Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag rörande beredskapslagring av olja, såvitt propositionen hänvisats till lagutskott.

1969-12-02 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:86, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag rörande beredskapslagring av olja, såvitt propositionen hänvisats till lagutskott.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 86 år 1969

1

Nr 86

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

rörande beredskapslagring av olja, såvitt propositionen

hänvisats till lagutskott.

Genom en den 19 september 1969 dagtecknad proposition, nr 136, har

Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i förordningen (1957: 343) om oljelagring m. m.,

2) lag om ändring i förordningen (1957: 344) om oljeavgift m. m.,

3) lag om ändring i förordningen (1958:575) om avskrivning å vissa

oljelagringsanläggningar, m. m.,

dels

4) godkänna de riktlinjer som förordats för den fortsatta beredskapslagringen

av olj eprodukter,

5) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om de ändringar i oljelagringsprogrammet

som kan föranledas av den begränsade omprövning av detta

som fördragande departementschefen förordat.

Propositionen har, såvitt angår ändring i förordningen om oljeavgift

m. m. och i förordningen om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar,

m. m., hänvisats till bevillningsutskottet och i övrigt till lagutskott. I sistnämnda

del har propositionen behandlats av andra lagutskottet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram ett program för fortsatt lagring för beredskapsändamål

av olja under sjuårsperioden 1970—1976. Ansvaret för att genomföra

programmet avses liksom nu åvila olj ebranschen och storkonsumenterna

av olja. Krigsreserven av drivmedel förutsätts även i fortsättningen förvaras

i bombskyddade anläggningar. En del av krigsreserven av eldningsoljor

föreslås lagras i anläggningar som lokaliseras efter beredskapsmässiga

överväganden. Denna lokaliserade lagring åvilar oljehandeln samt kraft- och

värmeproducenterna. Beredskapslagringen föreslås omfatta även lagring av

råvaror för framställning av stadsgas samt av gasol. Lagringen av råvaror

för stadsgas skall åvila gasverken och lagringen av gasol dels staten, dels

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr se

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 86 år 1969

säljare och importörer. Programmet föranleder vissa ändringar i förordningarna

om oljelagring och om oljeavgift. Vidare föreslås följdändringar i

förordningen om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, in. m.

Investeringskostnaderna för beredskapslagringen av bensin, fotogen, motorbrännolja

och eldningsolja beräknas till ca 760 milj. kr. Därav föreslås

staten bidraga med 80 milj. kr. för merkostnaden för den skyddade och den

lokaliserade lagringen. Investeringskostnaderna för stadsgasindustrin beräknas

till ca 18,7 milj. kr. och för oljebranschens lagring av gasol till ca

7,7 milj. kr. Investeringskostnaderna för ett statligt gasollager går upp till

ca 19,8 milj. kr.

Av propositionen redovisas i det följande endast det av utskottet behandlade

lagförslaget och vad föredragande departementschefen, statsrådet Lange,

anfört i sin allmänna motivering i de frågor som behandlats av utskottet.

Det av andra lagutskottet behandlade författningsförslaget är av följande

lydelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 86 år 1969

3

Förslag

till

Lag

om ändring i förordningen (1957:343) om oljelagring m. m.

Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1957:343) om oljelagring

in. m.,

dels att 1, 2, 4—8, 10—14 och 18 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i förordningen skall införas en ny paragraf, 6 a §, av nedan angivna

lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•*

För att-------därom förordnar.

För att trygga tillgång på råvara

för framställning av stadsgas skola

vidare förbrukare av sådan råvara

hålla lager därav enligt vad i förordningen

stadgas.

Enligt vad--------utvunnen olja.

2 §d

Lagrings- och inköpsskyldigheten Lagringsskyldighet enligt 1 § försatser

mineralolja som tillhör någon ta stycket och inköps skyldighet avav

följande grupper, nämligen: se mineralolja som tillhör någon av

följande grupper, nämligen:

gasol;

motorbensin, dock — —---av eldningsolja.

Sådana slag---—---annan gruppindelning.

