Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1969

1969-12-02 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:88, Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1969

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1969

1

Nr 88

Utlåtande i anledning av motioner om fackrepresentation i skolstyrelse.

Andra lagutskottet har behandlat följande till lagutskott hänvisade motioner,

nämligen

1) de likalydande motionerna I: 83 av herr Karlsson, Helge, m. fl. och 11:99

av herr Lundmark m. fl., i vilka hemställts »att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte anhålla om förslag till sådan ändring av skollagen att viss elevrepresentation

i skolstyrelse möjliggöres»;

2) de likalydande motionerna I: 479 av herr Lindblad och 11:577 av herr

Romanus m. fl., i vilka yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer

»att skolstadgan ändras så att eleverna ges rätt till fackrepresentation i skolstyrelserna

på likvärdiga villkor med lärare och skolledare»;

3) de likalydande motionerna 1:497 av herr Palm och herr Karlsson, Göran,

samt II: 527 av herrar Gustafsson i Barkarby och Andersson i Södertälje, i vilka

hemställts att Kungl. Maj:t föranstaltar om en översyn av nu gällande författningar

inom skollagstiftningen så att »full jämställdhet åstadkommes mellan skolstyrelsen

å ena sidan och övriga kommunala styrelser å den andra sidan i fråga om

principen för sammansättningen».

De båda motionsparen I: 479 och II: 577 samt I: 497 och II: 527 innehåller,

utöver de ovan redovisade, vissa andra yrkanden. Dessa yrkanden behandlas av

statsutskottet. En kortfattad redogörelse för nämnda yrkande lämnas i avsnittet

Motionerna nedan.

Andra lagutskottet har, i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver, inhämtat

yttrande över motionsyrkandena från skolöverstyrelsen. Vidare har på

utskottets begäran Svenska kommunförbundet yttrat sig över yrkandena.

Motionerna

Motionerna I: 83 och II: 99

I motionerna framhålles, att ett mera permanent engagemang från elevernas

sida i skolstyrelsen med säkerhet skulle vara till gagn för verksamheten och för

eleverna själva. Motionärerna finner det inte vara överraskande att ett antal kommuner

tagit upp spörsmålet och sökt lämpliga former för viss elevrepresentation i

skolstyrelser. Skollagen synes emellertid icke ge stöd för dylik representation, an
1

— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt 2 avd. Nr 88

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1969

för motionärerna vidare, varför en viss revision av skollagen synes påkallad. De bestämmelser

som gäller för lärarnas representation i skolstyrelse synes dem därvid

kunna tjäna som mönster.

Motionerna 1:479 och II: 577

Motionerna innehåller, utöver det i detta utlåtande behandlade yrkandet, hemställan

som avser dels obligatorisk samarbetsnämnd vid grundskolor med högstadium

samt representation vid ämneskonferenser och klasskonferenser för eleverna

vid grundskolas högstadium, dels ock representation för Sveriges Elevers centralorganisation

i skolöverstyrelsens styrelse.

I motionerna erinras om att inom skolöverstyrelsen nu pågår ett omfattande utredningsarbete,

som utförts av arbetsgruppen SISK (samverkan i skolan) och

som avser att fördjupa skoldemokratin och finna nya former för denna. Det är

emellertid angeläget, anför motionärerna, att inte reformarbetet på området avstannar

i väntan på resultatet av pågående utredningar och försök. I det följande

pekar motionärerna på det önskvärda i att man inom ramen för SISK:s arbete

prövar bl. a. möjligheten att i framtiden göra samarbetsnämnden till en styrelse

för den enskilda skolenheten. Härefter lämnar motionärerna en utförlig motivering

till de olika motionsförslagen, som enligt motionärerna bör kunna genomföras

utan dröjsmål. I fråga om elevrepresentation i skolstyrelsen erinras om att

skolledare och lärare har rätt att sända representanter till skolstyrelsens sammanträden,

med rätt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten och rätt att anteckna

egen mening till protokollet. Vidare anförs följande.

Det har ifrågasatts om även eleverna skulle ges rätt att utse sådana s. k fackrepresentanter.

På några håll har elevrepresentanter inbjudits av skolstyrelsen. Det

synes dock tveksamt om sådan inbjudan kan göras generellt för flera sammanträden;

förfarandet torde också fordra enhälligt beslut i skolstyrelsen. I varje fall

äger inte på så sätt inbjudna elevrepresentanter samma rättigheter som fackrepresentanterna.

Man kan givetvis diskutera det lämpliga i hela systemet med fackrepresentanter

i en kommunal nämnd. Det förekommer inte i andra nämnder än skolstyrelsen

och har där en historisk bakgrund. Det torde dock vara svårt att motivera fackrepresentation

för lärarna men inte för eleverna. Vi föreslår därför att — inom

ramen för nuvarande system med fackrepresentation — även eleverna ges rätt att

utse representanter i skolstyrelserna på såvitt möjligt likvärdiga villkor.

Motionerna 1:497 och II: 527

Även i detta motionspar framställs yrkanden rörande samarbetsnämnd inom

skolväsendet. Motionärerna vill att sådan nämnd skall göras obligatorisk vid skolenhet,

som omfattar grundskolans högstadium, att samarbetsnämnd skall bestå

av representanter för samtliga personalgrupper vid skolenheten och att samarbetsnämnd

får beslutanderätt i vissa frågor.

Motionärerna framhåller, att samarbetsnämnden är ett naturligt organ för arbetsplatsdemokratin

inom skolenheten och kan i sin tur stimulera till en fördjup
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1969

3

ning av demokratin inom skolenheten och klassrummet. Företagsnämndsverksamheten

inom en kommun kan sägas fylla motsvarande funktion för hela kommunens

skolväsen som samarbetsnämnderna kan göra för skolenheten. På samma sätt

som samarbetsnämnderna bör utgöras av representanter för alla berörda intressegrupper

inom den enskilda skolenheten vore det önskvärt, anförs i motionerna, om

företagsnämnden kunde sammansättas av representanter inte endast för arbetsgivare

och arbetstagare utan också för eleverna.

Beträffande lärarrepresentationen i skolstyrelsen anförs i det följande.

Fackrepresentationen i skolstyrelsen fyllde, när den inrättades, dels ett behov

av sakkunskap, dels en funktion som företagsdemokratiskt element, innan företagsnämndsverksamheten

var utbyggd. Numera fylls sakkunnigbehovet på annat

sätt, genom föredragande tjänstemän, och behovet av företagsdemokrati genom

de nya företagsnämnderna (FÖN — 68). Frågan om fackrepresentationen i skolstyrelsen

har härigenom kommit i ett nytt läge och bör därför ånyo kunna övervägas.

Otvivelaktigt medför denna representation att skolstyrelsen intar en särställning

bland de kommunala styrelserna på så sätt att den vid sina sammanträden

utgörs av två grupper, den ena politiskt och den andra fackligt vald.

