Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om rätt för utländsk medborgare till undantagande från den allmänna försäkringen. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:143 av herr Schött in. fl. och II: 158 av herrar Carlshamre och Thylén.

1969-04-29 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:46, Utlåtande i anledning av motioner om rätt för utländsk medborgare till undantagande från den allmänna försäkringen. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:143 av herr Schött in. fl. och II: 158 av herrar Carlshamre och Thylén.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1969

1

Nr 46

Utlåtande i anledning av motioner om rätt för utländsk medborgare

till undantagande från den allmänna försäkringen.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:143

av herr Schött in. fl. och II: 158 av herrar Carlshamre och Thylén.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta

att hos Kungl. Maj:t begära förslag till sådan ändring av gällande regler om undantagande

enligt lagen om allmän försäkring att för utländsk medborgare skapas

möjlighet att begära undantagande från försäkringen med verkan redan fr. o. m.

inflyttningsåret».

Över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från riksförsäkringsverket.

Gällande bestämmelser

Försäkrade enligt lagen om allmän försäkring är svenska medborgare och de

som utan att vara svenska medborgare är bosatta i riket. Såvitt gäller tilläggspensioneringen

är även den försäkrad som tillgodoräknats pensionspoäng.

Rätt till tilläggspension grundas på inkomst av det förvärvsarbete som den försäkrade

utför under sin aktiva tid, och pensionen är avvägd i förhållande till denna

inkomst. Inkomst av förvärvsarbete delas in i inkomst av anställning och inkomst

av annat förvärvsarbete. För varje år, som någon varit försäkrad, skall pensionsgrundande

inkomst beräknas. Denna skall motsvara summan av inkomst av anställning

och inkomst av annat förvärvsarbete, i den mån summan ligger mellan

ett och 7,5 basbelopp. Med ledning av den pensionsgrundande inkomsten tillgodoräknas

den försäkrade pensionspoäng. För finansieringen av tilläggspensioneringen

uttas avgifter. När det gäller inkomst av anställning åligger det arbetsgivaren att

svara för avgiften. För inkomst av annat förvärvsarbete påförs arbetstagaren avgiften.

Denna uppgår f. n. till 9 Vi % av den pensionsgrundande inkomsten.

Lön eller annan ersättning från arbetsgivare, som är bosatt utom riket eller är

utländsk juridisk person, räknas i princip inte som inkomst av anställning. (Undantag

gäller om den försäkrade är sysselsatt vid skötsel av här i riket belägen

fastighet eller i rörelse som bedrivs från här beläget fast driftsställe.) Sådan lön

eller ersättning skall i stället betraktas som inkomst av annat förvärvsarbete. Skyldigheten

att erlägga pensionsavgift för inkomsten faller på grund härav på arbets1—Bihang

till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 46.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1969

tagaren och inte på arbetsgivaren. En förutsättning för att inkomst från arbetsgivare

i utlandet eller utländsk arbetsgivare skall tas med vid beräkningen av pensionsgrundande

inkomst med åtföljande konsekvens på avgiftssidan är dock — liksom

gäller inkomst av anställning och inkomst i övrigt av annat förvärvsarbete — att

den försäkrade taxeras till statlig inkomstskatt för inkomsten. Huvudregeln är därvid

att utlänning som varit bosatt här i riket skall erlägga skatt för all inkomst som

han under denna tid förvärvat här i riket eller utomlands. Genom bestämmelser

om avräkning av utländsk skatt och dubbelbeskattningsavtal med främmande stater

kan dubbelbeskattning av inkomsten undanröjas eller lindras.

I sammanhanget bör framhållas att inom sjukpenningförsäkringen räknas lön

och ersättning från i utlandet bosatt arbetsgivare eller utländsk arbetsgivare, till

skillnad från vad gäller tilläggspensioneringen, som inkomst av anställning. Sådan

lön föranleder således för den som är inskriven i svensk allmän försäkringskassa

placering i sjukpenningklass enligt samma regler som annan inkomst av anställning.