Där ej----— — — — denna paragraf.

Vad i----—---inhemsk skiffer.

4

Kungl. Maj :t fastställer, enligt

grunder som riksdagen godkänt, den

mängd olja, tillhörande var grupp,

som sammanlagt skall hållas i lager.

Tillsynsmyndigheten skall före

den 1 juli varje år på sätt stadgas i

denna förordning bestämma huru

mycket olja, tillhörande olika grupper,

envar som enligt förordningen

är lagringsskyldig skall hålla i lager

under nästkommande kalenderår.

Har lagringsskyldig----- att ö

§-x

Kungl. Maj :t fastställer, enligt

grunder som riksdagen godkänt, den

mängd olja, tillhörande var grupp,

som sammanlagt skall hållas i lager

enligt 1 § första stycket.

Tillsynsmyndigheten skall före

den 1 juli varje år på sätt stadgas i

denna förordning bestämma huru

mycket olja, tillhörande olika grupper,

envar som enligt 1 § första stycket

är lagringsskyldig skall hålla i

lager under nästkommande kalenderår.

1 Senaste lydelse 1962:629.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 86 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

5 §.

Säljare är--—--inhemskt oljeraffinaderi.

Den som eljest under basåret sålt

olja till avnämare inom riket är lagringsskyldig,

därest han förvärvat

oljan av säljare, som avses i första

stycket, samt hans hela försäljning

av olja under basåret uppgått till

minst tjugutusen kubikmeter.

Den som eljest under basåret till

avnämare inom riket sålt olja, vilken

han förvärvat av säljare, som avses

i första stycket, är skyldig lagra gasol,

om hans försäljning av gasol under

basåret uppgått till minst ettusen

ton, och annan olja, om hans hela

försäljning av sådan olja under basåret

uppgått till minst tjugutusen

kubikmeter.

6 §•

Förbrukare är--— — transportmedlets drift.

Skyldig att-----kubikmeter eldningsolja.

Första och andra styckena äga ej

tillämpning på olja som förbrukas

såsom råvara vid framställning av

stadsgas för försäljning.

6 a §.

Den som under visst kalenderår

förbrukat råvara för framställning

av stadsgas för försäljning är skyldig

att under närmast följande kalenderår

hålla i lager råvara av samma

slag. Lagringsmängden skall utgöra

en bestämd andel av den mängd råvara

som förbrukats. Andelen fastställes

av Kungl. Maj:t enligt grunder

som riksdagen godkänt.

7 §•

1 mom. Vid lagringsskyldighetens

bestämmande enligt 4 § andra

stycket skall tillsynsmyndigheten

mellan de lagringsskyldiga fördela de

av Kungl. Maj :t enligt samma paragraf

första stycket för påföljande kalenderår

fastställda oljemängderna

med undantag av vad som under sagda

år skall lagras enligt sådan med

tillsynsmyndigheten träffad överenskommelse,

genom vilken någon åtagit

sig att, utöver vad som följer av

denna förordning, hålla lager av olja.

Fördelningen skall, med ledning av

de enligt 2 mom. beräknade basmängderna,

ske så att inom varje

1 mom. Vid lagringsskyldighetens

bestämmande enligt 4 § andra

stycket skall tillsynsmyndigheten

mellan dem som äro lagringsskyldiga

enligt 5 eller 6 § fördela de av Kungl.

Maj :t enligt i § första stycket för påföljande

kalenderår fastställda oljemängderna

med undantag av vad som

under sagda år skall lagras enligt sådan

med tillsynsmyndigheten träffad

överenskommelse, genom vilken någon

åtagit sig att, utöver vad som

följer av denna förordning, hålla lager

av olja. Fördelningen skall, med

ledning av de enligt 2 mom. beräknade

basmängderna, ske så att inom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 86 år 1969

5

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

grupp olja för envar lagringsskyldig

förhållandet mellan lagringsmängd

och basmängd är i görlig mån detsamma.

