Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1969

1969-05-13 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:53, Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1969

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1969

1

Nr 53

Utlåtande i anledning av motion om åtgärder mot otillbörligt utnyttjande

av behovsprövade sociala förmåner.

Andra lagutskottet har behandlat en till lagutskott hänvisad motion, 11:387, avherrar

Almgren och Svensson i Eskilstuna, i vilken hemställts, ”att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t begär en översyn av gällande regler för överföring av kapitaltillgångar

till anhörig eller annan person för att förhindra otillbörligt utnyttjande av

inkomst- och behovsprövade förmåner”.

Över motionen har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande från riksförsäkringsverket. Yttranden har på utskottets begäran därjämte

avlämnats av Försäkringskasseförbundet och Svenska kommunförbundet.

Motionen

Motionärerna anför att det vid sidan av generella förmåner, av typ allmänna

barnbidrag och folkpension, utgår inkomst- eller behovsprövade förmåner. De

nämner som exempel kommunala bostadstillägg till folkpensionärer. De anför också

att avgifter inom vårdsektorn i vissa fall graderas efter inkomst- och förmögenhetsförhållanden

och erinrar om att pensionärer med små sidoinkomster kan beviljas

särskild skattelindring på grund av nedsatt skatteförmåga. Motionärerna fortsätter:

Tyvärr förekommer det att personer på ett otillbörligt sätt tillskansar sig förmåner,

som i dessa fall i enlighet med bestämmelsernas anda inte borde utgå. Det kan bl. a.

ske på så sätt att den egna inkomsten eller kapitaltillgången reduceras genom överföring

på anhörig eller annan person. Det har i pressen förekommit uppgifter om

att personer i mycket god ekonomisk ställning på så sätt skaffat sig otillbörliga förmåner.

Sådana fall har givetvis kränkt allmänhetens rättskänsla och kan medverka

till en negativ inställning även till sådan socialpolitik som har ett behjärtansvärt

syfte.

Vi är fullt medvetna om att redan i dag finns regler avsedda att motverka sådant

missbruk. Det synes emellertid förhålla sig på så sätt att dessa spärregler inte är tillräckligt

effektiva.

Det måste anses angeläget att finna metoder som bättre än hittills förhindrar

överföring av kapitaltillgångar till anhörig eller annan person i syfte för vederbörande

att tillskansa sig inkomst- och behovsprövade förmåner från det allmänna.

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 saml. 2 avd. Nr 53

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1969

Gällande bestämmelser

Under senare år har statsmakterna eftersträvat att, så långt det är möjligt med

hänsyn till rättvisa och kostnader, göra de sociala anordningarna tillgängliga för

alla utan hänsyn till inkomst och förmögenhet. Sjukförsäkring, folkpension och tilläggspension

bygger på sådana principer liksom de allmänna barnbidragen och vissa

inslag i det studiesociala systemet. I icke obetydlig utsträckning utgår dock alltjämt

sociala förmåner till medborgare som har särskilt behov av stöd eller vars inkomstförhållanden

i sig själv utgör belägg för att behov av stöd föreligger.

Sålunda utgår hustrutillägg och kommunala bostadstillägg till folkpension efter

särskild inkomstprövning. Detsamma gäller folkpension till änka, vars man avlidit

före den 1 juli 1960. Statliga bostadstillägg, i vissa fall kompletterade med kommunala

bostadstillägg, utgår till barnfamiljer med lägre inkomster. Under familjeförsörjares

tjänstgöring vid krigsmakten och civilförsvaret samt under vapenfri tjänst

utgår familjebidrag efter särskilda behovsprövningsregler. För studerande vid gymnasier

och jämställda skolformer kan det generella studiebidraget kompletteras med

inkomstprövat tillägg och i vissa fall dessutom behovsprövat tillägg. Efter behovsprövning

kan också studielån beviljas. Vid postgymnasiala studier utgår studiemedel

efter behovsprövning, varvid hänsyn tas till den studerandes och hans hustrus inkomst

och förmögenhet. Behovsprövade utbildningsbidrag kan utgå till den som deltar i

yrkesutbildning, om han är eller löper risk att bli arbetslös eller är svårplacerad på

