Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om frivillig tilläggssjukpenning vid barnsbörd i vissa fall. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1: 43 av fröken Pebrsson och fru Olsson, Elvg, samt 11: 51 av herrar Gustavsson i Alvesta m. fl.

1969-02-18 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:5, Utlåtande i anledning av motioner om frivillig tilläggssjukpenning vid barnsbörd i vissa fall. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1: 43 av fröken Pebrsson och fru Olsson, Elvg, samt 11: 51 av herrar Gustavsson i Alvesta m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1969

1

Nr 5

Utlåtande i anledning av motioner om frivillig tilläggssjukpenning

vid barnsbörd i vissa fall.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,

1: 43 av fröken Pebrsson och fru Olsson, Elvg, samt 11: 51 av herrar Gustavsson

i Alvesta m. fl.

I motionerna, som är likalydande, har hemställts »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte hemställa om skyndsam utredning av frågan

om frivillig tilläggssjukpenning vid nedkomst för hemarbetande kvinnor

och kvinnor arbetande i familjens eget företag i enlighet med vad i motionen

anförts».

Gällande bestämmelser

Kvinnlig försäkrad, som är inskriven hos allmän försäkringskassa eller

skulle ha varit inskriven om hon fyllt 16 år, har enligt lagen om allmän

försäkring vid barnsbörd rätt till moder skaps penning. Moderskapspenning

utgör 1 080 kr. Vid flerbörd tillkommer 540 kr. för varje barn utöver ett. Av

moderskapspenningen kan den försäkrade lyfta 300 kr. före nedkomsten,

dock tidigast 120 dagar före den beräknade tiden därför. Om en kvinna som

har rätt till moderskapspenning skulle vara sjuk, är hon avstängd från rätt

till grundsjukpenning fr. o. m. förlossningsdagen t. o. in. den tjugonionde

dagen därefter.

Därest en kvinnlig försäkrad i anledning av barnsbörd avhåller sig från

förvärvsarbete, har hon enligt 3 kap. 13 § lagen om allmän försäkring rätt

till tilläggssjukpenning, även om sjukdom inte föreligger. En förutsättning

är dock att hon omedelbart före nedkomsten eller den beräknade tidpunkten

därför under minst 270 dagar i följd varit placerad i sjukpenningklass

nr 3 eller högre, d. v. s. haft minst 2 600 kr. i arbetsinkomst, eller skulle

ha varit placerad i sådan sjukpenningklass, om hon fyllt 16 år. Kvinna som

gemensamt med sin make driver verksamhet kan tillhöra den obligatoriska

försäkringen för tilläggssjukpenning. Placering i sjukpenningklass sker

med ledning av hennes arbetsinsats i verksamheten.

Tilläggssjukpenning vid barnsbörd utgår tidigast fr. o. m. den sextionde

dagen före den beräknade tidpunkten för nedkomsten och senast fr. o. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1969

förlossningsdagen så länge kvinnan utan avbrott avhåller sig från förvärvsarbete,

dock högst för 180 dagar. Fr. o. m. den trettionde dagen efter förlossningsdagen

utgår tilläggssjukpenning i anledning av barnsbörd endast

under förutsättning att kvinnan har eller på grund av sjukdom är förhindrad

att ha barnet i sin vård. Barntillägg utgår ej till sjukpenning vid barnsbörd.

I vissa fall kan enligt sjukförsäkringen försäkrade vara placerade i sjukpenningklass

och sålunda berättigade till sjukpenning ntan att uppfylla det

generella minimivillkoret härför, nämligen en årsinkomst av förvärvsarbete

om minst 1 800 kr. Detta gäller gifta kvinnor som stadigvarande sammanbor

med sina män samt vissa andra därmed jämställda kvinnliga försäkrade

(den s. k. hemmafruförsäkringen). Sådan försäkrad är placerad i sjukpenningklass

nr 1, som berättigar till en sjukpenning av sex kronor om dagen.

Vid sidan av den allmänna försäkringen finns för kvinnor, som tillhör

hemmafruförsäkringen eller skulle ha tillhört denna, om inte deras inkomster

utgjort hinder därför, samt för vissa studerande en frivillig sjukpenningförsäkring.

Bestämmelserna härom återfinns i lagen om allmän försäkring

och i kungörelsen om frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän

försäkringskassa. Beträffande den frivilliga sjukpenningförsäkringen gäller,

såvitt avser personer tillhörande hemmafruförsäkringen, i huvudsak

följande. Försäkring kan ske för sjukpenningtillägg (dvs. sjukpenning

utöver obligatorisk sjukpenning) om lägst en krona och högst nio kronor

för dag. Den sammanlagda sjukpenningen på grund av den allmänna och

frivilliga försäkringen får dock icke överstiga femton kronor om dagen. Den

frivilliga sjukförsäkringen utfaller endast vid sjukdom och således ej i

samband med barnsbörd.

Frivillig försäkring för hemmafruar kan tecknas med 3, 18, 33 eller 93

dagars karenstid. Försäkrad, som är placerad i sjukpenningklass nr 1 eller

nr 2, äger välja även försäkring utan karenstid. Viss möjlighet finns till

kollektiv anslutning av medlemmar i en sammanslutning. Avgifterna för

den frivilliga försäkringen erlägges direkt till vederbörande försäkringskassa.