2 m o m.1 Basmängd inom viss

grupp av olja är den mängd olja, tillhörande

gruppen, som den lagringsskyldige

under de i 5 eller 6 § angivna

omständigheterna sålt eller förbrukat

under basåret eller, om han

sålt eller förbrukat olja både under

basåret och året eller ettvart av de

två åren närmast dessförinnan, vad

han under dylika omständigheter i

genomsnitt för år sålt eller förbrukat

under angivna tid. Beträffande värmekraftverk

må Kungl. Maj :t dock

förordna om andra grunder för beräkning

av basmängd.

varje grupp olja för envar lagringsskyldig

förhållandet mellan lagringsmängd

och basmängd är i görlig mån

detsamma.

2 in o in.1 Basmängd inom viss

grupp av olja är den mängd olja, tillhörande

gruppen, som den lagringsskyldige

under de i 5 eller 6 § angivna

omständigheterna sålt eller

förbrukat under basåret eller, om

han sålt eller förbrukat olja både under

basåret och året eller ettvart av

de två åren närmast dessförinnan,

vad han under dylika omständigheter

i genomsnitt för år sålt eller förbrukat

under angivna tid. I fråga om

gasol skall dock endast den försäljning

eller förbrukning som skett under

basåret beaktas. Beträffande värmekraftverk

må Kungl. Maj :t förordna

om andra grunder för beräk
-

ning av basmängd.

Vid beräkning — —---— försålda oljan;

b) olja som han infört från utrikes

ort eller utvunnit vid inhemskt

oljeraffinaderi och för vidareförsäljning

sålt till någon, vars försäljning

av olja under kalenderåret närmast

före försäljningen uppgått till sammanlagt

minst tjugutusen kubikmeter;
-

c) olja som han sålt till någon,

vilken enligt överenskommelse med

tillsynsmyndigheten var skyldig att

under kalenderåret närmast efter

försäljningen hålla lager av olja, tillhörande

samma grupp som den sålda

oljan;

d) eldningsolja som han sålt för

förbrukning vid anläggning inom riket,

vid vilken under de tre försälj
-

b) olja tillhörande annan grupp än

gasol, som han infört från utrikes

ort eller utvunnit vid inhemskt oljeraffinaderi

och för vidareförsäljning

sålt till någon, vars försäljning av

annan olja än gasol under kalenderåret

närmast före försäljningen uppgått

till sammanlagt minst tjugutusen

kubikmeter;

c) gasol som han infört från utrikes

ort eller utvunnit vid inhemskt

oljeraffinaderi och för vidareförsäljning

sålt till någon, vars försäljning

av gasol under kalenderåret närmast

före försäljningen uppgått till minst

ettusen ton;

d) olja som han sålt till någon,

vilken enligt överenskommelse med

tillsynsmyndigheten var skyldig att

under kalenderåret närmast efter

försäljningen hålla lager av olja, tillhörande

samma grupp som den sålda

oljan;

e) eldningsolja som han sålt för

förbrukning vid anläggning inom

riket, vid vilken under de tre för
-

1 Senaste lydelse 1962:629.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 86 ar 1969

(Nuvarande lydelse)

ningen närmast föregående kalenderåren

förbrukats sammanlagt

minst femtontusen kubikmeter eldningsolja;

samt

e) olja som sålts för förbrukning

vid fartygs drift i utrikes trafik.

8

Olja, som lagras enligt denna förordning,

skall den lagringsskyldige

förvara inom riket i utrymmen, som

han äger eller över vilka han eljest

förfogar, på sätt som tillsynsmyndigheten

finner ur kontrollsynpunkt

godtagbart. I lagret må ej inräknas

olja, som är upplagd å provianteringsfrilager

eller är föremål för

transitering.

Kungl. Maj :t — —--------

Det ankommer på tillsynsmyndigheten

att under beaktande av beredskapsbehoven

besluta om förläggningen

av lager som sägs i andra

stycket.

10

Tillsynsmyndigheten må lämna

lagringsskyldig tillstånd att fullgöra

sin lagringsskyldighet génom att till

motsvarande myckenhet lagra olja

tillhörande annan grupp än som följer

av vad ovan stadgas eller annan

mineralolja än som angives i 2 §.

