Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående dels översyn av bestämmelserna angående handeln med preventivmedel, dels försäljningen av preventivmedel. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 350 i första kammaren av herr Palm m. fl. och nr 400 i andra kammaren av fru Lewén-Eliasson.

1969-03-18 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1969:20, Utlåtande i anledning av motioner angående dels översyn av bestämmelserna angående handeln med preventivmedel, dels försäljningen av preventivmedel. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 350 i första kammaren av herr Palm m. fl. och nr 400 i andra kammaren av fru Lewén-Eliasson.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 1969

1

Nr 20

Utlåtande i anledning av motioner angående dels översyn av

bestämmelserna angående handeln med preventivmedel,

dels försäljningen av preventivmedel.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott

hänvisade motioner, nr 350 i första kammaren av herr Palm m. fl.

och nr 400 i andra kammaren av fru Lewén-Eliasson.

I motionerna, som är likalydande, hemställes

»att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om

en utredning beträffande lagstiftningen om handeln med preventivmedel».

Utskottet har vidare behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, nr

797 i första kammaren av herr Hansson och nr 917 i andra kammaren av

herr Hugosson m. fl.

I motionerna, som är likalydande, hemställes

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära en omprövning

av de olika bestämmelser som reglerar försäljningen av receptfria preventivmedel

».

Gällande bestämmelser

Nu gällande lagstiftning om handel med preventivmedel trädde i kraft

den 1 juli 1959 da förordningen den 9 september 1938 i samma ämne upphörde

att gälla. I jämförelse med sistnämnda förordning innebär 1959 års lagstiftning

i ämnet en friare reglering, bland annat genom att preventivmedel

får försäljas även från automatapparat. I lagstiftningen ingående författningar,

som utfärdats den 5 juni 1959 och därefter ändrats i vissa hänseenden

1960 och 1967, består av dels en förordning, nr 325, om handel med preventivmedel,

dels en kungörelse, nr 326, med tillämpningsföreskrifter till denna

förordning, dels en kungörelse, nr 327, om införsel till riket av preventivmedel,

dels ock en kungörelse, nr 328, om tillhandahållande av preventivmedel

från apoteksinrättning. Kungl. Maj:t har vidare den 5 juni 1959 meddelat

särskilda anvisningar rörande tillämpningen av förordningen om handel

med preventivmedel. Tillämpningsbestämmelser har även utfärdats av

medicinalstyrelsen (MF 1959:51 och 52).

Regleringen innebär i huvudsak följande. Enligt kungörelsen om införsel

av preventivmedel får för försäljning inom riket hit införas endast sådana

medel som socialstyrelsen godkänt. Den som annorstädes än i apoteksinrättning

eller läkemedelsförråd vill idka handel med preventivmedel skall enligt

förordningen i ämnet söka tillstånd hos polismyndigheten i den ort, där försäljningen

skall bedrivas (§ 1). Tillstånd får beviljas endast beträffande sådana

medel som socialstyrelsen godkänt för den försäljningsform, som avses

1 Bihcirig till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 3 avd. Nr 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 dr 1969

med ansökningen (§ 2). Försäljning får inte äga rum genom kringföring

(§ 3). Utomhus får försäljning endast ske från automatapparat, vari samtidigt

tillhandahålls också andra sjukvårds- eller sanitetsartiklar (§ 3). På

grund av denna bestämmelse är i regel all kioskförsäljning av preventivmedel

förbjuden. Enligt kungörelsen om tillhandahållande av preventivmedel

från apoteksinrättning skall från självständigt apotek, filialapotek

och läkemedelsförråd typ A under all annan expeditionstid än då nattexpedition

är anordnad eller då expeditionsskyldigheten 1''ullgöres genom passning

tillhandahållas de preventivmedel som socialstyrelsen bestämmer. Vid

prövning av ansökan om tillstånd att försälja preventivmedel skall enligt

tillämpningsföreskrifterna särskilt iakttas bland annat att sökanden med

hänsyn till den reklam han uppger sig ämna bedriva och i övrigt kända förhållanden