Till försäkringen utgår statsbidrag med 20 procent av kassans utgifter

för sjukpenningtillägg.

Antalet frivilligt försäkrade hustrur uppgick den 1 januari 1967 till ca

133 000, varav 9,9 % i åldern 20—35 år. Den 1 januari 1968 hade antalet

försäkrade stigit till ca 155 000.

Motionerna

I motionerna anföres bl. a.

Vi är medvetna om de svårigheter som skulle följa av rätt till frivilligt

tecknad tillägssjukpenning under de 180 dagar som moderskapspenningen

är hänförlig till. Med hänsyn till numera förekommande familjeplanering

skulle möjligheten stå öppen att vid en lämplig tidpunkt före ett planerat

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1969

3

havandeskap teckna försäkring för tilläggssjukpenning för afl komma ii

åtnjutande av tillägg till moderskapspenningen. Den belastning som ett

sådant utnyttjande skulle lägga på den frivilliga tilläggssjukpenningförsäkringen

kunde medföra att den frivilliga försäkringen bleve förenad med

stora kostnader.

Dessa svårigheter får inte vara avgörande för vår inställning till hemmafruarnas

och i det aktuella jämförbara gruppers rätt att erhålla samma ekonomiska

ersättning som förvärvsarbetande kvinnor vid inkomstbortfall i

samband med barnsbörd. Hur de redovisade svårigheterna skall övervinnas

bör bli föremål för skyndsam utredning.

För att inte kostnaden för tilläggssjukpenning vid nedkomst helt skall

belasta det relativt begränsade försäkringskollektiv, som de frivilligt försäkrade

utgör, bör försäkringskassorna erhålla statsbidrag med 50 % av

utgifterna för tilläggssjukpenning vid nedkomst. För att inte förmånen

skall utnyttjas genom tillfälligt tecknande av frivillig försäkring bör föreskrivas

att den försäkrade skall ha varit försäkrad för tilläggssjukpenning

under en oavbruten tid av ett och ett halvt år före nedkomsten eller från

den tidpunkt då möjlighet förelegat för henne att vara försäkrad för tillläggssjukpenning,

övergångsvis dock från den tidpunkt då här berörda

bestämmelser träder i kraft. Dessa frågor har tidigare behandlats i riksdagen.

Man har hittills ryggat tillbaka för de svårigheter som är förbundna

med finansieringen och för riskerna för missbruk av möjligheterna till tillläggssjukpenning

i samband med nedkomst för frivilligt försäkrade. Vi

anser tiden vara kommen att, trots svårigheterna, ge hemarbetande kvinnor

och i eget företag arbetande samma möjligheter som förvärvsarbetande att

få ersättning för inkomstbortfall i samband med barnsbörd.

Tidigare behandling

Frågan om frivillig tiläggssjukpenning vid barnsbörd har vid ett flertal

tillfällen och senast år 1968 varit föremål för riksdagens behandling. Beträffande

behandlingen före år 1968 hänvisas till andra lagutskottets utlåtande

1967: 6.

Vid fjolårets riksdag väcktes motioner med samma yrkande som det förevarande.

Andra lagutskottet anförde då i sitt av riksdagen godkända utlåtande

1968: 20.

I samband med att riktlinjerna för den nuvarande moderskapshjälpen

drogs upp undersökte socialförsäkringsutredningen ingående möjligheten

att låta den frivilliga sjukpenningförsäkringen utfalla även i samband

med barnsbörd. Tanken avvisades av utredningen och sedermera av riksdagen

med hänsyn till de stora avgiftshöjningar en sådan ordning skulle

medföra och med hänvisning till att anslutningen till den frivilliga försäkringen

av dem som endast var intresserade av sjukförmånerna skulle

hämmas. År 1962 väcktes i samband med införandet av lagen om allmän

försäkring motioner av ungefär samma innebörd som de förevarande.

Andra lagutskottet avstyrkte motionerna med hänvisning bl. a. till att det

från varken principiella eller statsfinansiella synpunkter var motiverat

att för finansiering av en frivillig försäkring anlita statsmedel i sådan omfattning

som motionärerna förordat.

Vid 1965, 1966 och 1967 års riksdagar hade riksdagen i anledning av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1969

motioner att på nytt ta ställning till frågan om frivillig tilläggssjukpenning

vid barnsbörd. Samtliga dessa år avslogs motionerna under hänvisning

till 1962 års beslut. Enligt utskottets mening är de skäl, som år 1962

anfördes i frågan, alltjämt bärande.

