Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om pensionstillskott, m. m., såvitt propositionen hänvisats till lagutskott, jämte i ämnet väckta motioner.

1969-04-22 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:41, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om pensionstillskott, m. m., såvitt propositionen hänvisats till lagutskott, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr åt år 1969

1

Nr 41

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om pensionstillskott, m. m., såvitt propositionen

hänvisats till lagutskott, jämte i ämnet väckta motioner.

Genom en den 7 mars 1969 dagtecknad proposition, nr 38, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om pensionstillskott,

2) lag om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring,

3) lag om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 382) angående införande

av lagen om allmän försäkring,

4) lag om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 392) om hustrutillägg och

kommunalt bostadstillägg till folkpension,

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Propositionen har, såvitt angår lagförslagen, hänvisats till lagutskott och

behandlats av andra lagutskottet. I övrigt har propositionen hänvisats till

statsutskottet och behandlats i detta utskotts utlåtande 1969:53.

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande i ämnet

väckta motioner, nämligen

A. vid riksdagens början väckt motion:

1) motionen II: 321 av herrar Hgltander och Enskog, samt

B. i anledning av propositionen väckta motioner:

2) de likalydande motionerna 1:943 av herr Peterson, Eric, och herr

Åkesson samt II: 1080 av herrar Jonsson i Mora och Sellgren,

3) de likalydande motionerna 1:949 av herrar Brundin och Strandberg

samt II: 1088 av herr Carlshamre,

4) de likalydande motionerna I: 951 av herr Ngman och II: 1090 av

herrar Westberg i Ljusdal och Andersson i Örebro, samt

5) de likalydande motionerna 1:952 av herr Werner och 11: 1089 av

herr Hermansson m. fl., såvitt angår de i motionerna under 1. och 2. upptagna

yrkandena. (Yrkandet under 3. i motionerna har behandlats av statsutskottet.

)

De vid propositionen fogade författningsförslagen är av följande lydelse.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 sand. 2 avd. Nr ål

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr il år 1969

1) Förslag

till

Lag

om pensionstillskott

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Till folkpension i form av ålderspension, förtidspension eller änkepension

utgår pensionstillskott enligt denna lag.

2 §•

Pensionstillskott utgör trettio procent av basbeloppet, om ej annat följer

av bestämmelserna nedan i denna paragraf.

Under nedannämnda tider skall pensionstillskottet utgöra

den 1 juli 1969—den 30 juni 1970 tre,

den 1 juli 1970—den 30 juni 1971 sex,

den 1 juli 1971—den 30 juni 1972 nio,

den 1 juli 1972—den 30 juni 1973 tolv,

den 1 juli 1973—den 30 juni 1974 femton,

den 1 juli 1974—den 30 juni 1975 aderton,

den 1 juli 1975—den 30 juni 1976 tjugoen,

den 1 juli 1976—den 30 juni 1977 tjugofyra,

den 1 juli 1977—den 30 juni 1978 tjugosju procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till ålderspension, som börjat utgå tidigare eller senare

än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiosju år,

utgör det belopp som framkommer om de i första eller andra stycket angivna

procenttalen minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen

skall minskas eller ökas enligt 6 kap. 2 § andra stycket lagen den 25 maj

1962 (nr 381) om allmän försäkring.

Pensionstillskott till förtidspension, som enligt 7 kap. 2 § andra eller

tredje stycket lagen om allmän försäkring utgår med två tredjedelar eller

en tredjedel av hel förtidspension, utgör motsvarande andel av pensionstillskott

som anges i första eller andra stycket.

Pensionstillskott till änkepension, som enligt 8 kap. 4 § andra stycket

lagen om allmän försäkring utgår med minskat belopp, utgör det belopp

som framkommer om de i första eller andra stycket angivna procenttalen

minskas i motsvarande mån.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr il år 1969

3 §•

Pensionstillskott utgår ej i den mån det tillsammans med vad den försäkrade

har rätt att uppbära i tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension

och änkepension överstiger vid

ålderspension, som börjat utgå från och med den månad varunder den försäkrade

fyller sextiosju år, hel förtidspension samt änkepension, som utgår

enligt 8 kap. 4 § första stycket lagen om allmän försäkring, trettio procent

av basbeloppet,

ålderspension, som börjat utgå tidigare eller senare än från och med

den månad varunder den försäkrade fyller sextiosju år, det belopp som

framkommer om trettio procent av basbeloppet minskas eller ökas i motsvarande

mån som pensionen minskas eller ökas enligt 6 kap. 2 § andra

stycket lagen om allmän försäkring,

förtidspension, som enligt 7 kap. 2 § andra eller tredje stycket lagen

om allmän försäkring utgår med två tredjedelar eller en tredjedel av hel

förtidspension, motsvarande andel av trettio procent av basbeloppet,

änkepension, som enligt 8 kap. 4 § andra stycket lagen om allmän försäkring

utgår med minskat belopp, det belopp som framkommer om trettio

procent av basbeloppet minskas i motsvarande mån.

4 §.

Vid tillämpning av 3 § skall, då undantagande enligt 11 kap. 7 § lagen

om allmän försäkring gällt, hänsyn tagas till tilläggspension, som skulle

ha utgått om undantagande ej ägt rum. Motsvarande skall gälla, då pensionspoäng

enligt 11 kap. 6 § första stycket lagen om allmän försäkring på

grund av underlåten avgiftsbetalning icke tillgodoräknats försäkrad.

5 §•

Pensionstillskott till änkepension enligt 16 § lagen den 25 maj 1962 (nr

382) angående införande av lagen om allmän försäkring skall utgå efter

samma grunder som änkepensionen. Minskning av pensionstillskottet med

hänsyn till den pensionsberättigades inkomst skall göras först sedan kommunalt

bostadstillägg helt bortfallit men innan minskning sker av änkepensionen.

6 §•

I den mån ej annat följer av denna lag skall vad i lagen om allmän försäkring

eller i annan författning är föreskrivet om folkpension äga motsvarande

tillämpning på pensionstillskott.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 41 år 1969

7 §•

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av Konungen

eller, efter Konungens bemyndigande, av riksförsäkringsverket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1969.

Bestämmelserna i 4 § skall ej tillämpas på undantagande som återkallats

med verkan från och med den 1 januari 1963.

Till den, som åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension

och vars pension enligt 18 § andra stycket lagen angående införande

av lagen om allmän försäkring utgår med högre belopp än som skolat

utges med tillämpning av 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring, skall pensionstillskott

utgå utan hinder av bestämmelserna i sistnämnda lagrum.

Beslut om pensionstillskott för juli 1969 meddelas av riksförsäkringsverket

om icke pensionen för ifrågavarande månad utbetalas av försäkringskassa.

Motsvarande gäller då pensionstillskott ökas på grund av bestämmelserna

i 2 § andra stycket.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr il år 1969

5

2) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas, att 9 kap. 5 § och 16 kap. 1 § lagen den 25 maj

1962 om allmän försäkring» skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

9 kap.

5 §•

Om hustrutillägg och kommunalt Om pensionstillskott, hustrutillbostadstillägg

förordnar Konungen lägg och kommunalt bostadstillägg

med riksdagen. förordnar Konungen med riksdagen.

16 kap.

1 §•

Den som----— — Konungen förordnar.

Åtnjuter försäkrad sjukpenning-------ansökan därom.

Åtnjuter försäkrad sjukbidrag -— -----därom gjorts.

I den---------ansökan därom.

För den försäkrades kostnader för

läkarundersökning och läkarintyg

vid ansökan om förtidspension, invaliditetstillägg

eller invaliditetsersättning

skall ersättning utgå i enlighet

med vad Konungen förordnar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1969.

