Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om förbud mot användning av DDT m. fl. preparat. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 787 av herr Werner och 11:893 av fru Marklund m. fl. 1 motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till regeringen begär initiativ för förbud mot användning av DDT och andra preparat innehållande stabila klorerade kolväten».

1969-10-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:62, Utlåtande i anledning av motioner om förbud mot användning av DDT m. fl. preparat. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 787 av herr Werner och 11:893 av fru Marklund m. fl. 1 motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till regeringen begär initiativ för förbud mot användning av DDT och andra preparat innehållande stabila klorerade kolväten».

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969

1

Nr 62

Utlåtande i anledning av motioner om förbud mot användning av

DDT m. fl. preparat.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,

I: 787 av herr Werner och 11:893 av fru Marklund m. fl.

1 motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till regeringen begär initiativ för förbud mot användning av DDT och

andra preparat innehållande stabila klorerade kolväten».

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna i den ordning 46 §

riksdagsordningen föreskriver från giftnämnden, socialstyrelsen och statens

institut för folkhälsan. Yttrande har vidare på utskottets begäran avgivits

av Sveriges lantbruksförbund.

Gällande bestämmelser

Enligt bekämpningsmedelsförordningen den 14 december 1962 får bekämpningsmedel

— varmed förstås ämnen och beredningar som är avsedda

att användas till skydd mot egendomsskada, sanitär olägenhet eller dylikt,

förorsakad av växter, djur, bakterier eller virus — inte användas eller överlåtas

utan att lia godkänts vid en särskild registreringsprocedur hos giftnämnden.

Bekämpningsmedel får inte registreras om medlet är så giftigt

eller eljest bedöms kunna medföra sa skadlig verkan på människor, husdjur,

vilt, ny ttoinsekter eller nyttoväxter, att det inte lämpligen bör användas

i bekämpningssyfte. Vid registreringen skall medlet placeras i olika faroklasser

alltefter dess giftighet. Genom denna åtgärd styrs de farligaste medlen

via mer kvalificerade handelsvägar till sådana personer, som på grund

av speciell utbildning och erfarenhet erhållit tillstånd att använda dem.

Giftnämnden tår föreskriva särskilda säkerhetsföreskrifter vid registreringen.

Sndana föreskrifter kan ändras när skäl därtill föreligger. Registreringen

kan också återkallas, t. ex. om medlet vid användning visar sig vara förenat

med väsentligt större risker än som förutsattes vid registreringen.

Bekämpningsmedelsförordningen trädde i kraft den 1 januari 1964. Medel,

som hölls till salu den 1 oktober 1963 enligt då gällande bestämmelser

och som anmälts för registrering enligt de nya bestämmelserna senast den

31 mars 1964, far dock, savida inte giftnämnden förordnar annorlunda, försäljas

och användas i avvaktan på registreringsansökningens slutgiltiga

prövning.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 62

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 62 dr 1969

En stor grupp bekämpningsmedel mot insekter innehåller klorerade kolväten,

dvs. föreningar mellan ämnena klor, kol och väte. I allmänhet utmärks

dessa föreningar av stor persistens (stabilitet) i biologiska system. De

har därigenom en utpräglad tendens att upplagras i olika organismer. Vissa

av dem är dessutom kraftigt ackumulerande. Vid årets början förekom i

Sverige ca 150 bekämpningsmedel som innehöll stabila klorerade kolväten.

Av dessa hade endast ett litet fåtal registrerats. Övriga medel tillhandahölls

enligt övergångsbestämmelserna i avvaktan på registreringsansökningens

slutgiltiga prövning. De stabila klorerade kolväten som ingick i dessa medel

utgjordes praktiskt taget i samtliga fall av DDT, aldrin, dieldrin eller

lindan.

Giftnämndens beslut den 27 mars 1969

Efter omfattande förarbeten tog giftnämnden i början av innevarande år

upp samtliga bekämpningsmedel innehållande stabila klorerade kolväten

till prövning. Före ställningstagandet höll nämnden under tiden den 25—27

mars i år en brett upplagd konferens i ämnet. Vid konferensen deltog ett

flertal framstående experter på de toxikologiska, ekologiska och administrativa

områdena såväl från Sverige som från andra länder.

Nämndens prövning ledde till att nämnden den 27 mars 1969 fattade beslut

att inte vidare tillåta användning av vissa klorerade kolväten som bekämpningsmedel

i Sverige. Beslutet innebär följande:

1) All användning av aldrin och dieldrin förbjuds från den 1 januari

1970.

2) Användningen av DDT och lindan i hushålls- och hemträdgårdspreparat

förbjuds från samma datum.

