystemet föreslås en ändring av gränsen mellan elever som anses

tillhöra familjens ekonomi och övriga elever. En strikt åldersgräns om 20 år

föreslås.

Vuxenstuderande föreslås få en möjlighet till partiell befrielse från skyldighet

att betala tillbaka studielån från allmänna studielånefonden. Befrielsen skall få

avse högst hälften av lånebeloppet, dock högst 4 950 kr. jämte ränta.

Den minsta återbetalningstiden för återbetalningspliktiga studiemedel föreslås

normalt bli minst 15 år i stället för nuvarande 10 år. Vidare föreslås att åldersgränsen

för erhållande av studiemedel höjs från 40 till 45 år.

Den del av propositionen, som hänvisats till statsutskottet, avser förutom vissa

anslag en anmälan om tillsyn av barn till studerande.

Prop. 25

I prop. 25, som enligt det ovan sagda i huvuddelen behandlas av första lagutskottet,

föreslås myndighetsåldern sänkt från 21 till 20 år. Vidare föreslås att ungdomar

i ålder 18—20 år i flera hänseenden skall få en mera självständig ställning

än f. n. Sålunda skall den som har fyllt 18 år själv få ta upp och förfoga över

studiemedel och statliga bosättningslån men däremot inte studiehjälp. Han skall

också utan förmyndarens samtycke kunna hyra bostad för eget bruk. Den behörighet

att ingå sedvanliga rättshandlingar för den dagliga hushållningen m. m. som

redan nu tillkommer gift underårig föreslås utvidgad till alla underåriga som har

eget hushåll.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

3

De vid propositionen fogade författningsförslagen är av följande lydelse.

Förslag

till

Förordning

om ändring i studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964 (nr 402)

Härigenom förordnas, att 4, 13, 21, 24 och 26 §§ studiehjälpsreglementet den

4 juni 19641 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §.

Till studerande, som börjat sina studier

vid läroanstalten eller utbildningslinjen

före det år under vilket han fyller

tjugoett år, utgår studiehjälp i form

av studiebidrag jämte tillägg och studielån.

Till annan

Till studerande

Till studerande, som fyller högst

nitton år under det kalenderår då läsåret

eller kursen börjar, utgår studiehjälp

i form av studiebidrag jämte tilllägg

och studielån. För kurstid efter

den 30 juni det kalenderår, då den studerande

fyller tjugo år, gäller detta endast

om denna kurstid omfattar mindre

än två månader.

och studielån,

dessutom resekostnadsersättning.

13 §.

Inkomstprövat tillägg------------följande belopp.

Ha den studerandes föräldrar vårdnaden

om annat barn än den studerande

och har detta barn icke fyllt

sexton år, eller äro föräldrarna pliktiga

att till fullgörande av lagstadgad

underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag

till sådant barn, utgår inkomstprövat

tillägg med tjugofem kronor

högre belopp i månaden än som anges

i uppställningen. Detta gäller dock ej

om den studerande är gift.

1 Senaste lydelse av 4 och 21 §§ se 1967: 302 samt av 26 § se 1965: 248.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

(Nuvarande lydelse)

Studielån utgår med högst femtusen

kronor för läsår. Om synnerliga skäl

föreligga, får dock studielån utöver

detta belopp beviljas studerande som

bedriver heltidsstudier och har vårdnaden

om barn, som icke fyllt sexton

år, eller är pliktig att till fullgörande

av lagstadgad underhållsskyldighet utgiva

underhållsbidrag till sådant barn.

Studielånets storlek-----

Om fullgörandet

Låntagare, vars

Avlider låntagaren,

Vad i detta reglemente är stadgat

om föräldrar avser dels fader och moder

som ha vårdnaden eller, i fråga om

studerande som fyllt tjugoett år, senast

haft vårdnaden om den studerande,

dels fader eller moder som stadigvarande

sammanbor med vårdnadshavare

som nu sagts. I fråga om fosterbarn

eller adoptivbarn gäller vad som

sägs om föräldrar i stället fosterföräldrarna

eller adoptivföräldrarna.

Har make-------

(Föreslagen lydelse)

§•

Studielån utgår med högst sextusenfemhundra

kronor för läsår. Om synnerliga

skäl föreligga, får dock studielån

utöver detta belopp beviljas studerande

som bedriver heltidsstudier och

har vårdnaden om barn, som icke fyllt

sexton år, eller är pliktig att till fullgörande

av lagstadgad underhållsskyldighet

utgiva underhållsbidrag till sådant

barn.

-------denna kostnad.

§•

Vad i detta reglemente är stadgat

om föräldrar avser dels fader och moder

som ha vårdnaden eller, i fråga

om studerande som fyllt tjugo år, senast

haft vårdnaden om den studerande,

dels fader eller moder som stadigvarande

sammanbor med vårdnadshavare

som nu sagts. I fråga om fosterbarn

eller adoptivbarn gäller vad

som sägs om föräldrar i stället fosterföräldrarna

eller adoptivföräldrarna.

-------från vårdnaden.

24 §.

---amorteringstiden utsträckas.

---åvilande betalningsskyldighet.

Den som uppburit studielån för

vuxenutbildning må i vissa fall befrias

från del av betalningsskyldigheten enligt

bestämmelser som meddelas av

Konungen.

--------till betalning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1969.

Har studerande som avses i 4 § första stycket i dess äldre lydelse omedelbart

före ikraftträdandet studerat vid läroanstalt eller utbildningslinje enligt 1 §,

har han rätt att på begäran erhålla studiehjälp enligt äldre bestämmelser sa länge

han bedriver studier vid läroanstalten eller utbildningslinjen, dock längst till utgången

av juni 1973.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

5

Förslag

till

Förordning

om ändring i studiemedelsförordningen

den 4 juni 1964 (nr 401)

Härigenom förordnas, att 7 och 23 §§ studiemedelsförordningen den 4 juni 1964

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Studiemedel må--------------sexton terminer.

Ej heller må utan särskilda skäl

studiemedel utgå för termin, som infaller

efter det den studerande fyllt

fyrtio år.

Avgiftskvoten fastställes så snart två

år förflutit från utgången av det år,

under vilket den återbetalningsskyldige

senast uppburit studiemedel. Kvoten

utgör summan i basbelopp av återbetalningspliktiga

studiemedel, delad

med antalet år från och med det, då

kvoten fastställes, till och med det, då

den återbetalningsskyldige fyller femtio

år, eller, om antalet år ej uppgår

till tio, nämnda summa delad med tio.

Har den

Avgiftskvoten är

Vid beräkning —

Ej heller må utan särskilda skäl

studiemedel utgå för termin, som infaller

efter det den studerande fyllt

fyrtiofem år.

23 §.

Avgiftskvoten fastställes så snart två

år förflutit från utgången av det år,

under vilket den återbetalningsskyldige

senast uppburit studiemedel. Kvoten

utgör summan i basbelopp av återbetalningspliktiga

studiemedel, delad

med antalet år från och med det, då

kvoten fastställes, till och med det, då

den återbetalningsskyldige fyller femtio

år, eller, om antalet år ej uppgår

till femton, nämnda summa delad med

femton. Summan i basbelopp av återbetalningspliktiga

studiemedel får dock

icke delas med högre tal än som motsvarar

antalet år från och med det,

då avgiftskvoten fastställes, till och

med det, då den återbetalningsskyldige

fyller sextiofem år.

första stycket.

— en tiondel,

tre decimaler.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1969.

I fråga om återbetalningsskyldig, för vilken avgiftskvot skall fastställas före den

1 januari 1970, tillämpas 23 § i sin äldre lydelse.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

Motionsyrkandena

A. Vid riksdagens början väckta motioner

1) I de likalydande motionerna 1:14 av herr Larsson, Thorsten, m. fl. och 11:16

av herr Dahlgren m. fl. yrkas

»I. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam utredning

i samband med pågående översyn av studiemedelssystemet, dels beträffande

frågan om höjning av studiebidraget inom studiemedelsförordningen till 0,5 basbelopp

per år enligt lagen om allmän försäkring och i anslutning därtill en motsvarande

höjning av det s. k. förhöjda studiebidraget inom studiehjälpsreglementet,

dels beträffande frågan om värdebeständighet för alla förmåner inom studiehjälpsreglementet

och i anslutning därtill anpassande av dessa sistnämnda till rådande

penningvärde, samt

II. att riksdagen för sin del beslutar, att elev vid lokal vuxenutbildning som bedrives

som heltidsstudier skall omfattas av studiehjälpsreglementets bestämmelser.»

2) I de likalydande motionerna 1:84 av herr Lindblad och 11:100 av herr

Westberg i Ljusdal yrkas »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om

en översyn av bestämmelserna och tillämpningsföreskrifterna för studielån enligt

studiehjälpsreglementet syftande till att vidga möjligheterna att erhålla dylikt lån».

3) I de likalydande motionerna 1:460 av herr Andersson, Axel, och 11:532

av herr Hammarsten m. fl. yrkas »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam översyn av studiehjälpsbestämmelsema för elever

som åtnjuter inackorderingsbidrag och som är bosatta på stort avstånd från

skolorten i vad avser deras hemresor under veckosluten».

4) I de likalydande motionerna 1: 771 av herr Larsson, Thorsten, och II: 890

av herrar Larsson i Borrby och Boo yrkas »att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t uttala, att sådana ändringar må företas dels i 12 § 2 st. studiehjälpsreglementet

att, om den studerandes och hans föräldrars sammanlagda förmögenhet

överstiger 30 000 kronor, en tiondel av det överskjutande beloppet, avrundat till

närmast lägre fulla hundratal kronor, skall jämställas med beskattningsbar inkomst,

dels i 12 § studiemedelsförordningen att studiemedel skall minskas med en tiondel

av den del av förmögenheten som överstiger sex gånger basbeloppet».

5) I motionen II: 886 av fru Kristensson yrkas »att riksdagen hos Kungl. Maj:t

måtte anhålla att Kungl. Maj:t med förtur måtte utreda och föreslå återställande

av 1965 års realvärde för studiebidragen samt indexreglering av dessa».

B. I anledning av propositionen väckta motioner

6) I de likalydande motionerna 1:921 av herr Kaijser och 11:1054 av herr

Ringaby yrkas »att sådana regler måtte utfärdas i fråga om utbetalandet av studielån

(för studerande i gymnasier, fackskolor och yrkesskolor m. fl. läroanstalter) att

dessa skall kunna utbetalas månadsvis».

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

7

7) I de likalydande motionerna 1: 921 av herr Andreasson och herr Larsson,

Thorsten, samt 11:1063 av herrar Mattsson och Gustavsson i Alvesta yrkas »att

riksdagen måtte vid sin behandling av proposition nr 16 i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla om förslag till nästa års riksdag angående dels höjning av inackorderingstillägget

inom studiestödsreglementet till 125 kronor per månad, dels indexreglering

av nämnda tillägg».

8) I de likalydande motionerna 1:929 av herr Wirtén och 11:1064 av herr

Strömberg yrkas »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om förslag

till ändrade regler i vad avser reducering av studielån i förhållande till föräldrarnas

inkomst och förmögenhet».

9) I de likalydande motionerna 1: 930 av herr Österdahl och II: 1065 av herrar

Westberg i Ljusdal och Nelander yrkas, såvitt här är i fråga (hemställan under A),

»dels att riksdagen — med avslag å propositionen nr 16 i motsvarande del —

måtte för sin del besluta, att 7 § andra stycket studiemedelsförordningen ändras så

att en studerande skall ha rätt till studiemedel under förutsättning att det kan

beräknas återstå lika många år från utbildningens slut till pensionsåldern som antalet

terminer utbildningen omfattar, dels att vederbörande utskott utarbetar erforderlig

lagtext».