1 Senaste lydelse av 16 kap. 1 § se 1964:156.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 4/ år 1969

3) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 382) angående införande av lagen om

allmän försäkring

Härigenom förordnas, att 16 § lagen den 25 maj 1962 angående införande

av lagen om allmän försäkring1 skall

anges.

(Nuvarande lydelse)

16

Bestämmelserna i tredje stycket

punkterna 1—4 övergångsbestämmelserna

till lagen den 5 maj 1960

(nr 99) angående ändring i lagen

den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering

skola alltjämt äga motsvarande

tillämpning. Dock skall beträffande

änkepension efter man,

som avlidit före den 1 juli 1960, i

stället för 8 § första stycket lagen

om folkpensionering i lagrummets

lydelse före nämnda tidpunkt gälla,

att sådan pension minskas med en

tredjedel av den pensionsberättigades

årsinkomst i vad den må överstiga

ettusensjuhundra kronor. Vid

tillämpning i fall som nu sagts av

13 § 2 mom. sistnämnda lag skall

ock procenttalet 20 utbytas mot 10

samt beloppet 20 000 kronor utbytas

mot 30 000 kronor.

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

(Föreslagen lydelse)

§•

Bestämmelserna i tredje stycket

punkterna 1—4 övergångsbestämmelserna

till lagen den 5 maj 1960

(nr 99) angående ändring i lagen

den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering

skola alltjämt äga motsvarande

tillämpning. Dock skall beträffande

änkepension efter man,

som avlidit före den 1 juli 1960, i

stället för 8 § första stycket lagen

om folkpensionering i lagrummets

lydelse före nämnda tidpunkt gälla,

att sådan pension minskas med en

tredjedel av den pensionsberättigades

årsinkomst i vad den må överstiga

tvåtusen kronor. Vid tillämpning

i fall som nu sagts av 13 § 2

mom. sistnämnda lag skall ock procenttalet

20 utbytas mot 10 samt beloppet

20 000 kronor utbytas mot

30 000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1969.

Det åligger riksförsäkringsverket att omräkna utgående pensioner i enlighet

med bestämmelserna i denna lag.

1 Senaste lydelse av 16 § se 1965:145.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr il år 1969

7

4) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 392) om hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg till folkpension

Härigenom förordnas, att 1, 4 och 5 §§ lagen den 25 maj 1962 om hustrutillägg

och kommunalt bostadstillägg till folkpension1 skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Hustrutillägg tillkommer —

Hustrutillägg skall, där ej annat

följer av vad i 4 § stadgas, för år

räknat motsvara skillnaden mellan

å ena sidan sammanlagda beloppet

av folkpension i form av ålderspension

till två makar samt å andra sidan

sådan pension till ogift, pensionerna

beräknade för år och under

förutsättning att de börjat utgå från

och med den månad varunder den

pensionsberättigade fyllt sextiosju

år.

-----fem år.

Hustrutillägg skall, där ej annat

följer av vad i 4 § stadgas, för år

räknat motsvara skillnaden mellan

å ena sidan sammanlagda beloppet

av folkpension i form av ålderspension

till två makar jämte två pensionstillskott

enligt lagen om pensionstillskott

samt å andra sidan

folkpension i form av ålderspension

till ogift jämte ett sådant pensionstillskott,

ålderspensionerna och pensionstillskotten

beräknade för år och

under förutsättning att de börjat

utgå från och med den månad varunder

den pensionsberättigade fyllt

sextiosju år.

4 §•

Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg

minskas med en tredjedel

av den pensionsberättigades årsinkomst

i vad den må överstiga för

Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg

minskas med hälften av

den pensionsberättigades årsinkomst

i vad den må överstiga för den som

1 Senaste lydelse av 1 och 4 §§ se 1963: 57 och av 5 § se 1965:146.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr il år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

den som är gift ettusentvåhundra är gift ettusenfemhundra kronor

kronor och för annan ettusensju- och för annan tvåtusen kronor.

hundra kronor samt med ytterligare

en tredjedel av årsinkomsten i vad

den må överstiga för den som är

gift ettusensjuhundra kronor och

för annan tvåtusenfyrahundra kronor.

Minskning skall,--------å hustrutillägget.

5 §•

Med årsinkomst avses i denna lag

den inkomst, för år räknat, som någon

kan antagas komma att åtnjuta

under den närmaste tiden. Såsom

inkomst räknas icke allmänt barnbidrag,

folkpension, tilläggspension

enligt lagen om allmän försäkring

till den del pensionen jämlikt 9 kap.

1 § sista stycket nämnda lag föranlett

minskning av barntillägg som

där avses, livränta eller sjukpenning

jämte barntillägg som avses i 17 kap.

2 § nyssnämnda lag i vad den enligt

samma lagrum avdragits från pension,

ersättning på grund av sjukförsäkring

i allmän försäkringskassa

eller understöd som någon på

grund av skyldskap eller svågerlag

må vara föranledd att utgiva.

Vid uppskattning---

Värdet av-----

Ifråga om-----

Årsinkomst avrundas--

Med årsinkomst avses i denna lag

den inkomst, för år räknat, som någon

kan antagas komma att åtnjuta

under den närmaste tiden. Såsom

inkomst räknas icke allmänt barnbidrag,

folkpension, tilläggspension

enligt lagen om allmän försäkring

till den del pensionen föranlett

minskning av pensionstillskott enligt

3 § lagen om pensionstillskott

eller av barntillägg enligt 9 kap. 1 §

sista stycket lagen om allmän försäkring,

livränta som avses i 17 kap.

2 § nyssnämnda lag i vad den enligt

samma lagrum avdragits från pension,

ersättning på grund av sjukförsäkring

i allmän försäkringskassa

eller understöd som någon på

grund av skyldskap eller svågerlag

må vara föranledd att utgiva.

---trettiotusen kronor.

av Konungen.

- sammanlagda förmögenhet.

----tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1969.

Det åligger riksförsäkringsverket att omräkna utgående hustrutillägg och

kommunala bostadstillägg i enlighet med bestämmelserna i denna lag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr il år 1969

9

Motionsyrkandena

1) I motionen 11:321 hemställs »att riksdagen måtte besluta, att det

kommunala bostadstillägget för folkpensionärer med i övrigt oförändrade

regler inte i något fall minskas med mer än en tredjedel av varje 100 kronor

i sidoinkomst, samt att uppdraga åt vederbörande utskott att utarbeta

erforderlig lagtext».

2) I motionerna I: 94-3 och II: 1080 hemställs »att riksdagen vid sin behandling

av proposition nr 38 måtte besluta 1. om en ökning av folkpensionerna

under en femårsperiod — i stället för som föreslås i propositionen

under en tioårsperiod — genom årliga pensionstillskott motsvarande sex

procent av basbeloppet — motsvarande 360 kr. vid ett basbelopp av 6 000 kr.

— upp till en garantinivå på trettio procent av basbeloppet, 2. att det avdragsfria

beloppet i fråga om inkomstprövningen av samtliga inkomstprövade

folkpensionsförmåner höjs till 2 500 kr. för ensam pensionär och till

3 500 kr. för två makar tillsammans, samt» 3. »att vederbörande utskott

utarbetar erforderlig lagtext».

3) I motionerna I: 949 och II: 1088 hemställs »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning om och förslag till ur APfonden

finansierad komplettering av de i proposition nr 38 föreslagna pensionstillskotten».

4) I motionerna I: 951 och II: 1090 hemställs »att riksdagen vid sin behandling

av proposition nr 38 i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna,

att de nu föreslagna särskilda folkpensionstilläggen bör ökas och pensionärernas

levnadsvillkor förbättras minst i den takt varmed nationalinkomsten

per huvud växer».