3) övrig användning av DDT förbjuds under en försöksperiod av två år

räknat från den 1 januari 1970. För synnerligen speciella situationer skall

dispensmöjlighet finnas. Nämnden utgår från att forskning under försöksperioden

skall bedrivas i syfte att få verkan av förbudet belyst.

I sin motivering för beslutet framhåller giftnämnden att konferensen den

25—27 mars givit klart besked om att någon omedelbar hälsorisk för människan

inte föreligger till följd av den nuvarande användningen av klorerade

kolväten som bekämpningsmedel. I fråga om den omgivande naturen

sedd som ett biologiskt sammanhängande system har dock betydande risker

påvisats. Nämnden framhåller också att tillgången till alternativ för sådana

i Sverige aktuella bekämpningsbehov som hittills täckts med preparat innehållande

persistenta klorerade kolväten har ökat (det torde framför allt

gälla organiska fosforsyreestrar). I nämndens motivering heter det vidare:

Det har icke ansetts sannolikt att väsentligt ökad kunskap om den totala

risksituationen kan nås inom den närmaste framtiden även om mycket

stora forskningsresurser skulle sättas in. Det är otillräckligt känt i vilken

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969

3

utsträckning och på vilket sätt bl. a. klorerade kolväten som används inom

ett visst geografiskt område partiellt sprids till andra områden. Att sådan

spridning sker är fastslaget.

Behovet av insektsmedel är ganska litet i Sverige jämfört med många

andra länder. Detta underlättar möjligheterna att här undvara de nu förbjudna

preparaten. Åtgärderna underlättar även en kartläggning av i vilken

utsträckning å ena sidan en spridning inom Sverige å andra sidan luft- och

vattenburna rester från andra områden är av betydelse för risksituationen

här i fråga om klorerade kolväten. Giftnämnden har under hand upplysts

om att naturvårdsverkets forskningsnämnd är beredd att prioritera undersökningar

som bidrar till ett klarläggande av eventuella förändringar i

föroreningssituationen efter restriktionernas ikraftträdande. Härigenom får

man ett unikt tillfälle att studera ett oklart men betydelsefullt problem.

Även forskning rörande alternativa bekämpningsmöjligheter borde få ökat

stöd.

Efter det att giftnämnden utfärdat sitt förbud har endast en dispensansökan

inkommit. Den begärda dispensen gäller användning av DDT inom

skogsbruket, dels för att förhindra insektsangrepp på timmervältor, dels

för att behandla skogsplantor mot angrepp av snytbaggar och bastborrar.

Dispensansökningen har remissbehandlats och kommer att avgöras av giftnämnden

inom kort.

Motionerna

Motionärerna anför att ett av de allvarligaste hoten mot den globala miljön

och på sikt mot människans existens är användningen av stabila biocider

av klor-kolvätetyp. Trots att dessa biocider använts endast i knappt

trettio år, kan vissa av dem påträffas i fettvävnad av alla levande organismer.

Motionärerna anger att ett stort antal lokala katastrofer redan inträffat

på många håll, främst i USA. De anger också att användningen av

dessa preparat ökar, trots att acceptabla ersättningspreparat i många fall

finns tillgängliga. Även om användningen av preparaten i Sverige ännu är

relativt ringa, anser motionärerna att användningen innebär ett hot mot

miljön. De menar därför att fortsatt användning bör förhindras genom att

registrering av preparat innehållande stabila klorerade kolväten såsom bekämpningsmedel

förbjuds.

Remissyttrandena

Remissinstanserna uttrycker över lag förståelse för motionernas syfte

men avstyrker bifall till motionsyrkandet.

Giftnämnden och statens institut för folkhälsan motiverar sitt avstyrkande

med hänvisning till giftnämndens förbud den 27 mars 1969.

Socialstyrelsen understryker — liksom de båda förenämnda instanserna

— att förbrukningen av organiska klorpesticider (i stort sett detsamma som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969

bekämpningsmedel innehållande klorerade kolväten) måste hållas så låg

som möjligt och fortsätter:

Över huvud taget bör halterna av främmande substanser i livsmedel hållas

på lägsta möjliga nivå. Eu inskränkning av bruket av organiska klorpesticider

kan emellertid tänkas orsaka andra problem. Utredning rörande

följdverkningar av en dylik inskränkning är därför påkallad. Erfarenheterna

rörande exponering för DDT bör därvid inventeras, varvid också den

relativa betydelsen av DDT-exponering i jämförelse med exponering för

andra substanser i den kemiska miljön bör beaktas. Av stort intresse blir

erfarenheterna från den internationella konferens rörande biocider, som

i giftnämndens regi äger rum i Stockholm 25—27.3.1969. Härefter torde

det ankomma på giftnämnden att bedöma vilka åtgärder som bör ifrågakomma.

