Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående forskarutbildning och forskarkarriär in. m., såvitt avser ändring i studiemedelör ordningen.

1969-05-06 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:55, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående forskarutbildning och forskarkarriär in. m., såvitt avser ändring i studiemedelör ordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1969

1

Nr 55

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående forskarutbildning

och forskarkarriär in. m., såvitt avser ändring i

studiemedelör ordningen.

Genom en den 7 mars 1969 dagtecknad proposition, nr 31, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden,

föreslagit riksdagen att

dels anta ett vid propositionen fogat förslag till förordning om ändring i studiemedelsförordningen

den 4 juni 1964 (nr 401),

dels godkänna de riktlinjer för forskarutbildning och forskarkarriär m. m., som

förordas av föredragande departementschefen samt bemyndiga Kungl. Maj:t att

besluta om grupplivförsäkring för innehavare av doktorandstipendium,

dels ock anvisa vissa anslag för budgetåret 1969/70.

Propositionen har, såvitt avser ändring i studiemedelsförordningen, hänvisats till

lagutskott och behandlats av andra lagutskottet. I övrigt har propositionen hänvisats

till statsutskottet och jordbruksutskottet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås på grundval av 1963 års forskarutrednings huvudbetänkande

(SOU 1966: 67—68) riktlinjer för reformering av forskarutbildningen

och forskarkarriären m. m. Vidare föreslås en väsentlig förstärkning av det studiesociala

stödet under forskarutbildningen.

Reformeringen av forskarutbildningen innebär att nuvarande licentiatexamen

och doktorsgrad förs samman till en vetenskaplig examen, doktorsexamen. Studierna

för denna examen skall läggas upp så att den effektiva studietiden kan

begränsas till fyra år. En genomtänkt, systematiskt planerad utbildningsgång skall

läggas upp för i princip varje enskild doktorand. I den nya forskarutbildningen avses

inslaget av metodisk undervisning och handledning öka väsentligt.

Studiefinansieringen föreslås bli löst enligt samma huvudlinjer som f. n., dvs.

genom särskilda stipendier samt tjänster som assistent och amanuens. I fråga om

stipendierna föreslås en väsentlig kvalitativ förstärkning. Sålunda avses stipendiaterna

få kontantbidrag av sammanlagt 12 500 kr. per år. Av detta belopp utgör

1 750 kr. studiebidrag inom ramen för det oavkortade studiemedelsbelopp, vilket

ifrågavarande doktorander avses få rätt att erhålla. Förslag om en härav föranledd

ändring i studiemedelsförordningen läggs fram. Därutöver förs fram förslag om

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 sand. 2 avd. Nr 55

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1969

att innehavare av det nya doktorandstipendiet skall erhålla efterlevandeskydd genom

anslutning till statens grupplivförsäkring. Antalet stipendier avses öka successivt.

Beträffande forskarkarriären föreslås i propositionen endast vissa justeringar

av nuvarande ordning.

De i propositionen framlagda förslagen utgör ett principprogram för en successivt

genomförd reform.

Det av andra lagutskottet behandlade författningsförslaget har följande lydelse.

Förslag

till

Förordning

om ändring i studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 (nr 401)

Härigenom förordnas, att 11 § studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 skall

(Föreslagen lydelse)

----av basbeloppet.

11 §•

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Det belopp

Såsom den studerandes inkomst

räknas den inkomst som han kan antagas

komma att åtnjuta under terminen

eller, om studiemedel vid ett och

samma tillfälle skola beviljas för mer

än en termin, den inkomst som han

kan antagas komma att åtnjuta under

terminerna, delad med antalet terminer.

Värdet av naturaförmåner uppskattas

efter regler som fastställas av

Konungen. Studiemedel och allmänt

barnbidrag anses icke såsom inkomst.

Vad i----------

Såsom den studerandes inkomst

räknas den inkomst som han kan antagas

komma att åtnjuta under terminen

eller, om studiemedel vid ett och

samma tillfälle skola beviljas för mer

än en termin, den inkomst som han

kan antagas komma att åtnjuta under

terminerna, delad med antalet terminer.

Värdet av naturaförmåner uppskattas

efter regler som fastställas av

Konungen. Studiemedel, doktorandstipendium

och allmänt barnbidrag anses

icke såsom inkomst.

