Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om lagstiftning för kontroll av hälsofarliga ämnen och produkter. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 763 av herr Johansson, Knut, och 11: 880 av herr Johnsson i Blentarp m. fl.

1969-10-28 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:67, Utlåtande i anledning av motioner om lagstiftning för kontroll av hälsofarliga ämnen och produkter. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 763 av herr Johansson, Knut, och 11: 880 av herr Johnsson i Blentarp m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 67 dr 1969

1

Nr 67

Utlåtande i anledning av motioner om lagstiftning för kontroll av

hälsofarliga ämnen och produkter.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,

I: 763 av herr Johansson, Knut, och 11: 880 av herr Johnsson i Blentarp m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t begär utredning om lagstiftning avseende hygieniska

gränsvärden för hälsofarliga ämnen och produkter samt om att ämnen och

produkter vilkas ingående beståndsdelar överskrider gränsvärdet icke får

saluföras eller brukas inom landet samt att utredningen jämväl bör taga

ställning till frågan om märkning av hälsofarliga ämnen och produkter där

en exakt kemisk deklaration ingår och att gränsvärdet för varje beståndsdel

angives».

Över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttranden från giftnämnden och arbetsmedicinska institutet.

Motionerna

Utgångspunkten för motionsyrkandet är de risker som föreligger inom

byggnadsindustrin vid användning av klister innehållande lättflyktiga lösningsmedel.

Utöver förgiftningsrisk i samband med inandning påtalar motionärerna

risker för hud-, ögon- och slemhinneskador. Till detta kommer en

påtaglig fara för explosion och brand. För att skapa säkra förhållanden på

arbetsplatserna efterlyser motionärerna fasta normer för jämförelsevärden,

t. ex. riskvärden för teknisk luftkontroll och hygieniska gränsvärden. Genom

att förbjuda överskridande av fastställt gränsvärde skulle det bli möjligt att

få en bättre kontroll av hälsofarliga ämnen och produkter. Detta syfte skulle

också främjas genom en komplettering av märkningen av hälsofarliga varor

med en exakt kemisk deklaration samt angivande av det fastställda gränsvärdet

för varje beståndsdel.

Gällande bestämmelser

Bestämmelser om hälsofarliga ämnen och produkter återfinns i ett flertal

författningar. De centrala författningarna på området utgörs av läkemedelsförordningen,

giftförordningen, bekämpningsmedelsförordningen och narkotikaförordningen.

Bestämmelser om hälsofarliga ämnen finns också i för1

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 67

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 67 år 1969

fattningar rörande bl. a. livsmedel, fodermedel, arbetarskydd, explosiva och

brandfarliga varor samt förbränning av eldningsolja. Trots mängden författningar

tillförs varumarknaden i vårt land i snabb takt produkter som utgör

miljögifter eller i varje fall innefattar risker för den yttre miljön och vilka

faller utanför den kontrollagstiftning som samhället för närvarande har till

sitt förfogande. Sådana varor kan alltså tillverkas, importeras, saluföras eller

hanteras utan förhandskontroll eller iakttagande av säkerhetsföreskrifter.

Syftet med lagstiftningen angående hälsofarliga varor är att samhället

genom olika krav på registrering, deklaration och märkning och genom olika

restriktioner beträffande tillverkning, handel, användning och hantering av

varan i möjligaste mån skall begränsa de med varan förenade riskerna. I

förevarande sammanhang skall redogöras något för bestämmelserna i giftförordningen,

bekämpningsmedelsförordningen och arbetarskyddslagstiftningen

av intresse för motionsyrkandet. För ytterligare information om

bestämmelser angående hälsofarliga varor hänvisas till utskottets utlåtande

2LU 1967:66.

Förordningen om gifter och andra hälsofarliga varor den 14 december

1962 (giftförordningen) reglerar hälsofarliga varor, varmed förordningen förstår

ämne eller beredning, som med hänsyn till varans egenskaper och användning

kan befaras förorsaka död, sjukdom eller kroppsskada hos människor.

