Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion angående jakten på råbock. Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagens andra kammare väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 936 av herr Wikner.

1969-03-18 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1969:21, Utlåtande i anledning av motion angående jakten på råbock. Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagens andra kammare väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 936 av herr Wikner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1969

1

Nr 21

Utlåtande i anledning av motion angående jakten på råbock.

Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagens andra kammare

väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 936 av herr Wikner.

I motionen hemställes

»att riksdagen måtte besluta, att bestämmelsen om användande av enbart

kulvapen vid jakt på hornbärande råbock slopas, att den speciella jakttiden

på hornbärande råbock slopas och att den regel som tidigare gällde

återinförs».

Jägarnas riksförbund-Landsbygdens jägare samt Svenska dreverltlubben

har inkommit med skrifter i ärendet.

Gällande bestämmelser

Genom kungörelsen den 8 december 1967 (nr 769) om ändring i jaktstadgan

den 3 juni 1938 har bland annat införts bestämmelser som reglerar

formerna för jakt efter hornbärande råbock under tid då särskild sådan

jakt är tillåten. De nya bestämmelserna, som trädde i kraft den 1 januari

1968, innebär att den särskilda bockjakten endast får utövas med kulvapen

och att hund inte får användas vid jakten. Bestämmelsen om

vilket vapen som får användas har upptagits i 5 § 3 mom. jaktstadgan,

vari stadgas att slätborrat skjutvapen inte får användas vid jakt efter

hornbärande råbock under tid då särskild sådan jakt är tillåten. I 12 §

4 mom. återfinns förbudet mot att använda hund vid den särskilda bockjakten.

Enligt 1 § jaktstadgan har Kungl. Maj:t att bestämma allmänna

jakttider. För jaktåret den 1 juli 1968—den 30 juni 1969 har Kungl. Maj :t

i brev den 28 juni 1968 bemyndigat länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala,

Östergötlands, Kalmar, Blekinge, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs,

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län att

för särskild jakt efter hornbärande råbock bestämma allmän jakttid i länet

till antingen den 16—31 augusti eller den 1—30 september. Länsstyrelserna

i Blekinge och Värmlands län bestämde jakttiden till den 1—30 september.

Övriga länsstyrelser bestämde jakttiden till den 16—31 augusti. Genom

brev den 22 augusti 1968 bemyndigade Kungl. Maj:t länsstyrelsen i Kopparbergs

län att för särskild jakt efter hornbärande råbock bestämma allmän

jakttid i länet till den 1—30 september 1968.

0102809 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 3 avd. Nr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 dr 1969

Motionen

Motionären anför inledningsvis att jägarna i någon större omfattning

inte beretts tillfälle att diskutera pyrschjakten på hornbärande råbock

innan jaktformen infördes. Motionären, är kritisk mot att enbart kulvapen

får komma till användning och han anser också att jakttiden, senare hälften

av augusti månad, är olyckligt vald. Motionären framhåller att motståndet

mot denna speciella form av jakt är stort bland såväl jägare som allmänhet.

Det har kommit till motionärens kännedom att många lokala

jaktvårdsområden vid extrastämmor har beslutat att som protest mot jaktformen

gå emot denna och andra har genom motioner till länsjaktvårdsföreningarna

velat få en ändring till stånd. Enligt motionären fördömer

många jägare det obligatoriska lculskyttet på hornbärande råbock. De

fruktar också att införandet av bestämmelsen att endast kulvapen får

användas vid den särskilda bockjakten är det första steget mot totalt

förbud mot användande av hagelvapen vid rådjursjakt. Motionären framhåller

att obligatoriskt kulskytte vid jakt på hornbärande råbock inte

bara är en fråga om jägarnas önskemål, att själva få utföra jakten på

det sätt som de varit vana vid, utan påbudet rymmer också en mängd

andra viktiga frågor. Inte minst viktigt är humanitetskravet vid jakt.

Kulskytte medför enligt motionären betydligt större risker för djurplågeri

än hagelskytte. Riskerna för övriga jägare och människor ökar också,

om kulskyttet skulle bli mera utspritt. Av just dessa anledningar torde,

enligt motionären, flera jägare ha avhållit sig från jakt på råbock under

innevarande jaktsäsong.

Motionären anför vidare att det för en alldeles övervägande de! av landets

jägare framstår som ett rimligt krav att rådjursjakten i fortsättningen får

bedrivas på ett sätt som jägarna kan acceptera. Det är därför ett jägarkrav

att obligatoriskt användande av kulvapen vid råbocksjakt slopas

och att vapenvalet, såsom tidigare gällt, överlåts åt den enskilde jägaren.

