Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående samordningen av statlig tjänstepension samt tilläggspension. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade likalydande motioner, I: 764 av herr Kaijser samt II: 896 av herr Oskarson m. fl.

1969-11-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:85, Utlåtande i anledning av motioner angående samordningen av statlig tjänstepension samt tilläggspension. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade likalydande motioner, I: 764 av herr Kaijser samt II: 896 av herr Oskarson m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 85 år 1969

1

Nr 85

Utlåtande i anledning av motioner angående samordningen av

statlig tjänstepension samt tilläggspension.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade likalydande

motioner, I: 764 av herr Kaijser samt II: 896 av herr Oskarson m. fl.

I motionerna kritiseras gällande regler för samordning mellan statlig

tjänstepension och pension enligt lagen om allmän försäkring. Motionärerna

pekar bl. a. på att reglerna medför att statligt anställda, som har sidoinkomst

från annat förvärvsarbete än anställning, i vissa fall betalar tilläggspensionsavgift

utan att detta medför någon höjning i den pension de även utan att

betala sådan avgift är berättigade till. Motionärerna sammanfattar sina synpunkter

på följande sätt:

Det är således önskvärt att

1. man från den allmänna försäkringens sida låter dem som på grund av

bristfälliga och missvisande informationer i onödan inbetalat ATP-avgifter

få dessa restituerade,

2. riksförsäkringsverket ger dem som över huvud taget kan beröras av

samordningen^ fullständig information och då på ett sådant sätt att denna

information når dem säkert, t. ex. genom rekommenderad försändelse,

3. riksförsäkringsverket också därvid informerar om möjligheterna att

genom icke samordningsbar pensionsförsäkring bättra på åldersskyddet.

Motionerna mynnar ut i ett yrkande att riksdagen måtte ge Kungl. Maj:t

till känna vad i motionerna anförts.

Gällande bestämmelser

Statstjänstemännen erhåller pension enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente

och statens pensionslöneförordning. Sedan statstjänstemännen

fått förhandlingsrätt tillhör pensionsförhållanden de områden om vilka

parterna kan träffa avtal. Det statliga pensionssystemet är tillämpligt på

ordinarie och extraordinarie tjänstemän samt på övriga tjänstemän under

förutsättning att de uppfyller vissa krav, bl. a. på viss tids tjänstgöring. Pension

kan utgå som ålderspension, sjukpension eller familjepension. För full

ålderspension krävs 30 tjänsteår. Pensionsunderlaget utgörs av slutlöneklassens

lönebelopp i den lönegrad tjänstemannen befinner sig vid pensionsfallet.

Har tjänstemannen haft lönegraden kortare tid än fem år kan dock pensionsunderlaget

bli något lägre. Vid högre lönegrader än C 2 inräknas inte hela

lönen i pensionsunderlaget. Ålderspensionen och sjukpensionen utgör 65 %

av pensionsunderlaget. Därtill kommer vissa rörliga tillägg och efter 67 års

ålder ett särskilt tillägg, f.n. ca 2 000 kr./år. Familjepensionens storlek beror

på antalet efterlevande. En efterlevande får 32,5 % av pensionsunderlaget i

pension. Procenttalet stiger för varje ytterligare efterlevande. För exempelvis

tre efterlevande utgör talet 52 %.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969 9 samt 2 avd. Nr 85

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 85 år 1969

De statliga pensionsförmånerna är samordnade enligt den s. k. bruttometoden

med förmånerna från den allmänna pensioneringen, d. v. s. folkoch

tilläggspensioneringen i lagen om allmän försäkring. Bruttosamordningen

innebär att den enskilde är berättigad till minst de förmåner som skall

utgå enligt pensionsreglementet. Skulle folk- och tilläggspension tillsammantagna

vid något utbetalningstillfälle överstiga tjänstepensionens belopp

skall det högre beloppet utbetalas. Samordningen är sålunda individuell

och innebär att den enskilde är garanterad att alltid få ut minst så stora

förmåner som följer av den allmänna pensioneringen. Samordningen gäller

enbart sådana pensioner som intjänats samtidigt. En tjänsteman med endast

tjugo tjänsteår får därför endast två tredjedelar av folkpensionen samordnad.