Huvuddragen av nuvarande studiesociala system

Till studerande i gymnasier, fackskolor, yrkesskolor m. fl. läroanstalter utgår

studiehjälp enligt bestämmelserna i studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964

(nr 402, ändrat senast 1967: 302) i form av studiebidrag jämte tillägg eller förhöjt

studiebidrag samt studielån. Tillämpningsbestämmelser till studiehjälpsreglementet

finns i studiehjälpskungörelsen den 4 juni 1964 (nr 502, ändrad senast 1967: 303).

Förteckning över läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka studiehjälp utgår finns

i kungörelsen den 6 juni 1968 (nr 302) om läroanstalter och utbildningslinjer vid

vilka studiehjälp utgår. För elever i grundskolan och motsvarande skolformer utgår

förmåner enligt förordningen den 4 juni 1964 (nr 400) om förlängt barnbidrag

(ändrad 1965: 249) och kungörelsen den 4 juni 1964 (nr 503) med tillämpningsföreskrifter

till förordningen den 4 juni 1964 (nr 400) om förlängt barnbidrag

(ändrad senast 1966: 227).

Studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet utgår för läsår eller kurstid i princip

fr. o. m. kvartalet efter det, under vilket den studerande fyllt 16 år.

Studiebidrag utgår med 75 kr. i månaden.

Härutöver kan inkomstprövat tillägg utgå med 25, 50 eller 75 kr./mån. Till

grund för inkomstprövningen ligger den studerandes och hans föräldrars sammanlagda

beskattningsbara inkomst vid senaste taxering till statlig inkomstskatt. Med

beskattningsbar inkomst jämställs 1/5 av behållen förmögenhet över 30 000 kr.

År den studerande gift, skall makens inkomst och förmögenhet beaktas i stället för

föräldrarnas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

Tilläggets storlek vid olika beskattningsbar inkomst framgår av följande uppställning.

Om den studerande är berättigad till inkomstprövat tillägg med högsta belopp

och om synnerligen stort behov av ytterligare studiehjälp föreligger, kan behovsprövat

tillägg utgå med högst 75 kr. i månaden.

Vid behovsprövningen — som görs av centrala studiehjälpsnämnden — utgår

man från årsinkomsten vid ansökningstillfället (räknat före skatt och innefattande

även icke skattepliktiga inkomster såsom sjukpenning, bostadstillägg, arbetslöshetsbidrag

etc.). Hänsyn tas till antalet syskon. Bidragsformen riktar sig främst till ensamstående

vårdnadshavares barn. De nu tillämpade inkomstgränserna innebär att

i en fullständig familj med ett studerande barn och inga syskon under 16 år tillägg

kan utgå vid årsinkomst om högst ca 14 000 kr.

Är den studerande i behov av inackordering, utgår inackorderingstillägg med

100 kr. i månaden. Resetillägg med 40, 60, 80 eller 100 kr. i månaden utgår för

dagliga resor mellan hem och skola. Tillägg utgår endast om avståndet är minst

6 km.

Här beskrivna förmåner utgår till den som påbörjat studierna vid läroanstalten

eller utbildningslinjen före det kalenderår under vilket han fyller 21 år (yngre

elev). Till övriga (äldre) studerande utgår förhöjt studiebidrag om 175 kr. i månaden.

Studielån kan efter behovsprövning utgå med högst 5 000 kr. för ett läsår. Vid

prövningen tas för yngre studerande hänsyn till den studerandes och föräldrarnas

inkomst och förmögenhet. Om synnerliga skäl föreligger kan studerande som bedriver

heltidsstudier och som har försörjningsplikt mot barn erhålla studielån med

högre belopp.

De studerande vid eftergymnasiala läroanstalter erhåller studiemedel

enligt bestämmelserna i studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 (nr 401, ändrad

1967: 884). Tillämpningsföreskrifter till studiemedelsförordningen finns i studiemedelskungörelsen

den 24 september 1964 (nr 592, ändrad senast 1967: 885).

Förteckning över studiemedelsberättigade läroanstalter finns i kungörelsen den

6 juni 1968 (nr 301) om läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka studiemedel

utgår.

Studiemedel består av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel. Studiemedlen

är indexreglerade och utgår per år med 140 % av basbeloppet inom

den allmänna försäkringen (f. n. 8 120 kr.). Om den studerande har vårdnaden om

barn, kan dessutom utgå ett barntillägg med f. n. 1 450 kr. för varje barn under

16 år. Extra studiemedel kan vidare utgå om synnerliga skäl föreligger. Av studiemedlen

utgör 1 750 kr. ett studiebidrag, medan återstoden skall återbetalas under

normalt 20—25 år.

Beskattningsbar inkomst, kr.

— 8 000

Tillägg/mån., kr.

75

50

25

8 100—12 000

12 100—20 000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

9

Studiemedel utgår med hänsyn till den studerandes studiemeriter samt de ekonomiska

resurser över vilka den studerande förfogar. Under de två första terminerna

erhålls dock studiemedel utan prövning av studiemeriterna.

Bestämmelser m. m. i anslutning till motionerna

I detta avsnitt lämnas i anslutning till motionerna ytterligare uppgifter om gällande

bestämmelser m. m. Vidare redogörs för tidigare riksdagsbehandling av frågorna.

Vid underrubrikerna anges inom parentes numret eller numren på yrkandena

enligt den numrering som förekommer i avsnittet Motionsyrkandena ovan.

Motionerna I: 771 och II: 890 angående förmögenhetsfaktorn vid beräkning av

dels inkomstprövat tillägg, dels studiemedel (4)

Såsom redovisats i föregående avsnitt utgår inkomstprövat tillägg till studiebidrag

till studerande som tillsammans med sina föräldrar har en till statlig inkomstskatt

beskattningsbar inkomst om högst 20 000 kr. I årsinkomst motsvarar detta

belopp ca 30 000 kr. Tilläggets storlek utgör 25, 50 eller 75 kr. i månaden, beroende

på inkomstens storlek. Enligt 12 § andra stycket studiehjälpsreglementet

skall, om den studerandes och hans föräldrars sammanlagda förmögenhet överstiger

30 000 kr., en femtedel av det överskjutande beloppet, avrundat till närmaste

lägre fulla hundratal kr., jämställas med beskattningsbar inkomst. Är den studerande

gift, skall makens inkomst och förmögenhet beaktas i stället för föräldrarnas.

Såsom likaledes nämnts i föregående avsnitt utgår studiemedel per år med i

princip 140 % av basbeloppet. Studiemedlen är behovsprövade varvid hänsyn

tages till den studerandes och, om han är gift, hans makes ekonomi. Däremot

beaktas ej den studerandes föräldrars ekonomiska förhållanden. Vid behovsprövningen

är två faktorer av betydelse, nämligen inkomst och förmögenhet. Överstiger

den studerandes inkomst för terminen 40 procent av basbeloppet minskas de maximala

studiemedlen med två tredjedelar av det överskjutande beloppet. Överstiger

studerandens förmögenhet sex gånger basbeloppet skall en femtedel av det överskjutande

beloppet anses som inkomst. Är den studerande gift och sammanbor med

maken kan studiemedlen reduceras även med hänsyn till makens inkomst, överstiger

makens inkomst för termin 140 procent av basbeloppet reduceras studiemedlen

med en tredjedel av det överskjutande beloppet. Vid inkomstprövningen

beaktas makes förmögenhet på samma sätt som den studerandes egen, dvs. i den

mån förmögenheten överstiger sex gånger basbeloppet anses en femtedel av det

överskjutande beloppet som inkomst för maken. De här återgivna reglerna om

hänsynstagande till förmögenhet återfinns i 12 § studiemedelsförordningen.

Reglerna om hänsynstagande till förmögenhet vid beräkning av studiesociala

förmåner kvarstår oförändrade sedan 1964 års studiesociala reform (prop. 138,

SäU 1).

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 38

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

Såvitt avser studiehjälpsreglementet hade studiehjälpsutredningen föreslagit, att

då summan av den sökandes, hans föräldrars och — om sökanden var gift —

makens sammanlagda behållna förmögenhet översteg 20 000 kr. skulle en femtedel

av det överskjutande beloppet läggas till den beskattningsbara inkomsten.

Vid remissbehandlingen av utredningens förslag hävdades från vissa håll att den

föreslagna regeln för inkomstprövning tog alltför stor hänsyn till förmögenhet.

I prop. 1964: 138 anslöt sig föredragande departementschefen i princip till utredningens

förslag, som dock modifierades så att för gifta studerande hänsyn ej skulle

tagas till föräldrars förmögenhet.

I anslutning till propositionen väcktes motioner med yrkanden om ändring beträffande

förmögenhetsfaktom. I ett motionspar yrkades att fribeloppet skulle bestämmas

till 40 000 kr. i stället för 20 000 kr. I ett annat motionspar begärdes att

inkomst och förmögenhet hos den studerandes make inte i något fall skulle beaktas.

Särskilda utskottet föreslog i sitt av riksdagen i denna del godkända utlåtande nr 1

år 1964 att fribeloppet för förmögenhet skulle bestämmas till 30 000 kr. I övrigt

avstyrktes motionsyrkandena.

Vid 1966 års riksdag väcktes motioner med yrkande att förmögenhet ej skulle

beaktas vid bedömning av rätten till inkomstprövat tillägg. Andra lagutskottet

anförde i sitt utlåtande nr 21, som godkändes av riksdagen, följande.

Vid utgivande av behovsprövade sociala förmåner beaktas regelmässigt förmögenhetsfaktom.

De behovsprövade studiesociala förmånerna bör inte utgöra något

undantag härvidlag. Utskottet kan således inte biträda motionärernas förslag om

slopande av förmögenhetsfaktom vid prövning av rätten till inkomstprövat tillägg

enligt studiehjälpsreglementet. Frågor av den art som aktualiserats genom motionerna

torde emellertid kunna komma att övervägas i ett större sammanhang.

Vid 1967 års riksdag väcktes motioner, i vilka yrkades, att fribeloppet för förmögenhet

skulle höjas från 30 000 till 40 000 kr.

Motionerna avslogs genom bifall till en vid andra lagutskottets utlåtande nr 4

fogad reservation. I reservationen, där det erinrades om 1966 års beslut i ämnet,

framhölls, att vid bedömningen av motionsyrkandet borde beaktas att reglerna

trädde i kraft så sent som den 1 juli 1964. Vidare uttalades följande mot bakgrunden

av att 1965 års fastighetstaxering enligt motionärerna medfört att åtskilliga

ägare till mindre fastigheter fått sina förmögenheter uppräknade till över

30 000 kr. utan att den ekonomiska situationen för fastighetsägarna förändrats.

Utskottet vill dessutom erinra om att då 1964 års vårriksdag antog de aktuella

bestämmelserna var förberedelserna för 1965 års allmänna fastighetstaxering omedelbart

förestående. Det fanns anledning att antaga att fastighetsvärdena vid

denna taxering generellt sett skulle höjas. Riksdagens beslut att höja det av Kungl.

Maj:t föreslagna fribeloppet från 20 000 till 30 000 kr. bör ses mot den bakgrunden.

På grund härav och då det i övrigt inte föreligger skäl att f. n. räkna upp fribeloppet

avstyrker utskottet motionerna.

I fråga om studiemedelsförordningen anförde föredragande departementschefen

i prop. 1964: 138 följande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

11

Röster har höjts för att man vid den nu förestående studiesociala reformen borde

slopa all behovsprövning och således ge varje studerande vid universitet, högskola

eller annan postgymnasial utbildningslinje studiemedel med bortseende även från

hans egen och, i förekommande fall, hans makes ekonomiska förhållanden. Liksom

utredningen och flertalet av remissorganen anser jag att detta inte kan komma

i fråga i en tid då antalet studerande ständigt ökar och anspråken på studiemedelssystemet

kan väntas stiga mycket hastigt och kraftigt. Såsom garantilånenämnden

påpekat måste i detta sammanhang också beaktas risken för skeninskrivningar.