De hälsofarliga varorna delas in i gifter och vådliga ämnen. Till gifter

hänförs dels varje ämne, som endast eller huvudsakligen används vid framställning

av läkemedel och som socialstyrelsen förklarat skall betraktas som

gift, dels varje annat hälsofarligt ämne, vars hantering är förenad med synnerligen

stor hälsorisk. Till vådliga ämnen hänförs övriga hälsofarliga varor.

Vid utlämnandet av hälsofarlig vara från tillverkningsställe och försäljningsställe

skall förpackningen enligt 17 § i princip vara märkt på sådant sätt att

riskerna för förgiftning eller annan skada genom varan i möjligaste mån

begränsas. Av märkningen skall, såvida giftmyndigheten ej föreskriver annat,

framgå vilket eller vilka ämnen, som förlänar varan dess hälsofarliga egenskaper.

En kvalitativ deklarationsplikt föreligger således. Vid tillkomsten av

bestämmelsen diskuterades om deklarationsplikten borde utsträckas att även

omfatta varans kvantitativa sammansättning. Föredragande departementschefen

avvisade emellertid en sådan ordning (se propositionen 1962: 184).

Kravet på deklarationsplikt tar endast sikte på överlåtelse eller utlämnande

av hälsofarlig vara. Det avser inte att sådan vara, som används inom exempelvis

ett industriföretag, nödvändigtvis skall vara märkt med uppgift om

innehållsämnen, då den hanteras inom företaget och det på betryggande sätt

är sörjt för att den som handskas med varan inte löper risk för att förgiftas

eller eljest skadas av varan. I sådana fall torde ofta lämplig signalmärkning

eller kortfattad varningstext med uppgift om riskerna vara till fyllest. I tilllämpningskungörelsen

föreskrivs bl. a. att förpackningen vid överlåtelse av

gift eller vådligt ämne skall vara märkt med varans namn och uppgift om

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 67 dr 1969

3

dess karaktär av gift respektive vådligt ämne. Vidare föreskrivs att, om det

inte framgår av varans namn vilket eller vilka ämnen som förlänar varan

dess hälsofarliga egenskaper, uppgift härom skall ingå i märkningen genom

kemisk eller annan allmänt vedertagen entydig benämning. Någon skyldighet

att utmärka hygieniska gränsvärden föreskrivs däremot inte. Med sådana

värden brukar man förstå den halt av ett visst ämne som luften inte bör

överskrida i en lokal där människor stadigvarande vistas.

På sådana hälsofarliga varor som utgörs av registrerade bekämpningsmedel

äger giftförordningen tillämpning endast såvitt gäller tillverkning och

införsel. I övrigt gäller bestämmelserna i bekämpningsmedelsförordningen

den 14 december 1962. Med bekämpningsmedel förstås i denna förordning

ämnen och beredningar som är avsedda att användas till skydd mot egendomsskada,

sanitär olägenhet eller dylikt, förorsakad av växter, djur, bakterier

eller virus. Bekämpningsmedel får i princip inte saluhållas, överlåtas

eller användas utan att vara registrerat hos giftnämnden (2 §). I ansökan

om registrering skall bl. a. avges fullständig deklaration rörande medlets

sammansättning och uppgift om beredningsform. Vidare skall ansökan innehålla

erforderliga uppgifter, som kan tjäna till ledning för bedömande av

graden av medlets giftverkan eller annan skadlig inverkan på människor,

husdjur, vilt, nyttoinsekter eller nyttoväxter. Vid registreringen skall giftnämnden

hänföra medlet till en av tre faroklasser, alltefter medlets giftighet,

samt fastställa påskrift på förpackningen. Sådan påskrift skall innehålla

bl. a. namn på och mängd av verksamma beståndsdelar i medlet samt, om

nämnden inte bestämmer annorlunda, namn på övriga beståndsdelar hänförliga

till gifter eller vådliga ämnen i den mån dessa förlänar varan hälsofarliga

egenskaper. Vid utlämnande från tillverkningsställe och försäljningsställe

skall förpackningen vara märkt med denna påskrift. Överlåtelse får

endast ske i tillverkarens originalförpackning.

