Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående tidpunkten för inplacering i ny sjukpenningklass. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 767 av herr Larsson, Lars, och herr Hedlund samt II: 878 av fru Håvik och fru Skantz.

1969-04-29 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:48, Utlåtande i anledning av motioner angående tidpunkten för inplacering i ny sjukpenningklass. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 767 av herr Larsson, Lars, och herr Hedlund samt II: 878 av fru Håvik och fru Skantz.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1969

1

Nr 48

Utlåtande i anledning av motioner angående tidpunkten för inplacering

i ny sjukpenningklass.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,

I: 767 av herr Larsson, Lars, och herr Hedlund samt II: 878 av fru Håvik

och fru Skantz.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts »att riksdagen måtte

besluta om att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära förslag till ändring i lagen

om allmän försäkring enligt i motionen angivet syfte så att inplacering i

sjukpenningklass vid höjd inkomst sker vid det månadsskifte som inträffar

efter det då arbetsoförmågan på grund av sjukdom eller yrkesskada föranlett

inkomstbortfall under minst 30 dagar oberoende av om sjukfallet pågår vid

det aktuella månadsskiftet».

över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från riksförsäkringsverket. På begäran av utskottet

har vidare yttrande över motionerna avgivits av Försäkringskasseförbundet.

Gällande bestämmelser

Enligt lagen om allmän försäkring (AFL) skall i Sverige bosatt försäkrad

som fyllt 16 år inskrivas i försäkringskassa. I samband med inskrivningen

skall försäkringskassan placera den försäkrade i viss sjukpenningklass

eller, om förutsättning härför ej föreligger, »nollklassa» honom.

Med placering i sjukpenningklass följer rätt till grundsjukpenning samt,

vid placering i någon av klasserna nr 3—21, tilläggssjukpenning med belopp

som beror av klassplaceringen. Vid sjukdom utgår både grund- och tilläggssjukpenning

i regel fr. o. m. dagen efter insjuknandet. I fråga om tilläggssjukpenning

som grundas på inkomst av annat förvärvsarbete än anställning

kan den försäkrade dock välja en försäkringsform som innefattar 3, 33 eller

93 dagars karenstid.

Klassplaceringen är även avgörande för storleken av den försäkrades

sjukpenningavgift. Denna ingår i den sjukförsäkringsavgift, som årligen i

efterskott debiteras försäkrade, och beräknas särskilt för varje månad som

den försäkrade varit placerad i sjukpenningklass. I vad tilläggssjukpenning

svarar mot inkomst av anställning bidrar arbetsgivarna till dess finansiering

1 B i haag till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 48

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr A8 år 1969

genom kollektiva arbetsgivaravgifter. På grund härav är en arbetstagares

avgift för tilläggssjukpenning lägre än samma avgift för en företagare i

motsvarande inkomstläge. Den senare kan genom att begagna sig av sin rätt

att välja försäkring med karenstid nedbringa sin avgift.

Placering i sjukpenningklass skall enligt 3 kap. 5 § AFL i vissa fall omprövas.

Detta gäller bl. a. när det kommit till kassans kännedom att försäkrads

inkomstförhållanden undergått ändring av betydelse för den försäkrades

placering i sjukpenningklass. Ändring av försäkrads placering i sjukpenningklass

i sådant fall får ej ske förrän vid det månadsskifte, som inträffar

närmast efter det beslutet härom fattats. Att försäkringskassa får

kännedom om inkomständring måste naturligtvis i stor utsträckning bli

beroende av anmälan från den försäkrade. Anmälningsskyldighet föreligger

enligt 3 kap. 6 § första stycket AFL. Försäkrad skall så snart ske kan och

senast inom två veckor till försäkringskassan anmäla sådan stadigvarande

ändring i sina inkomstförhållanden som är av betydelse för klassplaceringen.