Avslutningsvis framhåller motionären att ett stort antal jägare i landet

torde vara motståndare till den speciella jakttiden på hornbärande råbock

och därför önskar att rådjursjakten såsom tidigare var fallet börjar på

en gemensam dag, oavsett om det rör sig om bock, get eller kid.

Något om bakgrunden till bestämmelserna om den särskilda bockjakten

Rörande bakgrunden till gällande bestämmelser om särskild jakt efter

hornbärande råbock må följande anföras. Jakten efter rådjur börjar — sedan

1955 — i allmänhet inte förrän den 1 oktober. Jaktåren 1958/1959—

1965/1966 kunde emellertid jakt efter hornbärande råbock bedrivas i norra

och mellersta Sverige under september månad. För jakten gällde ingen inskränkning

i fråga om hund- och vapenanvändning. På grund av efterverk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1969

ningar av den hårda vintern 1965/1966 förekom ifrågavarande jakt under

jaktåret 1966/1967 endast i Stockholms, Uppsala, Värmlands och Kopparbergs

län. När Svenska jägareförbundet i skrift den 14 april 1967 till statens

naturvårdsnämnd avgav förslag om jakt- och fridlysningstider under

jaktåret 1967/1968 fann därför förbundet att det förelåg ett lämpligt tillfälle

att lösa de problem som varit förknippade med den särskilda bockjakten

alltsedan den infördes. Jägareförbundet förordade att jakten framdeles

inte borde få bedrivas med hagelbössa och drivande hund utan uteslutande

som pyrschjakt (smygjakt och vakskytte) med kulvapen. En uppenbar

brist med september jakten på hornbärande råbock hade, enligt förbundets

mening, varit att jakten kunnat bedrivas med drivande hund. Enligt förbundet

var det ogörligt att bedriva urvalsmässig avskjutning av hornbärande

bockar med hjälp av drivande hund. Förbundet ansåg det också vara

felaktigt att bedriva rådjursjakt med drivande hund under tid då endast

bock är lovlig, eftersom svårigheterna att avgöra om det är en bock eller en

get som kommer för drevet i många fall kan vara betydande. Bedrives jakten

som smygjakt följer därav, enligt förbundets uppfattning, att kulgevär

måste användas. De normala skotthållen vid denna jaktform överskrider

nämligen i regel det godtagbara skotthållet från hagelgevär •— 30 m. Jägareförbundet,

vilket i fråga om jakt efter rådjur såsom ram — den från

biologiska och andra synpunkter längsta tänkbara jakttiden för en djurart

— föreslagit tiden 16/8—31/12, ansåg att den särskilda bockjakten

borde omfatta tiden 16/8—31/8. I skrivelse den 11 maj 1967 till Kungl.

Maj :t med förslag till jakt- och fridlysningstiden för jaktåret 1967/68 tillstyrkte

statens naturvårdsnämnd vad jägareförbundet föreslagit i fråga

om rådjursjakten. I fråga om råbocksjakten framhöll nämnden att den

föreslagna ordningen skulle tillskapa möjligheter att genomföra jakten

på det sätt som ursprungligen avsågs, nämligen som en urvalsmässig avskjutning

vid smygjakt eller vaktskytte. Förslaget i denna del innebar

emellertid en omläggning av jaktmetoden. Då föreskrifter om jaktmetoder

inte kan meddelas i den årliga fridlysningskungörelsen uppdrog Kungl.

Maj :t den 9 juni 1967 åt statens naturvårdsnämnd att —• efter hörande

av vissa angivna myndigheter och organisationer — närmare utreda frågan

och inkomma med de förslag till ändring i jaktstadgan som utredningen

kunde ge anledning till. Med skrivelse till Kungl. Maj:t den 29

september 1967 redovisade statens naturvårdsverk, som den 1 juli 1967

övertagit naturvårdsnämndens uppgifter om bl. a. jakt och viltvård, ärendet

samt föreslog sådana kompletteringar av jaktstadgan att jägareförbundets

förslag om jakt efter hornbärande råbock skulle kunna möjliggöras.

Naturvårdsverket hade i ärendet hört rikspolisstyrelsen, länsstyrelserna

i Stockholms, Uppsala, Örebro, Värmlands och Kopparbergs län, riksidrottsförbundet

och skid- och friluftsfrämjandet. Rikspolisstyrelsen fann

att riskerna för förlupna kulor vid ett mera allmänt kulskytte måste be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1969

aktas samt att jakt med kulvapen under tid, då campare, bär- och svampplockare

uppehåller sig i markerna i större utsträckning än annars, måste

anses innebära stora risker. Länsstyrelsen i Stockholms län, som i ärendet

hört Svenska jägareförbundets avdelning för Stockholms stad och län, ansåg

att en försöksverksamhet enligt den föreslagna ordningen skulle vara

av värde samt att de av en sådan försöksverksamhet vunna erfarenheterna

borde läggas till grund för den slutgiltiga utformningen av jakten efter

hornbärande bock. Länsstyrelsen i Uppsala län instämde i de synpunkter

länets jaktvårdsförening anfört i särskilt yttrande och tillstyrkte förslaget.