Enligt 11 § arbetarskyddslagen den 3 januari 1949 åligger det arbetsgivaren

att vidta sådana åtgärder att fara i möjligaste mån undgås att arbetstagare

skadas genom eldfarliga, explosiva, frätande, giftiga eller eljest hälsofarliga

ämnen. I arbetarskyddskungörelsen föreskrivs att vid arbete, där gift

eller annan hälsofarlig vara kommer till användning eller där arbetsförhållandena

eljest kan medföra förgiftnings- eller smittofara, betryggande

skyddsåtgärder skall vara vidtagna. Gift eller annan hälsofarlig vara skall,

i den mån det skäligen kan ske med hänsyn till förhållandena, ersättas med

icke hälsofarlig eller mindre hälsofarlig vara. Några författningsbestämmelser

angående hygieniska gränsvärden finns inte inom arbetarskyddslagstiftningen.

Däremot kommer inom kort att föreligga en förteckning utarbetad

av arbetsmedicinska institutet i samråd med socialstyrelsen och yrkesinspektionen

över ett 70-tal sådana gränsvärden. Avsikten är att förteckningen

skall tjäna som en rekommendation för berörda parter och kunna utgöra

en bakgrund för yrkesinspektionens ingripanden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 67 år 1969

1967 års riksdag

Frågan om lagstiftning angående hygieniska gränsvärden har inte tidigare

behandlats i riksdagen. Däremot var frågan, om fullständig deklaration av

hälsofarliga varors innehåll föremål för behandling i riksdagen hösten 1967.

I motioner hade yrkats att fabrikanter och importörer av kemisk-tekniska

preparat skulle åläggas en lagstadgad skyldighet att på anfordran av statliga

organ lämna varudeklaration över preparat, som kunde befaras medföra

risk för förgiftningsolyckor. Motionerna behandlades av andra lagutskottet,

jämte andra motioner, i utskottets utlåtande 2LU 1967:66. I sitt yttrande

sammanfattade utskottet först gällande bestämmelser om registrering och

deklaration på följande sätt:

Sålunda gäller att läkemedel vid utlämnandet skall vara fullständigt deklarerat

såväl beträffande sammansättningen som halten av olika beståndsdelar.

Läkemedel som tillhandahålles förbrukaren i tillverkarens originalförpackning

skall dessutom vara registrerat hos medicinalstyrelsen. Registreringsplikt

gäller också för bekämpningsmedel. Vid registreringen, som sker

hos giftnämnden, skall medlet vara såväl kvalitativt som kvantitativt deklarerat.

För hälsofarliga varar, till vilka kemisk-tekniska preparat i stort sett

torde vara att hänföra, gäller ingen registreringsplikt eller kvantitativ deklarationsplikt.

Däremot föreskrives att varan vid utlämnandet från tillverkningsställe

och försäljningsställe skall vara kvalitativt deklarerad. Av påskrift

på förpackningen skall framgå vilket eller vilka ämnen som förlänar

varan dess hälsofarliga egenskaper.

Utskottet uttalade sig därefter för en samordning av kontroll- och registreringsmyndigheternas

verksamhet och ansåg att frågan om eu sådan samordning

borde bli föremål för närmare utredning. Därefter fortsatte utskottet:

Vid en sådan utredning skulle även andra frågor med anknytning till kontrollen

av kemiska preparat kunna tas upp. En sådan fråga är huruvida det

får anses tillfredsställande med endast kvalitativ deklarationsplikt för hälsofarliga

varor eller om det, såsom motionärerna föreslår, bör införas jämväl

kvantitativ deklarationsplikt eller registreringstvång. I anslutning härtill vill