-------makes inkomst.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1969. Äldre bestämmelser skall tilllämpas

även efter ikraftträdandet i fråga om doktorandstipendium till studerande

som bedriver studier för vinnande av doktorsgrad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1969

3

Departementschefen

I fråga om studiefinansieringen anför föredragande departementschefen, statsrådet

Palme, till en början att de väsentligaste möjligheter till studiefinansiering

som studerande på forskarutbildningsnivå har att tillgå är dels licentiand- och doktorandstipendier,

dels assistent- och amanuenstjänst samt att härtill kommer möjligheten

för högstadiestuderande att på samma villkor som övriga studerande vid universitet

och högskolor erhålla studiemedel.

Efter att utförligt ha behandlat frågan om assistent- och amanuenstjänsterna fortsätter

statsrådet Palme.

Utredningens förslag om särskilda, extra ordinarie tjänster för dem som

genomgår forskarutbildning utan att ha assistent- eller amanuenstjänst är jag inte

beredd att förorda. Enligt utredningen bör man kunna ställa i huvudsak följande

krav på studiefinansieringssystemet, nämligen att det dels tillgodoser behovet av

kvantitativ rekrytering, dels leder till ett positivt urval bland dem som avlagt

grundexamen, dels möjliggör heltidsstudier utan att detta skall behöva innebära

avsevärda uppoffringar i fråga om levnadsstandard. Mot denna bakgrund framhåller

utredningen att nivån på studiestödet till doktorander måste avpassas så att

den som avlagt grundexamen finner forskarutbildning vara ett tänkbart alternativ

till yrkesverksamhet. Jag finner — liksom bl. a. statskontoret och reservanterna i

universitetskanslersämbetets styrelse — att dessa allmänna krav, som jag i princip

ansluter mig till, i allt väsentligt kan tillgodoses inom ramen för det studiesociala

system som f. n. tillämpas.

Jag föreslår att de nuvarande licentiand- och doktorandstipendierna ersätts

av ett enhetligt doktorandstipendium. I konsekvens med vad jag tidigare förordat

beträffande reformering av forskarutbildningen finner jag att detta stipendium bör

få innehas av en doktorand under sammanlagt högst fyra år. Stipendiet bör delas

ut för ett år i sänder. Jag räknar därvid med att frågan om förnyat stipendium skall

prövas mot bakgrund av de studieresultat som vederbörande doktorand har uppnått.

Utgångspunkten bör vara att doktoranden skall kunna väntas avlägga doktorsexamen

inom en nettostudietid av fyra år.

Inför statsmakternas ställningstagande till forskarutredningens förslag har under

senare år antalet licentiand- och doktorandstipendier — innevarande budgetår

sammanlagt 935 — hållits i stort sett oförändrat. Som tidigare framgått har tillströmningen

till forskarutbildning — framför allt licentiatstudier vid filosofisk

fakultet — ökat kraftigt under 1960-talet. En fixering av den maximala tiden för

innehav av stipendium till fyra år kan väntas medföra att antalet studerande som

erhåller stipendium efter ett genomförande av det stipendiesystem jag här förordar

blir större än f. n. Den starka tillströmningen av studerande motiverar emellertid

att antalet stipendier successivt höjs. Jag återkommer till denna fråga i det följande

vid min anmälan av vissa anslagsfrågor.

De nuvarande licentiand- och doktorandstipendierna utgår med resp. 6 500

och 9 500 kr. för läsår. Läsåret anses i detta sammanhang omfatta nio månader.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1969

Fr. o. m. budgetåret 1964/65 har de studerande möjlighet att erhålla s. k. tilläggsstipendium

under de tre resterande månaderna av året. Därutöver har stipendiaterna

— som redan nämnts — rätt att på samma villkor som övriga studerande

erhålla studiemedel, varvid stipendiet räknas som inkomst. Det sammanlagda värdet

— exklusive eventuella barntillägg enligt studiemedelsförordningen — av det

skattefria studiestödet kan således för innehavare av licentiandstipendium beräknas

uppgå maximalt till f. n. ca 14 000 kr. per år. Motsvarande belopp för doktorandstipendiat

är närmare 15 500 kr. Till bilden hör vidare att stipendiat har rätt att

förena stipendium med förvärvsarbete av relativt betydande omfattning, något som

— enligt det material forskarutredningen samlat in — också utnyttjas. Denna rätt

bör emellertid begränsas, om en effektivering och förkortning av forskarutbildningen

skall kunna nås. En sådan skärpning bör kombineras med en ökning av det

direkta studiesociala stödet, så att behovet av förvärvsarbete parallellt med studierna

faller bort eller starkt minskar.

I det studiesociala stödet bör -—• som framgår av vad jag redan anfört — ingå

dels studiemedel, dels doktorandstipendium. Studiemedlen bör därvid, med ändring

av vad som nu gäller, få utgå utan reducering på grund av doktorandstipendiet.