Har en sådan tjänsteman under tid då han inte hade statlig tjänst förvärvat

pensionspoäng inom ATP-systemet på grund av anställning eller annat förvärvsarbete

samordnas inte den del av tilläggspensionen som dessa pensionspoäng

ger upphov till. För vissa familjepensionsförmåner gäller särskilda

samordningsregler.

Som ovan framhållits bygger det statliga pensionssystemets ålderspension

på lönen i slutlöneklassen. Vid beräkningen av ålderspensionens storlek

inom ATP-systemet utgår man från en längre tidsperiod. Avgörande för

ATP-pen.sionens storlek blir enligt huvudregeln inkomsterna under den försäkrades

femton bästa inkomstår. En annan skillnad i systemen är att kompensationen

i det statliga tjänstepensionssystemet är något högre (65 %>) än

i ATP (60 °/o). Det sagda innebär att vid en jämförelse av utfallet för en

enskild pensionär enligt de båda systemen den statliga tjänstepensionen ofta

blir inte oväsentligt högre. Detta medför i sin tur att statsanställda, som vid

sidan av sin tjänst har andra förvärvsinkomster berättigande till ATP, i allmänhet

inte får någon direkt fördel av dessa inkomster i pensionshänseende.

Endast för det fall att sidoinkomsten har en sådan storlek att den sammanlagda

folk- och tilläggspensionen skulle överstiga tjänstepensionen ger sidoinkomsten

utslag i högre pension för statspensionären. Om sidoinkomsten är

löneinkomst, betalar arbetsgivaren avgift till ATP. Avgiftsskyldigheten är

obligatorisk och föreligger alltså oavsett om sidoinkomsten medför förhöjd

pension. Om däremot sidoinkomsten härrör från annat förvärvsarbete än

anställning — det gäller inkomst som egen företagare — skall vederbörande

själv betala tilläggspensionsavgift. I det fallet föreligger emellertid inte obligatorisk

skyldighet att betala avgift. Den försäkrade kan nämligen anmäla

undantagande från ATP, såvitt angår inkomst av annat förvärvsarbete än

anställning. Har sådant undantagande skett, skall vid beräkning av pensionsgrundande

inkomst för tid efter ingången av året näst efter det då anmälan

gjordes hänsyn inte tagas till inkomst av annat förvärvsarbete. Avgiftsskyldighet

föreligger självfallet inte om undantagande gjorts. En statsanställd

som i egenskap av egen företagare har inkomster vid sidan av tjänsten kan

alltså genom att i förväg anmäla undantagande av sidoinkomsten från ATP

undgå att belastas med tilläggspensionsavgift.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 85 år 1969

3

Undantagande medför vissa speciella konsekvenser. Den som för inkomst

av annat förvärvsarbete trätt ur ATP-systemet kan inte ånyo träda in i detsamma

förrän fem år förflutit. Den som återinträtt kan inte på nytt göra

undantagande. Dessa regler har tillkommit för att förhindra spekulation

från de försäkrades sida. Undantagande från försäkringen för tilläggspension

får vidare betydelse för försäkringen för tilläggssjukpenning. Den försäkrades

sjukpenningklass skall nämligen, om undantagande gjorts bestämmas

med bortseende från inkomst av annat förvärvsarbete. Undantagandet kommer

alltså att automatiskt omfatta både ATP och sjukförsäkring.

Utskottet

Statstjänstemannen bar sina pensionsföx-hållanden reglerade i särskild

ordning. De centrala bestämmelserna finns i statens allmänna tjänstepensionsreglemente

(SPR). Pensionsförmånerna enligt detta reglemente är i allmänhet

förmånligare än vad den allmänna pensioneringen i motsvarande fall

kan erbjuda. I vissa situationer då den statsanställde vid sidan om sin tjänst

har icke obetydliga inkomster från annat förvärvsarbete kan det emellertid

ställa sig förmånligare för honom att få pensionen beräknad enligt den

allmänna pensioneringens regler. För att en sådan statsanställd inte skall

bli sämre ställd än pensionärer i allmänhet har det föreskrivits att en statlig

tjänsteman har rätt att få sin pension beräknad enligt allmänna pensioneringen

om det ställer sig fördelaktigare. Samordningen mellan pensionssystemen

är sålunda individuell för varje pensionär och en jämförelse mellan

utfallet i de båda systemen skall göras vid varje utbeialningstillfälle.

