Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om sabbatsår. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1: 224 av herr Dahlén m. fl. samt II: 260 av fru Nettelbrandt m. fl.

1969-02-25 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:8, Utlåtande i anledning av motioner om sabbatsår. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1: 224 av herr Dahlén m. fl. samt II: 260 av fru Nettelbrandt m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1969

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av motioner om sabbatsår.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,

1: 224 av herr Dahlén m. fl. samt II: 260 av fru Nettelbrandt m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning rörande möjligheterna att

inom ramen för den allmänna försäkringen eller annorledes ge enskilda

individer rätt att under livstiden åtnjuta längre sammanhängande ledighet

i form av sabbatsår eller sabbatsledighet.»

Vissa bestämmelser beträffande semester och annan ledighet, m, m.

Enligt 1963 års semesterlag äger arbetstagare på grund av det arbete, som

han under ett kalenderår (kvalifikationsår) utfört för arbetsgivarens räkning,

rätt att av denne erhålla semester, överenskommelse kan träffas om att

annan tidsperiod av samma längd skall gälla som kvalifikationsår. Semestern

skall utgå under året näst efter kvalifikationsåret men får efter överenskommelse

åtnjutas tidigare. Går året för semestern tillända utan att arbetsgivaren

berett arbetstagaren den semester, vartill han varit berättigad,

kan arbetstagaren inte kräva ut semester. Han erhåller emellertid rätt till

ersättning för den förlorade semestern med belopp, motsvarande den lön

han skulle åtnjutit under semestern. Fråga om skadestånd kan även uppkomma.

Semestern utgör enligt semesterlagen i allmänhet fyra veckor per

år. För vissa arbetstagare med radiologiskt arbete är semestern enligt en

särskild lag sex veckor.

På det statliga området meddelas i 10 kap. av allmänna avlöning savtalet

för statliga och vissa andra tjänstemän (AST) bestämmelser om semester

och semesterersättning. Antalet semesterdagar varierar enligt huvudregeln

mellan 24 och 40 dagar. I allmänhet räknas inte söndagar som semesterdagar.

Den ståtlige arbetsgivaren bestämmer semesterns förläggning med hänsyn

till göromålens behöriga gång och under hänsynstagande i möjligaste

män till tjänstemannens önskemål. Om semestern, som på detta område i

regel skall utgå under kvalifikationsåret, på grund av tjänstgöringsförhållandena

ej kunnat utfås under kvalifikationsåret eller arbetsgivaren finner

skäl medge det, må semestern åtnjutas under tiden den 1 januari—den 31

maj året därefter. Således finnes viss möjlighet för en statstjänsteman, som

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. AV 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1969

under ett helt år avstår från semester, att under påföljande år åtnjuta en

relativt lång sammanhängande ledighet, nämligen om han under detta år

bereds tillfälle att i en följd taga ut semester för båda åren.

Enligt AST har ordinarie, extra ordinarie och — i vissa fall — extra

tjänsteman möjlighet att i vissa fall helt eller delvis bibehålla lönen under

tjänstledighet för enskild angelägenhet. I detta hänseende må nämnas, att

tjänsteman, som beviljas tjänstledighet för studier, äger rätt till lön med

B-avdrag sammanlagt 240 dagar under loppet av tio på varandra följande

kalenderår, om arbetsgivaren finner studierna angelägna från tjänstesynpunkf.

Om studierna av arbetsgivaren prövas vara synnerligen betydelsefulla

från tjänstesynpunkt eller fråga är om utbildningskurs vid verket skall

dock full lön utgå. I förevarande hänseende finns specialbestämmelser inom

ett flertal områden, bl. a. undervisningsområdet.

Här må även nämnas att universitetslärare i viss utsträckning kan befrias

från tjänstgöringsskyldighet för att vederbörande skall få tillfälle

till vetenskapligt arbete. Således må professor och laborator erhålla befrielse

helt eller delvis från övriga tjänstegöromål, som åligger honom, om han på

grund av dessa icke kan medhinna visst forskningsarbete av väsentlig betydelse

för ämne, som hans tjänst omfattar. Befrielse från övriga tjänstegöromål

får dock omfatta sammanlagt högst en termin under varje period

av fem år (71 § första stycket 2 e) och 72 § universitetsstadgan, SFS

1964:461).

1963 års arbetstidskommitté, som haft i uppdrag att utreda frågan om

en allmän arbetstidsförkortning, har framlagt betänkandet »Allmän arbetstidslag»

(SOU 1968: 66) och därmed slutfört sitt uppdrag. I betänkandet

behandlas inte frågan om sabbatsledighet.

Riksdagsbehandling år 1966

Vid 1966 års riksdag behandlades två likalydande motioner, I: 14 och

11:29, i vilka framställdes samma yrkande som i de i detta utlåtande behandlade

motionerna. 1966 års motioner blev föremål för en omfattande

remissbehandling. Yttranden avgavs av arbetsmarknadsstyrelsen, Svenska

arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen, Statstjänstemännens riksförbund,

Sveriges akademikers centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisation,

Svenska landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och

Svenska stadsförbundet.