utskottet för egen del uttala att en allmän skyldighet att registrera samtliga

hälsofarliga varor skulle medföra stora praktiska svårigheter och därför bör

övervägas endast om mycket starka skäl föreligger. Personella och tekniska

resurser för en sådan registrering torde kunna uppbringas endast på lång

sikt. Huruvida behov kan föreligga att registrera vissa preparat, som bedöms

som särskilt farliga, får den fortsatta utvecklingen på området utvisa. En

skärpning av kontrollen över hälsofarliga varor bör enligt utskottets uppfattning

i första hand inriktas på en vidgad deklarationsplikt. En sådan kan

till en början övervägas i den försiktiga form som föreslås i motionerna I: 27

och II: 40 och som innebär att tillverkare eller importör av kemisk-tekniska

preparat vid anfordran. av statligt organ skall avge fullständig deklaration

av preparatet. Därigenom skulle den värdefulla insamling av toxikologiskt

material, som sker vid den till karolinska sjukhuset knutna giftinformationscentralen,

underlättas för det fall information på frivillig väg inte skulle

kunna erhållas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 67 år 1969

5

Utskottet hemställde med hänvisning till det anförda att riksdagen som

sin mening skulle ge Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om utredning

av kontrollåtgärder beträffande kemiska substanser och preparat. I

skrivelse nr 405 till Kungl. Maj:t tillkännagav riksdagen alt utskottets hemställan

bifallits.

Miljökontrollutredningen

Med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande tillkallade chefen för jordbruksdepartementet

den 11 april 1969 särskilda sakkunniga för att utreda

organisationen av ett informationssystem dels på miljövårdsområdet, dels i

fråga om gifter och andra preparat som kan vara skadliga från hälso- och

miljösynpunkt. De sakkunniga skulle också undersöka om det behövs en utvidgad

uppgiftsskyldighet för tillverkare, förbrukare m. fl. berörda i fråga

om användningen av miljöfarliga och hälsofarliga ämnen.

Sedan riksdagens skrivelse 1967: 405 överlämnats från socialdepartementet

till jordbruksdepartementet utvidgade chefen för sistnämnda departement

den 23 maj 1969 uppdraget till utredningen om information på miljövårdsområdet

att även omfatta kontrollen av miljöfarliga produkter. I tilläggsdirektiven

sägs att den utvidgade utredningen bör omfatta granskning av de

bestämmelser rörande kontroll av miljöfarliga produkter som finns för närvarande.

De sakkunniga skall pröva i vilken utsträckning och på vilka sätt

lagstiftningsområdet bör utvidgas. Vidare anförs i direktiven:

En huvudlinje för lagstiftningen bör vara att den som importerar eller

här i landet tillverkar en produkt som kan misstänkas ha miljöfarliga egenskaper

eller som innehåller ämnen med ofullständigt kända effekter skall

kunna åläggas att redovisa vilka ämnen som ingår i produkten och i princip

svara för att denna inte vid normal användning och destruktion får skadliga

verkningar från miljövårdssynpunkt.

De sakkunniga bör överväga införandet av en ökad registreringsplikt beträffande

produkter som innehåller dokumenterat miljöfarliga ämnen. Det

ter sig naturligt att registreringsplikten till en början inriktas på särskilt

miljöfarliga ämnen och produkter och att den, efter hand som kontroll

vunnits över dessa, utsträcks även till övriga ämnen och produkter av miljöfarlig

art. För såväl registreringspliktiga varor som andra synes det angeläget

att de sakkunniga överväger åtgärder som möjliggör reglering av tillverkning,

import, försäljning, användning och förstöring av produkter som

innehåller miljöfarliga ämnen.

De sakkunniga arbetar under benämningen miljökontrollutredningen.