Utskottet

Enligt lagen om allmän försäkring erhåller kvinnlig försäkrad i samband

med barnsbörd moderskapspenning med 1 080 kr. Vid flerbörd tillkommer

540 kr. för varje barn utöver ett. Kvinna som i anledning av barnsbörd

avhåller sig från förvärvsarbete har dessutom rätt till tilläggssjukpenning

under förutsättning att hon omedelbart före nedkomsten eller den

beräknade tidpunkten därför under minst 270 dagar i följd varit placerad

i lägst sjukpenningklass nr 3, d. v. s. i princip haft minst 2 600 kr. i årlig

arbetsinkomst. Kvinna som gemensamt med sin make driver en rörelse

kan tillhöra den obligatoriska försäkringen för till äggssjukpenning, varvid

klassplacering sker med ledning av hennes arbetsinsats i verksamheten.

Sådana hemarbetande kvinnor, som saknar arbetsinkomst eller har endast

obetydlig sådan, är berättigade enbart till grundsjukpenning om sex

kronor per dag. De kan därutöver genom den frivilliga sjukförsäkringen

försäkra sig så att den sammanlagda sjukpenningen per dag uppgår till

högst 15 kr. Denna försäkring utfaller ej i samband med barnsbörd. Staten

bidrager till den frivilliga försäkringen med 20 procent av utgifterna för

denna.

I förevarande motioner begärs skyndsam utredning av frågan om frivillig

tilläggssjukpenning vid barnsbörd för »hemarbetande kvinnor och

kvinnor arbetande i familjens eget företag». Motionärerna föreslår som

villkor för tilläggssj ukpenningen att vederbörande skall ha tillhört försäkringen

i ett och ett halvt år. Med hänsyn till de höga kostnader den föreslagna

försäkringen kan beräknas dra föreslås statsbidrag med 50 procent

av kostnaderna.

I samband med att riktlinjerna för den nuvarande inoderskapshjälpen

drogs upp år 1954 undersökte socialförsäkringsutredningen ingående möjligheten

att låta den frivilliga sjukpenningförsäkringen utfalla även i samband

med barnsbörd. Tanken avvisades av utredningen och sedermera av

riksdagen med hänsyn till de stora avgiftshöjningar en sådan ordning

skulle medföra och med hänvisning till att anslutningen till den frivilliga

försäkringen av dem som endast var intresserade av sjukförmånerna

skulle hämmas. År 1962 vid behandlingen av förslaget till lagen om allmän

försäkring väcktes motioner av ungefär samma innebörd som de förevarande.

Motionerna avslogs med hänvisning bl. a. till att det från varken

principiella eller statsfinansiella synpunkter var motiverat att för finansiering

av en frivillig försäkring anlita statsmedel i sådan omfattning som

motionärerna förordat.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1969

5

Frågan återkom genom motioner åren 1965—1968. Vid samtliga tillfällen

avslogs motionerna under hänvisning till 1962 års beslut. Enligt utskottets

mening finns det inte skäl att i år inta annan ståndpunkt. Utskottet hemställer

således,

att motionerna I: 43 och II: 51 inte föranleder någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 18 februari 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s), fru Hamrin-Thorell (fp),

herrar Lars Larsson (s), Hiibinette (m), Eric Carlsson (ep), Wanhainen

(s), Österdahl (fp) och fru Grethe Lundblad (s);

från andra kammaren: herrar Lundberg (s), Gustavsson i Alvesta

(ep), Jönsson i Ingemarsgården (fp), Fredriksson (s), fru Skantz (s),

herr Ringaby (m), fru Håvik (s) och herr Olsson i Mölndal (s)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Eric Carlsson (ep), Österdahl (fp),

Gustavsson i Alvesta (ep) och Jönsson i Ingemarsgården (fp), vilka ansett,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 4 med orden

»I samband» och slutar med orden »hemställer således» bort ersättas med

text av följande lydelse:

»De i motionerna I: 43 och II: 51 aktualiserade frågorna var föremål för

behandling i samband med att riktlinjerna för den nuvarande moderskapshjälpen

drogs upp. Någon lösning av frågan om frivillig tilläggssjukpenning

vid nedkomst för hemarbetande kvinnor och kvinnor arbetande i familjens

eget företag kunde då inte åstadkommas. Tiden får nu anses mogen

för ett förnyat försök att ordna ifrågavarande gruppers sjukpenningproblem

på ett tillfredsställande sätt. Utskottet anser det i motionerna framförda

utredningskravet berättigat.

Den skillnad i förmån som föreligger mellan dem som är med i den obligatoriska

försäkringen och den frivilliga är omotiverad. Den frivilliga tillläggssjukpenningen

skall ge hemarbetande kvinnor eller kvinnor sysselsatta

i familjens eget företag ekonomisk ersättning då de på grund av sjukdom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1969

inte kan fullgöra sin arbetsinsats. Sådan ekonomisk ersättning är motiverad

även vid barnsbörd.

De svårigheter som föreligger vid konstruerandet av ett i motionerna

krävt system bör inte utgöra hinder för att en utredning av frågan företages.

En sådan bör därför komma till stånd varvid även de i motionerna

berörda finansieringsproblemen bör behandlas.»

dels att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till motionerna I: 43 och II: 51

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om skyndsam utredning

av frågan om frivillig tilläggssjukpenning vid nedkomst för

hemarbetande kvinnor och kvinnor arbetande i familjens

eget företag.»

ESSELTE AB. STHLM 69

014089

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.