Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om en allmän översyn av lagen om allmän försäkring. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 783 av herr Pettersson, Georg, och herr Larsson, Lars, samt II: 902 av fru Skantz m. fl.

1969-11-13 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:74, Utlåtande i anledning av motioner om en allmän översyn av lagen om allmän försäkring. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 783 av herr Pettersson, Georg, och herr Larsson, Lars, samt II: 902 av fru Skantz m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 74 år 1969

1

Nr 74

Utlåtande i anledning av motioner om en allmän översyn av lagen om

allmän försäkring.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 783

av herr Pettersson, Georg, och herr Larsson, Lars, samt II: 902 av fru Skantz m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har yrkats »att riksdagen beslutar, att i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning och allmän översyn av lagen om

allmän försäkring (AFL) med sikte på dess anpassning till den framtida samhällsutvecklingen,

i enlighet med vad i motionen anförts».

Över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttranden från riksförsäkringsverket, socialstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen.

Yttranden har därjämte på utskottets begäran avgivits av Försäkringskasseförbundet,

Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige,

Tjänstemännens centralorganisation och Sveriges akademikers centralorganisation.

Motionerna

Motionärerna anger att den allmänna försäkringen alltsedan den trädde i full

funktion den 1 januari 1963 ändrats och byggts ut undan för undan. Utvecklingen

har därvid hållit sig ganska väl inom försäkringens traditionella syften och

grundläggande principer. Enligt motionärernas mening är tiden nu inne för att

pröva huruvida ramen kan vidgas för den allmänna försäkringens målsättning.

Motionärerna anför:

Samhällsförhållandena undergår ständig förändring. Därav påverkas betingelserna

för trygghetspolitiken och medborgarnas anspråk på social trygghet. Inom sin

ram måste den allmänna försäkringen undergå en motsvarande utveckling, om den

med oförsämrad effekt skall täcka avsedda behov. För att öka verkningsgraden eller

täcka nya behov krävs att även ramen vidgas. Nya behov och anspråk dyker ständigt

upp. De kan täckas antingen med separata åtgärder genom nya organ eller

med utbyggnad på tidigare lagda grunder. Försäkringssystemets möjligheter och

allmänna användbarhet i trygghetspolitiken är långt ifrån uttömda. Det är tvärtom

en god grund för vidareutveckling och fortsatt utbyggnad.

Med sikte på 1970-talet bör en allmän översyn av lagen om allmän försäkring

och dess syften genomföras. Ändamålet bör vara att pröva hur man lämpligen kan

vidga ramen för försäkringens funktion i trygghetssystemet. Detta bör i första hand

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 saml. 2 avd. Nr 74

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 74 år 1969

ske med avseende på effekten för hittills avsedda syften. Men samtidigt bör prövas

hur man med rationellt utnyttjande av försäkringssystemets och försäkringsadministrationens

potentiella möjligheter kan täcka andra och nya behov på ändamålsenligt

sätt.

Som exempel på överväganden som lämpligen bör ingå i en allmän översyn

av försäkringslagen nämner motionärerna följande.

Försäkringslagen bör ses över så att den inte lägger hinder i vägen för rationaliseringssträvanden

genom införande av modern ADB-teknik i försäkringsadministrationen.

Inom sjukpenningförsäkringen ger nuvarande regler om en på förhand gjord

inplacering i sjukpenningklass i vissa fall en onödigt bristfällig anpassning till det

faktiska inkomstbortfallet. Ett smidigare system bör övervägas. I samband därmed

bör möjligheterna till en ytterligare höjning av kompensationsgraden studeras, vilket

i sin tur aktualiserar frågan om sjukpenningens beskattning.

Förmånsrätten inom sjukförsäkringen är strikt begränsad till, förutom moderskap,

fall av faktisk sjukdom. Det bör utredas om inte förmånsrätten kan sträckas

ut till allmänt hälsovårdande och sjukdomsförebyggande åtgärder med medicinsk

anknytning. Dessutom bör övervägas om förmånsrätten kan sträckas ut ännu

längre. För vissa grupper av sjuka och handikappade skulle man kunna tänka sig

en generell rätt till ersättning för hemhjälp samt vårdinsatser och vårdkostnader i

hemmet.

Det bör övervägas om sjukpenning skall kunna användas som legal kompensation

för inkomstbortfall även vid avbrott i arbete av annat skäl än egen sjukdom,

t. ex. vid avbrott i arbete för att ta vård om en sjuk familjemedlem.

Frågan om hemmafruars rätt till sjukpenning är otillfredsställande löst. En förbättring

skulle kunna åstadkommas genom införande av rätt till återbäring för

vissa hemhjälpskostnader.

För rätt till sjukpenning under längre tid än en vecka krävs att rätten till sjukpenning

styrkts med läkarintyg. Med hänvisning bl. a. till den bristande tillgången

på läkare och svårigheterna att ange huruvida patienternas arbetsförmåga är nedsatt

i betydande grad bör utredas om läkarna kan befrias från plikten att avge

intyg »om förhållanden som ofta ligger utanför deras möjligheter till realistisk

bedömning».