Klassändring på grund av sådan anmälan får verkan från det månadsskifte

som följer närmast efter anmälningsdagen, som i praxis anses som beslutsdag

för klassändringen. Emellertid får i princip placering i sjukpenningklass

icke ändras under tid då försäkrad lider av sjukdom. Om den försäkrade är

sjuk dagen omedelbart före och dagen omedelbart efter månadsskiftet gäller

inte klassändringen förrän dagen efter den försäkrades sista sjukdag. I princip

bestäms således sjukpenningens storlek i detta fall efter den gamla klassplaceringen

under hela sjuktiden.

Vad sålunda sagts om ändring av sjukpenningklass under pågående sjukdom

gäller med vissa undantag även när en sjukdom, som föranletts av

yrkesskada, inte varar mer än 90 dagar efter dagen för yrkesskadans inträffande.

Under denna tid, den s. k. samordningstiden, regleras nämligen

yrkesskadan i vad avser sjukdom i princip inom den allmänna försäkringens

ram. Varar den av yrkesskada föranledda sjukdomen längre tid, utges

emellertid enligt yrkesskadeförsäkringslagen (13 §) sjukpenning fr.o.m. den

91 :a dagen efter lägst den sjukpenningklass inom den allmänna försäkringen

som svarar mot hans årliga arbetsförtjänst vid skadetillfället (dock inte

efter högre sjukpenningklass än som motsvarar en arbetsförtjänst av fem

gånger basbeloppet, f.n. klass nr 17, såvida inte sjukpenningen dessförinnan

utgått efter klass med högre nummer). Samtidigt blir den av inkomstanmälningen

föranledda klassplaceringen gällande inom den allmänna försäkringen

vid därefter inträffande andra sjukdomsfall (3 kap. 5 § tredje stycket

AFL).

Slutligen må här påpekas att enligt 3 kap. 17 § AFL, sjukpenning får

dras in eller skäligen sättas ned, om försäkrad utan giltigt skäl underlåter

att på sätt stadgas i 3 kap. 6 § första stycket AFL anmäla sådan ändring

i sina inkomstförhållanden, som är av betydelse för placering i sjukpenningklass.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1969 3

Motionerna

I motionerna redogörs för bestämmelserna i AFL och yrkesskadeförsäkringslagen

om ändring av sjukpenningklass och om anmälningsskyldighet

vid ändrad inkomst. Härefter anförs följande.

Om man vill trygga rättsförlust i samband med höjd sjukpenning på grund

av ökad inkomst, bör i samordningens intresse detta gälla för varje fall av

skada eller sjukdom som medför inkomstbortfall, och tidpunkten för när

ändring kan ske bör överensstämma.

För att eliminera spekulation genom att försäkrad icke fullgör sin i lag

stadgade skyldighet beträffande anmälan om ändrad inkomst för att därigenom

debiteras lägre avgift till försäkringen, bör ändring av inplaceringen

i sjukpenningklass ske vid det månadsskifte som inträffar närmast efter det

då sjukdomen resp. yrkesskadan förorsakat inkomstbortfall under 30 dagar.

En ändring av nuvarande lagstiftning bör ligga helt i linje med sociallagarnas

innebörd att skapa ökad trygghet för individen vid inkomstbortfall

för vilket han är berättigad erhålla kompensation enligt lagen om allmän

försäkring.

Remissyttranden

Riksförsäkringsverket anför väsentligen följande.

Regeln att sjukpenningklassen i princip ej ändras under pågående sjukperiod

anses vara av grundläggande betydelse inom den allmänna försäkringen

för sjukpenning. Genom denna regel garanteras den försäkrade i

princip att så länge sjukdomstillståndet varar få uppbära sjukpenning enligt

den klass han var placerad i vid insjuknandet. Å andra sidan förhindras

den försäkrade att under sjukdomstiden göra gällande anspråk på höjd

sjukpenning. Detta motverkar bl. a. spekulation i att genom i det längsta

underlåten anmälan av inkomständring bli påförd en lägre sjukpenningavgift

än den som svarar mot den faktiska förvärvsinkomsten.