5) I motionerna I: 952 och II: 1089 yrkas, såvitt nu är i fråga, »att riksdagen

med bifall i övrigt till Kungl. Maj :ts proposition nr 38 år 1969 måtte

besluta:

1. Att pensionstillskotten skall utgå med belopp grundade på 4 procent

av basbeloppet och att Förslag till Lag om pensionstillskott i denna del av

2 § erhåller följande lydelse:

’2 §.

Pensionstillskott utgör fyrtio procent av basbeloppet.

Under nedannämnda tider skall pensionstillskotten utgöra

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 4/ år 1969

den

1

juli 1969—

den

30

juni

1970

fyra,

»

»

»

1970—

»

1971

åtta,

»

»

1971—

»

»

1972

tolv,

»

»

»

1972—

1973

sexton,

1973—

»

»

1974

tjugo,

»

»

1974—

»

1975

tjugofyra,

»

»

»

1975—

»

»

»

1976

tjugoåtta,

»

»

1976—

»

1977

trettiotvå,

»

»

1977—

»

»

»

1978

trettiosex procent av

basbeloppet.’

2. Att pensionstillskotten skall utgå med oreducerade belopp även till

förtidspensionerade, personer som uppbär förtida uttag av ålderspension

samt dem som erbåller änkepension.

Vederbörande lagutskott förutsättes utarbeta förslag till lagtext».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna II: 321, II: 1080, II: 1088, II: 1090 och II: 1089.

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås ett nytt program för årliga folkpensionshöjningar

fr. o. m. den 1 juli 1969. Förslaget innebär en ökning av folkpensionerna upp

till en viss garantinivå genom pensionstillskott som ökas för varje år under

en tioårsperiod. Pensionstillskottet skall första året motsvara 3 % av basbeloppet

och sedan öka med motsvarande belopp varje år under tioårsperioden,

alltså upp till 30 % av basbeloppet. Genom de nya pensionstillskotten

ökar folkpensionens årsbelopp den 1 juli 1969 med 180 kr. för en ensam

pensionär och med 360 kr. för ett pensionärspar. Pensionstillskotten läggs

ovanpå nuvarande folkpension, som liksom pensionstillskotten genom värdesäkringen

ökar vid prisstegringar. Pensionstillskotten utgår till pensionärer

som inte har ATP-pension eller som har låga ATP-belopp.

Genom pensionstillskotten kan folkpensionsbeloppen beräknas stiga till

— bortsett från kommunalt bostadstillägg — 5 400 kr. för ensam pensionär

och 8 472 kr. för ett pensionärspar den 1 juli 1969.

Propositionen innehåller vidare förslag om uppmjukning av reglerna för

inkomstprövningen av bl. a. de kommunala bostadstilläggen.

I propositionen föreslås, att riksdagen för budgetåret 1969/70 till folkpensioner

beviljar ett förslagsanslag av 6 510 milj. kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr it år 1969

11

Av propositionen återges i det följande endast vad föredragande departementschefen

i huvudsak anfört vid lagrådsremissen. Beträffande redogörelsen

för gällande bestämmelser, pensionsförsäkringskommitténs förslag,

remissyttrandena över detta och specialmotiveringen till lagförslagen får

utskottet hänvisa till propositionen.

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Aspling, anför i propositionen

i huvudsak följande:

»Allmänna synpunkter

Den senaste tioårsperioden karakteriseras av en kraftig utveckling på

den allmänna pensioneringens område. Folkpensionsnivån har successivt

trappats upp i enlighet med den plan som antogs år 1958. Förtids- och

änkepensioneringen inom folkpensioneringen har i grunden förändrats och

barnpensioner har införts. Den stora ATP-reformen har genomförts med

allt vad detta betyder för den enskildes trygghet och möjligheter till bibehållen

levnadsstandard på ålderdomen, vid invaliditet och vid försörj arens

död. Utvecklingen är emellertid inte slut med detta. I det moderna samhället

är det en angelägen uppgift att tillse att socialförsäkringssystemen

anpassas och förbättras i takt med att behoven förändras och resurserna

för ytterligare insatser ökar. Utredningsarbete pågår på flera områden. I

det följande skall behandlas frågor om en förbättring av folkpensionerna,

sedan 1958 års beslut om standardökning av dessa pensioner nu i sin helhet

genomförts.

Pensionsbeslutet år 1958 innebar bl. a. att folkpensionerna successivt

skulle höjas fram till år 1968 så att ålderspensionen då uppgick till 3 600

kr. för ensam pensionär och 5 400 kr. för två gifta pensionärer, allt räknat

i 1957 års penningvärde. Dessa belopp motsvarar i dagens penningvärde

5 220 kr. resp. 7 830 kr. Det uppställda programmet har nu genomförts. Efter

den standardhöjning av folkpensionerna som beslutats att gälla fr. o. m.

den 1 juli 1968 uppgår i dag ålderspensionen för ensam pensionär till 5 220

kr. och för ett pensionärspar till 8 112 kr. Utvecklingen av folkpensionerna

under den gångna tioårsperioden kan belysas av att vid ingången av år 1958

motsvarande pensionsbelopp uppgick till 2 200 kr. resp. 3 520 kr. Folkpensionernas

belopp är sedan den 1 juli 1967 anknutna till basbeloppet. Jämsides

med standardhöjningarna och anpassningen av pensionernas storlek

efter ändringarna i penningvärdet har utvecklingen i fråga om de kommunala

bostadstilläggen gått i den riktningen att tilläggen genomgående höjts

och att deras storlek i allt större utsträckning anknutits till pensionärernas

faktiska bostadskostnad. Pensionärerna får alltså nu i betydande utsträckning

sina bostadskostnader täckta genom dessa tillägg. De totala kostna
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr il år 1969

derna för bostadstilläggen har från år 1958 till år 1968 stigit från 254 milj.

kr. till omkring 660 milj. kr. per år.

Beslut om införande av ATP fattades år 1959, pensionsrätt började intjänas

år 1960 och de första tilläggspensionerna började utbetalas år 1963.

Antalet personer med ATP, utom barnpension, var i början av år 1963

omkring 13 300 och har sedan ökat till omkring 250 000 år 1968. Budgetåret

1969/70 beräknas antalet personer med ATP uppgå till omkring 350 000

och budgetåret 1978/79 till omkring 870 000. Antalet ATP-pensionärer stiger

alltså kraftigt. Även pensionernas belopp växer. ATP-utbetalningarna

beräknas till omkring 700 milj. kr. under budgetåret 1968/69 och till omkring

4 000 milj. kr. under budgetåret 1978/79 vid basbeloppet 6 000 kr.

Antalet folkpensionärer utan ATP är dock betydande och kommer att vara

det en lång tid framåt. Enligt gjorda uppskattningar beräknas antalet folkpensionärer

vara 1 275 000 budgetåret 1969/70 och omkring 1 490 000 budgetåret

1978/79. Sammanställer man dessa siffror med det nyss nämnda

beräknade antalet personer med ATP finner man att antalet folkpensionärer

utan ATP de nämnda budgetåren utgör över 900 000 resp. 600 000.

Redan i prop. 1964: 1 (bil. 7 s. 22) framhöll jag att standardhöjningar av

folkpensionerna bör genomföras inte endast fram till det av statsmakterna

för år 1968 angivna målet utan även efter detta år bl. a. på grund av att

vid denna tid endast en mindre del av pensionärerna har ATP utöver folkpension.

Med stöd av Kungi. Maj :ts bemyndigande uppdrog jag i juni 1965

i tilläggsdirektiv åt pensionsförsäkringskommittén att utreda frågor i samband

med framtida höjningar av folkpensionerna. I direktiven erinrade jag

om att ett viktigt skäl för etapphöjningarna fram till år 1968 var önskvärdheten

att förbättra pensionsstandarden för de pensionärer som i huvudsak

har endast folkpensionen att lita till för sin försörjning. Jag underströk

vidare att motivet för folkpensionshöjningar efter år 1968 likaledes är att

söka i den omständigheten att flertalet folkpensionärer under ytterligare

ett antal år kommer att tillhöra de årsklasser, som inte omfattas av ATP

eller har låg ATP.