Inom den allmänna pensioneringen bör en vidgad rätt till förtidspension utredas

dels i fall där en viss restarbetsförmåga föreligger men där möjligheter att i

realiteten utnyttja denna och därigenom bereda sig arbetsinkomst saknas, dels i fall

där äldre personer ramlat ur produktionslivet utan möjlighet att slussas tillbaka

igen.

En annan aktuell fråga på pensionsområdet är frågan om lägre pensionsålder

för personer med vissa yrken.

Ett införande av ytterligare arbetsmark nadsmässigt betonade moment i pensionsdelegationernas

bedömningsbild kan påfordra en förändring av delegationernas

sammansättning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 74 år 1969

3

Förmånsrätten vid rehabilitering är otillräcklig, splittrad och svåröverskådlig

för den enskilde. Försäkringen är formellt bunden på sätt som inte sällan ger

negativ effekt på den enskildes benägenhet att underkasta sig rehabiliteringsförsök.

Den praxis som utvecklats för rätt till sjukpenning vid arbetsvärd kommer ofta

i motsatsförhållande till arbetsvärdens syfte och måste te sig obegriplig för den

som råkat hamna på fel sida om förmånsgränsen. Motionärerna efterlyser en generell

rätt inom den allmänna försäkringen till ekonomiskt stöd vid rehabilitering.

En sådan rätt bör beviljas med rehabiliteringsbehov och rehabiliteringsbetingelser

som utgångspunkt och inte som nu med tidigare arbete och inkomst som mätvärde.

En utväg att reglera förmånsrätten vid skyddad sysselsättning, så att den på ett

smidigare sätt än nu ger lämpligt avpassad utfyllnad till arbetsinkomsten, bör samtidigt

prövas.

Även förebyggande rehabilitering och rehabilitering på övervägande social indikation

bör kunna inrymmas inom den allmänna försäkringen. Försäkringen skall

dock inte engageras i rent arbetsmarknadspolitiskt betingade åtgärder.

Rehabiliteringsförsök, även sådana som påkallas till följd av försäkringskassornas

uppspårande verksamhet, kan i vissa fall förhindras eller försvåras av att

den sjuke inte kan bära den kostnad eller andel av kostnaden som åtgärderna

medför. Försäkringens möjligheter att i vidgad omfattning bestrida direkta och

indirekta kostnader under rehabilitering bör därför innefattas i bedömningen.

Avslutningsvis anför motionärerna:

Som anförts i det föregående pågår visst utredningsarbete i anknytning till frågor

i lagen om allmän försäkring. Utredningsuppdrag finns hos 1961 års sjukförsäkringsutredning,

pensionsförsäkringskommittén, RAF A-utredningen, familjepolitiska

kommittén samt som särskilt uppdrag beträffande förtida uttag av pension m. m.

hos riksförsäkringsverket. Samtliga dessa utredningsuppdrag — med undantag för

RAFA-utredningen — arbetar dock med lösningar inom lagens nuvarande ram.

Det är enligt vår mening angeläget att nu gå vidare och utifrån vunna erfarenheter

av den allmänna försäkringen forma den så att den alltfort kan ingå som ett

verksamt instrument i jämlikhets- och trygghetspolitiken i 1970-talets samhälle.

För detta fordras översiktliga överväganden och behov av allsidig utredning.

Remissyttrandena

Flertalet remissinstanser anser att frågan om en allmän översyn av försäkringslagen

är för tidigt väckt. De menar att resultatet av pågående utredningsarbete

helt eller delvis bör avvaktas, innan en ny utredning tillkallas. Till dessa instanser

hör riksförsäkringsverket, socialstyrelsen, SAF, LO och TCO. SACO känner inte

heller något behov av en utredning men vill å andra sidan inte motsätta sig att

en sådan kommer till stånd. Arbetsmarknadsstyrelsen och Försäkringskasseförbundet

delar däremot motionärernas synpunkter att det är angeläget med en översyn

av lagen om allmän försäkring med sikte på de behov och omständigheter som

man har att beakta i ett längre tidsperspektiv.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 sand. 2 avd. Nr 74

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 74 år 1969

Riksförsäkringsverket uppehåller sig till en början vid den allmänna målsättning

som motionärerna ställer upp för den ifrågasatta översynen. Verket anför i anslutning

härtill:

Det moderna samhällets snabba utveckling medför å ena sidan ökade krav på

utvidgningar av det sociala trygghetssystemet och ställer å andra sidan alltmer

effektiva tekniska hjälpmedel till förfogande för systemets administration. Detta

bör självfallet föranleda att lagstiftningen på detta område fortlöpande ses över.

Sådana mera omfattande utredningar som motionärerna avser bör sikta till att

reglerna för närbesläktade förmåner på området för social trygghet såvitt möjligt

samordnas och i samband därmed förenklas. Det är viktigt att en sådan samordning

och förenkling kommer till stånd inte bara inom varje nu existerande trygghetsgren

för sig utan inom en vidare ram. Från dessa synpunkter kan det ifrågasättas

om inte motionärernas i och för sig vida målsättning ändå är för begränsad.