I propositionen föreslogs, att fribeloppet för förmögenhet skulle bestämmas till

fyra basbelopp. Vid riksdagsbehandlingen höjdes detta belopp till sex basbelopp.

Motionerna 1:84 och II: 100 samt I: 929 och II: 1064 angående ökade möjligheter

till studielån enligt studiehjälpsreglementet (2 och 8)

I motionerna I: 84 och II: 100 framhålls — mot bakgrunden av ett exempel

rörande utgående lånebelopp till en 19-årig fackskoleelev — såsom angeläget att de

reduceringsregler, som uppställts med hänsyn till inkomst och förmögenhet hos

elevernas föräldrar, liberaliseras. Vidare torde »åldersgränsen 21 år», som gäller

för rätt till ett maximalt lånebelopp om 5 000 kr., behöva sänkas till förslagsvis

19 år.

I motionerna I: 929 och II: 1064 uttalas att det mot bakgrunden av propositionen

nr 25, i vilken föreslås bl. a. att ungdomar i åldern 18—20 år får en mer självständig

ställning än f. n., kan diskuteras om det är realistiskt att anse att elever i sådan

ålder vid tillämpning av studiehjälpsreglementet skall anses tillhöra familjens

ekonomi. Det är mycket angeläget, framhåller motionärerna, att föräldrarnas ekonomiska

ställning ej får påverka möjligheterna för deras barn att erhålla utbildning

ovanför det obligatoriska skolväsendet.

I föregående huvudavsnitt har lämnats en kortfattad redogörelse för rätten till

studielån. Här må ytterligare anföras följande.

I 20 § studiehjälpsreglementet stadgas, att vid bedömande av behovet av

studiekredit skall beaktas den studerandes och, om han är gift, makens ekonomiska

förhållanden. Beträffande studerande, som börjat sina studier vid läroanstalten eller

utbildningslinjen före det år under vilket han fyller tjugoett år (yngre elev), skall,

om han ej är gift, hänsyn tagas jämväl till föräldrarnas ekonomiska förhållanden.

Lånets storlek i det enskilda fallet bestäms inom den i studiehjälpsreglementet

givna ramen med beaktande av utbildningskostnaden och de medel som står den

studerande till buds. Centrala studiehjälpsnämnden tillkommer att närmare bestämma

om långivningen. Nämnden fattar i normalfallen beslut efter vissa schabloner,

som för innevarande läsår innebär följande.

Elev i åldern 16—19 år får låna högst 3 500 kr. per år. För yngre elev som är

20 år eller däröver utgör maximibeloppet 5 000 kr. För inackorderad elev tillkommer

900 kr. Vid bestämmande av lånesumman i det enskilda fallet reduceras maximibeloppet

med följande summor, nämligen dels belopp som erhålles i studiebidrag

och inkomstprövat tillägg, dels två tredjedelar av den del av elevens beräknade

inkomst som överstiger 4 500 kr. under läsåret, dels den del av elevens förmögen
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

het som överstiger 5 OOO kr., dels ock 30 % av den del av föräldrarnas till statlig

inkomstskatt beskattningsbara inkomst som överstiger ett fribelopp om 6 000 kr.

Viss hänsyn tas till om eleven har syskon. Föräldraförmögenhet överstigande 34 200

kr. beaktas genom att två femtedelar av det överskjutande beloppet läggs till föräldrarnas

beskattningsbara inkomst.

För äldre elev — den som börjat sina studier tidigast under det år han fyller 21

år — samt för gift elev (såväl yngre som äldre) är låneramen 5 000 kr. Reduktion

sker med två tredjedelar av elevens beräknade inkomst över 4 500 kr. och med en

tredjedel av makes beräknade inkomst över 15 900 kr. Har den studerande förmögenhet

överstigande 34 200 kr. jämställes två femtedelar av det överskjutande beloppet

med inkomst. Sak samma gäller för makes förmögenhet.

Lånebelopp, som efter reduktion skulle uppgå till mellan 500 och 900 kr., höjes

till 1 000 kr. Framräknat belopp under 500 kr. utgår ej.

Föreligger särskilda skäl för högre lånebelopp än det som framkommer efter

reducering, kan undantagsvis högre belopp beviljas. Lån över 5 000 kr. kan dock

utgå endast i nedanstående fall.

För elev med försörjningsplikt mot barn under 16 år bestäms låneramen med

utgångspunkt från reglerna inom studiemedelssystemet. För läsåret 1968/69 är

låneramen 9 406 kr. för elev med ett barn. För varje ytterligare barn ökas nämnda

belopp med 1 420 kr.

I propositionen föreslås, att maximibeloppet för studielån höjs från 5 000 kr. till

6 500 kr. (se prop. s. 3, 11 och 22). Föredraganden förutsätter i likhet med

centrala studiehjälpsnämnden, som föreslagit uppräkningen, att det ökade

studielånebeloppet kommer de äldre studerande till del. Om förslaget i propositionen

rörande ändring av den s. k. 21-årsregeln godtas får detta konsekvenser

även för de här aktuella lånereglerna. Den som fyller 20 år under det kalenderår

då läsåret eller kursen börjar hänförs nämligen till gruppen äldre elever, och låneramen

för hans del blir således 6 500 kr. Vidare skall hans låneansökan prövas

utan hänsyn till föräldrarnas ekonomi (se 20 § studiehjälpsreglementet).

Beträffande innehållet i prop. 25 med förslag till lag om ändring i föräldrabalken,

m. m., såvitt här är av direkt intresse med hänsyn till vad som anförts i

motionerna I: 929 och II: 1064, hänvisas i första hand till nämnda proposition s. 56

(remissyttrande av centrala studiehjälpsnämnden) samt s. 70 och 71 (föredragande

departementschefen). I nämnda proposition föreslås bl. a. att underårig som har

fyllt 18 år bör få ta upp studiemedel utan samtycke av förmyndaren. Han bör

också själv få råda över uppburna medel samt avkastning därav och vad som trätt

i medlens ställe. Departementschefen uttalar vidare följande.

Det kan förefalla naturligt att låta samma regler gälla i fråga om studiehjälp

enligt studiehjälpsreglementet. Detta tar emellertid sikte på skolformer där de flesta

eleverna är under myndig ålder, och för dessa elever är rätten till både vissa tillägg

och studielån beroende av föräldrarnas ekonomi. Reglerna om studiehjälp kan alltså

sägas bygga på den tanken att föräldrarna i mån av förmåga skall bidra till kostnaderna

för barnens studier vid sådana skolor som åsyftas i reglementet. Den

statliga studiehjälpen till omyndiga är utformad som ett stöd åt barnfamiljerna, och

syftet med de inkomstprövade förmånerna är att stärka den ekonomiska ställningen

för familjer i låga inkomstlägen så att barn från sådana hem skall få möjlighet att

skaffa sig utbildning utöver den som ges i den obligatoriska skolan. Mot denna bak
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

grund vill jag inte förorda några inskränkningar i förmyndarens befogenheter med

avseende på studiehjälpsförmånema.

Frågan om ökade möjligheter att erhålla studielån har sedan studiehjälpsreglementets

tillkomst 1964 behandlats upprepade gånger av riksdagen. Till 1968 års

riksdag väcktes motioner som i likhet med de nu aktuella motionerna gick ut på

att minska inverkan av föräldrarnas ekonomi vid beräkningen av lånebeloppet.

Vidare ifrågasattes i en av motionerna en sänkning av åldersgränsen till 19 år för

rätt till lånebeloppet 5 000 kr. I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 2) avstyrkte

andra lagutskottet motionerna och anförde därvid i huvudsak följande.

Enligt utskottets uppfattning är det en mindre god utväg att genom lån finansiera

studier för yngre elever i gymnasier och därmed jämställda skolformer. Det är

därför berättigat med en viss återhållsamhet vid låneprövningen. Med hänsyn härtill

kan utskottet inte biträda de framlagda förslagen om generella lättnader i normerna

för låneprövningen. Utskottet vidhåller sin tidigare ståndpunkt, att ökat studiestöd

till yngre elever i princip bör ges på annat sätt än genom ökade lånemöjligheter.

Det kan emellertid påpekas att en konsekvens av de nya regler om kommunalskatteavdrag,

som tillämpades vid fjolårets taxering och gjorts än mer förmånliga vid

årets taxering, är att låneprövningen i praktiken blir generösare för elever vars

föräldrar har låga inkomster.

En utförlig redogörelse för statsmakternas överväganden i samband med studiehjälpsreglementets

tillkomst och för frågans senare behandling lämnas i nämnda

utlåtande (2LU 1968: 2).

Motionerna 1:14 och 11:16 (hemställan under I), 1:927 och II: 1063 samt II: 886

angående höjning och indexreglering av förmånerna enligt studiehjälpsreglementet

och stndiemedelsförordningen (1,7 och 5)

Vid införandet av det nuvarande studiesociala systemet diskuterades frågan om

indexreglering av studiebidraget i studiemedelsförordningen. Föredragande departementschefen

anförde i prop. 1964: 138 följande.

Några remissinstanser har påtalat det förhållandet, att studiebidraget är det enda

belopp på förmånssidan som inte indexreglerats. Jag anser det riktigast, att ett

bidrag av denna karaktär i likhet med de olika bidragen och tilläggen inom studiehjälpen

och de allmänna barnbidragen fastställes i kronor. Studiebidraget kan självfallet

komma att höjas genom särskilt beslut av riksdagen.

Vid behandlingen av propositionen hade särskilda utskottet att ta ställning till

motionsyrkanden att studiebidraget enligt studiemedelsförordningen och förmånerna

enligt studiehjälpsreglementet skulle göras värdebeständiga. I sitt av riksdagen

i denna del godkända utlåtande nr 1 avstyrkte utskottet motionerna och hänvisade

till att en höjning av förmånerna fick bli beroende av riksdagens beslut i varje

särskilt fall.

Vid envar av 1965, 1966, 1967 och 1968 års riksdagar har frågan ånyo behandlats.

Riksdagen har därvid godkänt utlåtanden av andra lagutskottet i ämnet (1965:

47, 1966: 15, 1967: 5 och 1968: 15). Utskottet har i utlåtandena anslutit sig till

särskilda utskottets ståndpunkt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

I sistnämnda utlåtande (2LU 1968: 15) behandlades även motionsyrkanden om

uppräkning av studiebidraget enligt studiemedelsförordningen. Motionerna avslogs

med den motiveringen, att den pågående starka ökningen av antalet elever inom

såväl de gymnasiala och därmed jämställda skolformerna som vid universitet och

andra högskolor ställer stora krav på samhällets resurser samt att det utrymme

som kan finnas för ökat studiesocialt stöd inte i första hand bör användas till en

uppräkning av studiebidraget enligt studiemedelsförordningen. Det framhölls också,

att ett bifall till motionsyrkandet inte ökade den studerandes totala tillgång till studiemedel.

Den utredning, som avses i hemställan i motionerna I: 14 och II: 16, torde vara

1968 års studiemedelsutredning. Enligt utredningsdirektiven (Riksdagsberättelsen

1969 s. 324) skall vid utredningen prövas angelägenheten i reformer som tar sikte

på vissa kategorier av studiemedelstagare — t. ex. studerande familjer med barn —

samt vissa frågor av teknisk-organisatorisk natur. Utredningen bör däremot inte beröra

de grundläggande principerna för studiemedelssystemet.