Länsstyrelsen i Örebro län hade hört Örebro läns jaktvårdsförening. Länsföreningen

tillstyrkte varmt förslaget till ny ordning. Länsstyrelsen ifrågasatte

emellertid om förslaget var så underbyggt att det borde genomföras

utan vidare utredning. Länsstyrelsen i Värmlands län anförde att jakten

efter liornbärande bock under september månad utan inskränkning i fråga

om hund- eller vapenanvändning inte inneburit några olägenheter. Länsstyrelsen

ansåg i likhet med länets jaktvårdsförbund att den redan prövade

ordningen för jakt efter hornbärande bock borde bibehållas och avstyrkte

det nya förslaget. Länsstyrelsen i Kopparbergs län anslöt sig till

vad Dalarnas jaktvårdsförbund anfört i ärendet. Jaktvårdsförbundet hade

ansett att jägareförbundets förslag var välbetänkt men avstyrkte den nya

ordningen för länets del med hänvisning till en enkät bland länets jägare,

som visade att flertalet av dessa inte önskade någon jakt efter hornbärande

råbock vare sig enligt den nya eller den gamla ordningen. Sveriges riksidrottsförbund

begränsade sin granskning av förslaget till de delar som

kunde komma att beröra idrotten och hade efter att ha inhämtat yttrande

från Svenska orienteringsförbundet inte något att erinra mot jägareförbundets

förslag. Skid- och friluftsfrämjandet ansåg sig som organisation

inte ha något att framföra i ärendet.

För egen del framförde naturvårdsverket bl. a. följande synpunkter.

Riskmomenten: Såvida allmän eller lokal ordningsstadga inte föreskriver

annat är skottlossning — även med kulvapen — tillåten. Antalet

olyckshändelser på grund av ovarsam skottlossning är försvinnande litet

och i pyr sch jaktssammanhang är ingen olycka känd. För den föreslagna

jakt formen talar dels de tidigare — om än begränsade — erfarenheterna

av pyrschjakt i Sverige, dels att ifrågavarande jakt på grund av rådjurens

beteende till helt övervägande del bedrivs vid tidpunkter — gryning eller

skymning — då antalet icke jägare i markerna är mycket litet, dels att

jaktformen medger tid för en noggrann granskning av terrängen omkring

ett eventuellt upptäckt djur, dels att en jakten utomstående person, som tar

sig fram genom terrängen på ett normalt sätt, i allmänhet skrämmer i

närheten förekommande rådjur så att skottillfälle för jägaren aldrig bjuds.

Mot jaktformen talar dock i viss mån den risk för förlupna kulor som

rikspolisstyrelsen omnämnt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1969 5

Biologiska synpunkter: Jakttidsberedningen — bestående av representanter

för Vetenskapsakademien, Skogs- och lantbruksakademien, veterinärmedicinska

anstalten, naturskyddsföreningen och jägarna ävensom Jägareförbundets

vetenskaplige konsult och viltforskningslaboratorer — har

förordat jaktformen. En eventuell olägenhet från biologisk synpunkt i

form av ensidig avskjutning skulle kunna tänkas om inte en allmän jakttid

med alla kön och åldersklasser tillåtna följde efter den jakt som enbart

inriktar sig på hornbärande bockar. Den allmänna jakttiden — vanligen

omfattande 2—3 månader — måste dock anses helt återställa en eventuell

snedvridning av könsfördelningen till följd av bockjakten.

Den föreslagna jaktformen är väsentligt mindre störande såväl för rådjuren

som för friluftsfolk än jakten med drivande hund.

1968 års riksdag

I en vid 1968 års riksdag väckt motion nr II: 617 av herr Wikner hemställdes

att en av de bestämmelser som reglerar formerna för den särskilda

bockjakten, nämligen det i 12 § 4 mom. jaktstadgan upptagna hundförbudet,

skulle upphävas. Tredje lagutskottet, som låtit inhämta yttrande

från naturvårdsverket, avstyrkte motionen. I sitt av riksdagen godkända

utlåtande (nr 55) anförde utskottet:

Den allmänna jakten efter rådjur börjar inte förrän den 1 oktober.