Pensionsförsäkringskommittén, som är parlamentariskt sammansatt, har

i ett enhälligt betänkande lagt fram förslag i viktiga frågor rörande den

allmänna pensioneringens utformning. Förslaget omfattar främst frågan

om den framtida utbyggnaden av folkpensioneringen men dessutom frågan

om inkomstprövningen av kommunalt bostadstillägg, hustrutillägg och

vissa änkepensioner. Under sitt fortsatta arbete kommer kommittén bl. a.

att göra en översyn av familjepensioneringen.

Kommittén tar ställning till folkpensionernas utveckling under tio år

framåt eller för åren 1969—1978. Tillgängliga resurser bör enligt kommitténs

mening i första hand koncentreras på förbättringar för de pensionärsgrupper,

som i huvudsak inte har några inkomster vid sidan av folkpensionen.

I princip innebär förslaget att alla pensionärer på sikt tillförsäkras en

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande nr 41 år 1969

nivå för det ekonomiska grundskyddet — en garantinivå — som ligger

väsentligt högre än nuvarande folkpensionsnivå. För ensam pensionär höjs

successivt garantinivån under de närmaste tio åren med en tredjedel av

den nuvarande folkpensionsnivån. Sådan pensionär, vars folkpension

fr. o. m. den 1 juli 1968 utgör 90 % av basbeloppet, får alltså en pensionsökning

med 30 % av basbeloppet. Detta innebär att folkpensionen för ensam

pensionär med ingen eller låg ATP blir 120 % av basbeloppet. För att alla

år 1978 skall komma upp till den nämnda garantinivån föreslås ett särskilt

pensionstillskott som höjs varje år. Pensionstillskottet skall enligt förslaget

öka med 3 % av basbeloppet varje år under tioårsperioden.

Kommittén föreslår vidare att ökningen genom pensionstillskott skall bli

lika stor för var och en av två gifta pensionärer som för en ogift pensionär.

Folkpensionen för två gifta pensionärer är nu tillhopa 140 % av basbeloppet.

Vid tioårsperiodens slut blir den (140 + 30 + 30) 200 % av basbeloppet,

vilket motsvarar en höjning med över 40 % av nuvarande folkpensionsnivå.

År 1978 skall pensionärerna ha uppnått en garantinivå som — räknat på

ett basbelopp av 6 000 kr. — uppgår till 7 200 kr. för ogift och 12 000 kr.

för två makar, allt för år räknat. Till de nämnda beloppen kommer kommunalt

bostadstillägg.

Remissinstanserna har utan undantag gett sitt stöd åt tanken på fortsatt

förbättring av folkpensionsförmånerna. Den principiella lösning som pensionsförsäkringskommittén

valt har tillstyrkts eller lämnats utan erinran

av alla remissinstanser med undantag av riksförsäkringsverket, som bl. a.

hävdat att en höjning av grundtryggheten av den föreslagna omfattningen

bör föranleda en översyn av pensionssystemet. I väntan på en sådan översyn

bör enligt verkets mening pensionsförbättringar nu ske provisoriskt och på

ett sätt som inte försvårar en systematisk lösning mera än vad som är oundgängligt.

Jag kan inte finna att den föreslagna ökningen av folkpensionerna

genom ett pensionstillskott på något avgörande sätt försvårar en samordning

i framtiden av pensionssystemets båda delar eller att den bryter enhetligheten

i pensionssystemet. Jag biträder därför kommitténs lösning.

Några remissinstanser, såsom TCO, SR och Pensionärernas riksorganisation

i Sverige, anser att ställning nu inte bör tas till folkpensionsförbättringarna

för en så lång tid som tio år framåt. De föreslår att beslutet begränsas

att avse tre eller fem år. Bakom kommitténs förslag på denna

punkt ligger erfarenheter från den gångna tioårsperioden. Det är otvivelaktigt

från flera synpunkter av värde om folkpensionshöjningarna liksom

hittills kan ske med ledning av en plan för en längre tidsperiod. Enligt min

mening är det lämpligt att inrikta sig på en ny tioårsperiod.

Jag godtar kommitténs förslag att folkpensionerna under den närmaste

tioårsperioden bör öka med ett belopp som motsvarar 30 % av basbeloppet

och att ökningen bör fördela sig med 3 % av basbeloppet för varje år. Vid

ett basbelopp av 6 000 kr. blir ökningen 180 kr. om året.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr il år 1969

I likhet med kommittén anser jag att ökningen bör vara lika stor för gift

och ogift pensionär. Den skillnad mellan gift och ogift som i pensionshänseende

existerar i dag kommer med en sådan anordning att minska i betydelse

allt efter som pensionstillskotten kommer att motsvara en ökande

andel av den samlade pensionen. Vid ett basbelopp av 6 000 kr. blir ökningen

således för två pensionsberättigade makar tillhopa 360 kr. om året.

Folkpensionens årsbelopp för en ensam pensionär är f. n. 5 220 kr. och

för ett pensionärspar 8 112 kr. Genom de föreslagna pensionstillskotten stiger

folkpensionsbeloppet vid oförändrat basbelopp, 5 800 kr., till 5 400 kr. för

ensam pensionär och 8 472 kr. för ett pensionärspar den 1 juli 1969. Härtill

kommer för ungefär hälften av pensionärerna kommunala bostadstillägg, som

i ökande omfattning täcker den faktiska bostadskostnaden. Som framgår av

det följande föreslås en uppmjukning av reglerna för inkomstprövningen av

dessa tillägg.

Pensionstillskottens utformning

Med utgångspunkt i den grundläggande uppfattningen att pensionsförbättringarna

bör komma de pensionärsgrupper till godo, där behovet av

ytterligare förbättringar är mest framträdande, krävs någon form av inkomst-

eller behovsprövning. Man måste därvid ta ställning till vilka slag

av inkomster som skall påverka det föreslagna pensionstillskottet och vilken

minskande verkan dessa inkomster skall ha. Pensionsförsäkringskommittén

har prövat olika lösningar som jag närmare redogjort för vid presentationen

av kommittéförslaget. Kommittén har stannat vid att förorda

att endast ATP skall beaktas vid inkomstprövningen. ATP skall avräknas

från pensionstillskotten i den mån ATP tillsammans med det tillskott som

skall utgå under ett visst år överstiger pensionstillskottets nivå vid tioårsperiodens

slut. Om en ensam pensionär vid ett basbelopp på 6 000 kr. t. ex.

har ATP-pension med 900 kr. per år, utgör pensionstillskottet 180 kr. under

år 1969 och ökar därefter årligen med 180 kr. under åren 1970, 1971 etc.

intill dess pensionstillskottet tillsammans med ATP-pensionen uppgår till

1 800 kr. utöver vad han i övrigt erhåller i folkpension och bostadstillägg.

För pensionärspar gäller dessa belopp för var och en av makarna. Den som

har en låg ATP eller ingen ATP alls kommer alltså att få pensionstillskott

tills han uppnått garantinivån.

Enligt kommittén skall den som anmält undantagande från försäkringen

och därför inte har ATP eller fått sin ATP reducerad behandlas som om han

hade lyft den ATP som han skulle fått om han inte trätt ur försäkringen.

Skulle han exempelvis haft ATP motsvarande garantibeloppet om han varit

med i systemet oavbrutet får han inget pensionstillskott, även om han i

praktiken inte lyfter någon ATP.