Motionerna 1:460 och II: 532 angående höjning av inackorderingstillägget för

elever med stort skolav stånd (3)

Studiestödet före införandet av studiehjälpsreglementet byggde bl. a. på behovsprövade

stipendier. Inackorderad elev, som erhållit stipendium, kunde även erhålla

bidrag till resa mellan hemorten och skolorten. Bidraget varierade med skoltypen.

Det högsta antalet hemresor, som ersattes, var sex per läsår.

Studiehjälpsutredningen föreslog, att inackorderingstillägget, som skulle utgå

utan behovsprövning, skulle höjas till 100 kr. i månaden. Utredningens förslag innebar

vidare att det särskilda resebidraget till inackorderade stipendiater skulle

upphöra.

I prop. 1964: 138 med förslag till det nuvarande studiesociala systemet anslöt

sig föredragande departementschefen till utredningens förslag. Vid riksdagsbehandlingen

framställdes motionsvägen krav på att bidraget till hemresor skulle bibehållas.

Särskilda utskottet avstyrkte i utlåtande nr 1 motionsyrkandena och anförde

därvid bl. a., att den nya studiehjälpen på det hela taget medförde förbättringar

för elever vid alla slag av skolor och att gruppen inackorderade elever härvidlag

inte utgjorde något undantag. Kamrarna stannade i olika beslut i denna

fråga. Besluten kunde inte sammanjämkas.

Även vid 1965 och 1966 års riksdagar behandlades motioner med samma syfte

som de nu väckta motionerna (2LU 1965: 46 och 1966: 14). Motionerna avslogs

dels under erinran om att en av de bärande principerna vid införandet av den nuvarande

studiehjälpen var att man samtidigt som man höjde de generella bidragen

skulle avskaffa mångfalden av speciella bidrag och dels under hänvisning till vad

särskilda utskottet hade anfört vid behandlingen av frågan 1964.

Här må nämnas, att vid de två statliga skolorna för vuxna — i Norrköping och

Härnösand — utgår numera resekostnadsersättning för resa från hemorten till stu
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

15

dieorten vid början av kurs vid läroanstalten och för återresa till hemorten efter

kursens slut (19 § studiehjälpsreglementet).

Centrala studiehjälpsnämnden (CSN) har den 20 december 1968 i skrivelse till

Kungl. Maj:t avgivit utlåtande över en framställning från intagningsnämnden inom

Haparanda gymnasieregion om studiehjälp i form av resekostnadsersättning för

elever vid gymnasiet och fackskolan i Haparanda.

I utlåtandet anför CSN, att motivet för framställningen, nämligen föräldrarnas

önskan att deras barn skall beredas tillfälle att besöka sina hem kring veckoskiftena,

är välgrundat, i synnerhet sedan skolfria lördagar införts. Ett införande av

bestämmelser om resekostnadsersättning av ungefär motsvarande karaktär som

före studiehjälpsreglementets tillkomst skulle dock helt strida mot den vid 1964 års

studiesociala reform godtagna principen att man bör eftersträva ett studiesocialt

system med enhetlighet i regler och tillämpning. Härefter anför CSN.

CSN kan inte nu tillstyrka den föreliggande framställningen men finner det

angeläget, att frågan om ekonomiskt stöd till inackorderade elever för hemresa

under veckoskifte blir föremål för utredning. Problemet begränsar sig inte enbart

till Haparandaregionen. På åtskilliga andra håll i landet finns samma förhållanden

för eleverna även om det där inte är så framträdande som inom Haparanda gymnasieregion.

Starkt framträdande i bilden kommer också eleverna vid riksrekryterande

skolor. Dessa skolor är ofta förlagda till de större städerna med stora avstånd

mellan hem och skola för många elever. Som ett viktigt inslag i omvårdnaden av

eleverna måste man räkna kontakten mellan elev och föräldrar. Sådana kontakter

skulle säkerligen stimuleras om möjlighet till bidrag för vissa hemresor under terminen

förelåge. För att nå detta syfte kan man tänka sig ett differentierat inackorderingstillägg

som är avvägt med hänsynstagande till avståndet mellan hemmet och

bostaden. Därmed skulle man också undgå att få in ytterligare en bidragsform i

den reguljära studiehjälpen. Fastställandet av avståndet mellan hemmet och skolan

bör kunna ske efter starkt schabloniserade regler.

Motionerna I: 921 och 11:1054 angående månadsvis utbetalning av studielån enligt

studiehjälpsreglementet (6)

Enligt studiehjälpskungörelsen (22 §) utlämnas studielån av postverket efter

skriftlig rekvisition av låntagaren. Något undantag har inte föreskrivits för omyndig

låntagare.

Varje låntagare skall avlämna skuldförbidelse. På skuldförbindelse av omyndig

skall samtycke ha tecknats av hans förmyndare.

Om studielånet avser läsår, får högst halva beloppet uttagas under första terminen.

Vid kurs, som löper över årsskifte, får högst halva beloppet uttagas före årsskiftet,

om centrala studiehjälpsnämnden ej bestämmer annat. I övrigt får hela lånebeloppet

uttagas i början av studierna (23 §).

Som jämförelse må här anföras följande rörande utbetalning av annan studiehjälp

än studielån. Utbetalning sker till den studerande om denne är myndig, och eljest

till föräldrarna (ev. fosterföräldrarna eller adoptivföräldrarna). Enligt 19 § studiehjälpskungörelsen

skall utbetalning ske minst en gång per termin eller kurs och i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

övrigt i god tid före studiernas avslutande. Vid kurs, som löper över årsskifte, skall

dock studiehjälpen utbetalas vid minst två tillfällen. Centrala studiehjälpsnämnden

har framhållit önskvärdheten av att studiehjälpen utbetalas så fort som möjligt för

varje termin, varvid förutsatts att för höstterminen utbetalningen sker högst två

gånger och för vårterminen högst en gång.

Motionerna 1:14 och II: 16 (hemställan under II) angående studiehjälp vid lokal

vuxenutbildning (1)

Kommunal gymnasial vuxenutbildning omfattar utbildning enligt läroplanerna för

grundskolans högstadium, fackskolan, gymnasiet och yrkesskolan. Den kommunala

utbildningen får dessutom omfatta särskilda yrkesskolkurser och yrkesskolkurser i

form av studiecirklar. Utbildningen ordnas som deltidsundervisning med kurser i

ämnen (ämneskurser) eller, i fråga om yrkesskolutbildning, med yrkesskolkurser eller

studiecirklar. I statsverkspropositionen beräknas, att antalet elever för nästa

budgetår kommer att bli cirka 28 000 i ämneskursema.

Enligt kungörelsen den 6 juni 1968 (nr 302) om läroanstalter och utbildningslinjer

vid vilka studiehjälp utgår skall vid kommunal gymnasial vuxenutbildning utgå

studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet. I 7 § studiehjälpsreglementet stadgas

emellertid att studiebidrag jämte tillägg eller förhöjt studiebidrag utgår, där ej

Konungen för visst fall annorlunda förordnar, endast vid heltidsundervisning omfattande

minst åtta veckor. Som följd av detta stadgande är eleverna vid lokal

vuxenutbildning i princip uteslutna från bidrag enligt studiehjälpsreglementet eftersom

kurserna vid den lokala undervisningen betraktas som deltidsundervisning.

Studiehjälpens konstruktion att kurser, som innebär deltidsstudier, ej ger rätt till

bidrag har enligt centrala studiehjälpsnämndens ställningstagande hitintills medfört

att en kombination av kurser — trots att studierna för den studerande upplevts

som heltidsstudier — ej givit rätt till bidrag med mindre studierna bedrivits i ett

sammanhang under minst åtta veckor och därvid omfattat minst 23 veckotimmar

schemabunden dagundervisning (centrala studiehjälpsnämndens cirkulär nr 24/

1968).

Enligt bestämmelserna i studiehjälpsreglementet (21 §) är rätten till studielån

med högst 5 000 kr. per läsår däremot inte förknippad med något krav på heltidsstudier.

I samband med införandet av reglerna om studielån med högre belopp än 5 000

kr. per läsår, vilket skedde vid halvårsskiftet 1967, utfärdade centrala studiehjälpsnämnden

följande anvisningar rörande studielån till vuxenstuderande (cirkulär

nr 22 a/1967).

Enligt vad som framgår av anvisningarna i nämndens cirkulär nr 22/1967 kan

studielån fr. o. m. läsåret 1967/68 utgå med högre belopp än 5 000 kr. för läsår

till elev som bedriver heltidsstudier och om eleven har försörjningsplikt mot barn

under 16 år. Även försörjningspliktiga studerande vid vuxenskola kan komma i åtnjutande

av ett högre lånebelopp om han kan betraktas som heltidsstuderande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

17

Härför fordras, att eleven bedriver sina studier i sådan omfattning och med en sådan

uppläggning att han kan betraktas som sådan studerande och som också innebär

att han tvingas avstå från väsentligt förvärvsarbete för att i stället huvudsakligen

ägna sig åt självstudier som förberedelse till den schemabundna undervisningen

vid skolan.

Till studerande som bedriver deltidsstudier utgår studielån med reducerat belopp

med hänsynstagande till omständigheterna i det enskilda fallet.

Under läsåret 1967/68 har centrala studiehjälpsnämnden — såvida den studerande

inte anfört särskilda skäl för att han avstått från förvärvsarbete — begränsat

lån till elev vid kvällsgymnasium eller annan vuxenutbildningsskola till belopp

under 5 000 kr. om den schemabundna undervisningen understigit 12 timmar per

vecka.

Från centrala studiehjälpsnämnden har utskottet inhämtat följande.

Nämnden har kunnat konstatera att vuxenutbildning i allt större utsträckning

sker på heltid, varvid den vuxne studeranden så att säga frivilligt avstår från väsentligt

förvärvsarbete. I många fall har den studerande på grund av svårigheter att

erhålla lämpligt deltidsarbete tagit konsekvenserna härav och i stället helt koncentrerat

sig på studier. Jämsides med denna individuella uppläggning av studier på

heltid har en rent organiserad sådan vuxenutbildning kommit till stånd dels med

Kungl. Maj:ts medgivande (vid Brännkyrka gymnasiet i Stockholm och Strömbergskolan

i Lund), dels genom att inom den kommunala vuxenutbildningsorganisationen

undervisningen förlagts till dagtid (t. ex. i Örebro). Med hänsyn härtill har

nämnden funnit anledning till omprövning av hittills gällande praxis i fråga om

studiehjälp i form av studiebidrag för studier vid läroanstalt för vuxna. Frågan om

vad som för framtiden bör gälla beträffande kravet på heltidsundervisning eller

heltidsstudier för att bidrag skall kunna utgå är således f. n. under behandling, och

nämnden räknar med att ett ställningstagande i denna fråga bör kunna ha skett

före nästkommande läsår.

Vid 1968 års riksdag behandlades motioner och motionsyrkanden av samma

innehåll, som det här aktuella. Andra lagutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända

utlåtande nr 19 följande, som även avsåg ett motionsyrkande om ökat

studiestöd till korrespondensstuderande.

Av de förslag, som förelädes riksdagen i samband med vuxenutbildningsreformen,

behandlade andra lagutskottet de studiesociala frågorna. Utskottet hade därvid att

ta ställning till motioner med väsentligen samma syfte som de aktuella. I sitt av

riksdagen godkända utlåtande framhöll utskottet, att de relativt begränsade studiesociala

åtgärder, som föreslagits för de vuxenstuderande, inte innebar någon slutgiltig

lösning av studiefinansieringsfrågan och att förslaget — som främst innebar

ökade lånemöjligheter och införande av resekostnadsersättning vid kurserna i Norrköping

och Härnösand — fick ses som en första etapp som borde följas av fler

allteftersom det samhällsekonomiska utrymmet och de skolorganisatoriska anordningarna

medgav det. Vidare uttalade utskottet bl. a. att det fanns goda skäl för att

i framtiden förbättra det studiesociala stödet till brevskolstuderande.