är lämpad att erhålla sådant tillstånd och att uppgiven lokal och

formerna för medlens tillhandahållande är från hygienisk synpunkt och i

övrigt tillfredsställande. Vid försäljning från automatapparat skall härutöver

iakttas att plats där automat avses skola uppsättas inte är olämplig från

barna- och ungdomsskyddande synpunkter samt med hänsyn till allmän

ordning och trevnad, att förekomsten av preventivmedel i automat inte utmärks

så, att apparaten på grund därav tilldrar sig särskild uppmärksamhet

samt att de lokala förhållandena ytterst skall vara avgörande vid bedömningen

av tillståndsfrågan och att tillstånd bör kunna vägras exempelvis

av det skälet att en försäljningsapparat redan uppsatts på annan plats i närheten.

Tillståndsmyndigheten äger återkalla eller begränsa givet tillstånd

när skäl är därtill.

Den som tillhandahåller preventivmedel i strid mot bestämmelserna i förordningen

om handel med preventivmedel straffas med dagsböter eller fängelse

i högst sex månader. Preventivmedel som påträffas hos den som sålunda

brutit mot bestämmelserna förklaras förverkade till kronan, om det inte

är uppenbart obilligt (§ 5).

Motionerna

I motionerna 1:350 och 11:400 erinras inledningsvis om att den lagstiftning

som reglerar försäljningen av preventivmedel nu varit i kraft i tio år.

Motionärerna anser att de farhågor som uttalades när denna något friare

lagstiftning genomfördes visat sig överdrivna. I dagens samhälle framstår

enligt motionärerna lagstiftningen och dess tillämpning som onödigt restriktiv.

Enbart det förhållandet att polischefen inom varje polisdistrikt har att

bevilja tillstånd för handel med preventivmedel framstår för motionärerna

som både olämpligt och otidsenligt. Detta säges gälla också den rad bestämmelser

som omger rätten att uppsätta automater för försäljning av dessa

varor. Enligt motionärerna har erfarenheten under de senaste tio åren visat

att tillämpningen av de nuvarande reglerna givit stort utrymme för vitt skilda

tolkningar. I många fall har ansökningar om att få uppsätta preventivmedels
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 1969

3

apparater resulterat i bordläggningar och en omfattande remissbehandling

som i vissa fall fördröjt tillståndsgivningen med ända upp till ett år. Enligt

motionärerna har detta förhållande också inneburit — som statens pris- och

kartellnämnd konstaterat i en utredning för några år sedan — att ett stort

antal försäljningsställen helt saknar tillstånd.

Motionärerna framhåller att åtskillig kritik riktats mot lagstiftningen och

de åberopar särskilt den kritik näringsfrihetsombudsmannen framfört, senast

i skrivelse den 2 juli 1968 till chefen för socialdepartementet. Motionärerna

erinrar om att ombudsmannen framhållit att det ur pris- och konkurrenssynpunkt

är angeläget att en översyn av gällande bestämmelser kommer

till stånd i syfte att skapa friare förhållanden inom handeln med preventivmedel.

Motionärerna anser avslutningsvis alt de mot bakgrunden av den alltmer

öppna och realistiska syn som utvecklas i takt med en förbättrad sexualundervisning

i våra skolor finner den hittillsvarande starkt restriktiva lagstiftningen

på området helt otidsenlig. Läggs till detta de ofta uttalade önskemålen

om ett ökat utrymme för såväl de allmänna hygieniska som de humanitära

kraven framstår för dem en översyn av nu gällande lagstiftning

beträffande handeln med preventivmedel som mycket angelägen.