Flera av remissinstanserna var positiva till eller visade intresse för den i

motionerna framförda tankegången om införandet av någon form av sabbatsledighet

på den svenska arbetsmarknaden. Däremot ställde sig flertalet

av nämnda instanser avvisande till den av motionärerna begärda utredningen.

Såsom grund för denna inställning åberopades i flera fall, nämligen

av SACO och SR, att frågan borde lösas avtalsvägen. Även TCO ansåg,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1969

3

att de frågor som i sammanhanget främst borde uppmärksammas var av

sådan karaktär, att de i första hand borde prövas av arbetsmarknadens parter

och att frågan om eventuella ändringar i det allmänna socialförsäkringssystemet

i avvaktan härpå inte krävde några särskilda åtgärder; huruvida

den kommande utvecklingen kunde motivera statliga åtgärder beträffande

den aktuella frågan kunde vid tiden för yttrandet inte förutses. De tre kommunförbunden

ansåg under hänvisning till bl. a. samhällsekonomiska och

arhet smarknadspolitiska synpunkter, att skäl ej förelåg att företaga utredning

om sabbatsår. SAF uttalade, att några bärande skäl för den begärda

utredningen icke förebragts medan LO på i yttrandet anförda skäl fann, att

de i motionerna redovisade motiven och kraven för sabbatsledighet inte

kunde ligga till grund för en utredning. Arbetsmarknadsstyrelsen framhöll,

att många olika skäl kunde anföras för en större flexibilitet i såväl fördelningen

av arbetstiden under den aktiva tiden som dennas längd. Styrelsen

ansåg, att hithörande spörsmål förtjänade uppmärksamhet vid diskussionen

hl. a. av utformningen av den allmänna försäkringen.

Remissyttrandena har redovisats — i princip i sin helhet — i andra

lagutskottets utlåtande nr 73 år 1966. I utlåtandet har även lämnats vissa

uppgifter rörande sabbatsledighet i andra länder.

Andra lagutskottet anförde i nämnda av riksdagen godkända utlåtande

— efter att i korthet ha redogjort för remissmyndigheternas ställningstagande

— följande.

Om arbetsgivare och arbetstagare skulle finna det önskvärt och lämpligt

att arbetstagare beredes längre ledighet för fortbildning eller för annat ändamål

torde detta enligt utskottets mening som hittills kunna lösas genom

överenskommelser. Med hänsyn härtill och till den inställning som flertalet

remissinstanser tagit i fråga om motionärernas förslag bör motionerna icke

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vid ut skott sutlåtandet fogades en utförligt motiverad reservation.

Utskottet

Motionärerna yrkar, att en utredning skall tillsättas för att utreda möjligheterna

att bereda enskilda rätt att under den yrkesverksamma tiden

åtnjuta längre sammanhängande ledighet i form av sabbatsår eller sabbatsledighet.

I första hand bör utredningen pröva frågan vilken funktion en

sådan ledighetsform skulle fylla för olika grupper och olika individer

samt under vilka tidsperioder av en människas liv behovet av en sammanhängande

ledighet kan vara på olika sätt motiverat. Den andra huvudfrågan

för utredningen bör gälla praktiska och ekonomiska problem som är

förknippade med ett sabbatsår. Enligt motionärernas mening bör det

bl. a. undersökas om frågan kan lösas inom ramen för den allmänna försäkringen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1969

Den av motionärerna upptagna frågan behandlades vid 1966 års riksdag.

Motioner, soin då väcktes i ämnet, blev föremål för en omfattande remissbehandling.

Även om vissa av remissinstanserna visade positivt intresse

för frågan ställde sig flertalet avvisande till en sådan utredning som

hade föreslagits. Från flera arbetstagarorganisationer anfördes, att frågan

borde lösas avtalsvägen. Andra lagutskottet anförde i sitt utlåtande i frågan,

att om arbetsgivare och arbetstagare skulle finna det önskvärt ocli

lämpligt att arbetstagare bereddes längre ledighet för fortbildning eller

för annat ändamål torde detta som hittills kunna lösas genom överenskommelser.

Med hänsyn till det sagda och till inställningen hos flertalet

remissinstanser avstyrktes motionerna. Dessa avslogs av riksdagen.

I de aktuella motionerna framhålles — mot bakgrunden av riksdagens

tidigare ställningstagande — att en lösning av frågan genom exempelvis

det allmänna socialförsäkringssystemet torde förutsätta »ett större grepp»

än vad begränsade avtal kan åstadkomma.

Utskottet vidhåller sin uppfattning, att det inte finns anledning att

hemställa om eu sådan utredning rörande sabbatsledighet som motionärerna

avser. Utöver de tidigare anförda skälen kan tilläggas, att ett allmänt

genomförande av sabbatsledighet i den omfattning som motionerna

syftar till uppenbarligen skulle medföra mycket höga kostnader och all

vid en jämförelse med andra aktuella reformkrav införandet av en allmän

sådan ledighet måste bedömas som mindre angelägen.