Vuxenutbildningsreformen genomförs successivt och träder i full tillämpning

först så småningom. Den lokala vuxenutbildningen i dess nya organisation påbörjas

således först nästa läsår. Norrköpingsskolans brevskollinje har nyligen satts i gång.

Den kan antas expandera mycket kraftigt under de närmaste åren. Utskottet kan

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

inte finna det motiverat att mot denna bakgrund redan nu — utan närmare utredning

— besluta om ytterligare studiesociala åtgärder för de vuxenstuderande. Sådana

åtgärder synes lämpligen böra anstå till dess undersökning skett av var ett utökat

stöd i första rummet bör sättas in och hur detta bör utformas. Enligt vad utskottet

inhämtat bereds för närvarande inom Kungl. Maj:ts kansli frågan om studiefinansieringen

inom vuxenutbildningen. Något riksdagens initiativ i denna fråga är

därför inte påkallat. Utskottet avstyrker således motionsyrkandena.

Den i utlåtandet åsyftade utredningen — kommittén för studiestöd åt vuxna

(SVUX) — har tillsatts. Beträffande direktiven för utredningen hänvisas till följande

avsnitt samt till Riksdagsberättelsen 1969 s. 337.

Motionerna 1:930 och 11:1065 (hemställan under A) angående ändring av 40- årsregeln i 7 § andra stycket studiemedelsförordningen (9)

Som skäl för motionsyrkandet anförs i huvudsak följande.

Äldre arbetstagares studier ligger inte bara långt tillbaka i tiden. De har också

erhållit en utbildning som inte är jämställd med dagens. Ur arbetsmarknadssynpunkt

är det särskilt angeläget att deras kunskaper kompletteras och fördjupas, då

det klart visat sig att väl utbildad arbetskraft har större möjligheter att få behålla

sina anställningar och att erhålla nya arbeten än personer med sämre utbildning. En

bättre utbildning ökar den enskilde arbetstagarens valmöjligheter på arbetsmarknaden.

Ur den enskildes men också ur samhällets synpunkt är det önskvärt att erforderliga

kunskaper kan inhämtas innan en eventuell friställning med följande arbetslöshet

inträffar. Utbildningen blir då ett led i strävan att göra även äldre arbetstagare

attraktiva på arbetsmarknaden och att minska bortfallet i produktionen på

grund av arbetslöshet. I ett land med en effektiv arbetsmarknadspolitik bör åtgärder

som syftar till att säkra sysselsättningen vidtas innan vederbörande blir arbetslös.

En utbildning av äldre personer som är intresserade av och lämpliga för

studier bör därför uppmuntras och underlättas. Därigenom kan utbildningen komma

härför lämpliga personer till godo, vilket inte alltid är fallet vid arbetsmarknadsutbildning,

då kriteriet för utbildningen bl. a. är arbetslöshet eller risk att under den

närmaste tiden bli arbetslös. Principiellt anser jag det också felaktigt att enbart på

grund av ålder vägra studiemedel åt personer som önskar genomgå utbildning. Jag

föreslår därför att någon fast åldersgräns icke skall sättas för erhållande av studiemedel.

Med hänsyn till den motivering, som motionärerna sålunda anfört till stöd för

sitt yrkande, finns det skäl att erinra att Kungl. Maj:t — genom beslut den 28 juni

1968 — bemyndigat chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en utredning

med uppgift att utreda de mer långsiktiga perspektiven på studiefinansieringen

inom vuxenutbildningen.

I direktiven till utredningen — kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX) —

framhålls, att de förslag, som lagts fram i den promemoria som ligger till grund för

propositionsförslagen rörande vuxenstuderande, har till syfte att snabbt åstadkomma

förbättring inom det nuvarande studiesociala systemet. I sammanhanget

anförs vidare följande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

19

Bl. a. på grund av den exceptionellt snabba utvecklingen av ungdomsutbildningen

finns det i dag betydande olikheter i utbildningsnivå mellan men även inom generationerna.

Även om utbildningstillfällena nu successivt vidgas även för vuxna kommer

det att ta ganska lång tid att på detta område åstadkomma en demokratisering

av utbildningsmöjligheterna. I ett samhälle med annan utbildningsstruktur

måste sannolikt andra lösningar av studiefinansieringsfrågorna väljas. Det kan

emehertid bli aktuellt att under mellantiden pröva ändringar i det studiesociala

systemet utöver dem som aktualiseras i den nu framlagda promemorian. En central

uppgift måste dock vara att studera vilken utformning studiefinansieringen bör ha

i en situation då utbildning kommer för varje människa att bli ett naturligt inslag under

den yrkesverksamma tiden.

Beträffande innehållet i övrigt i utredningsdirektiven hänvisas till Riksdagsberättelsen

1969 s. 337.

Föredraganden

Föredraganden, statsrådet Moberg, har beträffande de frågor i propositionen,

som behandlas av andra lagutskottet, anfört följande.

Under de senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet byggts ut

i en utomordentligt snabb takt. Utbildningsmöjligheterna för såväl ungdom som

vuxna har kraftigt vidgats. Det har samtidigt varit en medveten strävan från samhällets

sida att se till att det finns tillfredsställande ekonomiska förutsättningar för

den enskilde att tillgodogöra sig de förbättrade utbildningsmöjligheterna. Det statliga

studiestödet är ett av de medel som samhället förfogar över för att påverka

tillströmningen till frivillig skolutbildning.

Vid 1964 års riksdag fattades beslut om en nära nog total omdaning av studiestödet

på alla utbildningsnivåer. Huvudpunkterna i beslutet har sammanfattats i

studiehjälpsreglementet och studiemedelsförordningen. För elever i bl. a. fackskolor,

gymnasier och yrkesskolor ligger tyngdpunkten i den statliga studiehjälpen på

bidrag till den enskilde, medan studielån förutsätts utgå endast mer sällan. Vid

dessa utbildningsanstalter är eleverna i regel i en sådan ålder att de anses tillhöra

föräldrarnas ekonomi. Vid universitet, fackhögskolor m. fl. läroanstalter — vid vilka

de studerande regelmässigt är i sådan ålder att de ekonomiskt kan anses vara fristående

från föräldrarna — ligger tyngdpunkten i studiestödet på återbetalningspliktiga

studiemedel enligt studiemedelsförordningen. Statens utgifter över budgeten

för studiestöd har som en följd av bl. a. 1964 års reform kraftigt vidgats,

från drygt 200 milj. kr. budgetåret 1963/64 till inemot 1 300 milj. kr. budgetåret

1969/70.

På det eftergymnasiala stadiet har också det s. k. indirekta studiestödet förbättrats.

Staten svarar numera i vissa fall för uppförande av bespisningslokaler vid

universitet och högskolor och lämnar bidrag och lån till uppförande av kårlokaler

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

för studerande vid dessa läroanstalter. Genom beslut vid 1967 års riksdag har statens

bidrag till de studerandes hälsovård och motionsverksamhet reglerats i fasta

former och det ekonomiska stödet förstärkts (prop. 1967: 48, SU 96, rskr 220).

Under den senaste tiden har flera förslag om förbättringar i det studiesociala

stödet aktualiserats. Det gäller utformningen av det inkomstprövade tillägget enligt

studiehjälpsreglementet, höjning av maximibeloppet för lån ur allmänna studielånefonden,

ändring av den s. k. 21-årsregeln enligt studiehjälpsreglementet samt vissa

förbättringar i studiestödet för vuxna. Jag vill i detta sammanhang framhålla att

förbättringar av de studiesociala åtgärderna framdeles i första hand bör inriktas

mot studiefinansieringen inom vuxenutbildningen. Den översyn av studiemedelssystemet

som inletts genom tillkallande av särskilda sakkunniga skall, såsom framhålls

i utredningens direktiv, avse åtgärder som tar sikte på vissa speciella kategorier

av studiemedelstagare.

Vid 1968 års riksdag fattades beslut om en familjepolitisk reform med tyngdpunkten

lagd på flerbarnsfamiljer med lägre inkomster. Enligt denna reform

utgår ett familjepolitiskt stöd (inkomstprövat bostadstillägg) beroende av bl. a.

antalet hemmavarande barn under 16 år. Även studiehjälpen till studerande

vid bl. a. fackskolor, gymnasier och yrkesskolor innebär, såsom framhölls i

samband med 1964 års studiesociala reform, ett stöd till familjerna och

utgör därmed ett viktigt led i familjepolitiken. Stödet till familjerna har

inom studiehjälpssystemet främst kommit till uttryck genom ett inkomstprövat

och ett behovsprövat tillägg. Jag anser att en förbättring

nu bör göras i detta stöd. Förstärkningen bör, liksom 1968 års familjepolitiska

reform, avse flerbarnsfamiljer med låga inkomster. Förbättringen bör därför utformas

så att det inkomstprövade tillägget i studiehjälpen höjs med 25 kr. i månaden

till studerande som har hemmavarande syskon under 16 år. Detta bör dock

ej gälla gift studerande.

Såsom framhållits inledningsvis är eleverna vid bl. a. fackskolor, gymnasier och

yrkesskolor i regel i en sådan ålder att de anses tillhöra föräldrarnas ekonomi.

En inte obetydlig grupp av eleverna har emellertid nått en sådan ålder att de får

anses vara fristående från föräldraekonomin. I studiehjälpsreglementet har därför

studiehjälpen utformats på ett sätt för elever som kan anses tillhöra föräldrarnas

ekonomi (s. k. yngre elever) och på ett annat sätt för övriga, s. k. äldre elever. För

yngre elever utgörs studiehjälpen av ett generellt studiebidrag, vissa tillägg och

studielån. Inkomstprövat tillägg, behovsprövat tillägg och studielån utgår endast

till studerande vars föräldrar har begränsade inkomster. Till äldre elever utgår

studiehjälp utan hänsynstagande till föräldrarnas ekonomi i form av ett förhöjt

studiebidrag och studielån. Gränsen mellan dessa båda kategorier har utformats

så att till yngre elev hänförs den som påbörjar sina studier vid en läroanstalt eller

utbildningslinje före det kalenderår då han fyller 21 år. Han behandlas som yngre

s. 21 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

21

elev även under den del av studietiden som infaller efter det han fyllt 21 år

(2 1 - å r s r e g e 1 n). Övriga studerande hänförs till gruppen äldre elever.

Motivet för utformningen av dessa regler har varit att det bedömts vara en fördel

om eleverna åtnjuter samma typ av studiesociala förmåner under hela sin studietid.

Detta har emellertid mött invändningar. Reglerna har upplevts som orättvisa,

eftersom studerande som uppnått myndig ålder behandlas olika beroende på

när de börjat sin utbildning. Reglerna synes också ha medfört administrativa olägenheter.

Med anledning av synpunkter, framförda av riksdagens andra lagutskott

och centrala studiehjälpsnämnden, fick 1968 års studiemedelsutredning i uppdrag

att komma med förslag till ändringar av bestämmelserna i fråga. Utredningen har

föreslagit övergång till en s. k. strikt åldersgräns, som innebär att en studerande behandlas

som äldre elev fr. o. m. det läsår som börjar det kalenderår då han fyller 21

år. Motsvarande föreslås gälla även i de fall studiehjälp utgår för kurstid. Studerande

som börjar en kurs före det kalenderår då han fyller 21 år bör enligt utredningen

trots detta behandlas som äldre elev i vissa fall. Detta föreslås gälla för den del av

kursen som infaller efter den 30 juni det kalenderår då den studerande fyller 21 år

om denna del uppgår till minst två månader. Övriga elever föreslås få studiehjälp

som yngre elever.