Medgivande må ock lämnas lagringsskyldig

att enligt närmare bestämmelser

av tillsynsmyndigheten i stället

för eldningsolja lagra annat

bränsle.

(Föreslagen lydelse)

sälj ningen närmast föregående kalenderåren

förbrukats sammanlagt .

minst femtontusen kubikmeter eldningsolja;
f)

olja som sålts för förbrukning

såsom råvara vid framställning av

stadsgas för försäljning;

g) olja som sålts för förbrukning

vid fartygs drift i utrikes trafik.

.i

Vara, som lagras enligt denna förordning,

skall den lagringsskyldige

förvara inom riket i utrymmen, som

han äger eller över vilka han eljest

förfogar, på sätt som tillsynsmyndigheten

finner ur kontrollsynpunkt

godtagbart. I lagret må ej inräknas

vara, som är upplagd å provianteringsfrilager

eller är föremål för

transitering.

---eller beskjutning.

Det ankommer på tillsynsmyndigheten

att under beaktande av beredskapsbehoven

besluta om förläggningen

av dels lager som sägs i andra

stycket, dels övriga lager i den

utsträckning Kungl. Maj:t bestämmer.

§•

Tillsynsmyndigheten må lämna

lagringsskyldig som avses i 5 eller

6 § tillstånd att fullgöra sin lagringsskyldighet

genom att till motsvarande

myckenhet lagra olja tillhörande

annan grupp än som följer

av vad ovan stadgas eller annan mineralolja

än som angives i 2 §. Medgivande

må ock lämnas sådan lagringsskyldig

att enligt närmare bestämmelser

av tillsynsmyndigheten

i stället för eldningsolja lagra annat

bränsle.

Tillsynsmyndigheten må vidare

lämna den som är lagringsskyldig

enligt 6 a § tillstånd att i stället för

råvara som där avses lagra motsva
-

1 Senaste lydelse 1962:629.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 86 år 1969

(Nuvarande lydelse)

11

Avbrytes eller försvåras tillförseln

av olja till riket eller viss del därav,

äger Kungi. Maj :t medgiva, att lagren

må helt eller delvis tagas i anspråk.

Försättes lagringsskyldig —---

(Föreslagen Ig delse)

rande myckenhet av annan råvara

som kan utnyttjas för gasframställningen.

§-x

Avbrytes eller försvåras tillförseln

till riket eller viss del därav av vara

som lagras enligt denna förordning,

äger Kungl. Maj :t medgiva, att lagren

må helt eller delvis tagas i anspråk.

----- — behöriga slutförande.

12

Lagringsskyldig skall före den 1

februari närmast efter basåret lämna

tillsynsmyndigheten uppgift om

den mängd olja, tillhörande olika

grupper, han under basåret sålt eller

förbrukat under omständigheter

som avses i 5 eller 6 §.

Har lagringsskyldig

§•

Den som är lagringsskyldig enligt

5 eller 6 § skall före den 1 februari

närmast efter basåret lämna tillsynsmyndigheten

uppgift om den mängd

olja, tillhörande olika grupper, han

under basåret sålt eller förbrukat

under omständigheter som avses i

nämnda paragrafer. Den som är lagringsskyldig

enligt 6 a § skall varje

år före den 1 februari lämna tillsynsmyndigheten

uppgift om den

mängd stadsgas som han under närmast

föregående kalenderår framställt

för försäljning och den mängd

råvara som därvid förbrukats.

- -— — -— — — — och adress.

13

Under kalenderår, då lagringsringsskyldig

har att hålla lager av

olja, skall han varje månad lämna

tillsynsmyndigheten uppgift om den

mängd olja, tillhörande varje grupp,

som han vid utgången av närmast

föregående kalendermånad hade i

lager inom riket, så ock om platsen

och sättet för oljans förvaring. Tillsynsmyndigheten

må dock befria

från skyldighet att lämna uppgift

om förvaringsplatsen.