Sveriges lantbruksförbund motiverar sitt avstyrkande på ett något annorlunda

sätt än övriga remissinstanser. Förbundet framhåller nämligen att

bruket av klorerade kolväten i Sverige är ringa samt att användningen av

preparaten — till skillnad från vad motionärerna gör gällande — är i

minskande. Under år 1969 kommer minskningen enligt förbundet att bli

särskilt stark genom övergång till andra bekämpningsmedel, framför allt

sådana som innehåller organiska fosforföreningar. Förbundet utvecklar sin

mening bl. a. med en hänvisning till följande uppgifter:

Användningen av insektsmedel är praktiskt taget inskränkt till oljeväxter,

potatis och sockerbetor. Dessa grödor upptar en areal på cirka 100 000,

65 000 resp. 40 000 har årligen, vilket alltså skall ställas i relation till den

totala åkerarealen om cirka 3 000 000 har. Det bör beaktas att klorerade

kolväten i detta sammanhang är aktuella endast till en mindre del i potatis

(aldrin) och i oljeväxter (DDT och DDT + hexaklor), medan sockerbetorna

endast berörs av organiska fosforföreningar. Under år 1969 kommer

DDT att praktiskt taget helt ersättas av den organiska fosforföreningen

fenitrotion.

Utskottet

Enligt lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1964 får bekämpningsmedel

användas och försäljas endast om det godkänts genom registrering

hos giftnämnden. Registrering får inte ske av medel som är så giftigt eller

eljest skadligt för människor, djur eller växter att det inte lämpligen bör användas

i bekämpningssyfte. Giftnämnden kan utfärda särskilda säkerhetsföreskrifter

i samband med registreringen och kan också återkalla tidigare

beslutad registrering. Bekämpningsmedel som hölls till salu den 1 oktober

1963 enligt då gällande bestämmelser och som anmälts till registrering enligt

de nya bestämmelserna senast den 31 mars 1964 får användas och försäljas

i avvaktan på registreringsansökningens slutgiltiga prövning såvida giftnämnden

inte förordnar annorlunda.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969

5

Ett stort antal medel för insektsbekämpning innehåller klorerade kolväten.

Ett fåtal av dessa bekämpningsmedel har registrerats av giftnämnden,

medan det övervägande antalet har tillhandahållits med stöd av övergångsbestämmelserna.

De klorerade kolvätena utmärks i allmänhet av stor stabilitet

och har därigenom en tendens att lagras upp i olika organismer. Denna

omständighet utgör enligt förevarande motioner ett hot mot vår miljö. Eftersom

fullgoda, mindre farliga ersättningsmedel finns tillgängliga, anser motionärerna

att fortsatt användning av bekämpningsmedel innehållande stabila

klorerade kolväten bör förbjudas.

Efter det att motionerna väckts har giftnämnden genom beslut den 27 mars

1969 utfärdat förbud mot användning av vissa klorerade kolväten som bekämpningsmedel.

Förbudet omfattar all användning av aldrin och dieldrin

från den 1 januari 1970, användning av DDT och lindan i hushålls- och

hemträdgårdspreparat från samma datum samt övrig användning av DDT

under en försöksperiod av två år likaledes från den 1 januari 1970, dock

med viss möjlighet i sistnämnda fall till dispens för synnerligen speciella

situationer.

Stabila klorerade kolväten med någon betydelse i bekämpningssammanhang

i vårt land utgörs enligt vad utskottet inhämtat hos giftnämnden, av

de i motionerna omnämnda preparaten DDT, aldrin, dieldrin och lindan.

Giftnämndens beslut om förbud mot användning av dessa preparat tillgodoser

sålunda i allt väsentligt det av motionärerna framställda önskemålet om

förbud mot användning av bekämpningsmedel som innehåller stabila klorerade

kolväten. Något initiativ från riksdagens sida är vid sådant förhållande

inte påkallat.

Utskottet får med anledning härav hemställa,

att motionerna I: 787 och II: 893 inte föranleder någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 oktober 1969

På andra lagutskottets vägnar:

RUTH HAMRIN-THORELL

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Dahlberg (s),

Hubinette (m), Wanhainen (s), Österdahl (fp), Andreasson (ep), Ivar Andersson

(s) och fru Grethe Lundblad (s);

från andra kammaren: herrar Lundberg (s), Gustavsson i Alvesta (ep),

fröken Wetterström (m), herrar Fredriksson (s), Svensson i Kungälv (s),

fru Frsenkel (fp), herr Aldén (s) och fru Håvik (s).

Svenska Reproduktions AB 1969

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.