Emellertid kan klassplaceringsreglerna otvivelaktigt få otillfredsställande

verkningar i fall då försäkrad, som inom föreskriven tid anmält avsevärd

inkomstökning, drabbas av en oförutsedd långvarig sjukdom före det månadsskifte,

vid vilket den av anmälningen föranledda klassändringen skulle

ha blivit gällande. Han får då i allmänhet under hela sjukperioden en avsevärt

lägre sjukpenning än om sjukdomsfallet inträffat efter månadsskiftet.

En »nollklassad» eller såsom hemmafru i klass nr 1 placerad försäkrad,

som just inträtt i förvärvslivet och omedelbart anmält sina därav föranledda

ändrade inkomstförhållanden, går helt miste om den sjukpenning han skulle

blivit berättigad till om sjukdomsfallet hade inträffat kanske bara någon

dag senare. Endast när sjukdomen är en följd av yrkesskada kommer den

försäkrade i här avsett fall att -— fr. o. m. den 91 :a dagen efter skadans

inträffande — erhålla en efter hans aktuella arbetsförtjänst avpassad sjukpenning.

Riksförsäkringsverket har uppfattat motionerna så att den däri föreslagna

regeln skulle gälla i det fall att försäkrad i behörig ordning gjort anmälan

om inkomständring, att anmälan skulle ha föranlett klasshöjning fr. o. m.

nästa månadsskifte men att klassändringen ej trätt i kraft på grund av att

sjukdomsfall inträffat före månadsskiftet. Även om en uppmjukning av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 4-8 år 1969

den nu gällande regeln kan tänkas i någon mån försvaga intresset av att

anmäla inkomständringar anser riksförsäkringsverket, med hänsyn till vad

förut sagts, att en ändring är väl värd att övervägas med beaktande bl. a.

av den regel som gäller inom yrkesskadeförsäkringen.

I samband härmed hör emellertid även en del i motionerna ej berörda

frågor tas upp. Sålunda bör övervägas om det finns skäl för att lagändringen

även bör avse sänkning av sjukpenning under pågående sjukperiod. Vidare

kan nämnas att riksförsäkringsverket i annat sammanhang uttalat sig för

en mera långtgående ändring än motionärerna tänkt sig, när fråga är om

person som förut inte haft något arbete och därför varit »nollklassad» eller

placerad i sjukpenningklass nr 1 i egenskap av hemmafru.

I sistnämnda avseende hänvisar riksförsäkringsverket till verkets yttrande

över betänkandet Yrkesskadeförsäkring (SOU 1966:54).

I yttrandet avvisades på anförda skäl förslag av yrkesskadeutredningen

att sjukpenning vid sjukdom på grund av yrkesskada, som inträffat efter

dagen för anmälan om inkomstökning, skulle utgå efter den av anmälningen

föranledda klassplaceringen. Därvid anförde verket bl. a., att oavsett om

yrkesskadan var av kort- eller långvarig beskaffenhet, skulle försäkringskassan

nämligen i dylika fall alltid tvingas att ta ställning till frågan om

yrkesskada förelåg eller inte.

Emellertid, framhöll verket, kunde gällande klassplaceringsregler få

mindre tillfredsställande verkningar när inkomst av förvärvsarbete anmäldes

av någon som förut inte haft sådant arbete och därför var »nollklassad»

eller placerad i sjukpenningklass nr 1 i egenskap av hemmafru. Verket förordade

därför sådan ändring av 3 kap. 5 § lagen om allmän försäkring att

i sådana fall en av inkomstanmälan föranledd klassändring skulle bli

gällande redan dagen efter den då anmälningen inkom till försäkringskassan.

Därigenom skulle alla som insjuknade efter sitt inträde i förvärvslivet

få sjukpenning enligt den sjukpenningklass som svarade mot den anmälda

inkomsten.

