Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående storleken av sjukpenning vid sjukhusvård, m.m. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 770 av herr Larsson, Lars, m.fl. samt 11:900 av fru Skantz och fru Håvik.

1969-11-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:72, Utlåtande i anledning av motioner angående storleken av sjukpenning vid sjukhusvård, m.m. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 770 av herr Larsson, Lars, m.fl. samt 11:900 av fru Skantz och fru Håvik.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 dr 1969

1

Nr 72

Utlåtande i anledning av motioner angående storleken av sjukpenning

vid sjukhusvård, m.m.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,

I: 770 av herr Larsson, Lars, m.fl. samt 11:900 av fru Skantz och fru Håvik.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj: begär ändring i lagen av den 17 december 1954 med särskilda

bestämmelser om frivillig försäkring i allmän sjukkassa så att sjukpenning

icke må reduceras vid sjukhusvård, att nya försäkringar icke må

meddelas efter den 30 juni 1970, samt att de som vid denna tidpunkt omfattas

av försäkringen avgiftsbefrias».

Remissyttranden över motionen har avgivits av riksförsäkringsverket och

Försäkringskasseförbundet. Därjämte har Pensionärernas riksorganisation

inkommit med yttrande.

Gällande bestämmelser m. m.

I samband med införandet av den obligatoriska sjukförsäkringen den 1 januari

1955 tillskapades en särskild övergångsanordning för att hindra att

vissa tidigare medlemmar av de erkända sjukkassorna skulle ställas utan

sjukpenningskydd. Reglerna återfinns i lagen 1954 med särskild bestämmelse

om frivillig sjukpenningförsäkring i allmän sjukkassa. Den som var medlem

av erkända sjukkassa vid utgången av år 1954 men som på grund av

att han saknade arbetsinkomst eller hade mycket låg sådan inte kunde bli

obligatoriskt försäkrad enligt den nya lagen fick möjlighet att teckna en frivillig

försäkring, s.k. T-försäkring. Denna försäkring står öppen inte bara för

tidigare kassamedlemmar som aldrig blivit obligatoriskt sjukpenningsförsäkrade

utan även för sådana tidigare medlemmar i erkänd kassa som varit

obligatoriskt försäkrade men vilkas sjukpenningskydd sedermera upphört.

Detta gäller exempelvis pensionärer. Det finns alltså fortfarande möjlighet

för tidigare medlemmar i erkända kassor att teckna T-försäkring. Som förutsättning

gäller att den försäkrade gör ansökan inom två veckor efter det beslut

om den obligatoriska försäkringens upphörande delgivits honom. För

inträde i försäkringen gäller inga ålders- eller hälsovillkor.

Det skydd T-försäkringen innebär är mycket begränsat. Sjukpenningen

utgör 1, 2 eller 3 kr. för dag. Dessutom utgår barntillägg med 1—3 kr. för

0109309 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 saml. 2 avd. Nr 72

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1969

dag. Vid sjukhusvård reduceras sjukpenningen till högst 1 kr. 50 öre för dag.

Vid varje sjukdom utges sjukpenning för högst 90 dagar. Halv sjukpenning

förekommer inte. Karenstiden är alltid tre dagar.

Försäkringen finansieras genom avgifter av de försäkrade, statsbidrag och

fondmedel. Avgiften uppgår för år räknat till 12 gånger sjukpenningens belopp.

För en sjukpenning på 3 kr. är alltså årsavgiften 36 kr. Statsbidrag utgår

med 20 % av vad som utgivits i sjukpenning och 75 % av vad som utgivits

i barntillägg. I den mån ovannämnda medel inte förslår att täcka kostnaderna

för försäkringen skall kostnaderna belasta försäkringen för grundsjukpenning

i vederbörande kassa.

Antalet T-försäkrade, som vid utgången av år 1955 uppgick till ca 98 000,

utgjorde vid utgången av år 1968 ca 79 000, varav ca 5 900 nytillkomna under

året. Av de försäkrade är nästan 90 % över 65 år. Medelåldern var år

1968 72,6 år. Under detta år utbetalades ca 2,4 milj. kr. i sjukpenning. Avgiftsinkomsterna

var för samma år ca 2,3 milj. kr., och statsbidraget utgjorde

ungefär 480 000 kr. Försäkringskassornas fonder för T-försäkringen uppgick

vid slutet av 1968 till ca 5,8 milj. kr., vilket motsvarar 2,5 årsavgifter

T-försäkringen var, som tidigare nämnts, avsedd som en övergångsanordning.

Vid lagstiftningens tillkomst ifrågasattes om det var motiverat att göra

denna övergångsanordning öppen för alla medlemmar i de erkända kassorna.