Vidare föreslås som framgår av det följande att ATP, till den del sådan

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 41 år 1969 15

pension föranleder minskning av pensionstillskott, inte skall anses som

inkomst vid den inkomstprövning som sker vid bestämmande av kommunalt

bostadstillägg, hustrutillägg och vissa änkepensioner. Härigenom gynnas

i detta avseende de pensionärer som vid sidan av folkpension har inkomster

i form av ATP jämfört med dem som har sido inkomster av annat

slag, exempelvis av fastighet eller kapital.

Att inkomstprövningen begränsas till ATP medför den fördelen att man

slipper ifrån åtskilliga avgränsningssvårigheter eftersom ATP är registrerad

inom det allmänna pensionssystemet. Avräkningsförfarandet kan ske

automatiskt genom att alla behövliga uppgifter finns tillgängliga hos de

utbetalande organen. Man kommer därigenom ifrån de olägenheter som ett

ansökningsförfarande och en därav följande prövning i det enskilda fallet

måste medföra för såväl den enskilde som försäkringsadministrationen.

Remissinstanserna har med undantag av riksförsäkringsverket ställt sig

positiva till den av kommittén förordade utformningen av pensionsförbättringarna.

Någon helt invändningsfri lösning för att åstadkomma den erforderliga

inkomstprövningen torde knappast finnas. Kommittén har ingående prövat

och mot varandra vägt för- och nackdelarna av olika tänkbara lösningar.

Enligt min mening utgör det av kommittén föreslagna systemet en godtagbar

lösning på de problem som här möter. Jag vill erinra om att flera

remissinstanser — bland dem riksförsäkringsverket — uttalat sin tillfredsställelse

över att pensionstillskotten föreslås skola utgå utan tillämpning av

den traditionella inkomstprövningen inom folkpensioneringen. Jag är ense

härom och ansluter mig till kommitténs förslag.

I det följande skall jag ta upp vissa särskilda frågor som väckts vid

remissbehandlingen av kommitténs förslag.

Pensionstillskott skall enligt förslaget utgå till folkpension i form av

ålderspension, förtidspension och änkepension. Riksförsäkringsverket finner

det tveksamt, om det är lämpligt att i detta sammanhang besluta om

ytterligare standardhöjningar till änkorna, eftersom pensionsförsäkringskommittén

i sitt fortsatta utredningsarbete skall ta upp frågorna om

familjepensionerna till övervägande. En generell höjning av änkepensionsnivån

skulle enligt verkets mening kunna föregripa det kommande utredningsarbetet.

Jag utgår från att kommittén noga beaktat detta problem när

kommittén i anslutning till denna fråga uttalat att ändringar i fråga om

änkepensioneringen kan bli en följd av kommitténs fortsatta arbete. Jag

vill också nämna att standardtillägg hittills kommit också änkepensionärerna

till godo. De av verket anförda betänkligheterna bör enligt min mening

inte få lägga hinder i vägen för att utge pensionstillskott även till

änkorna. Jag förordar därför att pensionstillskott skall utges också till änkepension.

I den mån så påkallas av pensionsförsäkringskommitténs förslag

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr il år 1969

rörande familj epensioneringen får frågan prövas på nytt.

LO reser erinringar mot förslaget att pensionstillskott vid förtida uttag

av ålderspension skall reduceras i samma mån som ålderspensionen. Motsvarande

reduktion skall enligt förslaget ske även om förtidspension och

änkepension utgår med mindre belopp än hel pension. Regler av detta slag

har bedömts vara nödvändiga för att inte rubba relationerna mellan de

olika förmånerna. Enligt min mening är det i fråga om det förtida uttaget

också angeläget att slå vakt om de nuvarande på grundval av försäkringsmässiga

bedömanden utformade principerna för beräkningen av pensionens

storlek. Ett förtida uttag — liksom ett uppskjutet uttag efter 67 år — skall

i princip vara från ekonomisk synpunkt neutralt för pensionären. I annat

fall rubbas förutsättningarna för det förtida uttaget, önskvärda pensionsförbättringar

före 67-årsåIdern bör enligt min mening åstadkommas på

andra vägar än genom en annan utformning av reglerna i det nu berörda

hänseendet. Jag vill här erinra om att riksförsäkringsverket nyligen fått i

uppdrag att utreda möjligheterna att i ökad utsträckning ge förtidspension

åt den äldre arbetskraften. Vidare har föregående års riksdag begärt utredning

av frågan om lägre pensionsålder för gruvarbetare med arbete under

jord. Detta utredningsuppdrag har överlämnats till pensionsförsäkringskommittén.

Jag anser mig mot bakgrunden av det anförda böra godta kommitténs

förslag.

Kommittén har inte ifrågasatt att annan ATP än pensionärens egen skall

beaktas vid prövningen om rätt till pensionstillskott föreligger. Grundsatsen

om vardera makens självständiga ställning i ekonomiskt avseende talar

enligt kommitténs mening för en sådan ordning. I enlighet härmed föreslår

kommittén att makes ATP inte skall beaktas vid bedömningen av den andra

makens rätt till pensionstillskott. Ett par remissinstanser erinrar om att

man vid inkomstprövningen av kommunala bostadstillägg och hustrutillägg

inte tillämpar den av kommittén förordade principen utan då anses eventuell

sidoinkomst hos maken eller båda makarna belöpa med hälften på

vardera maken. Det ifrågasätts därför om man inte bör förfara på samma

sätt vid den ifrågavarande inkomstprövningen. Jag ansluter mig till den av

kommittén förordade lösningen. Som kommittén anfört bärs den av principiella

motiveringar och den medför också administrativa fördelar.

Om änka själv åtnjuter ATP i form av änkepension bör denna enligt förslaget

avräknas mot pensionstillskottet. Ett par remissinstanser anser att

detta är mindre tillfredsställande. Jag anser för min del inte att det i förevarande

avseende föreligger skäl att behandla ATP, som utgår till änka i

form av änkepension efter avliden make, annorlunda än ATP, som utgår

till änka i form av ålderspension eller förtidspension. Jag godtar därför

kommitténs förslag.

Kostnaderna för pensionstillskotten kan beräknas till omkring 190 milj.

kr. för budgetåret 1969/70.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 41 år 1969

17

Inkomstprövning av kommunalt bostadstillägg m. m.

Kommunala bostadstillägg, hustrutillägg och änkepensioner med anledning

av dödsfall före den 1 juli 1960 är underkastade inkomstprövning. Denna

innebär att pensionsförmånen minskas med pensionärens inkomster vid

sidan av folkpensionen. Överstiger sidoinkomsten 1 700 kr. för ensam pensionär,

sker minskning med en tredjedel av inkomst som ligger mellan

1 700 kr. och 2 400 kr. och med två tredjedelar av inkomst därutöver. För

makar är motsvarande gränsbelopp sammanlagt 2 400 kr. och 3 400 kr. I

fråga om de nyss nämnda änkepensionerna sker dock avdrag med en tredjedel

i alla inkomstlägen över 1 700 kr. Årsinkomst under 1 700 kr. för

ensam och 2 400 kr. för makar medför ej något avdrag.

Vid inkomstprövningen avses med årsinkomst den inkomst, för år räknat,

som någon kan antas komma att åtnjuta under den närmaste framtiden.

I fråga om inkomstberäkningen finns detaljerade regler. Det kan

nämnas att folkpensionsförmån inte räknas såsom inkomst men däremot

ATP.

Vid uppskattning av förmögenhets avkastning skall denna höjas med

10 % av det belopp, varmed förmögenheten överstiger för den som är gift

22 500 kr. (för makar tillhopa 45 000 kr.) och för annan 30 000 kr.

De nuvarande inkomstprövningsreglerna har gällt fr. o. m. den 1 juli 1963

bortsett från att de nyssnämnda s. k. skärpningsreglerna vid innehav av

förmögenhet ändrats med verkan fr. o. m. den 1 juli 1965.