Tillhörigheten till sjukpenningförsäkringen och tilläggspensioneringen är i princip

obligatorisk. Såvitt gäller inkomst av annat förvärvsarbete kan försäkrad göra

anmälan om undantagande från försäkringen. Har sådant undantagande skett

skall vid beräkning av pensionsgrundande inkomst hänsyn inte tas till inkomst av

annat förvärvsarbete. Någon avgift som svarar mot denna inkomst skall inte påföras

den försäkrade. Undantagandet har också den verkan att inkomsten av annat

förvärvsarbete inte skall beaktas vid placering i sjukpenningklass som medför rätt

till tilläggssjukpenning. Undantagandet gäller från och med året efter det då anmälan

skett. Anmälan om undantagande kan återkallas.

I socialförsäkringskonventionerna med Storbritannien, Italien och Jugoslavien

föreskrivs bl. a. att om någon är bosatt i det ena fördragsslutande landet och anställd

hos företag med säte där samt arbetsgivaren sänder ut honom för arbete i det

andra landet, förstnämnda lands lagstiftning skall fortsätta att gälla under de tolv

första månaderna av vistelsen i det andra landet. Denna föreskrift medför bl. a.

att skyldighet att erlägga pensionsavgift till vistelselandet för nämnda tid inte föreligger.

Motionerna

Motionärerna erinrar om att utländska medborgare fram till den 1 januari 1968

omfattades av försäkringen endast om de var mantalsskrivna i riket. Från och med

nämnda datum omfattas de redan då de bosatt sig i riket. En utlänning, som vid

ankomsten till landet anmäler undantagande från försäkringen för inkomst av annat

förvärvsarbete — exempelvis anställningsinkomst från arbetsgivare i utlandet

— påförs tilläggspensionsavgift för ankomståret, eftersom undantagandet inte blir

gällande förrän vid ingången av året efter det då anmälan om undantagande gjordes.

Detta uppfattas enligt motionärerna som en orättvisa, framför allt i sådana

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1969

3

fall där vederbörandes vistelse i Sverige är för kort för att tillräckligt antal poängår

(tre stycken) för framtida pension skall erhållas. Dessutom tas i regel avgift ut

även i hemlandet för samma inkomst.

Historik

I propositionen 1967: 73 föreslogs att kravet på mantalsskrivning för utlännings

tillhörighet till sjukförsäkringen och tilläggspensioneringen skulle ersättas av ett

krav på bosättning i Sverige. Förslaget innebar att en utlänning redan genom bosättning

i Sverige kunde få rätt till sjukvårdsförmåner och sjukpenning samt att

pensionsgrundande inkomst kunde tillgodoräknas honom för det kalenderår då

han bosatt sig här. Skälet till lagändringen var framför allt att kravet på mantalsskrivning

kunde betyda en väntetid upp till 14 månader innan utlänningen kunde

få del av den allmänna försäkringens förmåner. Beträffande tolkningen av bosättningsbegreppet

anförde departementschefen i propositionen bl. a. följande:

I avvaktan på att bosättningsbegreppet blir föremål för översyn torde försäkringskassorna

för sjukförsäkringens del få följa den praxis som de hittills tillämpat,

när de haft att bedöma försäkringstillhörigheten för invandrad utlänning som

omfattas av en internationell överenskommelse. Pensionsgrundande inkomst inom

tilläggspensioneringen beräknas av de lokala skattemyndigheterna i efterhand för

föregående kalenderår. Jag delar riksförsäkringsverkets uppfattning att de lokala

skattemyndigheterna regelmässigt bör kunna bedöma frågan om en utlänning

varit bosatt i Sverige under någon del av nämnda år med ledning av kyrkobokföringen.

Remissyttrandet

Riksförsäkringsverket anser att de förhållanden som motionärerna påtalat inte

är av sådan art att de bör föranleda ändring av gällande lagstiftning. Verket anför

bl. a.