Det förhållandet att lärare och skolledare är representerade i skolstyrelsen utan

att sitta där i egenskap av föredragande har lett till att krav på representation vid

skolstyrelsens sammanträden nu börjat resas också från elevhåll. Några kommuner

har fattat beslut om representation för eleverna på samma villkor som för

lärare och skolledare. Dessa beslut är förståeliga, om man ser till strävandena att

tillförsäkra dem, som berörs av en styrelses beslut, inflytande på och insyn i arbetet.

Som faktor i främjandet av medbestämmanderätten i för eleven närliggande

och konkreta vardagsfrågor torde emellertid sådana åtgärder ha ett begränsat

värde. Representationen för elever och lärare lämnar också de övriga anställda

inom skolväsendet, som inte är lärare, utanför. Samarbetsnämnderna och företagsnämnderna

skulle genom sin sammansättning kunna utvecklas till allsidiga organ

för en utvidgad skoldemokrati. Om däremot denna sammansättningsprincip

utvecklas inom skolstyrelsen, blir denna, i motsats till övriga kommunala styrelser,

en mera korporativt än politiskt sammansatt styrelse, vilket knappast kan

anses önskvärt ur allmän politisk ansvarighetssynpunkt.

Fackrepresentation i skolstyrelse

Enligt 3 § skollagen skall i varje kommun finnas en skolstyrelse och — i allmänhet

— en skolchef.

Gällande lagregler om skolstyrelsen finns i 2 kap. (7—18 §§) skollagen. I skolstadgan,

som innehåller tillämpningsföreskrifter till lagen, meddelas i 2 kap.

1—14 §§ bestämmelser rörande skolstyrelsen.

2 kap. skollagen innehåller, såvitt här är av intresse, i huvudsak följande. I

fråga om skolstyrelsens åligganden gäller att skolstyrelsen skall beakta den allmänna

utvecklingen på skolväsendets område, följa skolväsendets tillstånd inom

kommunen och taga erforderliga initiativ för att bereda barn och ungdom i kommunen

tillfredsställande utbildning. Skolstyrelsen skall vidare (a) i den mån sådant

ej tillkommer annan, ombesörja de angelägenheter avseende skolväsendet i kommunen,

vilka äro att hänföra till förvaltning och verkställighet, (b) tillse, att verk
1*

— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 88

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1969

samheten vid skolorna fortgår enligt gällande föreskrifter, och sörja för samordning

av och enhetlighet i verksamheten, (c) främja pedagogiska försök och lärarnas

fortbildning samt (d) verka för samarbete mellan hem och skola (9 §).

Skolstyrelsen bör samarbeta med myndigheter och andra, vilkas verksamhet berör

styrelsens (11 § andra stycket).

Skolstyrelsen är en obligatorisk kommunal nämnd. Ledamöter och suppleanter

i styrelsen väljs av kommunens fullmäktige till det antal fullmäktige bestämmer.

Antalet ledamöter skall dock vara minst sju. Valet är i allmänhet proportionellt.

I avseende å valbarhet, verkan av valbarhetens upphävande och rätt till avsägelse

äger vad som är stadgat i 7 § kommunallagen om fullmäktig motsvarande tilllämpning.

Därutöver gäller att skolchefen inte får utses till ledamot eller suppleant.

I fråga om valperiod, val av ordförande och vice ordförande, sammanträdestid,

suppleants inkallande och närvarande vid sammanträde, beslutsförhet, jäv, förfarande

vid fattande av beslut, m. m. äger vad i kommunallagen (33—42 §§) är

stadgat rörande kommunens styrelse motsvarande tillämpning. Det kan särskilt

påpekas, att i 36 § kommunallagen uttryckligen stadgas, att suppleant äger rätt att

närvara vid styrelsens sammanträde även då han inte tjänstgör i stället för ledamot.

Vid sammanträde med skolstyrelsen eller avdelning av denna skall skolchefen

närvara. Han äger rätt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten och att få

sin särskilda mening antecknad till protokollet (16 § första stycket skollagen).

I 16 § andra stycket skollagen stadgas, att Konungen förordnar om rätt för annan

än skolchef att deltaga vid sammanträde med skolstyrelsen eller avdelning av

denna. I detta hänseende har i skolstadgan meddelats utförliga föreskrifter om

fackrepresentanter och deras närvaro vid sammanträden (2 kap. 5—12 §§). Det

bör påpekas, att skolstyrelsen är den enda kommunala nämnd, som har fackrepresentanter.

Sammanfattningsvis innehåller reglerna om fackrepresentanter följande.

Enligt 2 kap. 5 § skolstadgan äger vid sammanträde med skolstyrelsen eller avdelning

av denna fackrepresentanter för andra skolledare än skolchefen samt för

lärare och skolläkare rätt att — liksom skolchefen — deltaga i överläggningarna

men ej i besluten och att få sin särskilda mening antecknad till protokollet. Om

det finns två eller flera fackrepresentanter för skolledare eller lärare, får endast

en representant för vardera personalgruppen vara närvarande. Särskilda jävsregler

finns. Vid behandling av ärenden om tillsättning, åtal eller disciplinär bestraffning

får fackrepresentant ej närvara, om ärendet rör skolchef eller annan skolledare,

och fackrepresentant för lärarna ej heller, om ärendet rör lärare.

Om utseende av fackrepresentanter bland rektorer, studirektorer, lärare och

skolläkare samt kallelse och inställelse till sammanträde finns utförliga regler i 2

kap. 7—12 §§ skolstadgan. Om det finns flera rektorer under skolstyrelsen, skall

högst tre av dessa vara fackrepresentanter, därav endast en för var och en av följan

grupper av skolor, nämligen (a) grundskolans låg- och mellanstadier, (b) grundskolans

högstadium, gymnasiet och fackskolan samt (c) yrkesskolor. Om det finns

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1969

5

två eller flera rektorer inom samma grupp, skall de bland sig själva välja en fackrepresentant

och en suppleant. Om grupp, som nyss nämnts, inte företrädes av

rektor som fackrepresentant, men studierektor finns inom gruppen, skall studierektor

vara fackrepresentant. Finns det två eller flera studierektorer, som kan

komma i fråga, skall de bland sig välja en fackrepresentant och en suppleant.

Lärarna får utse högst tre fackrepresentanter. Om skolväsendet omfattar endast

grundskolans låg- och mellanstadier får dock bara en eller två fackrepresentanter

för lärarna utses. Suppleanter till samma antal som ledamöterna får utses. Vid

handläggning av ärenden rörande skolhälsovård eller skolhygieniska förhållanden

i övrigt skall skolläkare vara fackrepresentant (2 kap. 11 §).

Till sammanträde med skolstyrelsen eller avdelning av denna skall fackrepresentanterna

kallas. Representanterna skall därjämte erhålla uppgift om vilka ärenden

som, enligt vad som kan förutses, skall förekomma till handläggning, och de bör

dessutom, i den mån så lämpligen kan ske, erhålla tillgängliga upplysningar i övrigt

beträffande de ärenden, vid vilkas behandling fackrepresentant äger närvara.