I motionerna I: 797 och II: 917 framhålls — utöver synpunkter som också

kommit till uttryck i det föregående motionsparet — att de tio år som förflutit

etter tillkomsten av lagstiftningen om handel med preventivmedel kännetecknats

av en snabb utveckling på de flesta samhällsområden och då inte

minst inom detaljhandelsledet. Handeln med preventivmedel utgör emellertid

ett undantag. De gällande bestämmelserna hindrar i och för sig icke att

försäljningen av dessa preventivmedel (kondomer) sker i dagligvarubutiker

såsom varuhus, snabbköpsbutiker och tobaksaffärer. Motionärerna anser

emellertid att bestämmelserna för handelns del innebär en påtaglig konkurrensbegränsning

dels beroende på att ansökningsförfarandet är krångligt

och tidsödande, dels som en följd av att ansökningarna behandlas oenhetligt

på olika håll i landet och under ofta godtyckliga försök att upprätthålla

branschgränser som icke längre existerar. Motionärerna framhåller vidare att

såväl tillståndsgivningen som kontrollen av bestämmelsernas efterlevnad

innebär en icke oväsentlig arbetsbelastning för polisväsendet. Då ansökningar

av försäljningstillstånd i regel remitteras till hälsovårdsmyndigheten och

ibland även till barnavårdsmyndigheten på orten tas även dessa hårt arbetsbelastade

institutioner i anspråk. Motionärerna ifrågasätter om den individuella

prövning av varje butiks förutsättningar för att sälja av socialstyrelsen

godkända kondomer är erforderlig och anser att en omprövning av de

olika bestämmelser som reglerar försäljningen av receptfria preventivmedel

bör komma till stånd.

Beträffande den fullständiga lydelsen av innehållet i motionerna hänvisar

utskottet till motionerna I: 350 och II: 917.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 1969

Tidigare framställningar om översyn av bestämmelserna m. m.

På senare år har från olika håll framförts önskemål till Kungl. Maj:t om

en översyn av lagstiftningen på förevarande område. Sålunda framhöll dåvarande

verkställande direktören i importföretaget London Rubber Company

AB, Lars Feuk, i skrivelse den 10 februari 1964 till Kungl. Maj:t bland annat

att gällande preventivmedelslagstiftning medförde att handeln med preventivmedel

begränsades till ett relativt litet antal försäljningsställen, varigenom

prisreducerande konkurrens eliminerades. Den fria konkurrensen hade vidare

enligt Feuk i många fall helt satts ur spel. Han anförde härvidlag att

i avtal som affärsföretag ingått med många av landets kommunala myndigheter

träffats överenskommelse om konkurrens- och näringsfrihetsbegränsning.

Feuk påtalade också att tillståndsgivningen beträffande automathandeln

visat sig i hög grad ojämn samt ifrågasatte om inte förordningen vid

tillståndsgivningen utnyttjats på sådant sätt att såväl mannamån som konkurrensbegränsning

blivit följden. Den mest realistiska lösningen ansåg Feuk

vara att lägga tillståndsgivningen beträffande automatförsäljning på medicinalstyrelsen.

Över Feuks framställning inhämtades remissyttranden från social- och

medicinalstyrelserna m. fl. statliga myndigheter samt från Svenska stadsförbundet,

Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) ävensom från

branschorganisationer och enskilda företag.

Ingen av remissinstanserna förordade ett upphävande av tillståndsprövningen

eller ett överflyttande av denna från de lokala organen till medicinalstyrelsen.

Däremot ansåg ett stort antal av remissmyndigheterna att tilllämpningsföreskrifterna

borde ändras så att en liberalare tillståndsgivning

möjliggjordes. I åtskilliga yttranden föreslogs att föreskriften i 3 § preventivmedelsförordningen

att i utomhusautomat skall tillhandahållas jämväl

andra sjukvårds- och sanitetsartiklar än preventivmedel borde utgå. RFSU

ansåg att tillstånd borde få meddelas till försäljning av preventivmedel även

genom kringföring och i kiosker, eftersom det gällde varor i hermetiskt förseglade

förpackningar. 1 åtskilliga yttranden, särskilt från dem som företrädde

den enskilda handeln med preventivmedel, anmärktes på att tillståndsansökningarna

behandlats oenhetligt i synnerhet när det gällde automathandeln.

Rättelse borde kunna åstadkommas genom ändrade tillämpningsföreskrifter.

Kritik riktades också mot de hyresersättningar och övriga

villkor som kommuner ofta betingat sig i samband med att tillstånd lämnats

för att sätta upp preventivmcdelsautomater på offentliga platser. Hälsovårdsnämnden

i Malmö påtalade de högst varierande prisförhållandena inom

preventivmedelshandeln. Liknande kritik framfördes även av barnavårdsdirektören

i Stockholm.