Pensionsförsäkringskommittén har prövat olika metoder för att mildra

de tröskeleffekter som uppkommer vid tillämpning av de gällande reglerna

och som har sin grund i att när pensionären ökar sin inkomst av exempelvis

förvärvsarbete han mister en betydande del av det kommunala bostadstillägget

samtidigt som förvärvsinkomsten beskattas. Sådana effekter kan

vara ogynnsamma från arbetsmarknadspolitiska synpunkter samtidigt som

de för den enskilde framstår som orättvisa. Kommittén har stannat för att

föreslå att det avdragsfria beloppet i fråga om samtliga inkomstprövade

förmåner höjs till 2 000 kr. för ensam pensionär och till 3 000 kr. för två

makar tillsammans samt att •— såvitt gäller kommunala bostadstillägg och

hustrutillägg — reduktionen för inkomster över det avdragsfria beloppet

görs enhetlig och bestäms till 50 %.

Kommittén föreslår vidare att pensionstillskotten och ATP till den del

sådan pension föranleder minskning av pensionstillskott inte skall anses

utgöra inkomst som minskar de inkomstprövade förmånerna.

Flertalet av de remissinstanser som uttalat sig i frågan har tillstyrkt

kommitténs förslag. Några remissinstanser, bland dem riksförsäkringsverket

och Svenska kommunförbundet, önskar en ytterligare översyn av dessa

regler. Därvid bör enligt riksförsäkringsverkets mening också övervägas

om de kommunala bostadstilläggen hör hemma inom socialförsäkringen

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 41

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Andra lagutskottets utlåtande nr 41 år 1969

eller om de inte bör knytas samman med bostadsstödets övriga delar. Kommunförbundet

menar att man dessutom bör pröva om tiden nu är mogen

för att staten övertar ansvaret för bostadstilläggen. Jag är inte beredd att

förorda utredningar av de angivna slagen. Sådana utredningar skulle för

övrigt ta en avsevärd tid och de förbättringar beträffande de inkomstprövade

förmånerna, som kommittén föreslagit och som i övervägande grad

mottagits med tillfredsställelse av remissinstanserna, skulle inte kunna

genomföras förrän längre fram i tiden. Jag anser mig böra godta kommitténs

förslag.

Pensionärernas riksorganisation i Sverige har pekat på de olikheter som

föreligger mellan bostadstilläggen i olika kommuner och uttalat att bostadstiHäggen

bör få en sådan utformning att de täcker en godtagbar bostadsstandard

åt folkpensionärerna. Med anledning härav vill jag först erinra

om att utvecklingen i fråga om bostadstilläggen — såsom pensionsförsäkringskommittén

också framhållit —- allt mera gått i den riktningen att

deras storlek anknutits till pensionärernas faktiska bostadskostnader.

Vidare vill jag nämna att de berörda olikheterna beträffande bostadstilläggen

— i fråga om såväl uppbyggnad som belopp — har uppmärksammats

av Svenska kommunförbundet. Kommunförbundet har sålunda i november

1968 utfärdat en rekommendation till kommunerna angående nya

normalgrunder för bostadstillägg till folkpensionärer. I kommunförbundets

rekommendation formuleras målsättningen för bostadstilläggen så att dessa

— förutom att stimulera pensionärerna att söka skaffa sig lättskötta och

moderna bostäder — bör ge största möjliga grupp folkpensionärer täckning

för den verkliga bostadskostnaden. Detta anses böra ske inom ramen för en

rimlig kostnad för kommunerna och med en rimlig administrativ belastning

för försäkringskassorna. Utifrån den angivna målsättningen rekommenderar

kommunförbundet att grunderna för de kommunala bostadstillläggen

utformas så att alla pensionärer får ett generellt grundbelopp samt

att bostadskostnad över grundbeloppet täcks intill ett tak, som kan vara

antingen beloppsmässigt eller standardmässigt fixerat.

Vad jag i det föregående föreslagit rörande pensionstillskotten och de

kommunala bostadstilläggen påverkar gällande bestämmelser om skattelättnader

för folkpensionärer. Med anledning härav kommer frågan om folkpensionärernas

beskattning under vårriksdagen att anmälas av chefen för

finansdepartementet.

Kostnadsökningen till följd av de förordade ändringarna i inkomstprövningsreglerna

kan beräknas till omkring 19 milj. kr. för budgetåret 1969/70.

Härav beräknas 5 milj. kr. uppkomma på grund av förslaget att ATP i viss

utsträckning inte skall beaktas vid inkomstprövningen. Av den totala kostnadsökningen

19 milj. kr. faller omkring 15 milj. kr. på kommunerna och

resten på staten.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr bl år 1969

19

Pensionärsbostadsbidrag

Pensionsförsäkringskommittén har förordat att de nuvarande pensionärsbostadsbidragen

skall avvecklas med verkan fr. o. m. den 1 januari 1970.

Förslaget har vid remissbehandlingen tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Jag ansluter mig till kommitténs förslag. Liksom kommittén och bostadsstyrelsen

utgår jag därvid från att kommunerna i samband med avvecklingen

av pensionärsbostadsbidragen bereder de pensionärer som berörs

kompensation genom kommunala bostadstillägg eller på annat sätt.

Ersättning för vissa läkarintyg

Utöver de frågor som behandlats i det föregående vill jag här ta upp ett

spörsmål som rör försäkrads rätt till ersättning för läkarintyg i samband

med ansökan om pension.

Enligt 16 kap. 1 § första stycket AFL skall den som önskar erhålla pension

göra ansökan hos allmän försäkringskassa i enlighet med vad Kungl.

Maj :t förordnar. I 4 § kungörelsen den 25 maj 1962 (nr 394) med vissa

bestämmelser rörande ansökan om pension enligt lagen om allmän försäkring

in. m. har föreskrivits att, om ansökningen avser förtidspension, invaliditetstillägg

eller invaliditetsersättning, rätten till sådan förmån i regel

skall styrkas med läkarintyg. Kostnaderna för anskaffande av sådant läkarintyg

betalas av den som begär intyget. Det arvode läkaren får begära för

intyget är maximerat i de fall intyget utfärdas av i statens eller kommuns

tjänst anställd läkare. Bestämmelser härom finns i 1 § kungörelsen den 14

september 1962 (nr 518) angående kostnaderna för läkarundersökning

m. m. vid prövning av rätt till pension enligt lagen om allmän försäkring.

I 16 kap. 1 § andra stycket AFL finns ett undantag från kravet på ansökan

för att erhålla pension. Där föreskrivs att om försäkrad åtnjuter sjukpenning

eller ersättning för sjukhusvård enligt AFL, försäkringskassa kan

tillerkänna honom förtidspension utan hinder av att han inte gjort ansökan

om pension. Denna regel har samband med samordningen mellan sjukförsäkring

och pensionering. I dessa fall svarar försäkringskassan för samtliga

kostnader för behövlig medicinsk utredning. Denna sker därvid på

initiativ av kassan.

Enligt 16 kap. 2 § AFL kan som villkor för rätt till förtidspension, invaliditetstillägg

eller invaliditetsersättning föreskrivas att den försäkrade

skall under högst 30 dagar vara intagen på visst sjukhus eller underkasta

sig undersökning av viss läkare. För sina kostnader i samband med sådan

läkarundersökning eller sjukhusintagning får den försäkrade ersättning

enligt grunder som Kungl. Maj :t föreskriver. Ersättningen utges från vederbörande

försäkringskassa enligt bestämmelserna i 2 § ovannämnda kungörelse

den 14 september 1962 (nr 518).