Enligt motionerna uppfattas det som en orättvisa att tilläggspensionsavgift skall

erläggas för det år varunder undantagande begärts framförallt då »vederbörandes

vistelse i Sverige är för kort för att tillräckligt antal poängår (3) för framtida pension

skall kunna erhållas» och då »avgift för pensionering under vistelsen i Sverige

i regel uttages även i hemlandet». Härtill kan sägas att utländsk medborgare,

som tillgodoräknats pensionspoäng för ett år och därefter flyttar ut, sedermera

kan återvända och intjäna pensionspoäng för ytterligare år. Vidare kan pensionspoäng

för ett enda år ge försäkringsskydd i form av rätt till förtidspension och

familjepension.

Bland skälen till slopandet av det tidigare kravet på mantalsskrivning för utlännings

försäkringstillhörighet torde ha beaktats det förhållandet att utländska

medborgare vid bosättning i Sverige kunde i förhållande till svenska medborgare

komma i väsentligt sämre läge genom att de gick miste om pensionspoäng för invandringsåret.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1969

Försäkrad skall, om han är bosatt i riket, vara inskriven hos allmän försäkringskassa.

För att försäkrad skall anses som bosatt i riket fordras att vistelsen här

kan beräknas bli mera stadigvarande. Blir den försäkrade inskriven skall han även

placeras i sjukpenningklass med hänsyn till förvärvsinkomsten. Föreligger anställning

hos sådan utländsk arbetsgivare hos vilken anställningsinkomsten vid beräkning

av pensionsgrundande inkomst behandlas som inkomst av annat förvärvsarbete,

blir han ändå i sjukförsäkringshänseende betraktad såsom anställd. En utländsk

medborgare kan på grundval av viss inkomst vara berättigad till tilläggssjukpenning

samtidigt som samma inkomst till följd av undantagande inte ger honom pensionsrätt

inom tilläggspensioneringen.

Om inkomsten under inflyttningsåret även från sjukförsäkringssynpunkt är att

betrakta såsom inkomst av annat förvärvsarbete, exempelvis inkomst från rörelse,

blir den försäkrade tillförsäkrad tilläggssjukpenning så snart han inskrives i försäkringskassa.

Anmäles sedermera undantagande från tilläggspensioneringen kommer

detta att omfatta även tilläggssjukpenningförsäkringen. Ändras lagstiftningen i enlighet

med motionärernas förslag skulle undantagandet kunna komma att avse

även tid för vilken tilläggssjukpenning redan kan ha utgått till den försäkrade.

Om utlänningens vistelse i riket är så kortvarig att han ej kan betraktas som bosatt

i riket skall han ej inskrivas hos försäkringskassa. Eftersom bosättning är en

förutsättning även för att pensionsgrundande inkomst skall beräknas för utländsk

medborgare medför detta att han skall ställas utanför inte bara sjukförsäkringen

utan även tilläggspensioneringen. Han skall sålunda inte tillgodoräknas pensionsgrundande

inkomst och ej heller påföras tilläggspensionsavgift. Riksförsäkringsverket

har emellertid observerat att det förekommit att pensionsgrundande inkomst

beräknats för försäkrade som vistats så kort tid i riket eller eljest under sådana

förhållanden att de inte inskrivits hos försäkringskassa. I dessa fall borde inte heller

pensionsgrundande inkomst ha beräknats. Fallen är f. n. föremål för granskning.

Slutligen må framhållas att de socialförsäkringsproblem som kan uppkomma vid

flyttning från ett land till annat lämpligen bör lösas genom multilaterala eller bilaterala

konventioner. Så har redan skett i viss utsträckning.

Utskottet

I princip skall alla svenska medborgare och här i landet bosatta utlänningar

tillhöra den allmänna tilläggspensioneringen. Försäkrad har dock möjlighet att

göra anmälan om undantagande från försäkringen såvitt gäller sådan inkomst av

förvärvsarbete som inte är att bedöma som inkomst av anställning. Undantagande

gäller från och med året efter det då anmälan skett. Har anmälan gjorts skall inkomst

av annat förvärvsarbete inte tas med vid beräkningen av pensionsgrundande

inkomst. Den försäkrade befrias också från skyldigheten att erlägga pensionsavgift

för inkomsten.