Fn följd av att det statliga tjänstepensionssystemet generellt sett ger högre

kompensation än den allmänna pensioneringen blir att sidoinkomster av

måttlig storlek i regel inte leder till en högre pension för en statsanställd.

Av naturliga skäl önskar en statsanställd i ett sådant fall inte heller betala

avgift till ATP för sidoinkomsten. De som själv skall betala avgift till ATPsystemet,

d. v. s. de som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning,

kan också slippa avgiftsskyldighet genom att före det kalenderår under vilket

inkomsten beräknas inflyta anmäla undantagande från försäkringen för

sådan inkomst.

I förevarande motioner hävdas att informationen om samordningen mellan

SPR och ATP och om möjligheterna till undantagande är bristfällig samt

att detta lett till att en del personer till ATP betalt egenavgifter, som inte ger

utslag i högre pension. Motionärerna vill därför att sådana »i onödan» inbetalade

avgifter skall restitueras. Motionärerna önskar därjämte att riksförsäkringsverket

skall ge alla som kan beröras av samordningen fullständig

information som når dem säkert, t. ex. genom rekommenderade försändelser.

Informationen skall också innefatta upplysningar om möjligheten att bättra

på pensionsskyddet genom att teckna försäkring utom det allmänna pensionssystemet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 85 dr 1969

En konsekvens av nuvarande ordning är att det i regel inte förrän i samband

med utbetalning av pension är möjligt att säkert avgöra huruvida en

statspensionär med sidoinkomster får någon direkt fördel av för sidoinkomsterna

inbetalade ATP-avgifter. Redan på grund härav kan det inte komma

i fråga att såsom motionärerna föreslår restituera avgifter. En sådan ordning

skulle dessutom strida mot försäkringstekniska principer. Till detta

kommer att samordningsbestämmelserna liksom övriga pensionsbestämmelser

tillhör de frågor som statstjänstemännen kan förhandla och träffa avtal

om. Motionerna bör alltså inte föranleda någon åtgärd i denna del.

Såsom motionärerna påpekar inrymmer pensionssystemet möjlighet för

statstjänstemän att undgå att betala avgifter för sidoinkomster från annat

förvärvsarbete genom att de i förväg kan anmäla undantagande från försäkringen.

Det är självfallet viktigt att man i denna fråga liksom i andra

frågor som rör socialförsäkringarna söker öka kunskaperna hos berörda

personer. Att såsom motionärerna föreslår sända ut information i form av

rekommenderade försändelser till alla som över huvud taget kan beröras av

samordningen förefaller inte ändamålsenligt. Undantagande skall, som

nämnts, ske före det inkomsten uppbärs, vilket innebär att informationen

för att uppfylla motionärernas krav måste sändas till alla statstjänstemän.

Det behov av upplysning som kan finnas torde i stället dels kunna fyllas av

de fackliga organisationerna, dels kunna fullgöras inom ramen för den allmänna

upplysningsverksamheten om socialförsäkringarna. I det sammanhanget

kan det nämnas att informationsutredningen undersöker hur samhällsinformationen

i allmänhet skall kunna effektiviseras på olika sätt. Med

hänsyn till det anförda synes det inte heller beträffande de framlagda förslagen

om information erforderligt med någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer,

att motionerna 1:764 och 11:896 inte föranleder någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 november 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herr Strand (s), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar

Eric Carlsson (ep), Österdahl (fp), Kaijser (m), Ivar Andersson (s)* och

fru Grethe Lundblad (s)*;

från andra kammaren: herrar Odhe (s), Fredriksson (s), Larsson i

öskevik (ep), Ringaby (m), Nilsson i Kalmar (s), fru Sigurdsen (s), fru

Fraenkel (fp) och fru Håvik (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Kaijser (m).

Svenska Reproduktions AB, Sthlm 1969

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.