Lagringsskyldig, som

1 Senaste lydelse 1958:55.

2 Senaste lydelse 1959:119.

§-2

Under kalenderår, då lagringsskyldig

som avses i 5 eller 6 § har

att hålla lager av olja, skall han

varje månad lämna tillsynsmyndigheten

uppgift om den mängd olja,

tillhörande varje grupp, som han vid

utgången av närmast föregående kalendermånad

hade i lager inom riket,

så ock om platsen och sättet för

oljans förvaring. Motsvarande gäller

beträffande den som har att hålla

lager av råvara för framställning av

stadsgas. Tillsynsmyndigheten må

befria från skyldighet att lämna

uppgift om förvaringsplatsen.

------sådant bränsle.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 86 ar 1969

(Nuvarande hjdelse) (Föreslagen lydelse)

14

Efter anmaning är envar som

inom riket sålt eller förbrukat eller

från utrikes ort infört olja skyldig

lämna tillsynsmyndigheten de uppgifter

om försäljningen, förbrukningen,

införseln eller lagret, som

tillsynsmyndigheten finner erforderliga

för tillämpningen av denna förordning.

18

Försummar lagringsskyldig att

hålla olja i lager i föreskriven myckenhet

och på sätt, som i denna förordning

eller med stöd därav föreskrivits,

förelägger tillsynsmyndigheten

honom vid vite att inom viss

tid vidtaga rättelse.

Om skyldighet att i fall som avses

i första stycket erlägga oljeavgift

gäller vad därom stadgas i förordningen

om oljeavgift m. m.

å-1

Efter anmaning är envar som

inom riket sålt eller förbrukat eller

från utrikes ort infört mineralolja

skyldig lämna tillsynsmyndigheten

de uppgifter om försäljningen, förbrukningen,

införseln eller lagret,

som tillsynsmyndigheten finner erforderliga

för tillämpningen av denna

förordning. Den som framställt

stadsgas har motsvarande skyldighet.

§•

Försummar lagringsskyldig att

hålla lager av den omfattning och

på det sätt, som i denna förordning

eller med stöd därav föreskrivits, förelägger

tillsynsmyndigheten honom

vid vite att inom vass tid vidtaga

rättelse.

Om skyldighet att i vissa fall som

avses i första stycket erlägga oljeavgift

gäller vad därom stadgas i förordningen

om oljeavgift m. in.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 6 § tredje stycket, 6 a §, 10 § andra

stycket och 12 § första stycket andra punkten, den 1 januari 1977 och i

övrigt den 1 januari 1970.

I fråga om de lagringsmängder som skall hållas i lager under år 1970

gäller A^ad tidigare bestämts.

Departementschefen

Importandelen av produkter som behövs för vår energiförsörjning har

från mitten av 1940-talet ständigt ökat. I fråga om drivmedlen är importberoendet

numera totalt. För bränslen är det inemot 90 %. Förändringen mot

ett nästan fullständigt importberoende för drivmedels- och bränsleförsörjningen

har sin grund i det ständigt ökade behovet av energi som skapas av

samhällets starka utveckling. Den ökade efterfrågan på energi hai i stor utsträckning

fått tillgodoses genom import av oljeprodukter.

Energikommittén redovisar i sin prognos en fortsatt kraftig stegring av

energibehovet. Det ökade behovet kan inom överskådlig tid endast i mindre

omfattning täckas genom utbyggnad av atom- och vattenkraft. Vi måste

därför även i fortsättningen importera stora mängder olja. Importen av den
-

1 Senaste lydelse 1962:629.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 86 år 1969

9

na vara beräknas sålunda stiga från ca 19 milj nr3 år 1965 till 35—36 milj.

m3 år 1975 och till 43—48 milj. m3 år 1985.

Ett avbrott i oljeimporten skulle innebära starka störningar för vårt samhälle.