Remissyttrandena

Båda remissinstanserna ställer sig avvisande till en utredning om lagstiftning

av det slag motionärerna efterlyser.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 67 år 1969

Giftnämnden bekräftar i sitt yttrande att arbete med sådana preparat som

motionärerna avser — klistertyper i vilka stora mängder av vissa organiska

lösningsmedel ingår — är förenat med hälsorisker om inte speciella försiktighetsmått

vidtas under arbetet. Att komma till rätta med riskerna genom

en lagstadgad skyldighet att ange hygieniska gränsvärden på varan ställer

sig nämnden dock frågande inför. Nämnden anför:

(Med hygieniska gräns- eller riktvärden) brukar förstås den halt av elt

visst ämne, som luften icke bör överskrida i en lokal, där människor stadigvarande

vistas. Vilken mängd av ämnet som i verkligheten uppnås per en

viss volym är beroende såväl av egenskaperna hos ämnet självt och hos det

preparat i vilket detta ingår som av arbetssätt och ventilationsförhållanden.

Ett visst hygieniskt gränsvärde för ett ämne torde sålunda inte kunna läggas

till grund för förbud mot användningen av ett speciellt preparat. Det

har däremot normgivande betydelse vid bedömningen av förhållandena på

en arbetsplats, där preparatet används. Det torde emellertid knappast vara av

större praktisk betydelse att gränsvärden av denna typ anges på förpackningen.

Däremot är det viktigt att existerande risker och uppgifter om ingående

ämnen som förorsakar riskerna tydligt anges på sätt som stadgas i gällande

lagstiftning.

Nämnden erinrar i anslutning till det sist anförda om att hälsofarlig vara

skall vara märkt med uppgift om de med varan förenade hälsoriskerna och

att det eller de ämnen som förlänar varan de hälsofarliga egenskaperna

skall vara entydigt kvalitativt deklarerade på förpackningen. Nämnden tilllägger:
Det

kan inte uteslutas att efterlevnaden på denna punkt icke är helt tillfredsställande

beträffande alla preparat. Delvis kan detta i så fall bero på att

de reella möjligheterna till övervakning hittills varit alltför små. I den mån

en bristande efterlevnad gäller preparat innehållande organiska lösningsmedel

kan det också sammanhänga med vissa speciella gränsdragningssvårigheter

i anslutning till bedömningen av riskerna.

Giftnämnden anför avslutningsvis att den inlett en utredning rörande i

handeln varande klister, främst golvklister, och märkningen av dessa produkter.

Huruvida resultatet av utredningen kan påkalla en ändring av gällande

giftlagstiftning är vanskligt att förutse. Däremot anser nämnden att

vad man redan vet om hälsoriskerna i samband med sådana klister ytterligare

understryker det tidigare i olika sammanhang uttalade behovet av en förstärkning

och samordning av tillgängliga toxikologiska resurser.

Arbetsmedicinska institutet upplyser inledningsvis om sitt arbete med färdigställande

av en förteckning över hygieniska gränsvärden för ett 70-tal

ämnen och fortsätter:

Erfarenheten har utvisat att det är opraktiskt att inkludera dessa hygieniska

gränsvärden i en lagstiftning eftersom en dylik förteckning måste revideras

regelbundet med hänsyn till vetenskapens framsteg. En jämförelse mellan

mätningar av luftens halt i arbetslokaler och dylika hygieniska gränsvärden

förutsätter en värdering av sakkunnig personal. Om förebyggande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 67 år 1969

7

åtgärder för att förhindra skador vid hantering av giftiga ämnen skall bli

effektiv förutsattes att företagshälsovård finns på de enskilda arbetsplatserna

och att yrkesinspektionens kontrollverksamhet är tillräckligt utbyggd. En

utredning av dessa frågor torde inte ge några ytterligare erfarenheter av

värde och institutet vill därför avstyrka en utredning om lagstiftning avseende

hygieniska gränsvärden.

Motionärerna framhåller även att gränsvärden i ämnen eller produkter

skall fastställas i lag efter en utredning. Det torde vara mycket svårt att fastställa

en viss maximihalt för en giftig substans i en handelsvara eller produkt

eftersom hälsorisken är beroende av hur handelsvaran eller produkten hanteras,

vilka skyddsåtgärder som vidtages osv. I vissa undantagsfall kan det

vara lämpligt att fastställa ett gränsvärde för ett ämne, t ex bensol eller att

helt förbjuda dess användning i en viss arbetsprocess, då ämnet kan ersättas

med ett mindre giftigt ämne utan tekniska olägenheter.

