Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 65 år 1969

1969-10-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:65, Andra lagutskottets utlåtande nr 65 år 1969

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 65 år 1969

1

Nr 65

Utlåtande i anledning av motion om lagstadgad rätt till semester

mellan jul och nyår,

Andra lagutskottet har behandlat en till lagutskott hänvisad motion,

I: 756, av herr Bengtson, i vilken hemställts, »att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning syftande till att veckan mellan

jul och nyår blir obligatorisk semestervecka».

Gällande bestämmelser m. m.

Lagstiftningen om semester tillkom år 1938. Semestern bestämdes då till

en dag för varje anställningsmånad. Semesterns längd har därefter successivt

ökats och utgör sedan år 1965 i princip två dagar för varje kalendermånad,

som anställningsförhållandet bestått. Gällande bestämmelser återfinns

i 1963 års semesterlag. Arbetsgivaren äger bestämma när semestern

skall utgå. Om arbetstagaren inte begär annat skall dock semestern såvitt

möjligt förläggas till sommartid. En arbetstagare är berättigad att utfå

semestern i ett sammanhang, i den mån semestern inte överstiger fyra

veckor.

Motionen

Motionären hävdar att man bör införa en ytterligare semestervecka, som

skulle förläggas mellan jul och nyår. I motionen anförs vidare härom.

Denna arbetsvecka splittras genom helgerna och däremellan infallande

söndagar på ett sådant sätt att den ur arbetssynpunkt är föga effektiv.

Många företag har också tagit steget fullt ut och inställt driften mellan jul

och nyår. Företag med kontinuerlig drift stoppar ofta helt under denna

vecka. För andra grupper, t. ex. handelsresande, skogsarbetare, vissa sjöfolksgrupper

m. fl., pågår intet arbete under denna tid. I ett mycket stort

antal fall arbetar man in tiden mellan jul och nyår och får därmed en frivecka

mellan de båda helgerna. För dem som nu arbetar under den korta

tid som är arbetstid mellan de båda helgerna stöter det på större svårigheter

genom att man inom så många andra områden av arbetslivet har

stängt.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961). 9 samt. 2 avd. iVr 65

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 65 år 1969

Tidigare behandling

Vid 1964 års riksdag väckte herr Bengtson en motion med samma syfte

som den förevarande. Motionen avslogs på hemställan av andra lagutskottet

som i sitt utlåtande nr 24 anförde.

Spörsmålet om på vilket sätt en ytterligare arbetstidsförkortning bör uttagas

och frågor om arbetstidens förläggning i samband med helger torde

falla inom ramen för vad 1963 års arbetstidskommitté har att utreda. Utskottet

finner icke anledning att ta ställning till dessa problem innan resultatet

av utredningens arbete föreligger.

1963 års arbetstidskommitté

Kommittén har i november 1968 lagt fram förslag till en allmän arbetstidslag

innefattande övergång till 40-timmarsvecka. Kommittén, som även

haft att behandla frågan om en helgdagsreform, har härvidlag inskränkt

sig till att föreslå att trettondagen flyttas till en söndag och Kristi himmelfärdsdag

flyttas till en lördag.

Utskottet

I förevarande motion begärs utredning av frågan om att göra tiden mellan

jul och nyår till en »obligatorisk semestervecka». Motionären anser att

det vid sidan om de fyra redan genomförda semesterveckorna kan vara befogat

med ett sådant arrangemang, eftersom veckan mellan jul och nyår

är splittrad och föga effektiv ur arbetssynpunkt.

Utskottet konstaterar först att motionärens förslag innebär en förkortning

av årsarbetstiden. Förslag om införande av 40-timmars arbetsvecka

kommer enligt vad som förutskickats att inom den närmaste tiden föreläggas

riksdagen. Att innan ställning tagits till det förslaget diskutera ytterligare

förkortning av arbetstiden kan över huvud taget inte vara aktuellt.

När det gäller att komma till rätta med eventuella problem föranledda av

de få och ibland splittrade arbetsdagarna mellan jul och nyår vill utskottet

framhålla att dessa problem bör lösas genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens

parter. Genom olika arrangemang med inarbetande av

arbetstid eller semester har de aktuella arbetsdagarna ofta kunnat göras

arbetsfria. Ett genomförande av motionärens förslag står f. ö. i strid med

principerna för den nuvarande semesterlagstiftningen, som innebär att ledighetstiden

står i relation till antalet arbetade dagar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 65 år 1969

3

Utskottet får med hänvisning till det anförda hemställa,

att motionen I: 756 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 oktober 1969

På andra lagutskottets vägnar:

RUTH HAMRIN-THORELL

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Dahlberg (s),

Wanhainen (s), Österdahl (fp), Kaijser (m), Andreasson (ep), Ivar Andersson

(s) och fru Grethe Lundblad (s);

från andra kammaren: herr Lundberg (s), fröken Wetterström (m),

herrar Fredriksson (s), Svensson i Kungälv (s), Göransson (s), fru Frsenkel

(fp), fru Håvik (s) och herr Johansson i Skärstad (ep).

KUNGL. BOKTR. STHLM 1969 690031

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.