Med hänsyn till bland annat den kritik som sålunda framförts utförde

statens pris- och kartellnämnd på hemställan av ombudsmannen för närings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 dr 1969

5

frihetsfrågor en undersökning av pris- och konkurrensförhållanden m. m.

inom handeln med preventivmedel (kondomer) år 1964.

Av undersökningsrapporten framgick bl. a. att antalet tillstånd att driva

handel med preventivmedel vid årsskiftet 1964—1965 utgjorde drygt 3 100,

av vilka ca 2 100 avsåg detaljister, främst frisörer, färghandlare och sjukvårdsaffärer.

Det verkliga antalet företag med detaljhandelsförsäljning uppgavs

dock vara minst 6 000. Tillståndsbestämmelsen hade däremot stor betydelse

för automathandeln, vilken ökat kraftigt och år 1964 omfattade ungefär

en fjärdedel av all försäljning av kondomer. I slutet av samma år redovisades

1 272 automater i bruk och antalet föreföll öka i rask takt. — Enligt

utredningen var de genomsnittliga handelsmarginalerna osedvanligt höga.

16 företag importerade kondomer och deras inköpspris på de ca 30 milj.

kondomer, som årligen såldes inom landet, uppgick till omkring 5 milj. kr.

medan konsumenterna fick betala mer än tre gånger så mycket för samma

varor. Konsumentpriserna var dock mycket olika.

Vid bedömningen av undersökningen fann näringsfrihetsombudsmannen

att intet framkommit som tydde på alt den höga prissättning, som tillämpades

av i första hand de ledande företagen inom branschen, grundade sig på

konkurrensbegränsande överenskommelser eller annan samverkan. Med hänsyn

härtill och då likvärdiga varor till avsevärt lägre priser tillhandahölls av

apotek och postorderföretag, syntes förutsättningar för åtgärder med stöd

av konkurrensbegränsningslagen inte föreligga. För alt främja en ur allmän

synpunkt önskvärd konkurrens inom branschen borde därför i stället övervägas

åtgärder inom ramen för preventivmedelslagstiftningen och dess tilllämpning.

1 skrivelse den 30 juni 1966 till statsrådet och chefen för inrikesdepartementet

uttalade näringsfrihetsombudsmannen uppfattningen att det från

pris- och konkurrenssynpunkt var angeläget att en översyn av gällande bestämmelser

i syfte att skapa friare förhållanden inom handeln med preventivmedel

kom till stånd. Näringsfrihetsombudsmannen ansåg bl. a. att bestämmelserna

i fråga om försäljning genom automat och tillämpningen av

dessa kunde uppmjukas och göras mindre konkurrenshämmande utan fara

för olägenheter. Med tanke på den stora betydelse diskretionen uppenbarligen

hade vid konsumenternas val av inköpsställe och då automatförsäljning

härvid visat sig vara en ändamålsenlig försäljningsform borde därför övervägas

att undanröja hinder för företag med olika prispolitik att bedriva automatförsäljning

på samma plats och att även i övrigt underlätta automathandelns

utveckling.

Den fortsatta kritik som i olika sammanhang riktats mot 1959 års preventivmedelslagstiftning

och tillämpningen av denna föranledde näringsfrihetsombudsmannen

att i en till socialministern ställd skrivelse den 2 juli 1968

återkomma i frågan angående en översyn av bestämmelserna. Däri anförs

bland annat att principerna för tillståndsgivning i fråga om automatförsälj
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 1969

ning varierar från ort till ort och att prövningen ibland tar orimligt lång tid.

Det är inte ovanligt att framställningar om tillstånd avslås med motiveringen

att en automat redan finns i närheten och att därför ytterligare behov ej

föreligger.