Om det finns två eller flera fackrepresentanter för viss personalgrupp, överenskommes

mellan dem i vilken ordning inställelse till sammanträdet skall äga rum. Är

fackrepresentant hindrad deltaga äger suppleant inträda i hans ställe (2 kap. 12 §).

Rättspraxis rörande elevrepresentation i skolstyrelse

Regeringsrätten har den 28 oktober 1969 avgjort två mål, nämligen ett från

Köping och ett från Lycksele, rörande elevrepresentation i skolstyrelse.

Köpingfallet

Skolstyrelsen i Köping beslöt i november 1968 med 7 röster mot 3 att tillåta

elevrepresentation vid styrelsens sammanträden enligt av ordföranden och vice

ordföranden föreslagna regler. Dessa hade följande innehåll.

Vid sammanträde med skolstyrelsen föreslås för eleverna samma representation

som för lärarkåren.

Elevrepresentanterna utses av eleverna i den ordning varom skolstyrelsen överenskommer

med dessas organisationer. Mandatperiod bör lämpligen omfatta ett

läsår.

Elevrepresentant äger yttranderätt i ärenden, som upptagits på dagordningen

eller eljest av skolstyrelsen företas till behandling på sammanträdet.

Elevrepresentant tilldelas samma rättigheter som lärarrepresentant. Elevrepresentant

får inte närvara vid behandling av ärende rörande i skolväsendet anställd

person eller rörande åtgärder för elevs tillrättaförande.

Det ankommer på skolstyrelsen att före första sammanträdet under mandatperioden

informera elevrepresentanterna om syftet med elevrepresentationen samt

om de regler som gäller för skolstyrelsens arbete bl. a. beträffande innebörden av

att skolstyrelsens sammanträde till sin karaktär är ett slutet sammanträde.

I anledning av besvär över beslutet undanröjde KB den 3 februari 1969 beslutet

enär styrelsen överskridit sin befogenhet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1969

Sedan besvär anförts mot beslutet yttrade regeringsrätten i utslag den 28 oktober

1969 följande.

I 2 kap. 16 § skollagen och 2 kap. 5 § skolstadgan regleras vilka personer som

— utöver ledamöter och suppleanter — äger rätt att deltaga i skolstyrelses sammanträden.

Dessa bestämmelser utgör emellertid icke hinder för skolstyrelse att

tillåta även annan person att deltaga i sammanträde.

Enligt grunderna för de på skolstyrelse tillämpliga bestämmelserna i kommunallagen

krävs dock enhälligt beslut därom och beslutet får icke ges sådan utformning,

att enskild ledamot för kommande sammanträden blir bunden därav.

Enär det klandrade skolstyrelsebeslutet icke uppfyller nyss angivna förutsättningar

och beslutet således står i strid mot allmän lag, fastställer Kungl. Maj:t

det slut som länsstyrelsens beslut innehåller.

Lyckselefallet

Skolstyrelsen i Lycksele stad beslöt den 28 november 1968 enhälligt att under

1969 medgiva att en representant för elevråden vid stadens skolor på försök i

vissa fall får närvara vid skolstyrelsens sammanträden, varvid följande regler för

närvaro skulle gälla.

1. Vid behandling av vissa ärenden må representant för stadens elevråd närvara

för att tillhandagå skolstyrelsen med upplysningar och synpunkter. Elevrepresentant

äger ej deltaga i besluten. Skolstyrelsen må före och/eller under ett

sammanträde meddela att handläggning av visst ärende må ske endast i närvaro

av i skolstadgan föreskrivna ledamöter och fackrepresentanter. 2. Elevrepresentant

må ej närvara då skolstyrelsen behandlar ärende som personligen rör honom

eller någon honom närstående. Vid behandling av ärende om tillsättning, åtal

eller disciplinär åtgärd mot befattningshavare under skolstyrelsen eller åtgärd för

elevers tillrättaförande äger elevrepresentant icke närvara. 3. Elevråd vid stadens

skolor äger utse vardera en representant och suppleant till denne. Finns två

eller flera elevrepresentanter, överenskommes mellan dem vilken som skall närvara

vid behandlingen av visst ärende.

Efter besvär undanröjde KB den 7 februari 1969 beslutet, enär skolstyrelsen

ansågs ha överskridit sin befogenhet.

Regeringsrätten lämnade i utslag den 28 oktober 1969 utan bifall besvär över

KB:s beslut och anförde som skäl härför följande.

På sätt länsstyrelsen anfört är skolstyrelses sammanträden icke offentliga. Detta

förhållande har visserligen icke utgjort hinder för styrelsen att genom enhälligt beslut

tillåta representant för elever att närvara och yttra sig vid visst tillfälle och

ej heller att antaga allmänna regler för sådan representation vid kommande sammanträden

under förutsättning att enhällighet därom föreligger vid varje sammanträde.

Klandrade beslutet är emellertid icke begränsat till sin räckvidd på sätt nu

sagts utan innebär att elevrepresentant skall tillåtas närvara och yttra sig om annat

icke bestämmes. Beslutet måste således anses strida mot allmän lag.

Samarbetsorgan m. m. inom skolan

I detta avsnitt lämnas vissa uppgifter om författningsbestämmelser m. m. som

avser samarbetsorgan i skolan. Redogörelsen är inte avsedd att vara uttömmande,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1969

7

och smärre undantag från huvudbestämmelserna har utelämnats. Där ej annat

anges gäller bestämmelserna såväl grundskolan som gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan.

I texten angivna författningsrum hänför sig till skolstadgan.

Klass- och ämneskonferenser (7 kap. 5—12 §§, 13 kap. 1 §, 17 kap. 1 §, 22 kap.

1 §)

För varje klass skall finnas en klasskonferens. Ledamöter av klasskonferensen

är rektor och studierektor samt lärare vilka undervisar i klassen. I klasskonferens

handläggs de frågor, vilka enligt vad i skolstadgan eller eljest föreskrivs skall ankomma

på konferensen. I övrigt skall i klasskonferenser handläggas bl. a. frågor

om elevernas flit och framsteg i studier och om deras uppförande och ordning.

Lärare, vilka undervisar i samma ämne eller på samma stadium eller i samma

årsklass, skall sammankomma till ämneskonferens eller andra erforderliga konferenser.

Ämneskonferens tillkommer särskilt att a) i anslutning till läroplanen närmare

planera kurserna i ämnet och granska lärostoffet i läroböckerna, b) uppgöra plan

för undervisningen i ämnet, c) avgiva förslag om inköp av böcker och annan undervisningsmateriel

i ämnet samt d) pröva behovet av nya läroböcker och avgiva

förslag i anslutning härtill.

Representanter för eleverna i gymnasier, fackskola och yrkesskola skall kallas

att delta i klasskonferenser och ämneskonferenser, som behandlar frågor om planering

av undervisningen eller pedagogisk fråga av allmän karaktär. Elevrepresentant

får dock inte deltaga i besluten.

Elevrepresentant utses av elevrådet, om sådant finnes, och i annat fall genom

val i den ordning som skolstyrelsen bestämmer.