Utredningen har även föreslagit vissa övergångsbestämmelser för att möjliggöra

för elever som planerat sin utbildning med utgångspunkt i nuvarande regler

att också slutföra sin utbildning med studiehjälp enligt nuvarande regler. Enligt

min mening bör utredningens förslag genomföras.

I prop. 1969: 25 med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m. m. har förslag

lagts fram om en sänkning av myndighetsåldern från 21 till 20 år. Studiemedelsutredningen

har — liksom centrala studiehjälpsnämnden — tagit upp frågan

om en anpassning av åldersgränsen i studiehjälpsreglementet härtill. Även om nuvarande

avgränsning mellan yngre och äldre elever inte bestämts med utgångspunkt

i bestämmelserna om myndighetsåldern, skulle ett fasthållande vid en 21-årsgräns

i nuvarande situation sannolikt komma att möta invändningar. En sänkning av

åldersgränsen till 20 år kan inte anses ändra grunderna för vår studiesociala politik

enligt 1964 års beslut. Jag förordar därför att den åldersgräns som jag förut, i

överensstämmelse med studiemedelsutredningens förslag, godtagit bör anpassas till

den nya myndighetsåldern, dvs. sänkas med ett år, om förslaget i prop. 1969: 25

godtas av riksdagen. Om myndighetsåldern sänks, bör man vidare i motsvarande

mån sänka den på myndighetsåldern grundade åldersgränsen i 26 § första stycket

studiehjälpsreglementet.

Studiehjälpsnämnden har i sin anslagsframställning för nästa budgetår lagt fram

förslag om en höjning av maximibeloppet av lånen från allmänna studielånefonden.

Detta belopp utgör f. n. 5 000 kr. För heltidsstuderande med

underhållsskyldighet mot barn kan dock högre belopp utgå (jfr prop. 1967: 85 s.

99). Nämnden föreslår nu en höjning av beloppet 5 000 kr. till 6 500 kr. Jag till
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

styrker detta förslag. Härigenom kommer studiestödet att utgå med i stort sett samma

belopp för elever i samma åldersgrupp, oavsett läroanstalt eller utbildningslinje.

Maximibeloppet bör tilldelas studerande med tio månaders studietid, dvs. den studietid

som förutsatts vara den allmänt förekommande inom studiemedelssystemet.

I likhet med nämnden förutsätter jag att det ökade studielånebeloppet kommer de

äldre studerandena till del.

De förändringar som jag nyss föreslagit tar i första hand sikte på de äldre studerandenas

studiesociala villkor. Som tidigare redovisats följer med vuxenutbildningens

ökade omfattning att frågorna om studiefinansieringen inom

denna sektor blir mer betydelsefulla. Särskilda sakkunniga har tillkallats för att

utreda de mer långsiktiga perspektiven rörande studiefinansieringen inom vuxenutbildningen.

I en promemoria har vissa förslag till förändringar av studiestödet till vuxna redovisats.

De avser en höjning av den generella åldersgränsen för rätt till studiemedel

från 40 till 45 år, en utsträckning av kortaste återbetalningstiden från nuvarande

tio till i regel femton år samt möjlighet till partiell befrielse från skyldighet

att återbetala studielån för dem som vid vuxen ålder gått igenom dels gymnasial

utbildning, dels utbildning vid läroanstalt där studiestöd utgår i form av studiemedel.

Centrala studiehjälpsnämnden har i sitt yttrande över promemorian tagit

upp frågan om att skjuta upp frågan om partiell befrielse från återbetalningsskyldighet

och därvid pekat på möjligheten att genom omvandling av studielån till återbetalningspliktiga

studiemedel och genom höjning av avgiftsgränsen i studiemedelssystemet

åstadkomma den lättnad av återbetalningsskyldigheten som åsyftats i promemorian.

Nämnden har vidare fört fram vissa erinringar och synpunkter med anledning

av detaljutformningen av de föreslagna reglerna om befrielse från återbetalningsskyldighet.

Det är enligt min mening angeläget att man redan i nuvarande läge vidtar förbättringar

i studiestödet för dem som deltar i vuxenutbildning utöver vad som beslutats

vid 1967 års riksdag och vad som följer av mitt förslag om studielånens

maximibelopp och ändring av den s. k. 21-årsregeln. Genom den i promemorian

föreslagna befrielsen från återbetalningsskyldighet kommer de som i vuxen ålder

gått igenom en mer omfattande utbildning att få en inte obetydlig reduktion av

sin återbetalningsskyldighet. Syftet med befrielsen är att delvis undanröja den

merbelastning som kan uppstå om studierna bedrivs vid vuxen ålder i stället

för i ett sammanhang under ungdomsåren. Detta syfte nås inte med en omvandling

av studielån till återbetalningspliktiga studiemedel, ej heller genom en generell

höjning av avgiftsgränsen inom studiemedelssystemet.

Jag tillstyrker att det i studiehjälpsreglementet förs in en regel som gör det möjligt

att medge den som i vuxen ålder deltagit i gymnasial utbildning att erhålla befrielse

från skyldigheten att återbetala del av studielån. Närmare bestämmelser härom

bör meddelas av Kungl. Maj:t i huvudsaklig överensstämmelse med följande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

23

Befrielse från återbetalningsskyldigheten bör få beviljas för lån som utgått för

gymnasial utbildning som genomgåtts i vuxen ålder. Låntagaren bör därefter ha deltagit

i en minst tvåårig utbildning vid läroanstalt där studiemedel utgår och ha uppburit

återbetalningspliktiga studiemedel för samma tid. Studierna vid denna läroanstalt

bör ha påbörjats först efter det den studerande under minst fem år bedrivit

yrkesverksamhet på heltid. Med yrkesverksamhet bör i enlighet med vad som

föreslagits i promemorian likställas vård av egna barn under 16 år, vård av föräldrar

eller annan jämförlig sysselsättning. Studielånet bör avse utbildning som fordras

för att den studerande skall bli behörig att vinna inträde vid den läroanstalt, där

han uppburit studiemedel. Detta innebär självfallet att förutom hel eller partiell utbildning

vid gymnasium även utbildning vid t. ex. fackskola och folkhögskola kommer

i fråga. Befrielsen från återbetalningsskyldigheten bör avse högst hälften av

studielånet jämte ränta under amorteringsfri tid. Befrielse bör dock inte i något fall

få överstiga 1 650 kr. jämte ränta under amorteringsfri tid för varje årskurs enligt

läroplanen för den utbildning som låntagaren gått igenom. Befrielsen bör sammanlagt

ej överstiga 4 950 kr. jämte ränta. Befrielse bör få beviljas endast efter en

behovsprövning. Beslut i dessa ärenden bör fattas av centrala studiehjälpsnämnden.

Fråga om befrielse bör kunna tas upp till prövning när som helst under återbetalningstiden.

Frågan om åldersgränsen 40 år inom studiemedelssystemet har vid skilda tillfällen

diskuterats och önskemål har därvid förts fram om en höjning. I promemorian

föreslås en generell höjning av denna gräns till 45 år. Antalet vuxna som

bedriver högre studier kan väntas öka, bl. a. som följd av kompetensutredningens

arbete. Centrala studiehjälpsnämnden har pekat på att vissa personer som genomgår

arbetsvärd som en följd av den höjda åldersgränsen kan komma att inte längre

erhålla utbildningsbidrag. Frågan om var gränsen skall dras för den generella rätten

att erhålla studiemedel är svår att besvara. Vid en förändring av det slag varom

här är fråga kan det inte undvikas att i undantagsfall vissa effekter kan uppkomma

vilka upplevs som negativa. Detta får emellertid inte hindra att önskvärda generella

åtgärder genomförs. Jag utgår från att vederbörande myndigheter har sin uppmärksamhet

riktad på de individuella fallen så att ogynnsamma verkningar av en

höjd åldersgräns kan undvikas. Jag ansluter mig därför till förslaget om en höjning

av åldersgränsen till 45 år.

I likhet med vad som föreslagits i promemorian förordar jag vidare att minsta

tiden för återbetalning av studiemedel utsträcks från tio till femton år med de undantag

som anges i promemorian.

De nya reglerna om minsta tid för återbetalning av återbetalningspliktiga studiemedel

bör i enlighet med vad som föreslås i promemorian träda i kraft den 1 juli

1969. De nya reglerna bör dock inte tillämpas på de studiemedelstagare för vilka

avgiftskvoten och därmed avgiftsskyldigheten skall ha fastställts före ikraftträdandet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

Utskottet

I detta utlåtande behandlar utskottet vissa reformförslag på det studiesociala

fältet. I propositionen läggs fram förslag som innebär ändringar i de båda huvudförfattningama

på området, studiehjälpsreglementet och studiemedelsförordningen.

Motioner i ämnet har väckts dels vid riksdagens början, dels i anledning av propositionen.

Inkomstprövat tillägg m. m.

För närvarande utgår enligt studiehjälpsreglementet inkomstprövat tillägg med

25, 50 eller 75 kr. vid sidan av studiebidraget. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts

förslag att tillägget höjs med 25 kr. i månaden för ogift studerande som har syskon

under 16 år. Utöver det inkomstprövade tillägget kan enligt 15 § studiehjälpsreglementet

utgå behovsprövat tillägg. Förutsättningen härför är bl. a. att den

studerande är berättigad till inkomstprövat tillägg med högsta beloppet. Det bör

av studiehjälpsreglementet klart framgå att det behovsprövade tillägget kan utgå

även till studerande som inte har syskon under 16 år och som således kommer att

kunna få högst 75 kr. i inkomstprövat tillägg. Utskottet föreslår därför ett förtydligande

av 15 § studiehjälpsreglementet.

Förmögenhetsfaktorn vid beräkning av inkomstprövat tillägg och studiemedel

I de vid riksdagens början väckta motionerna 1:771 och 11:890 behandlas förmögenhetsfaktom

när det gäller rätten till inkomstprövat tillägg och studiemedel.

Beträffande det inkomstprövade tillägget gäller att om den studerandes och hans

föräldrars sammanlagda förmögenhet överstiger fribeloppet 30 000 kr. en femtedel

av det överskjutande beloppet skall jämställas med sådan beskattningsbar inkomst

som ligger till grund för inkomstprövningen. Inkomstprövningsreglema i studiemedelsförordningen

innebär att olika fribelopp gäller för den studerande och för

hans make. Vid inkomster som överskrider fribeloppen reduceras studiemedlen.

Med inkomst jämställs för var och en av makarna en femtedel av den del av förmögenheten

som överstiger sex basbelopp, d. v. s. för närvarande 34 800 kr.

Motionärerna vill att de båda studiesociala författningarna skall ändras så att i

stället för en femtedel skall en tiondel av förmögenhet som överstiger fribeloppen

— 30 000 kr. respektive sex basbelopp — jämställas med inkomst.

Riksdagen har tidigare avvisat motionsvis framförda yrkanden att genom en höjning

av fribeloppet uppmjuka den här aktuella regeln inom studiehjälpsreglementet.