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Andra lagutskottets utlåtande nr it år 1969

I samband med en översyn av bestämmelserna i nyssnämnda kungörelse,

som riksförsäkringsverket gjort på Kungl. Maj :ts uppdrag, har verket tagit

upp bl. a. frågan om rätten till ersättning för läkarintyg i samband med

pensionsansökan. Enligt verkets mening är det inte tillfredsställande att

låta det sätt på vilket ett förtidspensionsärende aktualiseras hos försäkringskassan

vara utslagsgivande för frågan vem som skall ersätta kostnaderna

för läkarintyg, som behövs för prövningen av ärendet. Verket föreslår

därför att de allmänna försäkringskassorna åläggs skyldighet att ersätta

den försäkrades kostnad för läkarintyg i ärenden om förtidspension, invaliditetstillägg

eller invaliditetsersättning, om ansökningen helt eller delvis

bifalles eller det annars med hänsyn till omständigheterna är skäligt. Riksförsäkringsverket

erinrar om att verket enligt en bestämmelse i 32 § lagen

den 14 maj 1954 (nr 243) om yrkesskadeförsäkring betalar nödiga kostnader

för läkarintyg inom yrkesskadeförsäkringen.

Över riksförsäkringsverkets utredning har efter remiss yttranden avgetts

av socialstyrelsen, Svenska landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet,

Försäkringskasseförbundet och Sveriges läkarförbund. Remissinstanserna

tillstyrker verkets förslag eller lämnar det utan erinran. Några remissinstanser

framhåller att den av sjukdomen förorsakade arbetsoförmågan

utgör en besvärande belastning på ekonomin för flertalet personer som

söker förtidspension eller andra invalidförmåner. Det är därför av sociala

skäl angeläget att ifrågavarande pensionssökande såvitt möjligt får täckning

för de merutgifter, som har direkt samband med hälsotillståndet.

Jag ansluter mig till riksförsäkringsverkets förslag. Ersättning för läkarundersökning

och läkarintyg i ärende om förtidspension, invaliditetstillägg

eller invaliditetsersättning bör sålunda kunna utgå från den allmänna försäkringen

oavsett på vilket sätt pensionsfrågan aktualiseras. De närmare

grunderna för ersättning bör bestämmas av Kungl. Maj :t. Ett bemyndigande

för Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser om ersättning för den försäkra^

des kostnader för läkarundersökning och läkarintyg vid ansökan om förtidspension,

invaliditetstillägg eller invaliditetsersättning bör därför tas in

i 16 kap. 1 § som ett nytt femte stycke».

Utskottet

I förevarande proposition föreslås en utbyggnad av folkpensioneringen

och en uppmjukning av reglerna för inkomstprövningen av de kommunala

bostadstilläggen m. m.

Allmänna synpunkter

Propositionsförslaget grundar sig på ett av pensionsförsäkringskommittén

i maj 1968 avgivet betänkande. I propositionen läggs kommittéförslaget, som

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Andra lagutskottets utlåtande nr it år 1969

vid remissbehandlingen fått ett så gott som undantagslöst positivt mottagande,

oförändrat fram.

Förslaget innebär, såvitt gäller frågan om folkpensionernas utveckling,

att alla pensionärer tillförsäkras på sikt en nivå för det ekonomiska grundskyddet

som ligger väsentligt högre än den nuvarande folkpensionsnivån.

Den föreslagna nivån utgör för en ensamstående pensionär 120 % av basbeloppet

och för en gift pensionär 100 % av basbeloppet. F. n. utgår folkpension

till den ensamstående pensionären med 90 % och till den gifte pensionären

med 70 % av basbeloppet. Skillnaden mellan den föreslagna och den

nu föreliggande pensionsnivån utgör 30 % av basbeloppet för såväl ogift som

gift pensionär. I den mån ATP inte täcker skillnaden skall pensionstillskott

utgå till pensionären. Den höjda pensionsnivån skall genomföras under den

närmaste tioårsperioden i sådan takt att lika stora höjningar, dvs. 3 % av

basbeloppet, sker ettvart av åren 1969—1978. Pensionstillskotten kommer

således att utgöra, om man räknar med nu gällande basbelopp 5 800 kronor,

174 kronor för det första året, 348 kronor för det andra året, osv. Tillsammans

med utgående ATP får dock pensionstillskotten inte överstiga 30 %

av basbeloppet eller 1 740 kronor vid nuvarande basbelopp.

Genom förslaget tillförsäkras de pensionärer som saknar eller som har

obetydlig ATP en successiv standardförbättring av sin pension. Riksdagen

har i tidigare sammanhang uttalat sig för en sådan reform. Den principiella

lösning som läggs fram i propositionen för den fortsatta förbättringen av

folkpensionsförmånerna kan utskottet för sin del biträda.

I motionerna I: 943 och II: 1080 hävdas att tio år är en alltför lång tidsperiod

för genomförandet av den aktuella standardförbättringen. Många

folkpensionärer i högre åldrar kommer enligt motionärerna inte att få någon

större fördel av reformen. Motionärerna yrkar att den föreslagna garantinivån

genomförs under en femårsperiod. Under varje år skulle därvid

pensionstillskottet öka med 6 % av basbeloppet.

Liknande synpunkter har förts fram under remissbehandlingen av pensionsförsäkringskommitténs

betänkande. Kommittén har ansett att det mot

bakgrunden av de vunna erfarenheterna under den gångna tioårsperioden

skulle vara värdefullt och lämpligt att inrikta programmet för folkpensionernas

fortsatta utbyggnad på en tidsperiod av samma längd. Utskottet delar

denna uppfattning. Inte minst med tanke på planeringen av andra kostnadskrävande

reformer är det av värde att utvecklingen på folkpensionsområdet

kan överblickas för en längre tidsperiod. Utskottet avstyrker därför

motionsyrkandet.

I motionerna I: 951 och II: 1090 uttrycks farhågor för att i förväg låsa

fast ökningstakten till eu tioårsperiod. Skulle den ekonomiska tillväxten

ske snabbare än vad förslaget förutsätter, bör enligt motionärernas mening

den uppställda garantinivån kunna uppnås på kortare tid än tio år. Mo3

—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr il

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Andra lagutskottets utlåtande nr il år 1969

tionärerna hemställer med anledning därav att riksdagen ger Kungl. Maj :t

till känna att pensionstillskotten bör ökas och pensionärernas levnadsvillkor

förbättras minst i den takt varmed nationalinkomsten per capita växer.

Spörsmålet i sistnämnda motioner hänger delvis samman med grunderna

för basbeloppets beräkning. En allsidig översyn av dessa grunder har begärts

i motioner som väckts vid riksdagens början. En sådan översyn skulle

bl. a. ta sikte på att anpassa basbeloppet inte endast till kostnadsutvecklingen

utan även till reallöneutvecklingen. Vid behandlingen av dessa motioner

kommer den nu aktualiserade frågan att ingå som ett led i ett större

sammanhang. I avvaktan härpå bör motionerna 1:951 och 11:1090 inte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

I fråga om garantinivån anser utskottet att propositionens förslag om en

nivå på 120 % av basbeloppet för ogift och 100 % för gift pensionär är

lämpligt avvägt. Yrkandet i motionerna 1:952 och II: 1089 om en garantinivå

som ligger på 130 respektive 110 % av basbeloppet avstyrkes. Detsamma

gäller yrkandet i motionerna 1:949 och II: 1088 om utredning och förslag

till en ur allmänna pensionsfonden finansierad komplettering av pensionstillskotten.

Pensionstillskottens utformning

Målsättningen för folkpensionshöjningarna att de skall komma sådana

pensionärer till del som har ingen eller endast liten ATP kräver någon form

av behovs- eller inkomstprövning. Propositionen har stannat för ett system

med inkomstprövning där hänsyn endast tas till sådana inkomster som utgörs

av ATP. Systemet har såsom departementschefen utvecklar åtskilliga

fördelar och utskottet vill för sin del uttala sin anslutning till detsamma.