Samarbetsnämnder (13 kap. 2—5 §§, 17 kap. 2 § och 22 kap. 2 §)

Vid gymnasium, fackskola och yrkesskola skall finnas samarbetsnämnd. Nämnden

består av rektor, två lärare, två elever och två andra ledamöter.

Elevrepresentanterna utses i samma ordning som i fråga om klass- och ämneskonferenser.

De ledamöter som inte är självskrivna eller representerar lärare eller

elever utses av skolstyrelsen.

Samarbetsnämnden har att som rådgivande organ främja ett gott samarbete

mellan alla som är verksamma inom skolenheten samt att verka för att eleverna

iakttager god ordning och gott uppförande.

I januari 1967 utfärdade skolöverstyrelsen anvisningar för verksamheten i samarbetsnämnd.

I anvisningarna anförs, att det väsentligaste av nämndens uppgifter

är att överlägga om frågor, som rör trivsel, samarbete, regler för ordning och uppförande

inom skolenheten samt i dessa avseenden verka för goda förhållanden i

skolan. Vidare skall nämnden bl. a. samverka med skolans olika befattningshavare,

elevernas föräldrar och inom kommunen befintliga organ för barna- och ungdomsvård

samt jämväl i övrigt verka för ett gott förhållande mellan skolan och

allmänheten. I anvisningarna konkretiseras de olika uppgifter, som ankommer på

nämnden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1969

Skolöverstyrelsen har år 1965 i skriften Arbetstrivsel i skolan rekommenderat

att man utser samarbetsnämnder även i varje skolenhet med högstadium. Sådan

nämnd, som även den är av rådgivande karaktär, bör bestå av representanter för

föräldrar, elever, lärare och skolans övriga personal. Nämnden skall ta upp »problem

i princip, aktualiserade kanske genom att något speciellt inträffat vid skolan,

och diskutera vilka åtgärder som skolan bör vidta för att förhindra ett upprepande».

Nämnden blir sålunda, anförs i skriften, ett självklart forum för diskussion

av och förslag till ett skolans regelsystem. Samarbetsnämnden kan i principiella

frågor, anförs det slutligen, också vara av informativ karaktär och bli ett naturligt

kontaktorgan mellan hemmet och skolan, mellan elever och olika befattningshavare.

SISK

I anslutning till de nästföregående avsnitten må erinras om att skolöverstyrelsen

i februari 1968 tillsatt en utredningsgrupp för att överlägga om frågor rörande

samverkan i skolan, SISK. I utredningsgruppen ingår representanter för organisationer

som företräder elever, skolledare, olika lärarkategorier, ekonomipersonal,

skolsocial personal, föräldrar, skolans huvudmän och den statliga skolförvaltningen.

Skolöverstyrelsen har den 17 juni 1968 beslutat att en av SISK antagen arbetsplan

skall utgöra riktlinjer för utredningens arbete med beaktande av vad chefen

för utbildningsdepartementet i ämbetsskrivelse till skolöverstyrelsen den 17 maj

samma år anfört angående främjande av goda arbetsförhållanden i skolorna. Nämnda

arbetsplan och ämbetsskrivelse redovisas i Aktuellt från skolöverstyrelsen nr

5 år 1968/69.

Under SISK:s första arbetsår har verksamheten huvudsakligen varit inriktad

på att studera samarbetsnämndernas funktion och organisation. På grundval av den

verkställda undersökningen har SISK föreslagit försöksverksamhet under skolåret

1969/70 beträffande samarbetsnämndens organisation och funktion vid gymnasiala

skolor, grundskolans högstadium, folkhögskolor och vårdyrkesskolor/sjuksköterskeskolor.

Skolöverstyrelsen har därefter i skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 maj

1969 hemtällt att styrelsen bemyndigas att genomföra försöksverksamhet enligt

SISK:s förslag, i förekommande fall utan hinder av bestämmelser i skolstadgan

och jämförliga författningar och att — om försöksverksamheten visar lämpligheten

härav — obligatorisk samarbetsnämnd och obligatorisk elevmedverkan i klass- och

ämneskonferenser vid grundskolans högstadium införs fr. o. m. skolåret 1970/71.

Kungl. Maj:t har den 13 juni 1969 bemyndigat skolöverstyrelsen att under läsåret

1969/70 bedriva försöksverksamhet i fråga om samarbetsnämnder i huvudsaklig

överensstämmelse med de riktlinjer som angivits i nyssnämnda skrivelse och

med iakttagande av vissa särskilda föreskrifter. Beträffande utformningen av försöksverksamheten

får utskottet hänvisa till Aktuellt från skolöverstyrelsen nr 66

år 1968/69 och nr 6 år 1969/70.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1969 9

Elevråd m. m.

Elevernas riksorganisation, SECO, åtnjuter statsbidrag.

Den lokala elevvardsorganisationen får i vissa fall stöd av kommunen genom fri

tillgång till kontorsmaskiner och kontorsmateriel. I nya skolor planeras från början

in ett elevrådskontor.

Såsom Kommunförbundet anfört får eleverna genom inrättande av elevråd ett

naturligt organ för tillvaratagande av elevernas intressen i skolan. Samråd med

elevrådet, anför Kommunförbundet — muntligt eller genom remissförfarande —

äger på många håll rum och har visat sig fruktbärande inte bara för det egentliga

skolarbetet utan också för förhållandena på arbetsplatsen.

Företagsnämnder

År 1968 träffades mellan de tre kommunförbunden, å ena sidan, samt Svenska

kommunalarbetarförbundet, SACO och till SACO anslutna organisationer samt

TCO-K, å den andra, en central överenskommelse rörande företagsnämnder. Mellan

parterna skall enligt överenskommelsen gälla Avtal angående företagsnämnden

vid kommunala verk, sjukvårds- och övriga inrättningar — FÖN 68. Avtalet får

lokal giltighet genom särskilt kollektivavtal.

Företagsnämnden är enligt avtalet organ för information och samråd mellan arbetsgivaren

och de anställda (1 §). Nämnden har till uppgift att verka för en ändamålsenlig

och rationellt bedriven verksamhet samt för ökad arbetstillfredsställelse

och god samarbetsanda.

Kommunförbundet framhåller, att formella förutsättningar saknas för att släppa

in elever som ledamöter av företagsnämnden men pekar på att, enligt 25 § i avtalet,

må nämnden, om den är enig därom, låta kalla annan person än arbetstagare

inom förvaltnings- eller arbetsområdet att som sakkunnig höras i visst ärende.

Denna bestämmelse synes enligt Kommunförbundet öppna möjligheten att för ett

sammanträde åt gången kalla elevrepresentant(er) att närvara vid företagsnämndens

sammanträden.