Detta förhållande har framtvingat omfattande beredskapsåtgärder. För

att trygga vår energiförsörjning i olika krigs- och avspärrningssituationer

lagrar vi olja sedan mer än trettio år. Det nuvarande lagringsprogrammet,

som antogs år 1962, syftade till att under en sjuårsperiod väsentligt öka lagringen

av olja. De i programmet uppställda lagringsmålen för olika produkter

kommer i stort sett att ha uppnåtts vid utgången av år 1969.

För den fortsatta lagringen lägger 1968 års oljelagringskommitté fram tre

alternativa förslag till lagringsmål, vart och ett med två varianter betecknade

a och b.

Alternativ I b innebär att en i förhållande till riksdagens tidigare beslut

oförändrad tidsmässig försörjningsuthållighet vid krig och avspärrning uppnås

efter fem år. Alternativ II b syftar likaledes till full lagerutbyggnad

men under sju år. Alternativ III har beräknats så att lagerbehovet för varje

produktslag med undantag för krigsreserven av drivmedel begränsas till

95 % av de i alternativ II angivna mängderna. Väljs alternativ III kommer

således inte den tidigare beslutade försörjningsuthålligheten att uppnås. I

varianten a av resp. alternativ har kommittén räknat med en i förhållande

till tidigare beslut ökad försörjningsuthållighet för uppvärmningssektorn.

Kommitténs beräkningar av lagringsmålen för den nya perioden grundas

bl. a. på att förbrukningen i både krigs- och avspärrningsfallen nedbringas

till lägsta praktiskt möjliga nivå. Man framhåller därför vikten av att ransoneringar

är väl förberedda. Jag delar helt kommitténs uppfattning härvidlag.

Vid sina beräkningar av lagringsmålen har kommittén vidare utgått från

de bedömningar av det totala lagerbehovet som gjorts av överstyrelsen för

ekonomiskt försvar. Hänsyn har också tagits till i landet befintliga tillgångar

av drivmedel och bränslen samt till möjligheten av inhemsk ersättningsproduktion.

Vid remissbehandlingen har överbefälhavaren anmärkt på att kommittén

vid sina beräkningar av lagerbehovet inte synes ha kunnat ta hänsyn

till ett för krigsmaktens del visst ökat lagringsbehov. Jag finner att detta

lagringsbehov endast marginellt kan inverka på lagringsmålet. Vidare har

jordbruksnämnden framhållit att de av kommittén beräknade tillgångarna

av drivmedel i farmaggregat hos jordbruket redan tagits i anspråk av nämnden

i dess interna planer på en drivmedelsransonering inom jordbrukets område.

Denna fråga bör uppmärksammas vid fastställandet av den drivmedelsmängd

som kan komma att tilldelas jordbruket i ett krisläge.

I fråga om inhemsk ersättningsproduktion för drivmedel konstaterar

kommittén att endast gengas kan komma ifråga. Tillverkning av den speciella

utrustning som erfordras för gengasdrift tar dock relativt lång tid. Eftersom

en snabbare övergång till inhemska drivemedel ökar landets uthållighet

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 86 år 1969

i ett krisläge anser kommittén det angeläget att möjligheterna till att minska

den tid som går åt för att sätta i gång produktionen av gengasutrustning snarast

prövas. En minskad igångsättningstid skulle även kunna innebära, att

det föreslagna lagringsmålet för motorbrännolja kan sänkas något. Jag finner

de av kommittén framförda synpunkterna viktiga. Forskningen i fråga

om gengasaggregat är långt driven. Prototyper av aggregat för olika fordon

har framställts och provkörs nu i olika delar av landet. Enligt min uppfattning

får frågan om ökade statliga insatser för förberedelser av produktion

av gengasaggregat prövas i samband med överstyrelsens årliga anslagsframställningar.