Däremot ansåg verket inte lämpligt att vare sig för yrkesskadade eller

för andra göra ändring i den allmänna försäkringens regler om verkningarna

av anmälan om inkomstförhöjning för personer som är placerade

i sjukpenningklass nr 2 eller högre. En sådan ändring skulle nämligen

öppna möjlighet för personer med sviktande hälsa att ordna med en uppklassning

strax före en sjukskrivning samt avtrubba känslan för skyldigheten

att anmäla inkomständringar.

Försäkringskasseförbundet tillstyrker motionerna på i huvudsak följande

skäl.

Motionärerna har pekat på att även en i lagenlig ordning gjord inkomstanmälan

leder, på grund av ändrings ikraftträdande vid följande månadsskifte,

till uppskjuten ändring då sjukdom eller yrkesskada pågår vid den

tidpunkt då klassändring eljest skulle ha skett. Denna bestämmelse, som

synes ha tillkommit för att förhindra spekulation, förhindrar samtidigt en

i vederbörlig ordning gjord anmälan att träda ikraft vid närmaste månadsskifte

med åtföljande rättsförlust för den sjuke resp. yrkesskadade.

Statstjänsteman för vilken arbetsgivarinträde gäller får icke sådan förlust

i motsvarande situation därför att han är garanterad sin sjuklön oavsett om

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr A8 år 1969

5

han anmält klassändring eller inte, eller på grund av sjukdom vid tidpunkten

för ändrings ikraftträdande fått klassändringen uppskjuten. Den lägre sjukpenning

som på grund härav utgår leder däremot till minskade inkomster

för statlig myndighet eller verk.

Ändring enligt motionerna skulle begränsa följderna av sjukdom eller

yrkesskada som inträffar innan anmäld klassändring trätt ikraft. Man kan

därvid inte helt bortse från spekulationsmomentet nämligen att försäkrad

underlåter att göra anmälan om klassändring eller att han gör den först

i samband med sjukdom. Denna spekulation har motionärerna sökt eliminera

genom en regel att sjukdom resp. yrkesskada skall ha förorsakat inkomstbortfall

i 30 dagar. Förbundet vill i detta sammanhang framhålla att

det ur försäkringens synpunkt vid tillämpningen av en sådan ändring som

motionärerna yrkat det är riktigare att utbyta uttrycket inkomstbortfall mot

uppburit sjukpenning. En sådan ändring i uttrycket har särskild betydelse

för lörsäkringsfall rörande personer med karenstidsförlängning.

I övrigt måste en del andra problem beaktas för egna företagare om motionärernas

förslag genomföres bl. a. om här föreslagna ändringar i reglerna

endast skall gälla tilläggssjukpenning för försäkrade för annat förvärvsarbete.

För de anställda begränsas eventuell spekulation i avgiftsbesparing

till den del som faller på den anställde vilken utgör ungefär 40 °/o av totala

avgiften. Följden av sådant risktagande — att få lägre sjukpenning under

minst 30 dagar — samt den numera omfattande klassplaceringskontrollen

torde begränsa spekulationsrisken och får i övrigt vägas mot den rättsförlust

som nu drabbar dem som icke spekulerar.

Fn ändring av reglerna vid klassplacering i samband med sjukdom eller

yrkesskada får som följd att sänkning av sjukpenningklass synes bli möjlig

vid övergång från högre till lägre sjukpenning i de fall sjukdom uppskjuter

tiden för klassändring. Detta får särskild betydelse för fall där försäkrad

före 67-årsåldern avgår med tjänstepension och anmäler detta till försäkringskassan

inom den i 3 kap. 6 § lagen om allmän försäkring föreskrivna

tiden men insjuknar innan ändringen av försäkringen kommit att träda

ikraft varigenom dubbelersättning, pension från arbetsgivare och sjukpenning,

kan utgå samtidigt under avsevärd tid.

