Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om införande av beskattning av sjukpenning och ersättning frän arbetslöshetskassa m. m. Andra lagutskottet har behandlat tre till lagutskott hänvisade motioner, nämligen 1) De likalydande motionerna 1:765 av herr Kaijser och 11:895 av herr Oskarson m. fl. angående beräkningen av pensionsgrundande inkomst.

1969-11-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:76, Utlåtande i anledning av motioner om införande av beskattning av sjukpenning och ersättning frän arbetslöshetskassa m. m. Andra lagutskottet har behandlat tre till lagutskott hänvisade motioner, nämligen 1) De likalydande motionerna 1:765 av herr Kaijser och 11:895 av herr Oskarson m. fl. angående beräkningen av pensionsgrundande inkomst.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 76 år 1969

1

Nr 76

Utlåtande i anledning av motioner om införande av beskattning av sjukpenning

och ersättning frän arbetslöshetskassa m. m.

Andra lagutskottet har behandlat tre till lagutskott hänvisade motioner, nämligen

1) De likalydande motionerna 1:765 av herr Kaijser och 11:895 av herr Oskarson

m. fl. angående beräkningen av pensionsgrundande inkomst. I motionerna yrkas

»att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa att förevarande motion överlämnas

till pensionsförsäkringskommittén för beaktande under dess fortsatta utredningsarbete».

2) Motionen 11:872 av herrar Fälldin och Ahlmark om ändrade regler för ersättning

från arbetslöshetsförsäkring samt sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna. I motionen

yrkas »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om prövning

och förslag rörande höjning av dagpenning från arbetslöshetsförsäkring och sjukpenning

från sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna och införande av beskattning

av desamma, allt i syfte att göra sjukpenning och dagpenning ATP-grundande och

öka deras värde för långtidsfallen».

Gällande bestämmelser

Beskattningsregler

Enligt 19 § kommunalskattelagen gäller skattefrihet för ersättning som på grund

av sjukförsäkring enligt lagen om allmän försäkring eller försäkring enligt lagen

om yrkesskadeförsäkring tillfaller den försäkrade. Vidare gäller skattefrihet för ersättning

som enligt annan författning utgår vid sjukdom i samband med olycksfall

i arbete eller militärtjänst. För dagpenning från allmän arbetslöshetskassa föreligger

ej heller skattskyldighet. För ersättning som utgår i form av pension eller livränta

gäller däremot skyldighet att erlägga skatt.

Inverkan av sjukdom och arbetslöshet vid beräkning av ATP

Rätten till ATP grundas på inkomst av förvärvsarbete, som försäkrad har i

åldern 16—65 år. För rätt till ATP i form av ålderspension förutsätts att pensionspoäng

tillgodoräknats den försäkrade för minst tre år. För full ålderspension krävs

enligt huvudregeln att den försäkrade tillgodoräknats pensionspoäng för minst 30 år

(trettioårsregeln). Trettioårsregeln tillämpas för dem som är födda år 1924 eller

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969, 9 saml. 2 avd. Nr 76

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 76 år 1969

senare. För försäkrade, som är födda under något av åren 1896—1914, krävs dock

endast 20 år för full pension (tjugoårsregeln). För dem som är födda under något

av aren 1915—1923 finns avtrappningsregler. Krävs för full pension exempelvis

20 ar och har den försäkrade pensionspoäng för ett mindre antal år, utgör pensionen

sa många tjugondelar av full pension som han har år med pensionspoäng.

Full ålderspension utgör i regel 60 % av produkten av basbeloppet och medeltalet

av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade. Har den försäkrade

tillgodoräknats pensionspoäng för mer än 15 år, beräknas pensionen på medeltalet

av de 15 högsta poängtalen (femtonårsregeln).

Trettioårsregeln och femtonårsregeln är förmånliga för den försäkrade, eftersom

en persons tid som förvärvsarbetande vanligen är betydligt längre än 30 år. Syftet

med reglerna ar bl. a. att bortfall av pensionspoäng eller minskning av poäng under

nagra år i allmänhet inte skall behöva påverka pensionens storlek. Med dessa regler

ansag man sig vid ATP-systemets tillkomst kunna undvara särskilda regler om

beräkning av pensionspoäng under år då den försäkrade drabbats av inkomstbortfall

på grund av t. ex. sjukdom eller arbetslöshet.

I viss mån annorlunda förhåller det sig för de personer, som berörs av övergangsreglerna

i 15 kap. 1 § AFL, i första hand för dem på vilka tjugoårsregeln

skall tillampas. Bortfall av pensionspoäng för ett år kan för dem betyda en minskning

av pensionen med en tjugondei, och ett år med låg inkomst kan dra ned underlaget

för pensionsberäkningen. För många i de äldre åldersgrupperna har femtonarsregeln

mgen betydelse, eftersom man vid beräkningen av genomsnittspoängen

maste ta med poängen under samtliga år, så snart antalet poängår inte överstiger

15 For att neutralisera inverkan i dessa fall av långvarig sjukdom eller arbetslöshet

har i 15 kap 2 § AFL uppställts vissa specialregler om förmånligare pensionsberaknmg.

Bestämmelserna omfattar försäkrade som under ett år uppburit sjukpenning

under minst 90 dagar eller dagpenning från arbetslöshetskassa under minst

60 dagar eller erhållit utbildningsbidrag eller omställningsbidrag under motsvarande

tid. Reglerna innebär att vid bestämmandet av det poängmedeltal som skall ligga

til grund för pensionen bortses från sådant år med nedsatt inkomst, om medelpoangen

därigenom höjs. Däremot skall året anses som poängår vid tillämpningen

av bestämmelserna om antalet poängår som fordras för full pension. Denna metod

att beräkna pension får för en försäkrad tillämpas under högst tre år.