Den återbetalningsfria delen av studiestödet till doktoranderna bör bestämmas till

12 500 kr. per år, dvs. ungefär samma belopp som f. n. sammanlagt kan utgå i

doktorandstipendium och tilläggsstipendium. Eftersom innehav av doktorandstipendium

enligt vad jag nyss förordat inte kommer att påverka rätten till studiemedel,

kommer studiemedlen till ifrågavarande doktorander att enligt gällande bestämmelser

omfatta ett återbetalningsfritt studiebidrag av 1 750 kr. per år. Med hänsyn

härtill finner jag att doktorandstipendiet bör bestämmas till 10 750 kr. per

år. Mitt förslag innebär att det sammanlagda studiestödet — inklusive den återbetalningspliktiga

delen av studiemedlen — för innehavare av det nya doktorandstipendiet

kan uppgå till 18 870 kr. per år vid nu gällande basbelopp. Härutöver

utgår i förekommande fall barntillägg enligt studiemedelsförordningen. Jag vill i

detta sammanhang erinra även om de förbättringar inom familjepolitikens område

som beslutats av 1968 års riksdag (prop. 42, SU 101, rskr 253).

Vad jag här förordat om doktorandstipendiets storlek och om studiemedel till

innehavare av doktorandstipendium bör gälla fr. o. m. den 1 juli 1969 för den

som bedriver studier enligt den nya studieordningen. De nuvarande licentiand- och

doktorandstipendierna bör ersättas — i den takt de blir lediga — med motsvarande

antal doktorandstipendier av 10 750 kr. per år. Jag avser att i annat sammanhang

föreslå Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser som skall möjliggöra en

mjuk övergång till det nya systemet för studiefinansieringen. Den som innevarande

läsår innehar licentiand- eller doktorandstipendium enligt hittillsvarande regler och

som kommer i fråga till förlängt innehav av stipendium bör sålunda medges rätt

att välja mellan att även i fortsättningen erhålla stipendium enligt dessa regler eller

att gå över till det nya system som jag här förordat. Den individuella övergången

till det nya stipendiesystemet bör ske samtidigt som vederbörande går över till

den nya studieordningen. Vad jag förordat i fråga om studiemedel kräver en änd
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1969

5

ring av 11 § studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 (nr 401). I enlighet härmed

har inom utbildningsdepartementet utarbetats förslag till förordning om ändring

i studiemedelsförordningen.

Rätten att erhålla studiemedel är enligt studiemedelsförordningen begränsad till

högst 16 terminer. Om särskilda skäl föreligger kan dock studiemedel utgå för

längre tid. Som sådana särskilda skäl bör — liksom hittills — kunna räknas att

den studerande bedriver framgångsrika doktorandstudier.

Utredningen har vid sitt ställningstagande för ett lönesystem lagt stor vikt vid

de förmåner av socialförsäkringskaraktär som en doktorand med studielön automatiskt

skulle erhålla. Med en lösning enligt det stipendiealtemativ som jag förordat

får doktoranden inte utan vidare sistnämnda förmåner. Jag finner det emellertid

angeläget att doktorandstipendium förenas med det efterlevandeskydd som

erbjuds inom ramen för statens grupplivförsäkring. Den som uppbär doktorandstipendium

bör enligt min mening anslutas till denna försäkring på i huvudsak

samma villkor som f. n. gäller för den som genomgår av staten anordnad omskolningskurs.

Jag förordar efter samråd med chefen för civildepartementet att Kungl.

Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att vidta härför erforderliga åtgärder. Det

ankommer i övrigt på Kungl. Maj:t att vid bifall till vad jag förordat rörande studiefinansieringen

meddela de bestämmelser som behövs.

Utskottet

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, såvitt

här är i fråga, och får därför hemställa,

att riksdagen antager förslaget i proposition nr 31 om ändring

i studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 (nr 401).

Stockholm den 6 maj 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand (s), Lars Larsson (s), Eric Carlsson

(ep)*, Ivar Andersson (s)*, fru Grethe Lundblad (s), herrar Axelson (fp) och

Blomquist (m);

från andra kammaren: herrar Lundberg (s), Gustavsson i Alvesta (ep)*,

fröken Wetterström (m), fröken Sandell (s), herr Fredriksson (s), fru Skantz (s),

herr Göransson (s) och fru Fnenkcl (fp).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:223 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående forskarutbildning och forskarkarriär m. in., såvitt avser ändring i studiemedelsförord a1 i texten