Visserligen talar mycket för att de fördelar, som motionärerna vill uppnå i fråga

om tillgång till hälso- och sjukvård, rehabilitering i detta uttrycks skiftande aspekter,

samt åtgärder av mer eller mindre arbetsmarknadspolitisk natur, lämpligast kan

inrymmas inom den allmänna försäkringen, men man kan inte utgå från att detta

i alla avseenden kommer att framstå som det mest eftersträvansvärda på längre

sikt. Som påpekas i motionerna arbetar flera kommittéer och andra organ för

närvarande med utredningar om reformer inom den allmänna försäkringen. Samtidigt

pågår utredningar om en förbättrad arbetslöshetsförsäkring och om materiella

och administrativa reformer inom andra sociala trygghetsgrenar. Viktiga resultat

av utredningsarbetet kan förväntas föreligga inom en snar framtid. Enligt verkets

mening bör åtminstone några av dessa resultat avvaktas innan ståndpunkt tas till

utformningen av direktiv för en mera sammanfattande utredning om trygghetssystemets

framtida organisation.

I fortsättningen av yttrandet kommenterar riksförsäkringsverket en del av de i

motionerna exemplifierade konkreta utredningspunkterna. Verket anför bl. a. följande.

Frågan om sjukpenningens beskattning har aktualiserats i olika sammanhang,

senast i propositionen 1966: 113 med förslag om förbättrad sjukpenningförsäkring.

I propositionen anförde föredragande departementschefen att han hade för avsikt

att pröva frågan om sjukpenningens beskattning i annat sammanhang. Frågan är

alltså beroende på Kungl. Maj ds prövning.

Klassplaceringssystemet inom sjukförsäkringen har betydande fördelar, främst

därigenom att det möjliggör en snabb utbetalning av sjukpenningen utan närmare

utredning om inkomstförhållandena vid tidpunkten för sjukdomsfallet. En ändring

på förmånssidan förutsätter en omprövning även av avgiftssystemet. Denna fråga

ingår i den på Kungl. Maj ds prövning beroende större frågan om finansieringen

av socialförsäkringen i allmänhet, som i sin tur har samband med en allmän

skattereform. Vissa möjligheter till en bättre samstämmighet mellan klassplacering

och det aktuella inkomstläget finns. Verket har tillstyrkt viss ändring i sådant avseende

i ett annat motionsärende vid årets riksdag (se 2LU 1969: 48).

I anslutning till förslaget om utsträckande av förmånsrätten inom sjukförsäkringen

till allmänt hälsovårdande och sjukdomsförebyggande åtgärder m. m. erinrar

verket om att vissa av dessa frågor, bl. a. frågan om ersättning för före
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 74 år 1969

5

tagshälsovård, redan är under övervägande av 1961 års sjukförsäkringsutredning.

Motionärernas förslag att lätta på plikten att förete läkarintyg föranleder riksförsäkringsverket

att framhålla att läkare enligt föreskriven blankett har att ange

i vilken omfattning den sjuke bedöms böra avhålla sig från arbete. Denna bedömning,

som har karaktären av ett rådgivande uttalande, kan enligt verkets mening

knappast avvaras när fråga är om relativt snabbt övergående sjukdomsfall. Vid

upprepade eller längre sjukskrivningar gör försäkringskassan rutinmässigt särskilda

utredningar och kräver därvid ofta mera omfattande läkarundersökning utan att

påfordra något bestämt uttalande av läkaren rörande frågan i vilken grad arbetsförmågan

kan anses vara nedsatt.

Motionärernas utredningsönskemål om vidgade möjligheter till förtidspension är

redan tillgodosett genom det i januari i år åt riksförsäkringsverket lämnade utredningsuppdraget

i ämnet. Frågan om lägre pensionsålder för vissa yrkesgrupper har,

framhåller verket, redan prövats av riksdagen i år i anslutning till utlåtande

2LU 1969: 20. I detta utlåtande uttalade utskottet att en differentierad pensionsålder

i lagstiftningen i princip inte borde grundas på yrkestillhörigheten.

När det gäller rehabiliteringsfrågorna instämmer verket i stort med motionärerna

då de bedömer nuvarande ersättningsregler som splittrade och svåröverskådliga

för den enskilde, och verket anser i likhet med motionärerna att reglerna

är i behov av en översyn. En sådan översyn bör dock inte bindas vid den förutsättningen

att den allmänna försäkringen skall bidra till finansieringen av ekonomiskt

stöd vid rehabilitering i alla dess former. Utredningen bör enligt verkets mening

vara förutsättningslös och ha till huvudsakligt ändamål att harmonisera och förenkla

nu tillämpade regler och utarbeta förslag till en såvitt möjligt enhetlig administration

och finansiering. I detta sammanhang tillfogar verket att verket och

arbetsmarknadsstyrelsen den 17 december 1968 i gemensam skrivelse till Kungl.