arbetsmarknaden. Omställningsbidrag utgår till äldre arbetslösa som utförsäkrats

från arbetslöshetskassa. Den som på grund av ålderdom, sjukdom, lyte eller i övrigt

bristande krafter inte kan försörja sig genom arbete har rätt att genom den kommunala

socialnämnden få socialhjälp till sitt livsuppehälle och till den vård han

behöver. Detsamma gäller barn under 16 år och personer, som av hälsoskäl helt

eller delvis bör avhålla sig från arbete. Socialhjälp skall lämnas när nämnden —

med eller utan anmälan utifrån — efter egen utredning finner att behov av hjälp

föreligger.

Vid prövningen av rätten till bidrag skall som regel hänsyn tas såväl till vederbörandes

inkomster som till hans förmögenhetsförhållanden. I vissa fall skall även

nära anhörigas förhållanden påverka bedömningen. Bestämmelser härom finns intagna

i de författningar som reglerar huvudförmånen. Genom tillämpningsföreskrifter,

anvisningar och praxis har ytterligare material kommit till för att underlätta

bedömningen. Som exempel på gällande föreskrifter om behovsprövning redovisas

i det följande vad lagen den 25 maj 1962 om hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg till folkpension innehåller i detta avseende.

Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg skall minskas med pensionärens inkomster

vid sidan av folkpension. Fr. o. m. den 1 juli i år gäller att om sidoinkomsten

överstiger 2 000 kronor för ensamstående och 3 000 kronor för två makar tillsammans,

minskning skall ske med 50 % av inkomst därutöver. Vid inkomstprövningen

avses med årsinkomst den inkomst för år räknat som någon kan antas komma att

åtnjuta under den närmaste tiden. Vid uppskattning av förmögenhets avkastning,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1969

3

höjs denna med 10 % av det belopp, med vilket förmögenheten överstiger för den

som är gift 22 500 kr. och för annan 30 000 kr. I fråga om makar skall årsinkomsten

för envar av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda årsinkomst och

värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

Genom denna regel förhindras att avhändelse mellan makar påverkar inkomstberäkningen.

Avhändelser i andra fall motverkas av en bestämmelse som stadgar

vissa påföljder, om någon utan vederlag eller mot uppenbarligen otillräckligt vederlag

avhänt sig inkomst eller egendom i sådan myckenhet att avhändelsen avsevärt

inverkar vid beräkningen av hustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg, trots att

han insett eller bort inse att avhändelsen skulle kunna påverka rätten till sådan

förmån för honom själv eller hustrun. I sådant fall skall ansökning om hustrutillägg

eller kommunalt bostadstillägg avslås och redan beviljad förmån dras in. I stället

för eller jämte dessa påföljder kan man vid fastställandet av den pensionsberättigades

årsinkomst anse som om han fortfarande helt eller delvis är i besittning av

inkomst eller egendom som han avhänt sig. I praktiken har försäkringskassorna så

gott som alltid ansett det till fyllest att nöja sig med sistnämnda påföljd. Ansökan

om hustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg skall innehålla nödiga upplysningar

för bedömande av sökandens rätt, bl. a. uppgift om sökanden tidigare ägt fastighet,

om eventuell överlåtelse skett till anhörig m. m. Bankaktiebolag, sparbanker och

andra penningförvaltande inrättningar är skyldiga att på begäran av försäkringsdomstolen,

riksförsäkringsverket eller allmän försäkringskassa lämna uppgift rörande

sökanden som är av betydelse för tillämpningen av lagen.

Några motsvarande föreskrifter till förhindrande av avhändelser av egendom

förekommer inte i de författningar som reglerar övriga ovan redovisade förmåner.

Remissyttrandena

Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet avstyrker bifall till motionen,

medan Svenska kommunförbundet förordar att den överlämnas till socialutredningen.

Denna utredning, som tillkallades enligt Kungl. Majtts bemyndigande den 8 december

1967, skall verkställa en allmän översyn av den sociala vårdlagstiftningen

med tyngdpunkten lagd på nykterhetsvårdslagen, socialhjälpslagen och barnavårdslagen.

