Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om översyn av reglerna om s jukförsäkringsavgift. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 290 av herr Pettersson, Karl Gustav, och fru Landberg samt II: 324 av fru Lindberg.

1969-10-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:66, Utlåtande i anledning av motioner om översyn av reglerna om s jukförsäkringsavgift. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 290 av herr Pettersson, Karl Gustav, och fru Landberg samt II: 324 av fru Lindberg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 66 år 1969

1

Nr 66

Utlåtande i anledning av motioner om översyn av reglerna om

s jukförsäkringsavgift.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,

I: 290 av herr Pettersson, Karl Gustav, och fru Landberg samt II: 324 av

fru Lindberg.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t begär översyn av nu gällande regler för erläggande

av försäkringsavgift och prövning av möjligheten att slopa det i motiveringen

angivna avgiftstillägget».

Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet har avgivit yttranden

över motionerna.

Gällande bestämmelser m.m.

Företagare och andra yrkesutövare som har inkomst av annat förvärvsarbete

än anställning behöver inte för sådan inkomst tillhöra försäkringen

för tilläggssjukpenning och tilläggspension. För inkomst av annat förvärvsarbete

kan man alltså anmäla undantagande från försäkringen för

tilläggssjukpenning. Sådant undantagande kommer då även att omfatta

tilläggspensioneringen. Anmälan om undantagande kan återkallas med

verkan från nästföljande årsskifte, dock tidigast från det som inträffar

sedan undantagandet ägt giltighet i fem år. Den som återkallat anmälan

om undantagande får sedan inte på nytt göra sådan anmälan.

Inkomst av annat förvärvsarbete skiljer sig från inkomst av anställning

även på det sättet att det finns möjlighet att välja karenstid. En företagare

kan för den del av tilläggssjukpenningen som svarar mot annat förvärvsarbete

antingen ta försäkringen utan karenstid eller välja 3, 33 eller

93 karensdagar. Avgiften blir lägre ju längre karenstid som begärs. Det

finns även möjlighet att byta karenstid. övergång från längre till kortare

karenstid är endast tillåten om den försäkrade har god hälsa och inte fyllt

55 år.

Den som återkallar ett undantagande från försäkringen efter det han

fyllt 50 år eller den som efter denna ålder övergår till kortare karenstid

blir påförd ett avgiftstillägg. Åldersgränsen 50 år tillämpas fr. o. m. i år,

tidigare gällde 40 år. Den grundläggande bestämmelsen härom i 19 kap. 6 §

femte stycket lagen om allmän försäkring (AFL) är utformad så att riks0108869

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 66

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 66 år 1969

försäkringsverket har möjlighet att generellt bestämma om och med vilket

belopp avgiftstillägg skall utgå. Avgiftstilläggens nuvarande storlek framgår

av följande uppställning.

Avgiftstillägg per månad och 1 kronas tilläggs sjuk penning

Upphörande av undantagande

Försäkringens karenstid

Ålder vid upphörande av

undantagandet ^ dagar eller gg dagar

ingen dag a

50—54 år .............................. 0,50 kr 0,40 kr

55 år och mer ........................ — —

93 dagar

0,25 kr

0,35 kr

Övergång till kortare karenstid

Ålder vid

övergången

50—54 år

Övergång från en karenstid av

33 dagar till

3 dagar eller

ingen dag

93 dagar till

33 dagar

3 dagar eller

ingen dag

0,10 kr 0,15 kr 0,25 kr

Bestämmelsen om avgiftstillägg tillkom efter förslag av 1958 års socialförsäkringskommitté

(SOU 1961:29 s. 260—262). Kommitténs motivering

för tilläggen var bl. a. att dessa jämte 55-årsgränsen och kravet på god hälsa

vid övergång till kortare karenstid skulle förhindra spekulation från de försäkrades

sida. En annan motivering torde vara att sjukligheten efter 40

års ålder tenderar att öka mera markant. Detta förhållande återspeglades

redan i den tidigare lagstiftningen om de allmänna sjukkassorna. Den

innebar att avgiften var högre för den som inträdde i försäkringen efter

40 års ålder eller efter den åldern övergick till en högre sjukpenningklass.

Antalet försäkrade med avgiftstillägg år 1968 utgjorde enligt Försäkringskasseförbundet

ca 8 000. Avgiftstilläggens totalbelopp var ca 290 000

kr., d.v.s. i medeltal ca 35 kr. per försäkrad.

Rem is syttr andena

Försäkringskasseförbundet föreslår att avgiftstilläggen slopas. Förbundet

anser att det administrativa merarbetet med tilläggen inte står i rimlig

proportion till den effekt som dessa är avsedda att ha. Debiteringen av

tilläggen måste göras manuellt medan sjukförsäkringsavgifterna i övrigt

debiteras datamässigt. Till detta kommer att bestämmelserna om tilläggen

är svåra att tillämpa. Förbundet anser för sin del att avgiftstilläggen knap
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 66 år 1969

3

past heller har någon inverkan när det gäller att förhindra spekulation,

i synnerhet som den försäkrade i allmänhet inte känner till att avgiftstilllägg

påförts honom. Tillägget redovisas nämligen inte separat från den

övriga sjukförsäkringsavgiften på slutskattesedeln.