När det gäller frågan om märkning av hälsofarlig vara med en exakt

kemisk deklaration jämte angivande av gränsvärdet för varje beståndsdel

ställer sig institutet också avstyrkande och anför:

Beträffande kravet på en exakt kemisk deklaration är ett deklarationstvång

utan tvivel aktuellt ur hälsosynpunkt men om en fullständig och exakt

deklaration skall vara av värde ur hälsosynpunkt förutsätter det stora kunskaper

hos förbrukaren för att bedöma denna deklaration.

Ur förebyggande synpunkt torde det vara mera betydelsefullt att genom

märkning ange de huvudsakliga beståndsdelarna och de särskilda åtgärder

som måste vidtagas ur hälsosynpunkt. I många fall måste dessa skyddsåtgärder

vara särskilt avpassade för den enskilda arbetsplatsen eller för den

speciella arbetsprocessen och sådana specialföreskrifter kan icke angivas i

samband med märkningen. Vissa försök till klassificering ur hälsosynpunkt

har redan gjorts i samband med den s. k. YSAM-märkningen och i samband

med en hygienisk varudeklaration, som provats vid användning av vissa

färger och förtunningsmedel. I det senare fallet får man uppgifter om hälsofarliga

ämnen och de koncentrationsområden som är aktuella vid de föreliggande

produkterna. I detta sammanhang måste också erinras om de insatser

giftnämnden gör i sin uppföljning av utvecklingen i fråga om hälsofarliga

varor och bekämpningsmedel. Information och undervisning är sedan av

stor betydelse för effektivt förebyggande åtgärder, särskilt när det gäller

användning i hemmen. På de arbetsställen, där en fullständig företagshälsovård

etableras kommer en tillfredsställande bevakning av dylika risker att

kunna upprätthållas. Det är också önskvärt att yrkesinspektionen genom en

lämplig utbyggnad får tillräckliga resurser för att utöva sin kontrollverksamhet

inom detta område. Dessutom bör resurser tillskapas för nödvändiga

slickprovskontrollanalyser för fastläggande av att en handelsvara håller

den i deklarationen enligt YSAM-märkningen eller den hygieniska deklarationen

angivna sammansättningen (Yrkeshygienisk varuinformation för

färgindustrins produkter).

Utskottet

Med utgångspunkt från de risker som föreligger inom byggnadsindustrin

vid användning av klister innehållande lättflyktiga lösningsmedel efterlyser

motionärerna fasta normer i form av jämförelsevärden, t. ex. riktvärden för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 67 år 1969

teknisk luftkontroll och hygieniska gränsvärden för hälsofarliga ämnen

och produkter. Genom att förbjuda ett överskridande av fastställt gränsvärde

skulle man kunna skapa säkrare förhållanden på arbetsplatserna

och få en bättre kontroll över användningen av hälsofarliga varor. Detta

syfte skulle ytterligare främjas om hälsofarliga varor märktes med en

exakt kemisk deklaration och med gränsvärdet för varje beståndsdel. Motionärerna

hemställer att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär utredning om

lagstiftning beträffande här angivna frågor.

Den nuvarande lagstiftningen om hälsofarliga varor föreskriver att sådan

vara skall vara märkt med uppgifter om de med varan förenade hälsoriskerna.

Det stadgas vidare att det eller de ämnen som förlänar varan de

hälsofarliga egenskaperna skall vara entydigt kvalitativt deklarerade på

förpackningen. Hälsofarliga varor som utgörs av registrerade bekämpningsmedel

skall vara såväl kvalitativt som kvantitativt deklarerade. Någon skyldighet

att utmärka hygieniska gränsvärden föreskrivs däremot inte. Med

sådana värden brukar man förstå den halt av ett visst ämne som luften

inte bör överskrida i en lokal där människor stadigvarande vistas.

Vid många slag av arbeten uppkommer damm, rök, gas eller ånga som

kan förorena luften på arbetsplatsen. Graden av förorening kan därvid bli

så stor att hälsorisker kan uppstå för personer som vistas i arbetslokalen.