Utskottet är inte heller i år berett att förorda någon förändring beträffande fribeloppet

för förmögenhet. I den mån det finns resurser för ett ökat studiesocialt stöd

på det gymnasiala stadiet, bör dessa inte i första hand användas till en förbättring

av förmånerna för familjer med förmögenhet. Då det gäller studiemedelsförordningen

medför anknytningen till basbeloppet, att fribeloppet automatiskt anpassas

s. 25 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

25

till penningvärdeförändringen. Det finns inte skäl att ändra på den 1964 antagna

reduktionsregeln för studerande, som har egen förmögenhet av den här aktuella

storleksordningen. Då det gäller hänsynstagande till makes förmögenhet erinrar utskottet

om att 1968 års studiemedelsutredning har att undersöka hur behovsprövningen

med hänsyn till makes inkomst verkar samt om skäl finns att tillämpa i

huvudsak likartade bedömningsgrunder i fråga om inkomstprövningen inom studiemedelssystemet

och systemet med utbildningsbidrag. På grund av det anförda avstyrker

utskottet motionsyrkandena.

Ändring av 21-årsregeln samt frågor rörande studielån

Flertalet av de elever, som omfattas av studiehjälpsreglementet, är i sådan ålder,

att de anses tillhöra föräldrarnas ekonomi (yngre elever). Studiehjälpen har utformats

på ett sätt för dessa och på ett annat sätt för övriga elever (äldre elever).

Gränsdragningen mellan dessa båda kategorier sker så att till yngre elev hänförs

den som påbörjar sina studier vid en läroanstalt eller utbildningslinje före det kalenderår

då han fyller 21 år. Han behandlas som yngre elev även under den del av

studietiden som infaller efter det han fyllt 21 år. Utskottet ser med tillfredsställelse

att förslag läggs fram om ändring av denna s. k. 21-årsregel. Förslaget i propositionen

innebär övergång till en strikt åldersgräns, som innebär att en studerande

behandlas som äldre elev fr. o. m. det läsår som börjar det kalenderår då han fyller

20 år. Sänkningen med ett år av åldersgränsen utgör en anpassning till den nya

myndighetsåldern. Utskottet biträder förslaget. Utskottet tillstyrker även, att studielån

enligt studiehjälpsreglementet i fortsättningen enligt huvudregeln skall kunna

utgå med 6 500 kr.

I två motionspar, I: 84 och II: 100 samt I: 929 och II: 1064, framställs yrkanden

som inom ramen för de av statsmakterna fastställda lånebeloppen syftar till vidgade

möjligheter till studielån för yngre elever vid gymnasier, fackskolor och yrkesskolor.

De nuvarande reglerna innebär, att lånetaket för ogifta elever i åldern 16—19 år

är 3 500 kr. per år och för äldre elever 5 000 kr., vilka belopp ökas med 900 kr.

om elev är inackorderad. I det enskilda fallet reduceras maximibeloppet med studiebidrag

och inkomstprövat tillägg samt med viss del av elevens egen inkomst och

förmögenhet. Vidare reduceras lånebeloppet med 30 % av den del av föräldrars

beskattningsbara inkomst som överstiger 6 000 kr. Därvid läggs 40 % av föräldrarnas

förmögenhet, som överstiger 34 200 kr. till inkomsten. Motionärerna menar, att

reglerna för långivningen medför att föräldrarnas inkomst och förmögenhet i alltför

hög grad verkar reducerande på lånen. I motionerna I: 929 och II: 1064 anförs —

mot bakgrunden av att det i prop. 25 föreslås att ungdomar i åldern 18—20 år får

en mer självständig ställning än f. n. — att det kan diskuteras om det är realistiskt

att elever i nämnda ålder skall anses tillhöra familjens ekonomi. I motionerna I: 84

och II: 100, vilka väcktes vid riksdagens början, hävdas det vidare, att låneramen

torde behöva höjas från 3 500 kr. till 5 000 kr. för elever som är 19 år gamla.

Ändringen av 21-årsregeln medför att rätten till studielån för studerande, som

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

blir 20 år eller mer under det kalenderår läsåret börjar, alltid kommer att prövas

utan hänsyn till föräldrarnas ekonomi. För yngre ogifta elever bör däremot enligt

utskottets mening föräldraekonomin även i fortsättningen medräknas vid bedömningen

av rätten till studielån. Studiehjälpsreglementet förutsätter nämligen att föräldrarna

i mån av förmåga skall bidra till kostnaderna för barnens studier vid skolor

som omfattas av reglementet. Studiehjälpen är i första hand utformad som ett stöd

åt barnfamiljerna.

Utskottet ansluter sig till vad föredragande statsrådet anfört om att det till 6 500

kr. ökade studielånebeloppet bör komma de äldre studerande till del. I fråga om

yngre elever i gymnasier och därmed jämställda skolformer är det, som utskottet

även framhöll vid förra årets riksdag, berättigat med en viss återhållsamhet vid

låneprövningen. Då det gäller den närmare utformningen av lånereglerna bör det

liksom hittills varit fallet ankomma på centrala studiehjälpsnämnden att fastställa

dessa. Enligt utskottets uppfattning står nämndens tillämpning väl i överensstämmelse

med de intentioner statsmakterna hade vid studiehjälpsreglementets antagande.

Genom höjningen av det maximala studielånebeloppet blir det nödvändigt för nämnden

att omarbeta normerna beträffande låneprövningen för äldre studerande. Enligt

vad utskottet inhämtat kommer nämnden i detta sammanhang även att överväga

om det kan vara motiverat att höja låneramen för elever som närmar sig den nya

myndighetsåldern, 20 år. Något riksdagens initiativ i denna fråga kan inte anses

erforderligt. I anledning av ett i motionerna I: 84 och II: 100 anfört exempel på

verkningarna av centrala studiehjälpsnämndens nuvarande normer, vill utskottet

— som för övrigt vill framhålla att dessa regler torde ge eleven rätt till ett något

större lån än vad motionärerna antagit — erinra om att därest särskilda skäl föreligger

nämnden undantagsvis kan bevilja högre lånebelopp än det som framkommer

efter reducering enligt gällande schablonregler. Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna I: 84 och II: 100 samt I: 929 och II: 1064.

Frågor om förbättring och indexreglering av de studiesociala förmånerna

Av de studiesociala förmånerna är endast studiemedlen indexreglerade. I ett

flertal motioner tas upp frågor om indexreglering även av andra förmåner och i

samband därmed en uppräkning av dessa. I motionerna I: 14 och II: 16 yrkas således

skyndsam utredning i samband med pågående översyn av studiemedelssystemet

om höjning av såväl studiebidraget inom studiemedelsförordningen som det

förhöjda studiebidraget enligt studiehjälpsreglementet från nuvarande 1 750 kr. till

50 % av basbeloppet (f. n. 2 900 kr.) per läsår samt om indexreglering och anpassning

till rådande penningvärde av övriga förmåner enligt studiehjälpsreglementet.

I motionen II: 886 yrkas utredning med förtur av frågan om återställande av 1965

års realvärde av studiebidraget enligt studiemedelsförordningen samt om indexreglering

av bidraget. Slutligen yrkas i motionerna I: 927 och II: 1063 att riksdagen skall

anhålla om förslag till nästa år om höjning av inackorderingstillägget till 125 kr.

i månaden och indexreglering av tillägget. I detta sammanhang behandlar utskottet

s. 27 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

27

också två motioner, I: 460 och II: 532, i vilka yrkas skyndsam översyn av studiehjälpsreglementet

i syfte att inackorderade elever med långa skolavstånd får ökade

möjligheter att besöka sina hem under veckosluten.

Beträffande yrkandena om indexreglering vidhåller utskottet den mening, som

statsmakterna gett uttryck åt i samband med den studiesociala reformen och som

riksdagen därefter varje år anslutit sig till, nämligen att höjning av studiebidraget

inom studiemedelsförordningen och de olika bidragen inom studiehjälpsreglementet

liksom det allmänna barnbidraget bör bli beroende av särskilt beslut av riksdagen.

När det gäller de kostnadskrävande förslagen om höjning av studiemedlens bidragsdel

vill utskottet understryka föredragande statsrådets uttalande att framtida

förbättringar av de studiesociala förmånerna i första hand bör tillkomma de vuxenstuderande.

Det föreligger inte nu förutsättningar för att öka stödet till ungdomsutbildningen

utöver vad som föreslagits i propositionen, och de resurser som inom

den närmaste framtiden kan ställas till förfogande blir uppenbarligen begränsade.

Dessa resurser bör i första hand inriktas på familjer som har barn i gymnasiet eller

därmed jämställda skolformer och som bor så långt från skolorten att barnen behöver

inackorderas. Det nuvarande inackorderingstillägget på 100 kr. utgör endast

ett bidrag till den faktiska merkostnad, som uppstår för familjen till följd av inackorderingen.

Om merkostnaden alltför mycket överstiger bidraget kan i synnerhet

för familjer med svag ekonomi bostadsorten bli ett avgörande hinder för att

barnen skall kunna fortsätta sina studier efter den obligatoriska skolan. Av förmånerna

inom studiehjälpsreglementet bör således, då resurserna medger det, i

första hand inackorderingstillägget höjas. Därvid bör även övervägas det i motionerna

I: 460 och II: 532 framförda kravet att inackorderade elever med långt avstånd

mellan hem och skola får ett särskilt stöd, exempelvis genom ett differentierat

inackorderingstillägg, som också kunde möjliggöra för eleverna att besöka sina hem

under veckosluten. Detta krav ter sig särskilt angeläget sedan femdagarsveckan

införts i skolan. Självfallet måste man dock, i enlighet med vad centrala studiehjälpsnämnden

framhållit i ett remissyttrande till Kungl. Maj:t, undvika att införa

regler som kan leda till en återgång till det föga enhetliga system på det studiesociala

området, som fanns före 1964 års reform. Vad utskottet anfört rörande

höjning av inackorderingstillägget och om bidrag till hemresor för inackorderade

elever bör bringas till Kungl. Maj:ts kännedom. I övrigt avstyrker utskottet motionsyrkandena

om höjning eller uppräkning av förmånerna enligt studiehjälpsreglementet

och studiemedelsförordningen.

Utbetalning av studielån

I motionerna I: 921 och II: 1054 yrkas att sådana regler skall utfärdas att studielån

enligt studiehjälpsreglementet kan utbetalas månadsvis. Enligt motionärernas

mening är detta påkallat för att förebygga att de stora summor, som nu kan utbetalas

på en gång, blir en alltför stor frestelse för ungdomar som tidigare haft kontakt

med exempelvis narkotika.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

Enligt 22 § studiehjälpskungörelsen utlämnas studielån av postverket efter skriftlig

rekvisition av låntagaren. Om studielånet avser läsår får högst halva beloppet

uttagas under första terminen. I övrigt får, utom vid kurs som löper över årsskifte,

hela lånebeloppet uttagas i början av studierna.

I början av en studieperiod måste eleverna ofta disponera en förhållandevis stor

del av lånemedlen för inköp av studielitteratur och för andra utgifter som inte är

månatliga. Eftersom det stora flertalet studerande är skötsamma, är det med hänsyn

härtill inte tilltalande att införa regler av sådan art som föreslagits i motionerna.

De föreslagna reglerna skulle uppenbarligen medföra ett administrativt merarbete

med ökade kostnader som följd. Detta skulle bli fallet även om reglerna begränsades

till att avse personer, som kunde antagas komma att missbruka lånen. En sådan

prövning skulle därtill bli vansklig. Till detta kommer att det — med hänsyn till

möjligheterna att hos olika kreditinrättningar få förskott på beviljade eller förväntade

studielån — är tvivelaktigt om motionärernas förslag skulle leda till det åsyftade

resultatet. I fråga om myndiga elever kan det inte heller komma i fråga att av

skäl som anförts i motionerna behandla elever på det gymnasiala stadiet efter

strängare regler än personer som uppbär studiemedel. På grund av det anförda kan

utskottet inte biträda motionsyrkandet.