Riksdagsbehandlingen 1962 och 1963

I 1956 års skolstyrelselag och 1958 års allmänna skolstadga reglerades författningsmässigt

de av 1956 års riksdag i samband med skolstyrelsereformen antagna

principerna för fackrepresentationen i skolstyrelsen. Bestämmelserna gällde till

halvårsskiftet 1962, då de med smärre jämkningar överfördes till skollagen (16 §)

och skolstadgan (2 kap. 5—12 §§). Nämnda bestämmelser i skollagen, för vilka

ovan redogjorts, gäller fortfarande. Bestämmelserna i allmänna skolstadgan innebar

i förhållande till de nuvarande reglerna — för vilka likaledes ovan redogjorts

och vilka gäller sedan den 1 augusti 1963 — följande. Samtliga fackrepresentanter

ägde rätt att deltaga i skolstyrelsesammanträde. Vidare hade suppleant för fackrepresentant,

även om han ej kallats att inträda, rätt att närvara vid styrelsesam
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1969

manträde men däremot ej vid avdelningssammanträde. Det förelåg i motsats till

vad som nu gäller inte någon skyldighet att på förhand lämna fackrepresentanterna

uppgifter om vilka ärenden som beräknades skola förekomma till handläggning.

Inte heller fanns någon motsvarighet till den nu gällande föreskriften om att, i den

mån så lämpligen kan ske, fackrepresentanterna bör erhålla tillgängliga upplysningar

i övrigt beträffande de ärenden, vid vilkas behandling fackrepresentant äger

närvara.

Den nuvarande ordningen i fråga om fackrepresentationen, som sålunda genomfördes

den 1 augusti 1963, grundar sig på godkännande av prop. 1963: 119, vilken

framlades i anledning av önskemål som framförts av 1962 års riksdag i samband

med behandlingen av prop. 136 med förslag till skollag m. m.

Beträffande bakgrunden till de nu gällande bestämmelserna må anföras följande.

I prop. 1962: 136 föreslogs ingen ändring av de tidigare antagna principerna

för fackrepresentationen i skolstyrelsen. Vid riksdagsbehandlingen väcktes emellertid

på denna punkt ett flertal motionsyrkanden. Särskilda utskottet var i sitt utlåtande

nr 2 ej berett föreslå, att fackrepresentationen då upptogs till förnyat övervägande.

En vid utskottets utlåtande fogad reservation utmynnade i hemställan av

innebörd att fackrepresentationen avskaffades. Sedan kamrarna stannat i olika beslut

hemställde särskilda utskottet i memorial nr 8, som godkändes av riksdagen, att

kamrarna måtte, samtidigt som de biföll propositionen, i skrivelse till Kungl. Maj:t

ge till känna följande synpunkter.

Vid övervägande av möjligheterna till en sammanjämkning av kamrarnas meningar

har utskottet haft att söka åstadkomma en lösning som i rimlig grad tillgodoser

de syften varpå vardera kammarens ställningstagande bygger. Utskottet har

därför funnit sig böra föreslå att den i lagförslaget upptagna bestämmelsen om

bemyndigande för Kungl. Maj:t att förordna om fackrepresentation nu bibehålies.

Därjämte vill utskottet förorda, att en begränsning av antalet fackrepresentanter

överväges. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan erforderliga undersökningar

och överväganden gjorts, så snart ske kan för riksdagen framlägga förslag

i denna riktning.

Utskottet vill understryka betydelsen av att ett förtroendefullt samarbete äger

rum mellan skolstyrelsen och skolans befattningshavare. Formerna för detta samarbete

synes senare ånyo böra övervägas under beaktande av principerna för den

kommunala förvaltningen, behovet av pedagogisk sakkunskap i skolstyrelsen samt

befattningshavarnas tj änsteställning.

I prop. 1963: 119 anförde föredragande departementschefen bl. a. följande.

Med anledning av riksdagens uttalande har de aktualiserade spörsmålen rörande

fackrepresentationen närmare övervägts inom ecklesiastikdepartementet. Dessa

överväganden har lett fram till ett förslag till lösning som avser att tillgodose det

av riksdagen i första hand framförda önskemålet om en begränsning av fackrepresentationens

omfattning. Förslaget innebär i korthet att nuvarande antal rektorsoch

lärarrepresentanter i princip bibehålies — alltså högst tre från vardera personalkategorien

jämte suppleanter för dem. Den åsyftade begränsningen erhålles

därigenom att rätt att närvara vid sammanträde med skolstyrelsen eller avdelning

av denna skall tillkomma endast en representant för rektorerna och en represen
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1969

tant för lärarna, varvid det skall ankomma på representanterna själva att utvälja

vem av dem som skall inställa sig. För att kunna ta ställning till denna fråga skall

fackrepresentanterna i förväg erhålla uppgift om de ärenden som beräknas förekomma

vid sammanträdet, och de bör också få de upplysningar i övrigt, som lämpligen

kan lämnas. Samtidigt föreslås borttagande av den hittillsvarande rätten för

fackrepresentanternas suppleanter att närvara vid sammanträden även i sådana

fall då de inte inträder såsom representanter. Resultatet av förslaget blir således

att, frånsett de ärenden i vilka skolläkaren skall deltaga, regelmässigt högst två

fackrepresentanter får rätt att närvara vid sammanträde.

Beträffande detta förslag har överläggningar hållits mellan företrädare för ecklesiastikdepartementet

samt representanter för Svenska stadsförbundet, Svenska

landskommunernas förbund, Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens

centralorganisation. De båda kommunförbunden har därvid förklarat sig

inte vilja motsätta sig att förslaget genomföres i nuvarande läge, men samtidigt

har förbunden med instämmande i de principiella invändningar som framförts

mot fackrepresentationen velat understryka, att den företagna ändringen endast får

betraktas som en övergångsanordning i avvaktan på en slutgiltig lösning av frågan

om formerna för samarbetet mellan skolstyrelsen och den pedagogiska fackkunskapen.

Från personalorganisationernas sida har till förslaget intagits en negativ

ståndpunkt, byggande på uppfattningen att mot fackrepresentationen framförda

invändningar inte kan anses utgöra skäl för en ändring i enlighet med förslaget.

Samtidigt framhålles det utomordentliga värde för skolan som ligger i den av närvarorätten

garanterade möjligheten till kontinuerlig personlig kontakt mellan lekmännen

och fackkunskapen. Personalorganisationerna har emellertid förklarat sig

beredda att, i det läge som uppstått genom riksdagens uttalade önskemål om en

begränsning av fackrepresentationen, föreslå ett slopande av suppleanternas närvarorätt.

Tnnan jag för egen del går att närmare behandla de nu aktualiserade frågorna

vill jag erinra om det självklara förhållandet, att det är hänsyn till skolans eget

bästa som skall bilda utgångspunkten vid bedömningen av vilka lösningar av dessa

frågor på kortare och längre sikt som skall kunna uppnås. Denna omständighet

sedd i belysning av de ifrågavarande spörsmålens starkt kontroversiella natur gör

bedömningen vansklig, och detta synes mig motivera att man inte omedelbart söker

nå en mera slutgiltig lösning utan söker sig fram i etapper. Detta torde också vara

riksdagens mening. Av riksdagens ställningstagande synes nämligen den slutsatsen

kunna dragas, att en förutsättningslös omprövning av fackrepresentationen i dess

helhet, i syfte att eventuellt ersätta den med andra former för samarbetet mellan

lekmännen och pedagogerna, enligt riksdagens mening inte är omedelbart påkallad.

