Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om skyldighet att samråda med kyrkoråd i stadsplanefrågor. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 810 i första kammaren av herr Svenungsson och nr 915 i andra kammaren av herr Hedin m.fl.

1969-04-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1969:27, Utlåtande i anledning av motioner om skyldighet att samråda med kyrkoråd i stadsplanefrågor. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 810 i första kammaren av herr Svenungsson och nr 915 i andra kammaren av herr Hedin m.fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tréuje lagutskottets utlåtande nr 27 år 1969

1

Nr 27

Utlåtande i anledning av motioner om skyldighet att samråda

med kyrkoråd i stadsplanefrågor.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till

lagutskott hänvisade motioner, nr 810 i första kammaren av herr Svenungsson

och nr 915 i andra kammaren av herr Hedin m.fl.

I motionerna, som är likalydande, hemställes

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om sådan ändring

av Byggnadsstadgans 14 § att däri föreskrives skyldighet att samråda med

kyrkorådet i planfrågor».

Gällande bestämmelser m. m.

^ byggnadsstadgan den 30 december 1959 (BS) finns bestämmelser om

upprättande, antagande och fastställelse av plan. Dessa har till syfte bl. a.

att skapa garantier för att olika intressenter får tillfälle att framföra sina

synpunkter redan på ett inledande stadium av förfarandet.

Enligt 14 § skall sålunda den som upprättar förslag till plan samråda

med kommunens styrelse eller annat organ som kommunens fullmäktige

bestämmer, länsarkitekten samt övriga myndigheter, sammanslutningar

och enskilda personer, som kan ha ett väsentligt intresse i frågan. För att

möjliggöra kontroll över att bestämmelsen iakttas stadgas i 16 § skyldighet

att vid förslag till plan, som överlämnas för antagande eller fastställelse,

foga redogörelse för det samråd som ägt rum vid utarbetande av förslaget.

Underlåtenhet från planförfattarens sida att efterkomma bestämmelsen

om samråd kan — om den har till följd att det möter svårighet för fastställelsemyndigheter

att bedöma, huruvida planförslaget innebär den bästa

lösningen av frågan — i och för sig utgöra skäl att vägra fastställelse.

Förslag till den ifrågavarande bestämmelsen om samråd framlades av

1951 års byggnadsutredning i betänkandet med titeln Förenklad byggnadslagstiftning

(SOU 1957:21), vilket låg till grund för BS.

I remissyttrandena över förslaget yrkades från flera håll på att i författningstexten

skulle uppräknas alla de myndigheter och enskilda intressenter,

vilkas mening borde inhämtas i samband med utarbetande av

förslag till planer för bebyggelsen. Bl. a. nämndes överlantmätare och

andra befattningshavare inom lantmäteriet, hälsovårdsnämnd, distrikts0103369

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 saml. 3 avd. Nr 27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Tredje lagutskottets utlåtande nr 27 år 1969

ingenjör för vatten och avlopp, järnvägsstyrelsen, telestyrelsen, folkskoleinspektör

och större industriföretag med verksamhet inom orten.

Departementschefen ansåg sig emellertid inte böra förorda upptagande i

författningen av någon uttrycklig bestämmelse om vilka som borde höras

utan ansåg att denna fråga borde bedömas med hänsyn till omständigheterna

i varje särskilt fall (prop. 1959:168 s. 211 f.).

Vad departementschefen anfört föranledde inte något yttrande från

riksdagens sida (3LU 1959:26, rskr. 358).

Innan förslag till plan antas skall det under viss tid utställas till

granskning genom byggnadsnämndens eller, där fråga är om regionplan,

genom regionalplaneförbundsstyrelsens försorg (17 §). Den som inte är

nöjd med förslaget äger inom den utsatta tiden framställa anmärkning

mot förslaget. Vid utställande av förslag till stadsplan eller byggnadsplan

skall byggnadsnämnden före ingången av den tid som bestämts föi

förslagets granskning skicka skriftlig underrättelse om innehållet i den

utfärdade kungörelsen till kända markägare in. fl. som berörs av frågan och

som inte skriftligen godkänt förslaget. Ett exemplar av förslaget skall tillställas

kommunens styrelse samt, där så finns erforderligt, aven kyrkorådet.

Den nämnda föreskriften om att ett exemplar av förslag till plan vid behov

skall tillställas även kyrkorådet infördes i BS på begäran av kyrkomötet.

I propositionen med förslag till BS anförde föredragande departementschefen

i anledning av kyrkomötets framställning följande (prop.

1959: 168 s. 221 f.).

Vad beträffar kyrkomötets framställning — — — vill jag erinra om

att planläggningsverksamheten har en mycket betydande omfattning och

att endast en försvinnande liten del av planmaterialet kan tänkas vara

av intresse ur de synpunkter, som kyrkliga myndigheter har att bevaka.