Dåvarande riksförsäkringsanstalten föreslog att endast de som uppnått viss

högre ålder och som kunde åberopa någon längre tids medlemskap i erkänd

kassa skulle omfattas av försäkringen. Vid lagstiftningens genomförande

gjordes dock inte någon skillnad mellan olika kategorier medlemmar i de

erkända kassorna. Lagstiftningens karaktär av övergångsanordning markerades

också därav att den tidsbegränsades. Lagens giltighetstid har förlängts

i ett par omgångar, senast år 1965. Då bestämdes att T-försäkring inte skulle

få meddelas efter utgången av juni månad 1970.

Motionerna

Motionärerna anser att sedan ATP trätt i funktion T-försäkringen inte har

samma uppgift att fylla som tidigare. Rätten att teckna nya försäkringar bör

därför upphöra den 1 juli 1970. Enligt motionärernas mening bör dock försäkringen

fortsätta att gälla för dem som vid nämnda tidpunkt tillhör densamma.

Under awecklingstiden för försäkringen bör enligt motionärernas

uppfattning inga avgifter utgå. Detta motiveras bl.a. med storleken av T-försäkringens

fonder. I motionerna tas dessutom upp frågan om sjukpenningen

bör reduceras under tid den försäkrade åtnjuter sjukhusvård. Denna reduktion

föreslås slopad, bl.a. med motivering att pensionärer enligt den obligatoriska

lagstiftningen har rätt till 180 dagar sjukhusvård utan att erlägga

avgift.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1969

Remissyttrandena

I frågan om avveckling av T-försäkringen är riksförsäkringsverket och

Försäkringskasseförbundet ense med motionärerna att rätt till nyinträde i

försäkringen inte bör föreligga efter utgången av juni månad 1970. Folkpensionärernas

riksorganisation vill att T-försäkringen skall omarbetas så att

pensionärer får möjlighet att försäkra sig på liknande sätt som hemmafruar

och studerande. Som skäl för att inte längre medge nyteckning av försäkringar

framhåller riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet den

långa tid som förflutit sedan den frivilliga sjukförsäkringen ersattes av den

obligatoriska och den starka utveckling — inte minst på pensionssidan -—

som under tiden ägt rum beträffande socialförsäkringarna. Försäkringskasseförbundet

framhåller särskilt, att de moraliska skäl för T-försäkringen som

en gång fanns knappast längre är för handen, eftersom de grupper som nu

träder in i försäkringen under många år har fått åtnjuta det relativt höga

sjukpenningskyddet i den obligatoriska försäkringen.

Riksförsäkringsverket behandlar också frågan i vad mån rätten att kvarstå

i T-försäkringen bör bibehållas för dem som före den 1 juli 1970 tecknat

försäkring. Verket anser det rimligt att de som inträtt i försäkringen före

nämnda tidpunkt får rätt att kvarstå ytterligare någon tid. Verket framhåller

att medelåldern bland de försäkrade är mycket hög men att det

finns försäkrade ned till trettioårsåldern. Därest rätten att bibehålla försäkringen

inte tidsbegränsas skulle de nämnda förhållandena medföra att

försäkringen så småningom fick upprätthållas för endast ett fåtal personer.

Mot denna bakgrund föreslår verket att försäkringen i dess helhet avvecklas

efter en femårsperiod. Under denna tid bör man enligt riksförsäkringsverket

kunna medge avgiftsbefrielse. Efter utgången av en femårsperiod

kan man räkna med att fonderna för T-försäkringen i stort sett är

förbrukade i samtliga kassor. Genomsnittligt borde fonderna förslå endast

tre år. En avveckling efter de av verket uppdragna riktlinjerna, skulle

medföra att kostnaderna för T-försäkringen under de sista åren till en del

skulle belasta den obligatoriska försäkringen för grundsjukpenning. Riksförsäkringsverket

uppskattar denna kostnad till ca 5 milj. kr. Även Försäkringskasseförbundet

biträder förslaget om avgiftsbefrielse.

Försäkringskasseförbundet instämmer i förslaget om avskaffande av reduceringen

av sjukpenning vid sjukhusvård. Även riksförsäkringsverket godtar

detta förslag vid genomförande av verkets intentioner i övrigt beträffande

avveckling av försäkringen. Kostnaden för slopande av avdraget är enligt

verket av mindre betydelse.

Utskottet

I samband med införandet av den obligatoriska sjukförsäkringen år 1955

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1969

gjordes en särskild övergångsanordning, den s. k. T-försäkringen, för sådana

medlemmar av de erkända sjukkassorna som saknade eller hade

ringa arbetsinkomster och därför ställdes utanför den obligatoriska sjukpenningförsäkringen.