De beräkningar som leder fram till kommitténs förslag om lagringsmål för

den nya perioden är enligt min mening väl grundade. De understryker behovet

av fortsatt ökad beredskapslagring. Någon annan uppfattning har

heller inte förts fram vid remissbehandlingen. Beredskapslagren av olja samt

av koks bör således byggas upp ytterligare. Jag anser att målet skall vara en

i förhållande till nuvarande planering oförändrad tidsmässig uthållighet under

krigs- och avspärrningsperioderna. Det av kommittén förordade förslaget

om en sjuårig lagringsperiod finner jag väl motiverat och föreslår därför

att lagringsmålet för olja och koks för den kommande perioden fastställs i

enlighet med kommitténs alternativ II b. Jag delar således inte kommerskollegiets

uppfattning om behovet av ett ökat lagringsmål för bensin. Kommittén

har enligt min mening beaktat de svårigheter som uppstår vid en

bensinransonering och satt lagringsmålet därefter. Det av Svenska petroleum

institutet framförda förslaget om att reducera lagringsmålet för motorbrännolja

kan jag inte biträda. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar förordar

det högre lagringsmålet för uppvärmningssektorn och anför med instämmande

av överbefälhavaren goda skäl härför. Jag finner dock liksom en enig

kommitté att det lägre lagringsmålet ger en tillfredsställande beredskap och

förordar därför detta. Beträffande kommitténs förslag om ökad lagring av

koks finner jag att lagringen bör genomföras inom ramen för de resurser

som står till överstyrelsens förfogande.

Krigsreserven av drivmedel bör liksom hittills förvaras i särskilt lokaliserade

skyddade anläggningar. Enligt min mening innebär den av kommittén

föreslagna styrda lokaliseringen av en viss del av krigsreserven av eldningsolja

en förbättring av beredskapen. Förslaget bör därför genomföras.

Jag biträder även förslaget om en styrd lokalisering av en viss del av de

elkraft- och värmeproducerande företagens ökade lagring.

I fråga om finansieringen av oljelagringen bryter sig meningarna såväl

inom kommittén som bland remissinstanserna. Kommitténs majoritet föreslår

med instämmande av flera av de statliga remissinstanserna, att kostnaderna

för det nya lagringsprogrammet skall finansieras prisvägen. Reservantens

uppfattning att staten skall bidraga till industrins kostnader finner

stöd hos vissa av näringslivets organisationer.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 86 år 1969

11

Jag vill erinra om att vid tillkomsten av det nu löpande programmet beräknades

ett pristillägg på 0,4 öre litern täcka oljehandelns kostnader för

beredskapslagringen intill ett belopp av 60 milj. kr. Genom att detta pristillägg

inte skulle belasta leveranser till den lagringspliktiga industrin fick

denna underlag för finansiering av sina kostnader för beredskapslagringen.

På grund av den starkt stigande försäljningen beräknas ett pristillägg på

0,4 öre per liter under den kommande lagringsperioden inbringa ett belopp

av 129 milj. kr. per år. Detta belopp täcker väl oljehandelns kostnader som

beräknas gå upp till 108,2 milj. kr. per år. Oljehandelns leveranser till den

lagringspliktiga industrin skall inte heller för den nya perioden belastas med

pristillägget. Industrins kostnader för sin beredskapslagring under den nya

perioden kan beräknas bli lägre än under den nu löpande. Någon skillnad

i kostnadshänseende mellan den lagringsskyldiga industrin och andra

konsumenter torde, som kommerskollegium framhåller, inte komma att

föreligga.

Mot denna bakgrund föreslår jag att kommittémajoritetens förslag till

finansiering godtages. Svenska petroleum institutet anför i sitt remissyttrande

att pristillägget för motorbrännolja under den kommande perioden kan

förväntas bli högre än för andra produkter. Eftersom finansieringsförslaget

biträtts av oljebranschens representanter i kommittén, utgår jag dock från

att pristillägget för motorbrännolja på grund av beredskapslagringsavgiften

inte skall behöva bli högre än under nu löpande period.

Med hänsyn till de lokaliseringskrav som ställs på de skyddade och lokaliserade

utrymmena anser jag att statsbidrag bör lämnas till merkostnaden

för dessa. Denna merkostnad beräknas gå upp till ca 80 milj. kr. eller 11,5

milj. kr. per år. Det statliga bidraget bör liksom hittills lämnas i form av

ränte- och amorteringsfria lån.