Maj:t föreslagit vissa ändringar i lagen om allmän försäkring och arbetsmarknadskungörelsen

med syfte att uppnå en mera rationell form för reglering av det

ekonomiska stödet åt handikappade under tid för rehabilitering i form av arbetsvärd.

När det gäller ersättningen vid skyddad sysselsättning pågår en statlig utredning

om enhetlig lönesättning vid de skyddade verkstäderna.

Socialstyrelsen pekar i sitt yttrande på två i motionerna nämnda frågor som i

och för sig är värda att penetrera ytterligare. Den ena gäller de inadvertenser som

lätt kan uppstå i skarven mellan olika regleringsområden, exempelvis mellan sjukvård

och arbetsvärd. Den andra gäller rätten till sjukpenning då familjemedlem

stannar hemma från sitt yrkesarbete för att tillfälligt vårda en sjuk anförvant.

Styrelsen understryker att det redan pågår ett omfattande utredningsarbete med

anknytning till frågor i lagen om allmän försäkring och föreslår att motionerna

överlämnas till någon av befintliga utredningar för beaktande.

SAF anser det tveksamt om man bör tillsätta en ny långsiktig utredning utan

att först avvakta resultatet av åtminstone en del av det pågående utredningsarbetet.

Skulle likväl en sådan utredning komma till stånd bör vissa synpunkter beaktas

då direktiven utformas. Föreningen nämner därvid frågan om rationalisering

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 74 år 1969

och besparing inom administrationen av såväl den allmänna pensioneringen och

sjukförsäkringen som yrkesskadeförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Uppdelningen

inom pensionssystemet på en folkpensionsdel och en ATP-del kommer

enligt föreningen att te sig alltmer irrationell och i behov av översyn. Vidgade

möjligheter att lämna ersättning för förebyggande företagshälsovård inom sjukförsäkringen

bör prövas. Likaså bör den allmänna försäkringens finansiering ses

över, varvid ett tidigare förslag om införande av en enhetlig socialförsäkringsavgift

bör tas upp till förnyad prövning.

LO framhåller att de utredningar som nu arbetar på den allmänna försäkringens

område bör få slutföra sina uppdrag, innan ett nytt och övergripande utredningsarbete

påbörjas. LO framhåller dock att behov föreligger på olika områden att

förbättra försäkringsförmånerna, t. ex. höjning av kompensationsnivån inom yrkesskade-

och sjukförsäkringarna samt standardsäkring av förmånerna till försäkrade

som invalidiserats. Förbättringarna måste dock avvägas gentemot andra angelägna

behov av trygghetsskapande åtgärder. Detta behov bör analyseras, en uppgift som

enligt LO:s mening kan tilldelas en utredning av det slag som föreslås i motionerna.

Vid en sådan analys bör särskilt tillses att det sociala skyddssystemets olika anordningar

utformas så att de i gränsfallen täcker varandra och att den enskilde

individen inte hamnar i ett tomrum mellan dem. Som exempel på ytterligare behov

av anpassning av socialförsäkringssystemet till samhällsutvecklingen nämner

LO att vissa förmåner är mer könsbundna än anknutna till det faktiska behovet.

Vidare slår sjukförsäkringen mycket ojämnt för deltidsanställda vid fall av kortvarig

sjukdom.

TCO instämmer i motionärernas uttalande att samhällets snabba förändring påverkar

betingelserna för trygghetspolitiken. För att den allmänna försäkringen skall

kunna täcka de behov som uppstår är det därför nödvändigt med en kontinuerlig

anpassning. För närvarande pågår utredningsverksamhet i olika sammanhang med

anknytning till frågor i lagen om allmän försäkring. Enligt TCO:s mening är det

av vikt att dessa utredningar slutför sitt arbete i enlighet med sina direktiv. Då

så har skett framstår det som angeläget att en allmän översyn av hela socialförsäkringssystemet

kommer till stånd, varvid även överväganden om förändringar och

utvidgningar av vissa av försäkringens grundprinciper kan komma att bli aktuella.

SACO framhåller — utan att närmare kommentera motionerna — att SACO

inte känner något behov av en allmän översyn av försäkringslagen men inte heller

ser något skäl att motsätta sig att en sådan kommer till stånd.

Arbetsmarknadsstyrelsen delar motionärernas synpunkter att det är angeläget

med en översyn av lagen om allmän försäkring och att det därvid bör utredas om

ramen för försäkringens funktionsområde kan vidgas på vissa punkter.

När det gäller de i motionerna angivna exemplen på överväganden, som föreslås

ingå i utredningen, begränsar styrelsen yttrandet till dem som berör styrelsens

verksamhetsområde.

Sålunda framhåller styrelsen att systematisk hälsokontroll och sjukdomsförebyggande

åtgärder i många fall skulle förhindra uppkomst av handikapp eller bi
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 74 år 1969

7

dra till att handikapp spåras så tidigt att god arbetsförmåga kan återvinnas genom

en på arbetslivet inriktad rehabilitering. Styrelsen anser det därför angeläget att

ersättning för utgifter för hälsokontroll och sjukdomsförebyggande åtgärder inryms

i förmånsrätten för att stimulera till ökad omfattning av dessa åtgärder.