Om grundförmånen utgår med reducerat belopp, skall pensionstillskotten

enligt propositionsförslaget reduceras i samma mån. Denna regel får betydelse

i sådana fall där ålderspension tagits ut i förtid, förtidspension utgår

med en tredjedels eller två tredjedels pension samt änkepension reducerats

med hänsyn till änkans ålder.

I motionerna I: 952 och II: 1089 yrkas att pensionstillskotten skall utgå

med oreducerade belopp i samtliga nämnda fall.

Regler om reducering av pensionstillskotten har ansetts nödvändiga för

att inte rubba relationerna mellan de olika förmånerna. Departementschefen

har i fråga om reduktionen vid förtida uttag av pension jämväl betonat de

på försäkringsmässiga bedömanden grundade principerna för beräkningen

av pensionens storlek. Ett förtida uttag skall liksom ett uppskjutet uttag

i princip vara från ekonomisk synpunkt neutralt för pensionären. Departementschefen

har också understrukit att önskvärda förbättringar av pensionsförmånerna

före 67 års ålder bör åstadkommas på annat sätt än genom

en annan utformning av berörda regler. I det sammanhanget har han

erinrat om att riksförsäkringsverket fått i uppdrag att utreda möjlighe
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 41 år 1969 23

terna att i ökad utsträckning ge förtidspension åt den äldre arbetskraften.

Utskottet kan instämma med departementschefen. Utskottet avstyrker

således motionerna och tillstyrker propositionen i förevarande del.

Inkomstprövning av kommunalt bostadstillägg m. m.

Hustrutillägg och kommunala bostadstillägg samt änkepensioner i anledning

av dödsfall före den 1 juli 1960 är inkomstprövade. Reglerna härom

innebär att förmånen minskas med pensionärens inkomster vid sidan

av folkpensionen. Överstiger sidoinkomsten 1 700 kr. för ensamstående,

sker minskning med 1/3 av inkomst som ligger mellan 1 700 och 2 400 kr.

och med 2/3 av inkomst därutöver. För äkta makar är motsvarande gränsbelopp

sammanlagt 2 400 och 3 400 kr. I fråga om änkepensionerna sker

avdrag med 1/3 i alla inkomstlägen över 1 700 kr. Årsinkomster under

1 700 för ensam och 2 400 kr. för makar medför inte något avdrag. Vid inkomstprövningen

avses med årsinkomst den inkomst för år räknat som

någon kan antas komma att åtnjuta under den närmaste tiden.

Som ett led i strävandena att förbättra levnadsförhållandena för de pensionärer

som är mest i behov därav förordas i propositionen att inkomstprövningsreglerna

mjukas upp. Det föreslås att det avdragsfria beloppet i

fråga om samtliga inkomstprövade förmåner höjs till 2 000 kr. för ensam

pensionär och till 3 000 kr. för två makar tillsammans samt att, såvitt gäller

kommunala bostadstillägg och hustrutillägg, reduktionen för inkomster

över det avdragsfria beloppet görs enhetlig och bestäms till 50 %. Dessutom

föreslås att pensionstillskotten och ATP till den del sådan pension föranleder

minskning av pensionstillskott inte skall — i likhet med vad redan

gäller i fråga om folkpension — utgöra inkomst som minskar de inkomstprövade

förmånerna.

I motionerna I: 943 och II: 1080 yrkas att det avdragsfria beloppet fastställs

till 2 500 kr. för ensam pensionär och 3 500 kr. för två makar tillsammans.

I den vid riksdagens början väckta motionen II: 321 yrkas att med

i övrigt oförändrade regler avdragsfaktorn bestäms till 1/3 för alla inkomster

över det avdragsfria beloppet.

Nackdelarna med nuvarande inkomstprövningsregler har främst bestått

i kraftiga tröskeleffekter i vissa inkomstskikt. En mindre ökning av sidoinkomsten

har kunnat medföra en reducering av det kommunala bostadstillägget

av en sådan omfattning att om hänsyn också tas till beskattningsfaktorn

pensionären inte fått något nämnvärt ekonomiskt utbyte av sitt

förvärvsarbete. Pensionsförsäkringskommittén har ingående prövat olika

lösningar att åstadkomma en avvägning mellan å ena sidan intresset av att

förvärvsarbete blir lönsamt och å andra sidan angelägenheten av att kretsen

av förmånsberättigade begränsas till de mest behövande. Kommitténs

förslag, som departementschefen gett sin anslutning, är enligt utskottets

bedömande en godtagbar lösning. Genom förslaget tillgodoses framför allt

att avtrappningen av förmånerna sker efter en flackare kurva. Utskottet,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Andra lagutskottets utlåtande nr bl år 1969

som även vill erinra om att Kungl. Maj :t i proposition nr 95 till årets riksdag

föreslår ändrade regler i skatteförfattningarna innebärande ökad avdragsrätt

för folkpensionärer med inkomster vid sidan av folkpension, tillstyrker

således propositionen i förevarande del. Därmed avstyrker utskottet

yrkandena i motionerna I: 943 och II: 1089 samt motionen II: 321.

Utöver vad ovan anförts har de i propositionen framlagda författningsförslagen

inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Med hänvisning till vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

A. att riksdagen — med avslag på motionerna 1: 943 och

II: 1080 samt I: 952 och II: 1089, båda motionsparen i förevarande

del — antar det genom propositionen framlagda

förslaget till lag om pensionstillskott;

B. att riksdagen antar det genom propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr

381) om allmän försäkring;

C. att riksdagen — med avslag på motionerna 1: 943 och

II: 1080 i förevarande del — antar det genom propositionen

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen den 25 maj

1962 (nr 382) angående införande av lagen om allmän försäkring;
D.

att riksdagen — med avslag på motionerna 1: 943 och

II: 1080 i förevarande del samt motionen II: 321 — antar det

genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring

i lagen den 25 maj 1962 (nr 392) om hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg till folkpension; samt

E. att följande motioner

1) motionerna I: 949 och II: 1088, samt

2) motionerna I: 951 och II: 1090

inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 april 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand (s), Lars Larsson (s), Dahlberg

(s), Hiibinette (in), Wanhainen (s)*, Österdahl (fp), Axelson (fp)*, och

Axel Georg Petterson (ep)*;

från andra kammaren: herrar- Lundberg (s), Gustavsson i Alvesta

(ep)*, fröken Wetterström (m), fröken Sandell (s), herrar Fredriksson

(s), Svensson i Ivungälv (s), fru Skantz (s) och herr Romanus (fp).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Andra lagutskottets utlåtande nr il år 1969

Särskilt yttrande

av herr Hubinette (m) och fröken Wetterström (m), som anfört:

Vi hälsar med tillfredsställelse att i det av utskottet tillstyrkta förslaget

om pensionstillskott den princip tillämpas som låg till grund för högerpartiets

första gången 1964 framförda förslag om kompensation till de folkpensionärer

som uppbär liten eller ingen ATP. Samtidigt måste vi dock

beklaga att de nu föreslagna tillskotten kommer för sent och byggs upp

alltför sakta — under loppet av 10 år i stället för, som högerpartiet förordade

1964, under en treårsperiod — för att bli till nämnvärd glädje för de

allra sämst ställda pensionärerna, de som vid ATP:s införande redan var

för gamla för att inlemmas i det nya systemet. När det föreslagna tillskottet

efter tio år nått upp till beräknade 1 740 kr. om året kommer de yngsta i

den gruppen att vara 83 år gamla.

Den föreslagna reformen är alltså ett steg i rätt riktning, men vi vill uttrycka

förhoppningen att det i en nära framtid skall bli möjligt att — såsom

föreslagits i motionerna I: 949 och II: 1088 — genomföra ytterligare förbättringar

för de äldsta och sämst ställda pensionärerna. Endast en mycket

liten del av de årligen inflytande ATP-avgifterna skulle behöva tas i anspråk

härför.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:153 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1968/69 inom jordbruksdepa a1 i texten