Det finns också några andra omständigheter som talar mot att i nuvarande läge

överväga mera vittsyftande förändringar. Det bör erinras om att systemet med representationen,

sådant det utformades år 1956 och trädde i tillämpning år 1958,

hittills inte varit i funktion ens under en hel mandatperiod för ledamotskap i skolstyrelsen.

Skolstyrelsen kommer under tiden för grundskolans genomförande i kommunerna

att få bära en stor de! av ansvaret för denna verksamhet, och det är därför

av största vikt att samarbetet mellan skolans ledning och dess personal utvecklas

och fördjupas under ömsesidigt förtroende. Åtgärder som innebär större

förändringar berörande styrelsens organisation och verksamhetsformer kan befaras

motverka en gynnsam ordning härvidlag, särskilt om de vidtages under det inledande

skedet av uppbyggnadstiden. Innan mera genomgripande förändringar överväges,

anser jag det därför vara befogat att ännu någon tid avvakta ytterligare erfarenheter.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1969

De hittillsvarande erfarenheterna av fackrepresentationen visar emellertid, att

denna, som man också befarade redan år 1956, i många fall blivit alltför vidlyftig.

Härpå har effektiviteten i skolstyrelsernas arbete blivit lidande, framför allt genom

tungroddheten i arbetsformerna men delvis kanske också genom att överbalanseringen

på fackmannasidan på sina håll givit upphov till irritation och konflikter.

Av stor betydelse särskilt med tanke på behandlingen av grundskolefrågorna under

uppbyggnadstiden finner jag vara att det tillkommer sådana samarbetsformer,

som inte endast eliminerar olägenheterna med det hittillsvarande systemet utan

också främjar goda samarbetsförhållanden. Vad som behövs är ett effektivt och

ömsesidigt verkande instrument för utbyte av information och synpunkter mellan

skolstyrelserna och fackkunskapens företrädare. Uppnåendet av detta mål är inte

beroende främst av hur samarbetet författningsregleras utan fastmera av de berörda

organens och befattningshavarnas samarbetsvilja och deras beredvillighet

att, med bortseende från egna eller gruppens intressen, samverka till främjande av

sådana arbetsresultat, som från skolans och undervisningens synpunkt är de bästa

möjliga.

I det följande diskuterade departementschefen därefter de förslag, som lades

fram i propositionen och som, sedan riksdagen godkänt dem (KU 1963: 10), genomfördes

genom ovan nämnda ändringar i skolstadgan från den 1 augusti 1963.

Slutligen anförde departementschefen.

Jag vill i anslutning till den nu föreslagna ändrade ordningen påpeka att denna

inte inverkar på skolstyrelsens eller dess avdelningars möjligheter att, utöver vad

som enligt förslaget skall ske, i enlighet med vad i allmänhet gäller söka kontakt

med företrädare för olika facksynpunkter.

Till sist vill jag uttala den förhoppningen, att det av mig förordade förslagets

genomförande skall verksamt bidraga till att bättre samarbetsförhållanden blir rådande

till båtnad för det viktiga arbete för skolans omdanande som nu pågår. De

erfarenheter som kan vinnas av den nya ordningen torde också kunna förväntas

bli av betydelse, när det gäller att framdeles till förnyat övervägande upptaga frågan

om vilka samarbetsformer av hithörande slag som på längre sikt kan vara bäst

lämpade inom skolväsendet.

För en utförlig framställning av debatten rörande fackrepresentationen hänvisas

i första hand till prop. 1963: 119 och KU 10.

Enkel fråga våren 1969

I riksdagens andra kammare besvarade statsrådet Moberg den 13 februari 1969

en enkel fråga av fru Hjelm-Wallén huruvida chefen för utbildningsdepartementet

var beredd att i positiv anda pröva möjligheterna och formerna för den fackliga

elevrörelsens representation i kommunala skolstyrelser. Statsrådet Moberg anförde.

Frågan huruvida elever lagligen kan ges representation i de kommunala skolstyrelserna

är för närvarande, efter besvär över en enskild skolstyrelses beslut, föremål

för prövning i administrativ ordning. Jag anser mig därför inte för dagen böra

uttala mig om möjligheterna och formerna för sådan elevrepresentation. Jag finner

det dock angeläget att skolstyrelserna utnyttjar möjligheten att söka kontakt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1969

13

med företrädare för olika inressenter i skolan, däribland eleverna, i överensstämmelse

med vad som i allmänhet gäller för kommunal nämnd eller styrelse.

Beträffande den åsyftade prövningen i administrativ ordning hänvisar utskottet

till framställningen ovan.

I en replik till fru Hjelm-Wallén uttalade statsrådet Moberg bl. a. att frågan

var en liten del i det problemkomplex, som frågan om en vidgad kommunal demokrati

utgör. Statsrådet Moberg upplyste att inom kommunikationsdepartementet

(kommunfrågorna handläggs numera i civildepartementet) pågick ett förberedelsearbete

i syfte att få till stånd en utredning avseende hela frågan om den kommunala

demokratin och att detta utredningskomplex kommer att påverka den diskuterade

frågan.

Remissyttranden

Skolöverstyrelsen (SÖ) vill för närvarande inte förorda någon ändring av gällande

regler om skolstyrelsens sammansättning. Som grund för detta ställningstagande

anför styrelsen följande.

Förekomsten av fackrepresentation i skolstyrelse talar i och för sig för att även

elever borde vara representerade där. Den nuvarande fackrepresentationen i skolstyrelsen

har emellertid viss hävd och synes vara unik inom det kommunala förvaltningsområdet.

Skulle den förändringen vidtas, att också eleverna fick plats som

fackrepresentanter i skolstyrelsen, skulle det vara naturligt att principen om fackrepresentation

utsträcktes att gälla även inom andra kommunala förvaltningsområden.

En dylik utveckling av det lcorporativa inslaget i kommunala styrelser och

nämnder skulle emellertid rubba det kommunalpolitiska system, som bygger på den

politiska ansvarigheten och vars värde och betydelse ingen ifrågasätter. Den enskilde

politiskt valde ledamoten bör i sina överväganden och inlägg vara fri från

den påverkan, som starka korporativa inslag i styrelse eller nämnd kan föra med

sig.

Den tveksamhet som SÖ känner inför tanken att införa elevrepresentation i skolstyrelse

leder till att den nu förekommande fackrepresentationen av samma skäl

kan ifrågasättas. Härtill kommer att, sedan riksdagen år 1963 fastställde ändrade

grunder för fackrepresentation i skolstyrelse, skolledning med tillhörande skolförvaltning

blivit alltmer utbyggd och kvalificerad och att andra former för medinflytande

skapats på skolans område genom företagsnämnder och samarbetsnämnder.