För att tillförsäkra konsumenterna av stadsgas och gasol en rimlig försörjning

i ett krisläge föreslår kommittén lagringsskyldighet även för stadsgasindustrins

råvaror samt för gasol. Jag ansluter mig till de bedömningar

som kommittén därvid gjort och förordar att lagringsmålen skall avse samma

för sörj ningsuthållighet som för olja.

Remissinstanserna sätter i och för sig inte i fråga behovet av beredskapslagring

av dessa varor. I fråga om finansieringen av lagringen har dock flera

näringslivsorganisationer en annan uppfattning än kommittén. Jag vill

framhålla att lagringsskyldighet för stadsgasindustrin föreslogs redan av

1961 års oljelagringskommitté. Förslaget innebar bl. a. att lagringsskyldigheten

skulle fullgöras utan statliga bidrag. Med hänsyn till att stadsgasverken

i remissyttrande över kommittébetänkandet uttalade sin villighet att

frivilligt sörja för en betryggande lagring förordade jag i prop. 1962: 194

ingen särskild lagringsskyldighet. Jag förutsatte dock att överenskommelse

om frivillig lagring skulle träffas mellan stadsgasindustrins företrädare och

tillsynsmyndigheten. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen. Stads
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 86 år 1969

gasindustrin bör mot denna bakgrund i sitt planeringsarbete för övergång

till annan råvara än kol ha räknat med inte blott de vinster från miljövårdsoch

produktivitetssynpunkt som de nya råvarorna för med sig utan även

med kostnader för beredskapslagring. Lagringsskyldigheten för stadsgasindustrin

skall enligt förslaget träda i kraft först den 1 januari 1977. Detta innebär

att medel för finansieringen kan anskaffas under en relativt lång tid.

Kostnaderna kan vidare slås ut på en normal avskrivningstid med kraftigt

minskade årskostnader som följd. Stadsgasindustrin har i allmänhet också

större lager av råvara än vad som är kommersiellt betingat. Detta bör innebära

att lageruppbyggnaden på grund av den föreslagna lagringsplikten blir

av begränsad omfattning. Av dessa skäl anser jag att kostnaderna för beredskapslagring

av råvara för stadsgas kan bäras utan statligt stöd.

De investeringskostnader för beredskapslagring av gasol som enligt kommitténs

förslag skall åvila de lagringskyldiga torde inte heller bli större än

att de kan bära dessa. Jag biträder därför kommitténs förslag. Kostnaderna

för lagringen av krigsreserven och en del av avspärrningsreserven av gasol

i bergrum, 19,8 milj. kr., bör bestridas av staten.

Då lagringsperioden avses omfatta en så lång tidsrymd som sju år bör

programmet, som kommittén föreslår, omprövas vid mitten av lagringsperioden.

Omprövningen skall vara begränsad till en bedömning av prognoserna

över fredskonsumtionen av olja, krigs- och avspärrningsposternas

storlek samt avdragsposternas storlek. Med hänsyn till att omprövningen

inte skall avse programmets finansiering bör Kungl. Maj :t bemyndigas att

besluta om de ändringar som kan föranledas av prövningen. Jag ämnar i

annat sammanhang återkomma till frågan om att tillkalla den särskilda

kontrollgrupp som förordats av kommittén.

Utskottet

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och får därför hemställa,

att riksdagen bifaller propositionen nr 136, såvitt den

hänvisats till lagutskott.

Stockholm den 2 december 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 86 år 1969

13

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand (s), Lars Larsson (s)*, Dahlberg

(s), Hubinette (m), Eric Carlsson (ep), Wanhainen (s), Österdahl

(fp) och Axelson (fp)*;

från andra kammaren: fröken Sandell (s), herrar Fredriksson (s),

Göransson (s), Ringaby (m), fru Fraenkel (fp), fru Håvik (s), herrar

Johansson i Skärstad (ep) och Olsson i Mölndal (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM l%9 690031

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:375 Skrivelse till Konungen ang. godkännande av fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen. a1 i texten