Genom motionerna har emellertid aktualiserats frågan om sättet för utbetalning

av lån till den som är omyndig. Ovannämnda stadgande om att studielån utbetalas

efter rekvisition av låntagaren får självfallet inte ges den tolkningen, att de familjerättsliga

reglerna om omyndigs rättsliga handlingsförmåga, vilka regler är stadgade

i lag, kan åsidosättas. Utskottet, som inte har att ta ställning till om det kan finnas

skäl förtydliga kungörelsens innehåll i detta avseende, har inhämtat att centrala

studiehjälpsnämnden uppmärksammat frågan om hur utbetalningen från postverket

skall ske då låntagare är omyndig. Nuvarande praxis, som innebär att studielån

utbetalas direkt till låntagare även utan uttryckligt bemyndigande från förmyndaren,

kan därför förutsättas bli ändrad. Om förmyndaren får möjlighet att även i

den praktiska tillämpningen av gällande bestämmelser reglera utbetalningen av lånebeloppen,

skulle i viss mån motionernas syfte tillgodoses.

Frågor rörande studiestödet till vuxna

I propositionen framläggs flera förslag rörande studiestödet till vuxna. Utskottet

tillstyrker att det i studiehjälpsreglementet förs in en regel som gör det möjligt att

medge den som i vuxen ålder deltagit i gymnasial utbildning att erhålla befrielse

från skyldigheten att återbetala del av studielån. Utskottet har inte heller något att

erinra mot de riktlinjer för återbetalningsbefrielsen, som tagits upp i propositionen.

Den här åsyftade utbildningen kommer i fortsättningen i stor utsträckning att ske

genom deltagande i den lokala vuxenutbildningen, som skolstyrelsen i varje kommun

kan anordna. De som deltar i sådan utbildning har rätt till studiehjälp enligt

studiehjälpsreglementet. I praktiken har emellertid hittills utgått endast studielån

men däremot inte studiebidrag och tillägg. Detta har berott på att studierna —

s. 29 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

29

om de inte omfattat 23 veckotimmar schemabunden dagundervisning — inte betraktats

som heltidsstudier även om den studerande deltagit i ett flertal kurser som

av honom upplevts som heltidsstudier. I motionerna I: 14 och II: 16 yrkas, att elev

vid lokal vuxenutbildning som bedriver heltidsstudier skall »omfattas av studiehjälpsreglementets

bestämmelser».

Det har under den korta tid som utbildningen varit i gång visat sig att lokal

vuxenutbildning i allt större utsträckning bedrivs av den enskilde på heltid genom

en kombination av kurser. Efter Kungl. Maj:ts medgivande har i flera fall kommuner

organiserat heltidsundervisning. Enligt vad utskottet inhämtat har centrala

studiehjälpsnämnden med hänsyn härtill funnit anledning till omprövning av hittills

gällande praxis i fråga om bedömningen av vad som skall anses vara heltidsstudier.

Nämnden räknar med att ett ställningstagande i frågan bör kunna ske före nästkommande

läsår. Den av motionärerna aktualiserade frågan kommer därvid att bli

föremål för prövning. Utskottet anser med hänsyn härtill att något riksdagens initiativ

inte är påkallat. Motionsyrkandena avstyrks därför.

En höjning av åldersgränsen inom studiemedelssystemet från 40 till 45 år föreslås

i propositionen. Den som är äldre skall kunna få studiemedel om särskilda

skäl föreligger. I motionerna I: 930 och II: 1065 yrkas att åldersregeln, som finns

i 7 § andra stycket studiemedelsförordningen, i stället skall utformas så att en

studerande skall ha rätt till studiemedel under förutsättning att det kan beräknas

återstå lika många år från utbildningens slut till pensionsåldern som antalet terminer

utbildningen omfattar.

Det nuvarande finansieringssystemet för högre studier bygger på principen, att

studiemedel som icke utgör studiebidrag skall återbetalas genom årliga avgifter.

För att den enskilde inte skall belastas alltför hårt under den yrkesverksamma tiden

efter utbildningens avslutande får återbetalningstiden inte vara för kort. Motionärernas

förslag tillgodoser inte detta önskemål. Förslaget synes emellertid ha som

utgångspunkt den åsikt som i olika sammanhang kommit till uttryck då det gäller

den framtida vuxenutbildningen, nämligen att denna så småningom i allt högre grad

kommer att förändras från att vara en åtgärd att i efterhand utjämna skillnader

i formell utbildningsstandard till att vara ett naturligt inslag för alla i arbetslivet verksamma.

Frågan om studiefinansieringen i ett sådant läge utreds av den 1968 tillkallade

kommittén för studiestöd åt vuxna. I avvaktan på resultat av utredningsarbetet

bör de grundläggande principerna i studiemedelssystemet inte rubbas. I enlighet

härmed avstyrkes motionsförslaget. Utskottet har emellertid inte något att

erinra mot att studiemedelsförordningen anpassas till nuvarande praxis i fråga om

beviljande av studiemedel och tillstyrker därför höjning av den generella åldersgränsen

till 45 år.

Utöver vad ovan anförts har de i propositionen framlagda författningsförslagen

inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer,

A. att riksdagen — med förklaring att visst tillägg bör göras i

förslaget i propositionen till förordning om ändring i studiehjälpsreglementet

den 4 juni 1964 (nr 402) — antager förslaget med det

tillägget att 15 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade

lydelse.

(.Nuvarande lydelse) (Utskottets förslag)

15 §.

Är den studerande berättigad till

inkomstprövat tillägg med högsta beloppet

och föreligger synnerligen stort

behov av ytterligare studiehjälp, må

han erhålla behovsprövat tillägg med

högst sjuttiofem kronor i månaden.

Är den studerande berättigad till

inkomstprövat tillägg med högsta beloppet

enligt uppställningen i 13 §

första stycket och föreligger synnerligen

stort behov av ytterligare studiehjälp,

må han erhålla behovsprövat tilllägg

med högst sjuttiofem kronor i månaden.

B. att riksdagen med avslag på motionerna I: 930 och II: 1065,

såvitt motionerna hänvisats till lagutskott, antager 7 § i det i propositionen

framlagda förslaget till förordning om ändring i studiemedelsförordningen

den 4 juni 1964 (nr 401);

C. att riksdagen antager förslaget i övrigt till ändring i studiemedelsf

örordningen;

D. att riksdagen i anledning av motionerna I: 14 och II: 16,

I: 460 och II: 532 samt I: 927 och II: 1063 i skrivelse till Kungl.

Maj:t ger till känna vad utskottet anfört om höjning av inackorderingstillägget

och om bidrag till hemresor för inackorderade

elever;

E. att följande motioner,

1) I: 14 och II: 16,

2) I: 460 och II: 532,

3) I: 927 och II: 1063,

samtliga motioner i den mån de inte kan anses besvarade genom

vad utskottet hemställt under D., inte föranleder någon riksdagens

åtgärd;

F. att motionen II: 886 inte föranleder någon riksdagens

åtgärd;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

31

G. att motionerna I: 771 och II: 890 inte föranleder någon

riksdagens åtgärd;

H. att följande motioner,

1) I: 84 och II: 100,

2) I: 921 och II: 1054,

3) I: 929 och II: 1064,

inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 april 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s), fru Hamrin-Thorell (fp)*, herrar

Lars Larsson (s), Dahlberg (s), Htibinette (m), Eric Carlsson (ep), Wanhainen (s)*

och Österdahl (fp);

från andra kammaren: herr Odhe (s), fröken Sandell (s), herrar Göransson

(s)*, Larsson i Öskevik (ep), Gadd (s)*, fru Frankel (fp), fru Håvik (s) och herr

Carlshamre (m).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

I

Vid E. och F. i utskottets hemställan

av fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Eric Carlsson (ep), Österdahl (fp), Larsson

i Öskevik (ep) och fru Frcenkel (fp).

II

Vid G. i utskottets hemställan

av fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Eric Carlsson (ep), Österdahl (fp), Larsson

i Öskevik (ep) och fru Frcenkel (fp), som ansett

dels att det avsnitt i utskottets utlåtande, som börjar på s. 24 med orden »Riksdagen

har tidigare» och slutar med orden »avstyrker utskottet motionsyrkandena»

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Enligt utskottets mening leder nu gällande regler angående den betydelse som

innehav av mindre förmögenhet tillmätes vid inkomstprövningen till konsekvenser

som mindre väl överensstämmer med det grundläggande syftet att anpassa ifrågavarande

förmåner till dem som i störst utsträckning är i behov av desamma. Innehavare

av mindre rörelse eller fastighet torde i allmänhet sakna möjligheter att

finansiera sina barns studier med hjälp av den i rörelsen eller fastigheten bundna

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1969

förmögenheten. Starka skäl talar sålunda för att förmögenhetens inverkan i föreliggande

sammanhang minskas i enlighet med yrkandet i motionerna I: 771 och

II: 890. Utskottet finner det rimligt, att den förmögenhetsandel som skall läggas

till inkomsten begränsas till 10 procent. Härigenom skulle nås en ordning motsvarande

den som gäller angående de kommunala bostadstilläggen. Kungl. Maj:t

bör enligt utskottets mening bereda frågan och lägga fram förslag till nästa års

riksdag».

dels att utskottet under G. bort hemställa

att riksdagen i anledning av motionerna I: 771 och II: 890 som

sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om

förmögenhetsfaktorn vid beräkning av inkomstprövat tillägg och

studiemedel.

Särskilt yttrande

(beträffande studiestödet till vuxna)

av herr Österdahl (fp) och fru Frcenkel (fp), som anfört följande:

Äldre arbetstagares studier ligger oftast inte bara långt tillbaka i tiden; de har

också erhållit en utbildning som inte är jämställd med dagens. Ur arbetsmarknadssynpunkt

är det särskilt angeläget att deras kunskaper kompletteras och fördjupas,

då det klart visat sig att väl utbildad arbetskraft har större möjligheter att få behålla

sina anställningar och att erhålla nya arbeten än personer med sämre utbildning.

En kompletterande utbildning underlättar också omplaceringen inom företagen,

vilket förebygger friställningar och arbetslöshet. En bättre utbildning ökar den enskilde

arbetstagarens valmöjligheter på arbetsmarknaden. Ur den enskildes men

också ur samhällets synpunkt är det önskvärt att erforderliga kunskaper kan inhämtas

innan en eventuell friställning med följande arbetslöshet inträffar. Utbildningen

blir då ett led i strävan att göra även äldre arbetstagare attraktiva på arbetsmarknaden

och att minska bortfallet i produktionen på grund av arbetslöshet. I ett

land med en effektiv arbetsmarknadspolitik bör åtgärder som syftar till att säkra

sysselsättningen vidtas innan vederbörande blir arbetslös. En utbildning av äldre

personer som är intresserade av och lämpliga för studier bör därför uppmuntras och

underlättas, inte minst ekonomiskt. Därigenom kan utbildningen komma härför

lämpliga personer till godo, vilket inte alltid är fallet vid arbetsmarknadsutbildning,

då kriteriet för utbildningen bl. a. är arbetslöshet eller risk för arbetslöshet under

den närmaste tiden. Principiellt anser vi det också felaktigt att enbart på grund av

ålder vägra studiemedel åt personer som önskar genomgå utbildning. Vi kan därför

dela utskottets uppfattning att övre åldersgränsen inom studiemedelssystemet sättes

till 45 år, endast om principen ses som ett provisorium.

Vi förutsätter därför att systemet med en övre åldersgräns kommer att prövas

av kommittén för studiestöd åt vuxna gärna genom en snarast igångsatt försöksverksamhet

för att ge ledning vid åtgärdernas slutgiltiga utformning.

Tryckeribolaget Ivar Hteggström AB • Stockholm 1969

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:192 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m. in. a1 i texten