Erfarenheterna av företagsnämndernas och samarbetsnämndernas verksamhet på

skolområdet är ännu otillräckliga. Företagsnämnden avses fylla behovet av företagsdemokrati

på skolans område inom kommunen. För närvarande saknas dock

formella förutsättningar att ge eleverna plats som ledamöter i företagsnämnd.

Samarbetsnämndens nuvarande sammansättning och funktion är inte heller sådan

att den kan sägas fylla befintliga behov av samverkan inom en skolenhet. Att

adjungera till skolstyrelser och nämnder är en möjlighet. Skolstyrelser har också

utnyttjat den möjligheten i ökad utsträckning för att samråda med t. ex. elever.

SÖ uttalar vidare att om sålunda elevrepresentation i skolstyrelse av skilda orsaker

inte kan förordas, framstår det desto nödvändigare att andra former för elevernas

och andra gruppers medinflytande och medansvar på arbetsplatsen garanteras.

I SÖ:s arbete intar denna fråga en central plats.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1969

I detta avseende hänvisar SÖ till arbetet inom arbetsgruppen för samverkan i

skolan (SISK), som berett remissärendet. SÖ framhåller, att vid tidpunkten för

avgivandet av remissyttrandet, den 9 april 1969, var riktlinjer för samarbetsnämndernas

ställning och arbete i skolan under utarbetande i SISK och att frågan om

elevrepresentation i ämnes- och klasskonferensen på grundskolans högstadium

också tillhör det komplex av samverkansproblem som SISK aktualiserat och avser

att söka lösa samtidigt med nya anordningar för samarbetsnämnderna.

Beträffande resultatet av SISK:s arbete i här nämnda frågor hänvisar utskottet

till den föregående framställningen.

Styrelsen för Svenska kommunförbundet tillstyrker bifall till yrkandet i motionerna

I: 497 och II: 527, vilket yrkande avser avskaffande av fackrepresentation

i skolstyrelsen. Därvid erinrar styrelsen inledningsvis om att styrelsen för dåvarande

kommunförbund i yttrande över skolberedningens betänkande ställt sig avvisande

till sådan representation. Vidare erinrar styrelsen om riksdagsbehandlingen av frågan

år 1962 och år 1963 samt anför därefter.

Styrelsen har ånyo övervägt de skäl, som rimligen kan anföras till förmån för

fackrepresentationens bibehållande, men därvid inte kommit till annan slutsats än

den tidigare, nämligen att skälen mot det nuvarande systemet klart överväger. Genom

den pågående kommunreformen skapas successivt underlag för en ännu mera

utbyggd och kvalificerad skolförvaltning och skolledning under skolstyrelsen. Dessutom

har det under senare år blivit vanligt att lärarna deltar i företagsnämnd på

skolans område. Denna utveckling har alltså ytterligare försvagat skälen för den

nuvarande obligatoriska anordningen med fackrepresentanter vid styrelsesammanträde.

I det följande behandlar styrelsen frågan om sådan ändring av skollagen och

skolstadgan, att viss elevrepresentation i skolstyrelse möjliggörs på liknande villkor

som gäller för lärare och skolledare. Styrelsen avstyrker yrkandena på följande

skäl.

Styrelsens huvudinställning är, att »eleverna bör ges ökat ansvar och inflytande

i skolan men formerna för detta bör övervägas från olika utgångspunkter». Betydelsen

av elevernas medagerande i skolan har, anför styrelsen, under senare tid

kommit alltmer i blickpunkten. Utvecklingen mot ett ökat medinflytande i skolarbetet

för eleverna anses allmänt värt att uppmuntra. Tanken har tagit sig uttryck

såväl i vissa stadgebestämmelser som i olika åtgärder på kommunernas eget initiativ.

Styrelsen redogör för gällande regler och överenskommelser om klasskonferens,

ämneskonferens, samarbetsnämnd och företagsnämnd samt elevråd. Härefter framhåller

styrelsen att i vissa -— ännu helt fåtaliga — kommuner har skolstyrelsen

beslutat att tillåta elevrepresentant(er) närvara vid skolstyrelsens sammanträden

med vissa betydelsefulla inskränkningar i fråga om vissa typer av ärenden, t. ex.

personal- och disciplinfrågor. I en del andra har införts en form av inofficiellt samråd

mellan representanter för skolstyrelsen och elevorganisationen. Sedan styrelsen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1969

15

härefter behandlat frågan om de rättsliga förutsättningarna för elevrepresentation

i skolstyrelsen anför styrelsen för Kommunförbundet sammanfattningsvis följande.

En stimulering av elevrådens verksamhet, livligare deltagande från eleverna i

ämnes- och klasskonferenser och en aktivering av samarbetsnämnderna syns vara

de närmast till hands liggande åtgärderna till främjande av ett ökat medinflytande

för eleverna. För en fortsatt sådan utveckling kommer förbundet att verka genom

sin representation i SISK. Även företagsnämnden torde kunna kalla elever för att

höras som sakkunniga. Härutöver är ju fältet som förut antytts under alla omständigheter

öppet för olika former av inofficiellt samråd. Möjligheterna till utveckling

av elevdemokrati i skolan är således många och hittills i stort sett oprövade.

De här antydda vägarna torde i själva verket också vara effektivare för en väl

fungerande samverkan i skolan än elevnärvaro vid skolstyrelsesammanträden. Om

man med andra ord intensifierar elevmedverkan i de nämnda organen, blir frågan

om elevrepresentation i skolstyrelse av mera underordnat intresse.

Utskottet

I detta utlåtande behandlas sex motioner om fackrepresentation i skolstyrelse för

lärare och elever.

Skolstyrelsen är en obligatorisk nämnd. Vid sammanträde med skolstyrelsen skall

enligt skollagen skolchefen vara närvarande. Vidare äger enligt bestämmelser i

skolstadgan fackrepresentanter deltaga vid styrelsens sammanträden. Fackrepresentanter

utses för andra skolledare än skolchefen samt för lärare. För såväl skolchef

som fackrepresentant gäller att vederbörande har rätt att deltaga i överläggningarna

men ej i besluten samt att få sin mening antecknad i protokollet.

För eleverna finns ingen representation i skolstyrelsen motsvarande lärarnas.

Genom särskilt beslut för varje gång kan emellertid en skolstyrelse bereda representanter

för eleverna tillfälle att närvara och yttra sig vid sammanträde.

I motionerna F 497 och IF 527 yrkas att riksdagen skall begära en översyn av

skolförfattningarna så att full jämställdhet åstadkoms mellan skolstyrelse och

övriga kommunala styrelser i fråga om principen för sammansättningen. Yrkandet

syftar till att fackrepresentationen skall slopas och att insyn och medinflytande för

lärare, elever och andra personalgrupper inom skolområdet ökas genom en utbyggnad

av samarbetsnämndernas och företagsnämndernas verksamhet.

I de övriga motionerna utgår man från att de nuvarande reglerna för lärarnas

fackrepresentation blir oförändrade. Med denna utgångspunkt yrkas i motionerna

I: 83 och II: 99 att riksdagen skall begära förslag till sådan ändring av skollagen

att även viss elevrepresentation i skolstyrelse blir möjlig. I motionerna I: 479 och

II: 577 yrkas att skolstadgan skall ändras så att eleverna ges rätt till fackrepresentation

i skolstyrelse på likvärdiga villkor med lärare och skolledare.