Riksförsäkringsverket konstaterar att avgiftstilläggen har ekonomiskt

ringa betydelse och verket anlägger samma synpunkter som Försäkringskasseförbundet

i fråga om de administrativa komplikationerna. Verket vill

emellertid inte avskaffa avgiftstilläggen helt och förordar därför att bestämmelser

i AFL får stå kvar. Som skäl för att behålla avgiftstilläggen

anför verket följande.

Den möjlighet som föreligger att välja karenstid (3, 33 eller 93 dagar)

är en försäkringsförmån, som endast tillkommer försäkrade med inkomster

av annat förvärvsarbete. Normalavgiften (utan avgiftstillägg) utgjorde

år 1967 i genomsnitt 1,60, 1,30 0,70 eller 0,40 kr. per månad och 1 kronas

tilläggssjukpenning beroende på om försäkringen gällde utan karenstid

eller med 3, 33 eller 93 dagars karens. Det framstår som naturligt att inom

denna del av den allmänna försäkringen ta ut särskilda avgiftstillägg om

den försäkrade återinträder i försäkringen eller övergår till försäkring

med kortare karenstid, d. v. s. en utvidgad försäkring, vid så hög ålder att

normalavgifterna inte täcker sjuklighetsriskerna. Avgiftstilläggen är sålunda

inte att uppfatta som någon bestraffning utan tillkommer närmast

för att åstadkomma rättvisa de avgiftsbetalande emellan. Dessutom torde

avsikten ha varit att de skall motverka ett långtgående spekulativt utnyttjande

av fördelaktiga karenstidsalternativ, som om ekonomisk kompensationsskyldighet

inte föreligger skulle medföra, att försäkringen blir i motsvarande

mån mindre förmånlig för övriga försäkrade.

Verket anför vidare att administrativa skäl talar för en begränsning av

tillämpningen av tilläggen. Frågan är aktuell inom verket och den lösning

som närmast övervägs är att ta bort tilläggen för dem som är under 50 år.

Riksförsäkringsverket har efter remissyttrandets avgivande — som framgår

av redogörelsen för gällande bestämmelser -—- genomfört detta förslag.

Utskottet

Avgiften för försäkringen för tilläggssjukpenning, såvitt angår inkomst

av annat förvärvsarbete, skall inom en kassa i princip vara lika stor för

alla som tillhör samma sjukpenningklass och har lika lång karenstid. Avsteg

från denna princip görs för försäkrad som varit undantagen från försäkringen

för tilläggssjukpenning och åter träder in i försäkringen efter

det han fyllt 50 år. I sådana fall debiteras ett särskilt avgiftstillägg. Samma

sak gäller för försäkrad som efter fyllda 50 år övergått från längre till kortare

karenstid. För avgifter som avser 1968 och tidigare gäller åldersgränsen

40 år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 66 år 1969

I förevarande motioner yrkas att riksdagen skall begära att frågan om

slopande av avgiftstilläggen prövas. Motionärerna menar att tilläggen har

ringa eller ingen ekonomisk betydelse men att de förorsakar ett betungande

administrativt merarbete.

Försäkringskasseförbundet och riksförsäkringsverket har i april i år avgivit

yttranden över motionerna. Förbundet förordar att tilläggen avskaffas,

medan verket föreslår den begränsning i tillämpningen av tilläggen som

sedan genomförts, nämligen att tilläggen endast påförs försäkrade som är

över 50 år. Båda remissinstanserna är överens med motionärerna om att

tilläggen har ringa ekonomisk betydelse och utgör en administrativ belastning.

Som skäl för att trots detta behålla tilläggen har riksförsäkringsverket

framhållit behovet att åstadkomma rättvisa de försäkrade emellan.

Den som vid en högre ålder vill återinträda i försäkringen eller skaffa sig

ett mer omfattande försäkringsskydd bör betala en avgift som täcker de

ökade sjuklighetsriskerna.

Utskottet har förståelse för det resonemang som ligger bakom riksförsäkringsverkets

ställningstagande. Likafullt är det tveksamt om det finns

tillräckliga skäl att behålla avgiftstilläggen. Dessa torde numera avse endast

några tusen försäkrade och har ringa ekonomisk betydelse. Med hänsyn

härtill och då tilläggen inte torde ha någon större inverkan när det gäller

att hindra missbruk av sjukförsäkringen talar goda skäl för att man genomför

den administrativa förenkling av försäkringssystemet som ett avskaffande

av tilläggen skulle innebära. Utskottet ställer sig därför bakom motionärernas

förslag och förordar att man under det pågående rationaliseringsarbetet

inom den allmänna försäkringen tar upp frågan om avskaffande

av avgiftstilläggen. Vad utskottet anfört bör bringas till Kungl. Maj :ts

kännedom.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionerna I: 290 och II: 324

i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 21 oktober 1969

På andra lagutskottets vägnar:

RUTH HAMRIN-THORELL

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Dahlberg (s),

Wanhainen (s), Österdahl (fp), Kaijser (m), Andreasson (ep), Ivar Andersson

(s), och fru Grethe Lundblad (s);

från andra kammaren: herr Lundberg (s), fröken Wetterström (m),

herrar Fredriksson (s), Svensson i Kungälv (s), Göransson (s), fru

Frsenkel (fp), fru Håvik (s) och herr Johansson i Skärstad (ep).

K L Beckmans Tryckerier AB» Stockholm

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:315 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner angående förvaltningen av byggnad för skoländamål. a1 i texten