Vidare understryker styrelsen värdet av att frågan om vidgad pensionsrätt för

äldre friställda personer, som inte kan återgå i arbete, blir föremål för utredning.

Därvid bör också prövas om pensionsdelegationerna skall förstärkas med representanter

för arbetsmarknaden.

Styrelsen erinrar även om den ovan under riksförsäkringsverket berörda skrivelsen

till Kungl. Maj:t den 17 december 1968. Skrivelsen är resultatet av förhandlingar

mellan styrelsen och verket om försäkringstagares förmånsrätt under

tid då rehabilitering pågår. De båda verken har olika uppfattning om finansieringsfrågan,

varför arbetsmarknadsstyrelsen har kompletterat framställningen med en

egen skrivelse den 19 december 1968.

Styrelsen erinrar avslutningsvis om att det pågår utredning beträffande lönesättning

för arbete vid skyddad verkstad. När lönefrågan lösts bör det ske en översyn

av den försäkrades förmånsrätt vid anställning på skyddad arbetsplats.

Försäkringskasseförbundet betonar inledningsvis att den allmänna försäkringen,

alltsedan sjukförsäkringens tillkomst 1955, varit föremål för förändring och utbyggnad.

Utvecklingen har varit dynamisk och har hållit minst samma takt som

samhällsutvecklingen i övrigt. Försäkringssystemet har därigenom i fråga om sin

försäkringsmässiga effekt kunnat i allt väsentligt motsvara de stegrade förväntningarna

från de försäkrades sida och fylla sin funktion som ett av de viktigaste

instrumenten för genomförandet av generellt trygghetsskapande åtgärder i samhället.

Försäkringen har samtidigt varit en allt viktigare kanal för inkomstöverföringar

via statsbudget och arbetsgivarbidrag till grupper och personer med särskilt

behov av försörjningsstöd. Förbundet fortsätter:

Om försäkringen framdeles skall fylla sin roll lika väl som den gör nu eller

bättre måste försäkringssystemet även i fortsättningen byggas ut och vidareutvecklas

minst i samma takt som förut. Det finns ingenting som tyder på att föränderligheten

i samhället skulle bli mindre under 1970-talet än vad den har varit hittills.

Snarast tyder tecknen på en accelererande omvandling av sådan natur som ökar

behovet och vikten av trygghetsskapande åtgärder inom en försäkrings ram. Det

finns också som förut ett ständigt tryck på utvidgning av försäkringens område,

så att den skall kunna täcka mera än förut. Nya behov anmäler sig. Impulser till

förbättringar och förändringar på socialförsäkringsområdet kommer inte att saknas

i framtiden.

Svårigheten ligger då i att styra samman en utveckling på så vitt skilda impulser

till en konsekvent utveckling inom linjerna för uppsatta mål för socialförsäkringssystemet.

Därför behövs det också en periodisk, översiktlig och allmän översyn,

som inbegriper en omprövning också av den tidigare angivna långsiktiga målsättningen.

Som exempel på avsnitt där översyn av nuvarande regler bör ske framhåller

förbundet förhållandet mellan sjukpenning och inkomst, vilket bör studeras med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 74 år 1969

avseende på kompensationsgraden och på var lägsta sjukpenning bör ligga. Övergång

till beskattad sjukpenning nämns också liksom principen för och storleken av

barntillägget till sjukpenning. En utjämning mellan de försäkrades läkarvårdskostnader,

vilka för närvarande varierar mellan olika platser i landet, mellan olika specialiteter

och mellan olika läkare, efterlyses. På pensionssidan aktualiserar förbundet

frågan hur man med hänsyn till å ena sidan hårt arbete i vissa fall och ökad

livslängd och bibehållen vitalitet i andra skall öka möjligheterna till förtida respektive

uppskjutet uttag av pension och göra sådana uttag fördelaktigare än nu. Vidare

föreslår förbundet en omprövning av nuvarande regel att de båda kontrahenterna

i ett äktenskap var för sig skall ha mindre pension än en ensamstående. En

närbesläktad fråga gäller familjepension till män som blivit änklingar. Reglerna

för invaliditetstillägg och invaliditetsersättning har varit utsatta för mycken kritik

och bör ses över. Detsamma gäller reglerna för utgivande av kommunala bostadstillägg.

En sådan översyn bör sikta till en utjämning av förmånerna mellan olika

kommuner och en förenkling av reglerna. Inskränkning av möjligheterna till undantagande

från tilläggspensioneringen bör också prövas. Nuvarande regler om

rehabilitering täcker inte på ett tillfredsställande sätt de behov som föreligger. Detta

beror inte bara på att reglerna är för restriktiva utan även på att de inte kan

tillräckligt smidigt anpassas till individuella situationer och behov. En översyn

bör kunna åstadkomma ökad effektivitet. Förbundet aktualiserar också frågan om

en hela befolkningen omfattande grupplivförsäkring, varigenom ett obligatoriskt

grundskydd för täckande av kostnaderna vid dödsfall kan tillskapas. Som ytterligare

exempel på konkreta utredningsobjekt nämner förbundet till sist yrkesskadeförsäkringens

ställning till den allmänna försäkringen.