I vissa av motionerna framställs även yrkanden som avser samarbetsnämnderna.

Dessa yrkanden behandlas av statsutskottet.

Inom skolväsendet har under senare delen av 1960-talet från olika håll framställts

krav på att lärare, elever och andra som har sin verksamhet i skolan i ökad

utsträckning bereds möjlighet att påverka förhållandena på arbetsplatsen och den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1969

egna arbetssituationen samt att få insyn i frågor som är av betydelse för skolverksamheten.

Att en fördjupad demokrati inom skolan såväl som på andra arbetsplatser

bör komma till stånd torde råda allmän enighet om. Däremot är meningarna

delade om hur målet skall nås.

Utskottet vill erinra om att starka betänkligheter tidigare framförts mot fackrepresentationen.

På begäran av 1962 års riksdag beslöts påföljande år om en begränsning

av denna representation. Därvid uttalades bland annat att då grundskolan

genomförts tillräckliga erfarenheter av fackrepresentationens roll och omfattning

torde ha vunnits för att en slutgiltig ställning till frågan skulle kunna tas. Det

kan numera icke med fog hävdas, att fackrepresentationen måste finnas för att

tillföra skolstyrelsen pedagogisk expertis. Skolområdet är inte så säreget att behovet

av sakkunnig hjälp inte kan tillgodoses på samma sätt som på andra områden

av den kommunala verksamheten. Önskemålet om sakkunskap kan tillgodoses

bland annat genom skolchefen, genom andra tjänstemän som föredragande inför

styrelsen och genom att tillkalla lärare och andra för att lämna upplysningar.

Såsom Kommunförbundet framhåller skapas genom den pågående kommunreformen

successivt underlag för en ännu mera utbyggd och kvalificerad skolförvaltning

och skolledning under skolstyrelsen, vilket jämte andra omständigheter ytterligare

försvagat skälen för den nuvarande fackrerepresentationen.

Det anförda leder till att det inte längre finns tillräckliga skäl att bibehålla speciella

regler av korporativ karaktär för skolstyrelsens sammansättning. För dessa

styrelser bör i fråga om sammansättningen gälla samma principer som är rådande

för andra kommunala nämnder. Enligt utskottets mening bör man nu överge systemet

med fackrepresentanter i skolstyrelse. Utskottet tillstyrker med anledning

härav yrkandet i motionerna I: 497 och II: 527. Detta ställningstagande medför

att utskottet avstyrker motionsyrkandena om utökad fackrepresentation i form av

företrädare för eleverna i skolstyrelsen.

Vad nu sagts innebär inte att utskottet vill inskränka lärarnas möjligheter att utöva

inflytande på förhållandena inom skolan. Tvärtom vill utskottet understryka

vikten av att lärare och andra personalgrupper liksom elever och föräldrar aktivt

deltar i utformandet av skolans verksamhet. Detta bör emellertid tillgodoses inom

skolans område på samma sätt som inom andra områden i samhället, dvs. genom

organ av typen företagsnämnder. Inom skolan finns dessutom ett särskilt forum

för frågor av detta slag, nämligen samarbetsnämnden.

Utskottet hemställer,

A. att riksdagen med bifall till motionerna I: 497 och II: 527,

såvitt här är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om avskaffande

av fackrepresentationen i skolstyrelse;

B. att följande motioner, nämligen

1) I: 83 och II: 99, samt

2) I: 479 och II: 577, såvitt här är i fråga,

inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1969

17

Stockholm den 2 december 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Lars

Larsson (s)*, Dahlberg (s), Hubinette (m), Eric Carlsson (ep), Wanhainen (s) och

Österdahl (fp);

från andra kammaren: fröken Sandell (s), herrar Fredriksson (s), Göransson

(s), Ringaby (m), fru Nilsson (ep), fru Enen kel (fp), fru Håvik (s) och herr Olsson

i Mölndal (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

vid utskottets hemställan under A.

av fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Dahlberg (s), Österdahl (fp), Ringaby (m)

och fru Frcenkel (fp), som ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med orden »Utskottet

vill» och slutar med orden »nämligen samarbetsnämnden», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»År 1962 framhöll särskilda utskottet vid behandlingen av grundskolreformen

betydelsen av ett förtroendefullt samarbete mellan skolstyrelsen och skolans befattningshavare.

Formerna för detta samarbete syntes enligt nämnda utskott senare

ånyo böra övervägas under beaktande av principerna för den kommunala förvaltningen.

Enligt utskottets mening har den nu gällande fackrepresentationen i skolstyrelsen

fungerat väl. Tillgång till den pedagogiska sakkunskap som fackrepresentanterna

utgör för skolstyrelsernas arbete är alltjämt av största betydelse.

Överenskommelsen om företagsnämnderna från år 1968 avser att verka för en

ändamålsenlig och rationellt bedriven verksamhet samt för ökad arbetstillfredsställelse

och god samarbetsanda och berör väsentligen skolans verksamhet utanför det

egentliga pedagogiska arbetet. Företagsnämndsverksamheten kan inte ersätta fackrepresentationen

och de överläggningar som sker i skolstyrelsen om skolans inre

arbete.

I det reformarbete som ägt rum i svenskt skolväsen under de senaste åren har

det varit av stort värde att i skolstyrelsen ha kontinuerlig tillgång till den sakkun
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1969

skap som fackrepresentationen utgör. Anordningen har också bidragit till att ett

förtroendefullt och gott samarbete skapats mellan skolstyrelsen och lärar- och

skolledargrupperna inom kommunen.

Berörda organisationer har inte beretts tillfälle att yttra sig över de motioner

som kräver ett avskaffande av fackrepresentationen. Ett ensidigt handlande från

riksdagens sida kan komma att uppfattas som ett misstroende mot lärarkåren, vilket

i dagens läge är ytterst beklagligt.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 497

och II: 527 i berörd del.

Som utskottet tidigare anfört finns det inte någon representation för eleverna i

skolstyrelsen motsvarande lärarnas representation. Genom särskilt beslut för varje

gång kan emellertid en skolstyrelse bereda representanter för eleverna tillfälle att

närvara och yttra sig vid sammanträde. Detta system tycks fungera utmärkt för såväl

skolstyrelse som elever. Enligt utskottets åsikt är detta en riktig väg att tillgodose

elevernas intressen. Ytterligare erfarenheter av en ökad verksamhet av

nämnda slag bör avvaktas, innan ändring i nuvarande författningsbestämmelser angående

elevrepresentation aktualiseras. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna

I: 83 och II: 99 samt motionerna I: 479 och II: 577 i berörd del.»

dels ock att utskottet under A. bort hemställa,

»att motionerna I: 497 och II: 527, såvitt här är i fråga, inte

föranleder någon riksdagens åtgärd».

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:376 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om fackrepresentation i skolstyrelse. s. 1 i texten