Livräntor inom yrkesskadeförsäkringen

Yrkesskada som medför nedsättning av arbetsförmågan med minst 10 % grundar

rätt till livränta. Denna beräknas på ett ersättningsunderlag som i allmänhet är

ägre än arbetsförtjänsten. Ersättningsunderlaget är f. n. maximerat till 21 750 kr.

och den högsta livräntan utgör vid full invaliditet 11/12 härav. Livräntans storlek i

de individuella fallen är beroende på graden av invaliditeten. Livränta utgår i princip

under den försäkrades livstid. Efter 67 års ålder blir livräntan 75 % av vad

som tidigare utgått. Yrkesskadelivräntan är samordnad med pensionsförmån från

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 76 år 1969

den allmänna försäkringen. Pensionen minskas i princip med tre fjärdedelar av

det belopp som utgår i livränta. Om den försäkrade varit invalidiserad till följd

av yrkesskada redan innan han började intjäna de pensionspoäng som ligger till

grund för ATP sker dock ingen samordning gentemot ATP, som alltså inte reduceras

i sådana fall. Samordningen gäller inte heller i vissa fall då en försäkrad med

partiell förtidspension drabbas av yrkesskada efter den tidpunkt från vilken pension

utgår. En försäkrad med partiell förtidspension, som får sin restarbetsförmåga

nedsatt till följd av yrkesskada, får salunda behålla sin förtidspension ograverad vid

sidan om yrkesskadelivräntan under förutsättning att den ökade invaliditeten ej

medför högre partiell förtidspension eller hel sådan.

Tidigare riksdagsbehandling

Beträffande frågans behandling före år 1968 hänvisas till 2LU 1968:65.

Vid fjolårets riksdag väcktes en motion av samma innehåll som motionen 11:872.

Andra lagutskottet behandlade motionen i sitt utlåtande 1968:65. Utskottet redovisade

innehållet i dels femtonars- och trettioårsreglerna, dels bestämmelserna om

förmånligare pensionsberäkning för försäkrade som är sjuka eller arbetslösa lång

tid och inte kan tillgodogöra sig fördelarna av de förutnämnda reglerna. Utskottet

konstaterade med hänvisning till reglerna att motionärernas förslag mycket sällan

skulle medföra att de försäkrade kom i bättre läge vid ATP-beräkningen och anförde

slutligen:

o grund av vad utskottet sålunda anfört synes för flertalet försäkrade icke

några väsentliga fördelar vara att vinna om sjukpenning och dagpenning görs beskattningsbara.

Därtill kommer, att det för närvarande föreligger administrativa

skäl som talar mot en så väsentlig omläggning av systemet som motionärerna förordar.

Det sagda hindrar dock inte att det kan finnas anledning att, när de administrativa

förutsättningarna bedöms föreligga, frågan upptas till prövning. Såsom

bl. a. framgår av uttalande av chefen för socialdepartementet i samband med

1966 års sjukförsäkringsreform har Kungl. Maj:t sin uppmärksamhet riktad på

frågan. Något riksdagens initiativ i anledning av motionen är inte erforderligt.

Utlåtandet godkändes av riksdagen.

Utskottet

I motionen 11:872 yrkas, att sjukpenningen från den allmänna sjukförsäkringen

och från yrkesskadeförsäkringen samt dagpenningen från arbetslöshetsförsäkringen

höjs och görs skattepliktig. Motionärerna vill med sitt förslag uppnå, att förmånernas

värde ökar för dem som lång tid är sjuka eller arbetslösa. De vill också

förbättra dessas ställning inom ATP-systemet genom att ersättningarna från de

berörda socialförsäkringarna blir pensionsgrundande.

Även i motionerna 1:765 och 11:895 pläderar man för förmånligare pensionsberäkning

för sådana som drabbas av lång tids sjukdom under den yrkesaktiva

tiden. Därjämte önskar dessa motionärer att man skall pröva frågan om ATP
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 76 år 1969

beräkning för dem som har yrkesskadelivränta men kvarstår i förvärvslivet. I motionerna

yrkas att motionerna skall överlämnas till pensionsförsäkringskommittén.

Chefen för socialdepartementet har för en tid sedan uppgivit att en utredning

skall tillsättas om inordnande av sjukpenningen i skattesystemet. Det kan förutsättas

att även andra skattefria socialförsäkringsförmåner såsom ersättning från

arbetslöshetsförsäkringen kommer att aktualiseras under utredningsarbetet. Motionen

11:872 kommer härigenom att bli tillgodosedd. Det aviserade utredningsarbetet,

som också skall beröra yrkesskadeförsäkringen, får uppenbarligen betydelse

för de problem som tas upp i motionerna 1:765 och 11:895. Det kan därför

inte anses lämpligt att dessa motioner överlämnas till pensionsförsäkringskommittén.

Med hänsyn till det anförda synes det inte heller beträffande dessa motioner

erforderligt med någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer,

att följande motioner, nämligen

a) 1:765 och 11:895 samt

b) 11:872,

inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 november 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Hiibinette

(m), Wanhainen (s), Österdahl (fp), Andreasson (ep) och fru Grethe Lundblad

(s);

från andra kammaren: herr Lundberg (s), fröken Sandell (s), herr Svensson

i Kungälv (s), fru Skantz (s), fru Nilsson (ep), fru Fnenkel (fp), herr Åkerlind (m)

och fru Håvik (s).

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1969

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.