Utskottet hemställer,

att motionerna 1:224 och 11:260 inte föranleder någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 februari 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s)*, fru Hamrin-Thorell (fp),

herrar Lars Larsson (s), Eric Carlsson (ep)*, Högström (s)*, fru Grethe

Lundblad (s)*, herrar Axelson (fp) och Blomquist (m);

från andra kammaren: herrar Lundberg (s), Gustavsson i Alvesta

(ep), fröken Wetterström (mj, fröken Sandell (s), herr Svensson i Kungälv

(s), fru Sigurdsen (s), fru Framkel (fp) och fru Håvik (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1969

5

Reservation

av fru Hamrin-Thorell (fp), herr Axelson (fp) och fru Frsenkel (fp), vilka

ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som börjar på s. 4 med orden

»Den av motionärerna» och slutar på samma sida med orden »som mindre

angelägen», bort ersättas med text av följande lydelse:

»I likhet med vad flera remissinstanser framhöll år 1966 i yttrande över

motioner med i huvudsak samma innehåll som de aktuella anser utskottet

att frågan om möjligheter för enskilda individer att under den aktiva

tiden erhålla en längre sammanhängande ledighet från sitt ordinarie arbete

än den semestern utgör — en s. k. sabbatsledighet — är av stort intresse.

Det hårt uppskruvade tempo som nutidsmänniskan lever i och som

alltför ofta resulterar i besvärande stressåkommor gör det önskvärt att

åtminstone någon gång under den aktiva perioden komma i åtnjutande

av sådan ledighet. Krav och önskemål på vidareutbildning och vuxenutbildning

talar också för detta.

Åtskilliga problem uppstår emellertid i samband med införandet av sådan

sammanhängande ledighet. Utskottet vill framför allt peka på de samhällsekonomiska

aspekterna, som är svåra att överblicka. Den torde knappast

kunna bli aktuell i större utsträckning förrän efter det att den planerade

förkortningen av arbetsveckan till 40 timmar genomförts på 1970-talet

och näringslivet anpassat sig därefter. A ena sidan skulle en viss arbetstid

gå förlorad, å andra sidan kan rekreation och utbildning väntas få positiva

verkningar på arbetsprestationernas kvantitet och kvalitet. Vidare kommer

det sannolikt beträffande en hel del befattningshavare, i synnerhet sådana

med specialistfunktion eller i nyckelposition, att uppstå svårigheter att anskaffa

ersättare under lediglietsperioden. Finansieringen av långledigheten

kan tänkas ske på flera olika sätt. Motionärerna anser att det bl. a. bör

övervägas att inordna denna i socialförsäkringssystemet. Eventuellt kan

den aktiva tiden individuellt regleras med hänsyn till utnyttjad långledighet.

Det kan inte komma i fråga att genom lagstiftning pålägga företagen

att utan vidare bära en extra kostnad. Men frågan om eventuella försäkringsavgifter

kan bli föremål för förhandlingar mellan arbetsmarknadens

parter. Det är möjligt att vissa grupper av löntagare är mera intresserade

än andra av en uppgörelse av detta slag och därmed förenade uppoffringar

för att få tillfälle till en längre ledighet från sin ordinarie sysselsättning.

Enligt utskottets mening bör alla dessa frågor av praktiskt och organisatoriskt

slag utredas.

Utskottet vill icke beteckna dessa svårigheter såsom oöverstigliga. Det

vore enligt utskottets mening beklagligt om man lät frågeställningar, som

inte är omedelbart aktuella och vid första anblicken kan förefalla svår''ösliga,

förhindra en närmare undersökning av möjligheterna att genom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1969

föra en reform som för många människor kan te sig som ett betydelsefullt

inslag i en framtida standardhöjning när ekonomiska och administrativa

förutsättningar därför föreligger. Utskottet förordar av denna anledning att

den av motionärerna begärda utredningen kommer till stånd.

Även om frågan om beredande av möjlighet till längre sammanhängande

ledighet kan bli en förhandlingsfråga mellan arbetsmarknadens parter,

anser utskottet — bland annat med hänsyn till de samhällsekonomiska

verkningarna och den eventuella inordningen i socialförsäkringssystemet

— det angeläget att frågan utredes genom samhällets försorg — som många

gånger tidigare skett i andra fall.

Slutligen vill utskottet betona att frågan om införande av långledigheter

får ses på lång sikt. Den kan dock komma att få den största betydelse för

medborgarna och har framtiden för sig. I vårt samhälle där genom eu

fortgående effektivitetshöjning inom det ekonomiska livet och samhällslivet

i övrigt bättre levnadsvillkor för människorna ter sig möjliga årtionde efter

årtionde bör man nu anlägga ett vidare perspektiv. Utskottet förordar alltså

att den av motionärerna föreslagna utredningen kommer till stånd.»

dels att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen i anledning av motionerna I: 224 och II:

260 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förutsättningslös

utredning angående möjligheterna att ge enskilda

individer en längre sammanhängande ledighet från

det ordinarie arbetet i form av s. k. sabbatsledighet.»

ESSELTE AB. STHLM C»

914116

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.