Skälet härtill är att jakten med drivande hund utgör ett visst störningsmoment

för rådjurskiden som vid denna tid inte nått full utveckling. En

stark jägaropinion har emellertid krävt att allmän jakt efter hornbärande

råbock bör få förekomma redan dessförinnan bl. a. för att möjliggöra avelsmässig

utgallring av bockar. Naturvårdsverket har efter utredning inte

funnit hinder mot att bestämmelser om sådan jakt införes. För att skydda

rådjurskiden bör då jakten utövas utan drivande hundar.

Utskottet anser att vissa erinringar kan framställas mot att den ifrågavarande

jakten får påbörjas redan i augusti månad och vill härvid peka

på riskerna som jakten kan medföra för bärplockare och andra som vistas

i markerna under den aktuella tiden. I den mån viltvårdande synpunkter

talar för en avskjutning av råbockar synes något hinder mot att bedriva

en sådan senare under hösten inte föreligga. De nya bestämmelserna har

emellertid ännu tillämpats under endast en jaktsäsong och några nämnvärda

erfarenheter av deras verkningar har uppenbarligen ännu inte vunnits.

Utskottet anser sig därför inte böra föreslå någon ändring av reglerna.

Utskottet

Från och med den 1 januari 1968 har i jaktstadgan införts bestämmelser

som reglerar formerna för jakt efter hornbärande råbock under tid då särskild

sådan jakt är tillåten. Bestämmelserna innebär att den särskilda bockjakten

endast får utövas med kulvapen och att hund inte får användas vid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 dr 1969

jakten. Avsikten med jaktformen som tillkommit på förslag av Svenska

jägareförbundet, har angivits vara att möjliggöra en urvalsmässig avskjutning

av hornbärande bockar vid smygjakt eller vakskytte (s. k. pyrschjakt).

Enligt jaktstadgan bestämmer Kungl. Maj :t allmänna jakttider. Under

innevarande jaktår var särskild jakt efter hornbärande råbock tillåten den

16—31 augusti i elva län och den 1—30 september i tre län.

Motionären hemställer på ovan angivna skäl att riksdagen beslutar att

bestämmelsen om att endast kulvapen får användas vid jakt efter hornbärande

råbock upphävs. Vidare hemställer han att den speciella jakttiden

på råbock slopas och att jakten såsom tidigare gällde börjar på en

och samma dag oavsett om det rör sig om bock, get eller kid.

Utskottet är medvetet om att den nyligen införda formen för jakt efter

hornbärande råbock inte är invändningsfri. Då utskottet föregående år

behandlade en motion om upphävande av hundförbudet vid den särskilda

bockjakten framhölls särskilt de risker som bockjakt redan under augusti

månad kan medföra för bärplockare och andra som under denna tid

brukar vistas i markerna. Det har vidare invänts att den särskilda bockjakten

kan komma att snedvrida könsfördelningen, vilket skulle få menliga

följder för rådjursstammen i riket. Naturvårdsverket har anfört att

en eventuell snedvridning av könsfördelningen kan väntas bli återställd

genom att allmän jakttid om vanligen 2—3 månader med alla kön och

åldersklasser tillåtna brukar följa efter den särskilda bockjakten. Utskottet

anser sig inte övertygat om att detta obetingat blir fallet. Invändningen

förtjänar därför att beaktas. I detta sammanhang vill utskottet framhålla

att en förutsättning för att snedvridning av könsfördelningen inte skall

inträda synes vara att avskjutningen begränsas och — i enlighet med det

ursprungliga syftet med jaktformen — verkligen sker urvalsmässigt.

Jaktformen kräver således att den enskilde jägaren är medveten om sitt

ansvar.

Jakt efter hornbärande råbock enligt de nya bestämmelserna har endast

utövats under en jaktsäsong. Nämnvärda erfarenheter av jaktformen och

dess verkningar har uppenbarligen ännu inte vunnits. Utskottet anser sig

därför inte böra föreslå någon ändring av reglerna. Som framgår av vad

ovan anförts råder emellertid delade meningar om jaktformen. Utskottet

förutsätter därför att naturvårdsverket, som har att årligen till Kungl.

Maj :t avge förslag till allmänna jakttider för kommande jaktår, följer

frågan med uppmärksamhet.

Utskottet hemställer

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1969

7

att motionen II :936 icke föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 mars 1969

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK GREBÄCK

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Göran Karlsson (s), Svante Kristiansson

(s), Åkesson (fp), Ebbe Ohlsson (m), Erik Jansson (s), Ernulf

(fp)*, fru Landberg (s) och herr Nils Nilsson (ep);

från andra kammaren: herrar Grebäck (ep), Svenning (s), Ekström

(s), Tobé (fp), fröken Anderson (s), herrar Franzén i Träkumla (ep)*,

Wachtmeister (m) och Olsson i Timrå (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.