Kretsen av dem som har rätt att tillhöra T-försäkringen

gjordes ganska vid. Den omfattar inte bara dem som år 1955 riskerade

att förlora sitt tidigare sjukpenningskydd utan även sådana tidigare

medlemmar i de erkända kassorna som tillhört den obligatoriska försäkringen

men som av någon anledning, t.ex. pensionering, kommit att sakna

sjukpenningskydd. Av denna orsak tillkommer varje år flera tusen nya

T-försäkrade. Det skydd T-försäkringen erbjuder är ganska blygsamt.

Sjukpenningen är högst 3 kr. per dag och sjukhjälpstiden för varje sjukdom

maximalt 90 dagar. Försäkringen finansieras till 20 % genom statsbidrag

och i övrigt genom avgifter från de försäkrade. Eftersom T-försäkringen

var avsedd som ett övergångsarrangemang gjordes lagstiftningen

från början tidsbegränsad. Lagens giltighet bär förlängts ett par gånger.

Det senaste beslutet från år 1965 innebär att rätten att meddela nya försäkringar

skall upphöra efter den 30 juni 1970.

Motionärerna vill att T-försäkringen skall avvecklas. Efter den 30 juni

1970 bör således nya försäkringar inte få meddelas. Däremot bör försäkringen

enligt motionärerna även fortsättningsvis få gälla för den som vid

nämnda tidpunkt är försäkrad. Motionärerna yrkar vidare att den som

den 1 juli 1970 är försäkrad i framtiden skall befrias från avgift. Slutligen

yrkas i motionerna att den reduktion av sjukpenningen i T-försäkringen

som sker i samband med sjukhusvård och som innebär att sjukpenningen

då inte får överstiga 1 kr. 50 öre skall avskaffas.

Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet har i huvudsak

biträtt motionärernas förslag. Riksförsäkringsverket har dock uttalat sig

för att försäkringen i sin belhet avvecklas efter en femårsperiod. Verket

anför att medelåldern bland de försäkrade visserligen är hög (72,6 år)

men att det finns försäkrade ned till 30-års åldern. En obegränsad giltighetstid

skulle innebära att försäkringen så småningom fick upprätthållas

för endast ett fåtal personer.

Även utskottet har den uppfattningen att tiden är mogen att avveckla

T-försäkringen. Sedan den obligatoriska sjukförsäkringen varit i kraft i

över 15 år finns det knappast anledning att behålla den speciella övergångsanordning

T-försäkringen innebär. Försäkringen får anses ha fyllt

sin egentliga uppgift att möjliggöra för en del medlemmar i de erkända

kassorna att behålla ett visst före obligatoriets genomförande förvärvat

sjukpenningskydd. Den funktion som försäkringen faktiskt haft att ge

möjlighet till visst sjukpenningskydd för pensionärer kan inte heller motivera

ett bibehållande av försäkringen. Pensionärernas ställning inom

socialförsäkringarna har sedan år 1955 radikalt förbättrats och i dagarna

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 dr 1969

har lagts fram en proposition som — om den antages — innebär ytterligare

förbättringar av deras ställning inom sjukförsäkringen. Pensionärerna föreslås

sålunda erhålla fri sjukhusvård i 365 dagar och sjukpenning — i den

mån de har förvärvsarbete — under 180 dagar. Att mot denna bakgrund

för vissa pensionärer ha kvar det mycket begränsade skyddet T-försäkringen

innebär kan inte anses rationellt.

Utskottet ansluter sig på grund av det anförda till motionärernas förslag

att T-försäkring inte skall få meddelas efter juni månads utgång år 1970.

När det gäller avveckling av de försäkringar som tecknats före denna tidpunkt

vill utskottet förorda den lösning riksförsäkringsverket lagt fram

och som innebär att försäkringen för dessa fall bibehålies under en femårsperiod.

Med hänsyn till storleken av T-försäkringens fonder bör det

vara möjligt att under avvecklingstiden medge avgiftsbefrielse. Vad slutligen

angår motionsyrkandet om avskaffande av reduceringen av T-försäkringens

sjukpenning vid sjukhusvård biträder utskottet motionerna även i den

delen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 770 och II: 900

i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 4 november 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar

Ivar Andersson (s), Axelson (fp), Blomquist (in)* och fröken Pehrsson

(ep);

från andra kammaren: fröken Sandell (s), herrar Fredriksson (s),

Svensson i Kungälv (s), fru Skantz (s), fru Fraenkel (fp), herr Åkerlind

(m), fru Håvik (s) och herr Johansson i Skärstad (ep)*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:328 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner angående storleken av sjukpenning vid sjukhusvård, m. m. a1 i texten