Vid en undersökning på yrkesmedicinska kliniken vid lasarettet i Lund har

exempelvis framkommit att hälsorisker kan uppkomma vid arbete med lösningsmedelsbaserade

kontaktlim. Ett annat exempel är koloxidrisker i bilverkstäder.

För att kunna bedöma och avgöra om luftföroreningarna har

någon hälsovådlig eller besvärande verkan krävs kännedom om halten av

ämnet i luften. Dessa mätvärden bör sedan jämföras med för ämnena på

ett eller annat sätt fastställda hygieniska rikt- eller gränsvärden. Förteckningar

över sådana värden för olika ämnen angivande halterna i luften har

sammanställts i flera länder. Dessa halter är i allmänhet bestämda på sådant

sätt att om de inte överskrides, ämnena i fråga inte anses medföra någon

skadlig verkan. Någon förteckning av nu nämnt slag har hittills inte funnits

i vårt land.

Enligt utskottets mening är det ur arbetarskyddssynpunkt angeläget att

möjligheter skapas för en tillfredsställande kontroll av luftföroreningar på

arbetsplatserna. Utvecklingen inom arbetslivet, framför allt på det kemisktekniska

området, har medfört att behovet av skärpta insatser i detta avseende

successivt ökat. Till ledning för såväl arbetstagare och arbetsgivare

som för yrkesinspektionen och andra företrädare för arbetarskyddet kan

en förteckning över hygieniska riktvärden för ämnen som medför luftföroreningar

på arbetsplatserna framstå som erforderlig. Utskottet vill därför

instämma med motionärerna när de efterlyser sådana gränsvärden.

Arbetsmedicinska institutet har uppgivit att en förteckning över rekommenderade

hygieniska riktvärden kommer att publiceras senare i år och

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 67 dr 1969 9

att det är institutets avsikt att utge en eventuellt reviderad och kompletterad

upplaga av förteckningen varje år. Huruvida en sådan av institutet utgiven

förteckning kan anses vara en tillräcklig åtgärd på området eller behov

föreligger av i lag eller annan författning fastslagna normer, kan man ha

delade meningar om. Mot en lagstiftning har remissinstanserna såsom redovisats

i det föregående anfört en del skäl. Eftersom utredning redan pågår

inom den i våras tillkallade miljökontrollutredningen av en rad frågor som

tangerar föreliggande problem och översyn av arbetarskyddslagstiftningen

i enlighet med riksdagens begäran tidigare i år planeras av Kungl. Maj:t,

finner utskottet det lämpligt att frågan om hygieniska gränsvärden tas upp

i något av dessa båda sammanhang.

När det gäller det av motionärerna framställda yrkandet om utredning

angående exakt kemisk deklaration av hälsofarliga varor, vill utskottet

erinra om att denna fråga inryms i de för miljökontrollutredningen utfärdade

direktiven. Motionärernas utredningsönskemål på denna punkt är

således redan tillgodosett.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört får utskottet hemställa,

A. att riksdagen med anledning av motionerna I: 763 och

II: 880 i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening ger till

känna vad utskottet anfört om utredning av frågan om hygieniska

gränsvärden;

B. att motionerna — till den del de inte besvaras genom

utskottets hemställan under A. — inte föranleder någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 28 oktober 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand (s), Dahlberg (s)*, Wanhainen

(s)*, Österdahl (fp), Kilsmo (fp), Andreasson (ep), Ivar Andersson (s) och

Blomquist (m);

från andra kammaren: herrar Gustavsson i Alvesta (ep), Jönsson i

Ingemarsgården (fp), fröken Wetterström (m), herrar Svensson i Kungälv

(s), Göransson (s), Nordberg (s), Nilsson i Kalmar (s) och fru Håvik (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Svenska Reproduktions AB, Sthlm 1969

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:324 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om lagstiftning för kontroll av hälsofarliga ämnen och produkter. a1 i texten