Riksförsäkringsverket erinrar inledningsvis om de regler som i lagen om hustrutillägg

och kommunalt bostadstillägg till folkpension motverkar att avhändelse av

egendom påverkar inkomstprövningen. I anslutning till redogörelsen för de påföljder

som kan drabba en pensionär vid avhändelse till annan än make anför verket:

Erfarenheten har visat att de tillämpande myndigheterna, i första hand försäkringskassorna,

praktiskt taget alltid ansett det till fyllest att, då i ett ärende framkommit

att avhändelse ägt rum, beakta detta vid inkomstberäkningen. Då lagen sålunda

stadgar påföljder vid avhändelse av inkomst eller egendom, som på grund av sin

stränghet knappast kommer till användning, torde det enligt riksförsäkringsverkets

mening inte finnas behov av ännu rigorösare bestämmelser.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1969

Verket anför vidare:

En avhändelse av inkomst eller egendom, som inte kommer till försäkringskassans

kännedom, kan självfallet medföra att inkomstprövad förmån utgår obehörigen eller

med för högt belopp. Den som söker hustrutillägg och/eller kommunalt bostadstilllägg

har emellertid att i ansökningen uppge bl. a. om han tidigare ägt fastighet, om

ev. överlåtelse skett till anhörig, när den skett och till vilket pris samt taxeringsvärdet

och ev. skuld på fastigheten vid tiden för överlåtelsen. Vidare har han att

besvara frågor om han avhänt sig kapital, fordran eller lösöre till förmån för anhörig

eller annan, när, till vem och av vilken anledning överlåtelsen skedde, den

avhända egendomens art och värde samt storleken av ev. vederlag. För gift sökande

skall uppgifterna avse båda makarna.

Ansökningen skall vidare innehålla en av sökanden och, om han är gift, hans

make underskriven förklaring på heder och samvete att de lämnade upplysningarna

är med sanningen överensstämmande.

Prövningen av ansökningen hos försäkringskassan sker i vederbörande försäkringsnämnd.

Då i princip försäkringsnämnd skall finnas för varje kommun, kan nämnden

tänkas besitta en viss personkännedom. Skulle på grund härav eller på grund av

omständigheterna vid försäljning av fastighet eller vid bouppteckning eller arvskifte

efter make försäkringsnämnden finna anledning därtill har nämnden att verkställa

närmare utredning, varvid nämnden kan begära att sökanden lämnar upplysningar

och företer handlingar som kan vara av betydelse för ärendets avgörande,

exempelvis avskrift av självdeklaration, köpehandling eller dylikt. Nämnden kan

vidare med stöd av 12 § lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till

folkpension påfordra att bankaktiebolag, sparbanker och andra penningförvaltande

inrättningar lämnar sådana uppgifter rörande sökanden som är av betydelse för tilllämpningen

av lagen.

Skulle det uppdagas att någon i ansökning om hustrutillägg eller kommunalt

bostadstillägg oriktigt uppgivit att avhändelse av egendom ej ägt rum och har han

därigenom förorsakat att sådan förmån utgått obehörigen eller med för högt belopp

skall — enligt 20 kap. 4 § lagen om allmän försäkring jämförd med 13 § lagen om

hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension — återbetalning regelmässigt

ske av vad som utbetalats för mycket. Den oriktiga uppgiften kan därjämte

föranleda indragning av utgående hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg.

Några svårare missförhållanden av den art motionen åsyftar har inte yppats i

fråga om de förmåner varom här är fråga. Det är inte heller önskvärt att göra förfarandet

i de ifrågavarande ärendena mer komplicerat för de försäkrade än vad det

för närvarande är. Några ytterligare åtgärder i form av kontroll eller annat är därför

enligt verkets mening inte påkallade.

Försäkringskasseförbundet anför att den fråga som berörs i motionen för försäkringskassornas

del endast har samband med prövning av rätten till hustrutillägg

och kommunalt bostadstillägg. Bestämmelserna i 1962 års lag i ämnet samt försäkringskassornas

kontrollmöjligheter får anses vara av sådan karaktär att någon missbruksrisk

knappast kan anses föreligga. För den allmänna försäkringens del finns

därför enligt förbundets mening inget behov av en sådan översyn som motionärerna

efterlyser.