En allmän skyldighet för byggnadsnämnden att tillställa kyrkorådet eller

annan kyrklig myndighet avskrift av upprättade planförslag skulle därför

framstå som opraktisk och föga ägnad att tillgodose de kyrkliga myndigheternas

intresse. Jag biträder i princip det syfte, som kyrkomötets framställning

avser att tillgodose, men förutskickar, att en kraftig gallring måste

ske av det material, som tillställes de kyrkliga myndigheterna. Lämpligast

torde vara att det överlåtes åt byggnadsnämnden att bedöma, vilka planärenden

som kan tänkas vara av intresse ur kyrklig synpunkt. I enlighet

härmed förordar jag, att i paragrafen inflyter en bestämmelse om att byggnadsnämnden,

där så finnes erforderligt, skall i samband med utställandet

av planförslag tillställa kyrkorådet avskrift av förslaget.

Vad departementschefen anfört föranledde inte något uttalande från

riksdagens sida.

Motionerna

I motionerna framhålls att det — mot bakgrunden av att behovet av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 27 dr 1969 3

andlig omvårdnad och vård är mycket stort i vår tid — är angeläget att

kyrka och frikyrka även framdeles har organisatoriska och ekonomiska

förutsättningar att motsvara medborgarnas behov och önskemål av andlig

vård. I detta sammanhang är inte minst kyrkans byggnader av betydelse.

Vid utbyggnad av nya tätortsområden måste därför enligt motionärerna

utrymme beredas för kyrkobyggnader, församlingshem och andra kyrkliga

lokaler i centrala delar av tätbebyggelsen. När det gäller planeringen

av kyrkliga lokaler är det väsentligt att församlingarna på ett så tidigt

stadium som möjligt får kännedom om de planer som utarbetas. På många

håll sker en fortlöpande kontakt mellan stadsplanemyndigheter och kyrkoråd.

I andra fall föreligger ej något sådan samarbete. Motionärerna framhåller

att det måste anses vara rimligt att den borgerliga kommunen ålägges

att samråda i de för kyrkan så viktiga byggnads- och stadsplanefrågorna.

Ett sådant samråd hör lämpligen ske med kyrkorådet. Den gällande författningstexten

är icke preciserad, och det är enligt motionärerna oklart

vilka myndigheter och personer som avses. I varje fall synes bestämmelserna

ej ha tolkats så att den borgerliga kommunen har skyldighet att samråda

med den kyrkliga i dessa avseenden.

Utskottet

Enligt bestämmelse i byggnadsstadgan skall den som upprättar förslag

till plan samråda med kommunens styrelse eller annat organ som kommunens

fullmäktige bestämmer, länsarkitekten samt övriga myndigheter,

sammanslutningar och enskilda personer, som kan ha ett väsentligt intresse

i frågan. I samband med att förslag till plan utställes till granskning

skall ett exemplar av förslaget, där så finns erforderligt, tillställas kyrkorådet.

I motionerna hemställes att riksdagen hos Kungl. Maj it begär sådan

ändring av bestämmelsen om samråd att däri föreskrivs skyldighet att samråda

med kyrkorådet i planfrågor.

Under förarbetena till den ifrågavarande bestämmelsen yrkades från

flera håll på att i författningstexten skulle uppräknas alla de myndigheter

och enskilda intressenter, vilkas mening borde inhämtas i samband med

utarbetande av förslag till planer. Det ansågs emellertid inte lämpligt

att utforma bestämmelsen på detta sätt. Frågan om samråd borde i stället

bedömas med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall. En sådan

princip är enligt utskottets mening väl motiverad även då det gäller

frågan om samråd med kyrkorådet. En föreskrift om att samråd alltid skall

ske med kyrkorådet i planfrågor skulle vara alltför opraktisk med hänsyn

till att planläggningsverksamheten har en mycket betydande omfattning och

att endast en mindre del därav kan tänkas vara av intresse från de svn
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Tredje lagutskottets utlåtande nr 27 år 1969

punkter som de kyrkliga myndigheterna har att bevaka. Det måste därför

överlämnas åt tillämpningen att avgöra när samrad skall aga rum.

Utskottet får på grund av det anförda hemställa

att motionerna 1:810 och 11:915 icke föranleder någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 april 1969

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK GREBÄCK

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Göran Karlsson (s)*, Svante KristiansEbbe

Ohlsson <m), Erik Jansson (.)• och N.ls Nds
“fräo

Tn .1 r a kammaren: herrar Grebäck (ep), Ekström (s), Sundelin

(s), Tobé (fp), Hammarberg (s), Hugosson (s), .losefson i Arne (ep)

Burenstam Linder (m).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

< t Beckmans Tryckerier AB» Stockholm

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.