Sammantagna är de ovan redovisade exemplen på olika önskemål om reformer

inom den nuvarande försäkringens ram betydelsefulla nog att motivera en allmän

omprövning av de nuvarande reglerna. Till dessa önskemål kommer det långsiktiga

reformprogram, som motionärerna skisserar och som ur de försäkrades synpunkt

i sig självt är väsentligt mera angeläget. I anslutning till detta program anför förbundet

under följande tre rubriker åtskilliga synpunkter på frågan om en utvidgad

målsättning för den allmänna försäkringen:

1 Behovet av försörjningstrygghet

För närvarande är försäkringens funktion i vitala avseenden styrd av medicinska

grundbegrepp med lång traditionsbakgrund, sjukförsäkringens sjukdomsbegrepp

och pensioneringens invaliditetsbegrepp. Det öppnar ett intressant perspektiv att

som motionärerna tänker sig i fortsättningen avlägsna sig från eller kanske helt

överge dessa begrepp och i stället utgå från behovet av försörjningstrygghet såsom

sådant. Även om tanken inte är ny har senare tids debatt gett den en helt ny näring.

Det får nu inte längre vara fråga om att reglera om inom det gamla utan att dra

ut på helt nya områden för att trygga nya behov som anmälts och för att främja

och utveckla vad man börjar kalla för bättre jämlikhet mellan olika grupper av

medborgare. Sjukpenning vid barntillsyn är bara ett litet i motionen anfört exempel

på vad sjukpenning skulle kunna användas till. Men frågan kan utvidgas till

att gälla betald ledighet för åtskilliga andra seriösa ändamål.

I det längre tidsperspektivet får frågan om samordning inom socialförsäkringen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 74 år 1969

9

samt om en ökad samstämmighet mellan den och andra delar av det totala trygghetssystemet

en helt ny aktualitet. Modern ADB-teknik i förening med en vidgad

funktionsram kan tänkas öppna helt nya framkomstvägar för detta.

2 Grundtrygghet vid olika slag av rehabilitering

En frigörelse från nuvarande sjukdoms- och invaliditetsbegrepp öppnar väg för

att i fortsättningen införa en sådan generell grundtrygghet vid rehabilitering som

logiskt ansluter sig till försäkringen i övrigt utan att ha nuvarande allvarliga begränsningar

som strider mot syftet med förmånerna. Med de förändringar i närings-

och arbetsliv som framtiden av allt att döma för med sig och som kommer

att påtagligt beröra allt flera människors förhållanden ter sig frågan om en försäkringsmässigt

reglerad grundtrygghet vid rehabilitering, yrkesutbildning, yrkesvidareutbildning

eller omskolning som en av de mest angelägna frågorna att behandla

vid en dylik översyn.

Ändringar i pensioneringen drivs fram av strukturrationalisering och övriga förändringar

i arbets- och näringsliv. Trenden tyder på en accelererande takt och

strukturrationaliseringen för redan i dag med sig att den unga generationen får vara

beredd på att byta yrke flera gånger i sitt liv med därav följande upprepad yrkesutbildning

och omskolning.

Kraven på samordnad försörjningstrygghet vid rehabilitering kommer således att

tillväxa i styrka och gränsen för vad som skulle kunna vara försäkringens naturliga

funktionsområde kommer att sträckas in emot eller in i den egentliga reguljära

vuxenutbildningens arbetsfält.

Med det finansieringssystem försäkringen har bär arbetsgivarna, dvs. produktionen,

näringslivet, avgiftsvägen en stor del av kostnaderna. Det kan mot den bakgrunden

inte strida mot accepterade principer att ta arbetsgivaravgifterna i anspråk

för ett vidgat försäkringsengagemang på rehabiliteringsområdet. Särskilt inte om

huvudmotivet för en sådan utbyggnad ligger i den fortskridande förändring i näringslivet

som ju bara har till syfte att öka dess effektivitet och bärighet.

3 Utvidgning av förtidspensioneringen

På pensionssidan sammanfaller motionens syfte med de tankar som ligger bakom

LO:s skrivelse till socialministern om att utvidga förtidspensioneringens funktionsområde.

Det förefaller vara helt följdriktigt att klara försörjningstrygghetens problem

för nya grupper av medborgare genom att utvidga nuvarande invaliditetsbegrepp

med sociala och arbetsmarknadsmässiga pensionsindikationer. Detta bör

kunna leda till rättvisare resultat även för de slags fall som man avser att innefatta

inom nuvarande rättsregler men där praxis leder till för snäv begränsning.

