Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om förkortning av arbetstiden vid treskif tsarbete. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:229 av herrar Svanström och Andreasson samt 11:257 av herr Johansson i Skärstad m. fl.

1969-12-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:87, Utlåtande i anledning av motioner om förkortning av arbetstiden vid treskif tsarbete. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:229 av herrar Svanström och Andreasson samt 11:257 av herr Johansson i Skärstad m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 87 år 1969

1

Nr 87

Utlåtande i anledning av motioner om förkortning av arbetstiden vid

treskif tsarbete.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:229

av herrar Svanström och Andreasson samt 11:257 av herr Johansson i Skärstad

m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta

om förkortning från den 1 juli 1969 av arbetstiden för dem som är sysselsatta med

treskifts arbete utan söndagsuppehåll (kontinuerlig drift) så att deras reella arbetstid

inte blir längre än för övriga anställda; samt att vederbörande utskott måtte

ges i uppdrag att utarbeta erforderlig författningstext».

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt gällande arbetstidslagstiftning får den ordinarie arbetstiden inte överstiga

42 timmar 30 minuter i veckan. I vissa särskilt angivna fall får arbetstiden beräknas

på en längre tidsperiod än veckan. Därvid gäller att arbetstiden per vecka i

genomsnitt inte får överstiga 42 timmar 30 minuter.

I kollektivavtal, andra överenskommelser, tjänstereglementen, m. m. lämnas

kompletterande bestämmelser om arbetstiden. För olika arbetsområden eller arbetstagargrupper

har avtal träffats om kortare ordinarie arbetstid än vad lagstiftningen

maximalt medger. Av intresse i förevarande sammanhang är de avtal som

föreskriver att den ordinarie arbetstiden för arbetstagare i kontinuerligt skiftarbete,

dvs. arbete som pågår utan söndagsuppehåll, skall utgöra i genomsnitt 42

timmar i veckan.

Arbetstidslagstiftningen medger i och för sig att arbetsgivaren tar ut 42 timmar

30 minuter per vecka av sina anställda året om. Den omständigheten att en helgdag

infaller under veckan föranleder inte något undantag från denna regel. Skulle en

helgdag inträffa på en veckodag som normalt utgör arbetsdag, har arbetsgivaren

enligt gällande bestämmelser möjlighet att — för det fall inte arbete pågår på helgdagen

— kompensera sig för arbetstidsbortfallet genom att förlänga arbetstiden

de övriga arbetsdagarna i veckan. Denna ordning för uttag av arbetstid brukar

man sammanfatta under begreppet hård arbetsvecka. Av avtal eller sedvänja följer

emellertid ofta att helgdagar liksom söndagar i princip skall vara arbetsfria utan

att arbetstiden övriga dagar i veckan förlängs, mjuk arbetsvecka. Den samman1

— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 87

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 87 år 1969

lagda arbetstiden i en vecka med helgdag infallande på någon av veckodagarna

måndag-fredag, s. k. lätthelgdag, blir sålunda lika många timmar kortare som

den normala arbetstiden ifrågavarande veckodag.

Hård arbetsvecka är relativt ovanlig bland det stora flertalet arbetstagare. Den

mjuka arbetsveckan är helt dominerande och förekommer även till övervägande

del i arbete som pågår kontinuerligt. Arbetstagare tillerkänns i senare fall kompensation

i form av fritid för helgdagar under vilka de arbetat. Bland undantagen

märks kraftverks-, järnbruks- och verkstadsindustrin.

Formellt kommer den mjuka arbetsveckan till uttryck på olika sätt i avtalen.

Det vanligaste sättet är att avtalen anger veckoarbetstiden i visst antal timmar per

helgfri vecka. I avtal där man inte använder denna metod föreskrivs i stället att

uppehåll i arbetet skall göras under allmänna helgdagar. Det förekommer också

att man slår ut helgledigheten på hela året och anger den genomsnittliga arbetstiden

per vecka reducerad med denna ledighet. Ett exempel härpå är sjukvårdspersonalens

arbetstid av 41 timmar i veckan, vilket i realiteten motsvarar en arbetstid

av 42 timmar 30 minuter per helgfri vecka. Detta exempel ger också en

föreställning om omfattningen av helgledigheten genomsnittligt sett. De elva helgdagar

som firas här i landet och som kan infalla på en vardag anses sålunda motsvara

i stort sett 1 timme 30 minuter per vecka i genomsnitt under ett år.

Utskottet

Arbetstidslagstiftningen bygger på principen om hård arbetsvecka, vilket innebär

att den ordinarie arbetstiden får uppgå till 42 timmar 30 minuter i veckan året

om, oberoende av om det under veckan infaller någon helgdag. Genom sedvänja

eller uttrycklig bestämmelse i kollektivavtal m. m. gäller för det stora flertalet

arbetstagare att helgdagar skall vara arbetsfria utan att arbetstiden övriga dagar

i veckan förlängs, mjuk arbetsvecka. Detta innebär att arbetsveckan i genomsnitt

under året blir omkring 1 timme 30 minuter kortare än vid hård arbetsvecka.

För en del arbetstagare som är sysselsatta i kontinuerligt skiftarbete gäller hård

arbetsvecka. Motionärerna vill att man för dessa arbetstagare skall införa en specialbestämmelse

i arbetstidslagstiftningen som innebär att deras ordinarie arbetstid

reellt sett inte blir längre än den arbetstid som vid annat arbete tas ut med tilllämpning

av principen om mjuk arbetsvecka.

Förslag om en generell förkortning av arbetstiden och förslag till en ny allmän

arbetstidslag har för ett år sedan lagts fram av 1963 års arbetstidskommitté. Kungl.

Maj:t har den 21 november 1969 lagt kommitténs förslag till grund för en lagrådsremiss

i ämnet, i vilken bl. a. det av motionärerna berörda spörsmålet tas upp

till behandling. Proposition avses skola avlämnas i början av nästa år. Riksdagen

kommer således att inom kort få ta ställning till den aktuella frågan i ett

större sammanhang. Vid sådant förhållande avstyrker utskottet bifall till motio
-

nerna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 87 år 1969 3

Utskottet hemställer,

att motionerna 1:229 och 11:257 inte föranleder någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 2 december 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Strand (s), Lars Larsson (s)*, Dahlberg (s),

Hubinette (m), Wanhainen (s), Österdahl (fp), Andreasson (ep)* och Axelson

(fp)*;

från andra kammaren: fröken Sandell (s), herrar Fredriksson (s), Göransson

(s), Ringaby (m), fru Frank el (fp), fru Håvik (s), herrar Johansson i Skärstad

(ep) och Olsson i Mölndal (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.