Invändningar har vidare riktats hl. a. mot bestämmelsen att i preventivmedelsautomat

utomhus också måste tillhandahållas andra sjukvårds- eller

sanitetsartiklar. Föreskriften har ansetts medföra försämrad lönsamhet

och enligt uppgift förhindrat prissänkningar vid automatförsäljning. Näringsfrihetsombudsmannen

erinrar vidare om att en vacuumförpackad kondom

avsedd för försäljning från hängställ i hl. a. självbetjäningsbutiker lancerats

till lägre pris under våren 1967. Försäljningsfrämjande åtgärder av annat

slag har också vidtagits av olika företag. Ett par riksomfattande varuhuskedjor

visade stort intresse för den nya försäljningsformcn men de stötte

åtminstone till en början på stora svårigheter på grund av den omständliga

tillståndsproceduren. Slutligen har enligt näringsfrihetsombudsmannen påtalats

att till följd av lagstiftningens utformning och tillämpning viktiga

detaljhandelskategorier, bl. a. kiosker och bensinstationer, oavsett belägenhet

och standard saknar möjlighet att erhålla tillstånd för preventivmedelsförsäljning.

Sammanfattningsvis anför näringsfrihetsombudsmannen att, även om förutsättningarna

för en effektivare konkurrens inom handeln med preventivmedel

i viss mån ökat, de enligt hans uppfattning ytterligare kan förbättras.

Mot bakgrunden av de erfarenheter, som vunnits under de nio år gällande

lagstiftning varit i kraft, och de i olika avseenden ändrade förutsättningarna

— bl. a. genom mera hygieniska och diskreta förpackningar samt nya försäljningsmetoder

— bör därför övervägas att uppmjuka författningsbestämmelserna

och åstadkomma en enklare ordning. I sammanhanget ifrågasätter

ombudsmannen särskilt om speciellt tillstånd för försäljning av preventivmedel

annat än genom automat över huvud taget skall behövas samt, i vart

fall, om det kan vara rationellt att belasta polismyndigheterna med ärenden

av detta slag.

Enligt vad utskottet erfarit har man nyligen inom socialdepartementet,

bland annat mot bakgrund av innehållet i de här redovisade framställningarna,

fattat beslut om översyn av lagstiftningen om försäljning av preventivmedel.

Inom departementet pågår arbete med att utarbeta en promemoria

i ämnet, som sedan skall ställas ut på remiss.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 1969 7

Utskottet

Den gällande lagstiftningen om handeln med preventivmedel trädde i

kraft den 1 juli 1959 och bar därefter inte undergått några större ändringar.

I jämförelse med tidigare bestämmelser i ämnet innebär de nuvarande

bestämmelserna en friare reglering. Handeln med preventivmedel omgärdas

emellertid fortfarande av en rad restriktioner.

Motionärerna anser att lagstiftningen är otidsenlig och hemställer att riksdagen

hos Kungl. Maj:t begär översyn av de olika bestämmelser som reglerar

handeln med preventivmedel.

Under senare år har åtskillig kritik riktats mot lagstiftningen om handeln

med preventivmedel och mot tillämpningen av bestämmelserna. Bland annat

har näringsfrihetsombudsmannen, senast i skrivelse till chefen för socialdepartementet,

framhållit att det är angeläget med en översyn av bestämmelserna

i syfte att skapa friare förhållanden.

Efter det att motionerna avlämnats har man — enligt vad utskottet erfarit

— inom socialdepartementet beslutat om översyn av lagstiftningen om handeln

med preventivmedel. Motionärernas önskemål har således redan tillgodosett,

och någon åtgärd från riksdagens sida erfordras därför inte.

Utskottet hemställer

att motionerna 1:350 och 11:400 samt 1:797 och 11:917

icke föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 mars 1969

På tredje lagutskottets vägnar:

GÖRAN KARLSSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Göran Karlsson (s), Svante Kristiansson

(s), Åkesson (fp), Ebbe Ohlsson (m), Erik Jansson (s), Ernulf (fp)*, fru

Landberg (s) och herr Nils Nilsson (ep);

från andra kammaren: herrar Svenning (s), Ekström (s), Franzén i

Träkumla (ep)*, Wachtmeister (m), Hugosson (s), Sörenson (s)* och Sellgren

(fp)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Svenska Reproduktions AB 1969

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.