Särskilt för den äldre arbetskraftens del såväl inom industrin som inom jordbruket

kan man om nuvarande tendenser står sig emotse ett växande behov av ett

sådant pensionssystem, som kan begränsa antalet personer som riskerar ekonomisk

utarmning och som för närvarande med större eller mindre tvång förflyttas och omskolas.

Det är både ur människans och samhällets synpunkt nödvändigt att det finns en

sådan trygghetsgaranti om strukturrationaliseringen skall kunna fortsätta med nuvarande

eller måhända framdeles ökad takt. Samtidigt ter det sig lika rimligt som

angeläget att som första åtgärd utvidga pensionsgrunden inom förtidspensioneringen

för att utröna hur långt man den vägen kan lösa även frågan om sänkt pensionsålder

för personer med vissa påfrestande yrken.

Med det anförda instämmer förbundet oreserverat i motionärernas krav på en

utredning och allmän översyn av lagen om allmän försäkring med sikte på de behov

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 74 år 1969

och omständigheter som man har att beakta i det längre tidsperspektivet. I likhet

med motionärerna finner förbundet också att försäkringssystemets och försäkringsadministrationens

möjligheter är långt ifrån uttömda och att det även från den utgångspunkten

ter sig följdriktigt att pröva inte bara vad som kan förbättras inom

ramen för nuvarande försäkring utan också vad man kan ytterligare vinna genom

en vidgning av ramen för försäkringens funktion.

Utskottet

I förevarande motioner hemställs om en allmän översyn av lagen om allmän

försäkring. Ändamålet med en sådan översyn skulle vara att pröva hur man kan

vidga ramen för försäkringens funktion i trygghetssystemet. Prövningen skulle inte

endast ta sikte på de försäkringsbehov som redan inryms i lagen utan även mot

bakgrund av ett rationellt utnyttjande av försäkringssystemets och försäkringsadministrationens

potentiella möjligheter avse andra och nya behov. Motionärerna

anger en rad exempel på överväganden som lämpligen bör ingå i översynen. Bland

dem som knyter an till gällande försäkring märks en bättre anpassning av sjukpenningen

till det faktiska inkomstbortfallet vid inträffad sjukdom samt vidgade

möjligheter för personer med en viss restarbetsförmåga och äldre arbetskraft att

erhålla förtidspension. Som exempel på nya behov som skulle kunna tillgodoses

inom den allmänna försäkringen nämns bl. a. ersättning vid sjukdom för hemhjälp

och andra vårdkostnader i hemmet, ersättning från sjukförsäkringen vid avbrott

i arbete av annat skäl än egen sjukdom samt generell rätt till ekonomiskt stöd från

den allmänna försäkringen vid rehabilitering, även förebyggande rehabilitering och

rehabilitering på övervägande social indikation.

Lagen om allmän försäkring tillkom år 1962. Den bygger på 1946 års lag om

folkpensionering, 1947 års lag om allmän sjukförsäkring, 1954 års lag om moderskapshjälp

samt 1959 års lag om försäkring för allmän tilläggspension. Redan

före allmänna försäkringslagens tillkomst hade en mångfald mer eller mindre genomgripande

förändringar genomförts i dessa lagar. Ytterligare betydelsefulla ändringar

gjordes vid allmänna försäkringslagens antagande. Sedan dess har lagen

årligen varit föremål för ändringar och kompletteringar med sikte på en kontinuerlig

anpassning av lagens innehåll till samhällsutvecklingen. Flera viktiga förbättringar

för de försäkrade har därvid genomförts. Utskottet vill peka på att sjukpenningen

höjts inom sjukförsäkringen och att bestämmelserna om karensdagar

avskaffats i normalfall. Läkemedelsförmånerna har förbättrats. Folkpensionernas

storlek har successivt ökat och genom tillkomsten av pensionstillskott gjorts i viss

utsträckning standardsäkrade. En särskild höjning har gjorts av invaliditetstillägg

och invaliditetsersättningar. För svårt handikappade barn har en ny förmån införts.

Utlänningarnas ställning inom försäkringen har förbättrats. Genom dessa reformer

har försäkringssystemet, såsom försäkringskasseförbundet framhåller i sitt remissyttrande,

i fråga om sin försäkringsmässiga effekt i allt väsentligt kunnat motsvara

de stegrade förväntningarna från de försäkrades sida.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 74 år 1969

11

Om försäkringen även i framtiden skall kunna fylla sin funktion som ett av

de viktigaste instrumenten för genomförandet av generella trygghetsskapande åtgärder,

är det nödvändigt att den kontinuerligt anpassas till den fortsatta utvecklingen

i samhället. En sådan anpassning kan ta sikte på förbättringar inom den

nuvarande lagstiftningens ram men kan också, som motionärerna och en del av

remissinstanserna understryker, inriktas på att utvidga, samordna och förenkla

reglerna för närbesläktade förmåner på området för social trygghet. Såväl regering

som riksdag har alltsedan den allmänna försäkringslagens tillkomst varit medvetna

om dessa förhållanden. Sålunda uttalades vid lagens tillkomst att slutligt ställningstagande

på vissa punkter, bl. a. familjepensioneringen, borde föregås av ytterligare

utredning. Redan samma år som lagen antogs tillkallades pensionsförsäkringskommittén

för att verkställa denna utredning. Genom regeringens och riksdagens initiativ

har därefter igångsatts ett omfattande utredningsarbete på den allmänna försäkringens

område eller områden som nära berör detta. En del av utredningsarbetet

är slutfört och har redan lagts till grund för beslutade reformer eller bearbetas i

Kungl. Maj:ts kansli med sikte på förslag till nästa års riksdag. Annat utredningsarbete

pågår alltjämt med skiftande planer för tidpunkten för förslagens avlämnande.