I förevarande motioner riktas kritik mot regeln att anmälan om undantagande

får verkan först fr. o. m. året efter anmälningsåret. Denna regel medför att en utlänning,

som bosätter sig i Sverige och omedelbart anmäler undantagande från försäkringen,

får erlägga pensionsavgift för inkomst av annat förvärvsarbete som han

uppbär under inflyttningsåret. Som inkomst av annat förvärvsarbete skall i princip

anses bl. a. inkomst, som härrör från arbetsgivare bosatt i utlandet eller från

utländsk juridisk person. Detta förhållande uppfattas enligt motionärerna som en

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1969

5

orättvisa, framför allt då utlänningen vistas kortare tid i Sverige än tre år och följaktligen

inte kan bli berättigad till ålderspension. Till detta kommer att pensionsavgift

ofta tas ut samtidigt i hemlandet. Motionärerna framhåller att olägenheterna

av den påtalade regeln accentuerats genom 1967 års reform, varigenom kravet på

mantalsskrivning för utlännings tillhörighet till försäkringen ersattes av ett krav

på bosättning i Sverige. Yrkandet i motionerna går ut på att möjlighet skall tillskapas

för utländsk medborgare att begära undantagande enligt lagen om allmän försäkring

med verkan redan fr. o. m. inflyttningsåret.

Utskottet vill erinra om att 1967 års reform tillkom för att förbättra försäkringsförhållandena

för de utlänningar som bosatte sig i landet. Med hänsyn till mantalsskrivningskravet

kunde en invandrad utlänning få vänta upp till 14 månader innan

han kunde få del av den allmänna försäkringens förmåner. Utskottet vill också

framhålla att tillhörighet till tilläggspensioneringen under inflyttningsåret ger visst

skydd i fråga om förtidspension och familjepension samt innebär anslutning till

sjukförsäkringen i fråga om tilläggssjukpenning. Å andra sidan har utskottet förståelse

för att skyldigheten att erlägga pensionsavgift för en inkomst här i landet,

som inte kommer att ge någon ålderspension, kan uppfattas som en orättvisa, framför

allt som avgiften kan uppgå till betydande belopp och som pensionsavgift i vissa

fall kan få erläggas för samma inkomst i hemlandet. Visserligen har olägenheten

med dubbelbetalning av avgifter undanröjts genom överenskommelser med

några främmande stater men med det stora antalet stater saknar Sverige sådana avtal.

Även om de fall som motionärerna påtalar inte kan vara särskilt många •— det

stora flertalet utlänningar i landet torde inte vara avlönade av arbetsgivare bosatt

i utlandet eller av utländsk juridisk person — motiverar de enligt utskottets mening

att nuvarande regler om undantagande från den allmänna försäkringen ses över.

En sådan översyn bör syfta till en ordning där anmälan om undantagande, som

görs i samband med inskrivning i försäkringskassa, kan få giltighet från tidigare

tidpunkt än ingången av året efter anmälningsåret. Mot bakgrund av de strävanden

som legat bakom lagändringar under senare år att så långt möjligt behandla utlänningar

bosatta i Sverige på samma sätt som svenska medborgare i lagen om allmän

försäkring talar skäl för att översynen bedrivs med sikte på en generell ändring

av nuvarande regel och inte endast på en ändring för till landet inflyttade utlänningar.

Under hänvisning till vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 143 och II: 158 i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om översyn av reglerna om

ikraftträdandet av undantagande från den allmänna försäkringen.

Stockholm den 29 april 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1969

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand (s), Lars Larsson (s), Wanhainen (s),

Andreasson (ep), Ivar Andersson (s), Axelson (fp) och Blomquist (m),

från andra kammaren: fröken Wetterström (m), fröken Sandell (s), herr

Fredriksson (s), fru Skantz (s), herrar Göransson (s), Larsson i Öskevik (ep), fru

Frasnkel (fp) och fru Håvik (s).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:184 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om rätt för utländsk medborgare till undantagande från den allmänna försäkringen. a1 i texten