Även fall som i övrigt blivit felaktigt klassplacerade utan att medvetet

oriktiga uppgifter lämnats eller uppgifter undanhållits kan genom den

föreslagna ändringen av reglerna bli justerade under sjukdomsfall som pågått

minst 30 dagar.

De i motionerna framställda förslagen siktar till och synes utgöra ett led

till förbättringar i föreliggande fråga.

Utskottet

Den som är försäkrad enligt lagen om allmän försäkring skall vara placerad

i sjukpenningklass om hans inkomst av förvärvsarbete uppgår till

minst 1 800 kr. om året. Placeringen i sjukpenningklass är avgörande för

storleken av den sjukpenning, som skall utgå vid sjukdom. Storleken av

den försäkrades sjukpenningavgift beror på klassplaceringen.

Försäkringskassan skall ompröva placeringen i sjukpenningklass bl. a.

då det kommer till kassans kännedom att inkomstförhållandena för den

försäkrade undergått ändring av betydelse för klassplaceringen. Sådan kän
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 dr 1969

nedom får kassan ofta genom anmälan från den försäkrade. Denne är skyldig

att så snart ske kan och senast inom två veckor anmäla inkomständring.

Den nya klassplaceringen skall tillämpas från månadsskiftet efter kassans

beslut i saken. Om den försäkrade är sjuk vid månadsskiftet får emellertid

hans sjukpenningklass inte ändras förrän arbetsoförmågan upphört.

Motionärerna vill, att lagen om allmän försäkring skall kompletteras med

sådana bestämmelser att den som gjort föreskriven anmälan om inkomständring

kan placeras i högre sjukpenningklass även om han efter anmälan

drabbats av sjukdom som pågår vid följande månadsskifte. För att undvika

att de försäkrade i avsikt att få lägre sjukpenningavgift underlåter att göra

anmälan om höjd inkomst förrän i samband med inträffad sjukdom, bör

man införa en viss karenstid för klassändringen. Enligt motionärernas mening

bör inplaceringen i den högre sjukpenningklassen ske vid det månadsskifte,

som inträffar efter det, då arbetsoförmågan på grund av sjukdom

eller yrkesskada föranlett inkomstbortfall under minst 30 dagar.

De nuvarande reglerna om tidpunkten för ändring av sjukpenningklass

kan vid långtidssjukdom leda till otillfredsställande resultat för den enskilde.

Detta gäller inte minst i de fall, då en person första gången går ut i förvärvslivet

eller då han på grund av studier eller av annan anledning under en

längre tid inte haft arbetsinkomst. Utskottet anser därför, i likhet med de

remissinstanser som yttrat sig över motionerna, riksförsäkringsverket och

Försäkringskasseförbundet, att lagen om allmän försäkring bör ändras i

det aktuella avseendet. Det bör således göras möjligt för den som iakttagit

sin skyldighet att anmäla inkomständring att bli inplacerad i högre sjukpenningklass

även om han efter anmälningen drabbas av sjukdom som

varar vid närmaste månadsskifte. Vad utskottet sålunda anfört bör bringas

till Kungl. Maj ds kännedom.

Utskottet hemställer,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 767 och II: 878

i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad utskottet anfört

om ändring av sjukpenningklass under sjukdom.

Stockholm den 29 april 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand (s), Lars Larsson (s), Dahlberg

(s)*, Eric Carlsson (ep), Österdahl (fp)*, Ivar Andersson (s), Skagerlund

(fp)* och Blomquist (m);

från andra kammaren: fröken Wetterström (m), fröken Sandell (s),

herrar Fredriksson (s), Svensson i Kungälv (s)*, fru Skantz (s), herr Larsson

i öskevik (ep), fru Frankel (fp) och fru Håvik (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:185 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om rätt för utländsk medborgare till undantagande från den allmänna försäkringen. a1 i texten