Svenska kommunförbundet framhåller genom sin styrelse att de påföljder, som

stadgas i lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg vid avhändelse av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1969

5

egendom, saknar motsvarighet vid avgiftsuttag för sluten och öppen vård eller vid

ansökan om andra behovsprövade förmåner. Förbundet fortsätter:

Den av motionärerna förordade översynen av de regler som nu gäller för att

förhindra otillbörligt utnyttjande av inkomst- och behovsprövade förmåner är enligt

styrelsens mening därför inte tillräcklig för att sådan rättelse skall kunna vinnas

som avses i motionen.

Motionärerna har inte sökt bedöma i vilken omfattning det förekommer kapitalöverföring

i här aktuellt syfte. Endast beträffande antalet fall där hustrutillägg och

kommunalt bostadstillägg förvägras, indrages eller reduceras kan uppgifter för närvarande

möjligen erhållas. Det synes dock mindre vara tillvägagångssättets omfattning

än rättviseskäl och de psykologiska verkningar av den publicitet som dylika

ärenden kan få som gett anledning till motionen. Dessa synpunkter kan enligt styrelsens

mening inte förbigås.

Med hänvisning till vad här anförts vill förbundsstyrelsen därför förorda, att

ifrågavarande motion överlämnas till socialutredningen för de undersökningar och

bedömanden utredningen kan finna erforderliga.

Utskottet

I förevarande motion görs gällande att fall förekommer där personer på ett otillbörligt

sätt tillägnar sig inkomst- eller behovsprövade förmåner genom att överföra

kapitaltillgångar på anhörig eller annan person. De spärregler som finns för att förhindra

sådana förfaranden är enligt motionärerna inte tillräckligt effektiva. De hemställer

om en översyn av dessa regler.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att man bör sträva efter att inkomsteller

behovsprövade förmåner även i praktiken skall tillkomma endast sådana personer

för vilka de är avsedda. Åtgärder, varigenom någon avhänder sig egendom

till anhörig eller annan i syfte att försämra sin ekonomiska situation i sådan grad

att rätt till en social förmån kan uppstå, måste följaktligen motverkas. Såsom remissinstanserna

framhållit föreligger beträffande en del behovsprövade förmåner,

framför allt gäller det hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

utförliga regler som syftar till att vid behovsprövningen förta effekten av avhändelser

av egendom. I andra fall, t. ex. i fråga om bostadstillägg och vissa studiesociala förmåner,

skall rätten till förmånen bedömas med utgångspunkt från familjens sammanlagda

inkomst- och förmögenhetssituation. Avhändelser av egendom till hustru

eller barn kommer i sådana fall inte att få den verkan som motionärerna anger.

Utskottet vill i sammanhanget också erinra om det förslag till ändrad förmögenhetsbeskattning

som nyligen förelagts riksdagen och som innebär att skatt för förmögenhet,

tillhörande barn under 20 år som bor hos föräldrarna, alltid skall beräknas

med hänsyn till föräldrarnas och barnets sammanlagda förmögenhet. Ett genomförande

av detta förslag kan väntas få betydelse för de frågor som aktualiserats i

motionen.

Enär syftet med motionsyrkandet enligt utskottets bedömande redan får anses på

ett nöjaktigt sätt tillgodosett och kan väntas bli ytterligare främjat genom den före
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1969

slagna ändringen av förmögenhetsbeskattningen, anser utskottet att motionen inte

bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet får sålunda hemställa,

att motionen 11:387 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 13 maj 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Lars

Larsson (s), Dahlberg (s), Österdahl (fp), Andreasson (ep), fru Grethe Lundblad

(s) och herr Blomquist (m);

från andra kammaren: herr Jönsson i Ingemarsgården (fp), fröken Sandell

(s), herrar Fredriksson (s), Svensson i Kungälv (s), fru Skantz (s)*, fru Nilsson

(ep), herr Åkerlind (m) och fru Håvik (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

av herr Åkerlind (m).

Reservation

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.