Det pågående arbetet med översyn av den allmänna försäkringslagen och närliggande

reglering på det sociala trygghetsfältet kan i stora drag sammanfattas

enligt följande. Förslag har i höst lagts fram om ändringar av sjukvårdsförmånerna

inom sjukförsäkringen m. m. Förslag avses skola föreläggas nästa års vårriksdag

om bl. a. förbättrad förtidspensionering, om likställighet mellan man och kvinna

inom sjukpenningförsäkringen, om ändringar i sjukvårdslagstiftningen samt om

samordning av sjukförsäkringen och förmåner från arbetsmarknadsmyndigheterna

under tid för rehabilitering i form av arbetsvärd. Utredningsarbete pågår på sjukförsäkringssidan

hos 1961 års sjukförsäkringsutredning, 1967 års folktandvårdsutredning

samt riksförsäkringsverket och socialstyrelsen. Arbetet berör bl. a. förebyggande

vård, företagshälsovård, sjukförsäkringens regler om s. k. merprestationer

och resekostnader, sjukvårdskostnadernas finansiering och betydelse för den enskilde

och samhället, folktandvårdens organisation mot bakgrunden av frågan om

tandvårdsförsäkring samt socialförsäkringens organisation. På pensionssidan pågår

utredningsarbete inom pensionsförsäkringskommittén och riksförsäkringsverket.

Frågor som behandlas är bl. a. likställighet mellan män och kvinnor inom pensioneringen,

varvid änke- och barnpensioneringen berörs liksom frågan om änklingspension,

övergångsänkornas pensionsfråga, allmän begravningsförsäkring samt invaliditetstilläggen

och invaliditetsersättningarna. På områden utanför den allmänna

försäkringen men med angränsande utredningsuppgifter märks familjepolitiska

kommittén, som skall utreda frågan om vårdnadsbidrag och annat stöd åt barnfamiljerna,

KSA-utredningen som sysslar med en allmän arbetslöshetsförsäkring

och socialutredningen som verkställer en förutsättningslös utredning av socialvårdens

målsättning och organisation. Utskottet har dessutom hos socialdepartementet

inhämtat att en utredning inom kort skall tillsättas med uppgift att pröva frågan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra lagutskottets utlåtande nr 74 år 1969

om sjukpenningens beskattning och i samband därmed frågan om kompensationsgraden

inom sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna. Vidare kommer frågan om en

utredning rörande sänkt pensionsålder att tas upp i anslutning till att propositionen

om förbättrad förtidspensionering läggs fram.

Av den lämnade sammanställningen framgår att en mängd av de konkreta utredningsuppgifter

som exemplifierats i motionerna och i en del av remissyttrandena

redan är föremål för utredning eller överväganden i Kungl. Maj:ts kansli.

Översikten ger också en god föreställning om den aktivitet som pågår att anpassa

socialförsäkringssystemet till samhällsutvecklingen. Det är sannolikt att man förr

eller senare tvingas till att såsom motionärerna önskar och en del remissinstanser

uttalat göra en samordnande översyn av hela systemet. Vid en sådan skulle den

framtida målsättningen för samhällets trygghetspolitik kunna tas upp till en bred

och allsidig bedömning. Enligt utskottets mening är emellertid tiden ännu inte

mogen för tillkallandet av en utredning med sådant uppdrag. Det pågående utredningsarbetet

bör åtminstone i mera väsentliga avseenden slutföras innan man

startar en ny med all sannolikhet omfattande och arbetskrävande översyn av hela

socialförsäkringslagstiftningen. Motionärernas utredningsönskemål bör därför enligt

utskottets mening inte i dagens läge föranleda någon åtgärd.

Med stöd av det anförda hemställer utskottet,

att motionerna 1:783 och 11:902 inte föranleder någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 13 november 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar

Dahlberg (s), Hubinette (m), Wanhainen (s), fru Grethe Lundblad (s), herr Axelson

(fp) och fröken Pehrsson (ep);

från andra kammaren: fröken Sandell (s)*, herr Svensson i Kungälv (s), fru

Skantz (s), herrar Ringaby (m)*, Nordberg (s), fru Fraenkel (fp), fru Håvik (s) och

herr Johansson i Skärstad (ep).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fröken Sandell (s), fru Skantz (s) och fru Håvik (s).

TRYCKERIBOLAGET IVAR HÄOGSTRÖM AB. STCKHOLM I8Ö9

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.