Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om byggnadslov för vissa ekonomibyggnader. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 813 i första kammaren av herr Wååg och herr Kristiansson, Svante, och nr 914 i andra kammaren av herrar Gustavsson i Ängelholm och Nilsson i Kristianstad.

1969-04-15 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1969:28, Utlåtande i anledning av motioner om byggnadslov för vissa ekonomibyggnader. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 813 i första kammaren av herr Wååg och herr Kristiansson, Svante, och nr 914 i andra kammaren av herrar Gustavsson i Ängelholm och Nilsson i Kristianstad.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 28 år 1969

1

Nr 28

Utlåtande i anledning av motioner om byggnadslov för vissa

ekonomibyggnader.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till

lagutskott hänvisade motioner, nr 813 i första kammaren av herr Wååg

och herr Kristiansson, Svante, och nr 914 i andra kammaren av herrar

Gustavsson i Ängelholm och Nilsson i Kristianstad.

I motionerna, som är likalydande, hemställes

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär förslag till sådan ändring

av byggnadsstadgan att byggnadslov alltid erfordras för uppförande

av ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring».

Gällande bestämmelser in. m.

Reglering av bebyggelsen sker främst genom planer över markens framtida

användning för bebyggelse. En översiktlig redogörelse för instituten

regionplan, generalplan, stadsplan och byggnadsplan återfinns i utskottets

utlåtande nr 26 år 1969, till vilket här må hänvisas.

Med tätbebyggelse förstås enligt 6 § byggnadslagen den 30 juni 1947

(BL) sådan samlad bebyggelse som nödvändiggör särskilda anordningar

för tillgodoseende av gemensamma behov. Annan bebyggelse benämns glesbebyggelse.

För att mark skall få användas till tätbebyggelse förutsätts

att den vid planläggning enligt lagen prövats från allmän synpunkt lämpad

för ändamålet. Sådan bebyggelse får alltså i princip inte äga rum utan

att detaljplan, dvs. stadsplan eller byggnadsplan, för den närmare regleringen

därav fastställts.

Till skillnad från tätbebyggelsen är glesbebyggelsen i princip fri. Vill

man förhindra att glesbebyggelse utformas på ett olämpligt sätt kan utomplansbestämmelser

användas. Sådana bestämmelser innefattar ingen kartläggning

och har inte att göra med markens indelning i områden för bebyggelse,

trafikleder m.m. De utgörs av föreskrifter, vilka numera standardiserats

för hela riket och uppräknas i 29 § byggnadsstadgan den 30 december

1959 (BS). De avser att förhindra att tomtplatserna blir för trånga, att

vatten- och avloppsfrågan försummas och att hus läggs för nära enskild

väg. Vidare begränsas husens höjd samt vånings- och lägenhetsantal.

Förordnande att utomplansbestämmelser skall tillämpas på visst orn0103379

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 3 avd. Nr 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Tredje lagutskottets utlåtande nr 28 år 1969

råde meddelas av kommunens fullmäktige (ev. byggnadsnämnden) och

fastställes av länsstyrelsen.

I 5 kap. BS ges bestämmelser bl. a. om byggnaders yttre och inre beskaffenhet

samt om deras utrustning. Bestämmelserna är avsedda att tillgodose

bl. a. plansynpunkter och grannelagshänsyn, hänsyn till stadseller

landskapsbilden, hälsovårdens, brandskyddets och arbetarskyddets

intressen samt det sociala intresset av att byggnadsbeståndet får en tillfredsställande

standard.

För att möjliggöra kontroll över att byggnadsföretag ej strider mot

gällande planer och föreskrifter samt för att möjliggöra ledning av tätbebyggelsens

utveckling har stadgats att — med nedan berört undantag

— nybyggnad och annan byggnadsverksamhet inte får ske utan byggnadslov

av byggnadsnämnden (54 §). Byggnadslovet föregås av en prövning av

företagets laglighet. Dessutom följer nämnden arbetets fortgång genom besiktningar

och annan tillsyn (64 §).

De nämnda reglerna i 5 kap. BS om byggnaders yttre och inre anordnande

och om byggnadslov in. in. skall tillämpas inom områden med fastställd

generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbestämmelser.

Inom område med endast utomplansbestämmelser gäller de dock inte i

fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig

näring (35 § BS).

Det kan nämnas att även i övrigt vissa särbestämmelser gäller för bebyggelse

för jordbruk, skogsbruk och därmed jämförliga näringar. Som

exempel kan nämnas att enligt 13 § BS byggnadsplan inte får uppgöras

så att jordbruk, skogsbruk eller annan dylik näring onödigtvis hindras

eller försvåras. I byggnadsplanen får mark för jordbruksändamål upptas

endast i den mån det erfordras för planens lämpliga utformning.

Utanför områden, för vilka fastställd plan eller utomplansbestämmelser

gäller, förekommer i princip inte någon bebyggelsekontroll. Dock har man

i fråga om särskilt stora byggnadsprojekt ansett att kontrollen inte kan undvaras

ens här. Bestämmelserna härom återfinns i 65 § BS. De gäller bl. a.

hus i tre eller flera våningar samt fabriksbyggnad eller byggnad för annan

industriell rörelse. Även här görs undantag för ekonomibyggnader för

jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring.

Konsekvensen av de nu i korthet återgivna bestämmelserna är att ekonomibyggnader

av nyssnämnda slag aldrig kräver byggnadslov, då de uppförs

utanför område med fastställd generalplan eller detaljplan.

Bestämmelserna infördes genom statsmakternas beslut år 1959 (prop.

1959:168, 3LU 26, rskr. 358) på förslag av 1951 års byggnadsutredning

i dess i juni 1957 avgivna betänkande, benämnt Förenklad byggnadslagstiftning

(SOU 1957:21).

I motiveringen för den ifrågavarande undantagsbestämmelsen i 35 § BS

anförde chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, i

propositionen (s. 114) följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 28 år 1969

Vad beträffar förslaget att undantaga ekonomibyggnader för jordbruk,

skogsbruk eller därmed jämförlig näring från de vanliga byggbestämmelserna,

såvitt fråga är om byggande inom område, varest bebyggelsen endast

regleras med utomplansbestämmelser, synes det mig uppenbart, att syftet

med dylika bestämmelser icke är att ens i någon män reglera dessa näringar.

Om bebyggelsen antar sådan karaktär, att det ur allmän synpunkt är

nödvändigt att införa tillsyn även över byggande för jordbruksändamål o.d„

bör planläggning äga rum. Det förtjänar erinras, att även vid planläggning

medelst byggnadsplan vissa speciella bestämmelser gäller med syfte att ge

jordbruket och dess binäringar en friare ställning. Beträffande områden med

endast utomplansbestämmelser är skälen för ett undantag för ifrågavarande

näringar betydligt starkare. Enligt min mening är det av utredningen föreslagna

generella undantaget för jordbruksbebyggelse och jämförlig bebyggelse

väl befogat. De särskilda krav, som måste uppställas även på nu förevarande

byggnader ur bl. a. hälsovårds- och brandskyddssynpunkt, torde

utan olägenhet kunna tillgodoses genom de speciella författningarna på dessa

områden.

Riksdagen gjorde icke något särskilt uttalande i frågan.

1 hälsovårdsstadgan den 19 december 1958 finns i 11 kap. vissa bestämmelser

om hållande av djur. Däri stadgas bl. a. att husdjur och andra djur,

som hålls i fångenskap, skall så förvaras och skötas att sanitär olägenhet

inte uppstår (57 §). Byggnad som inrymmer stall, ladugård eller annat dylikt

förvaringsrum för djur, ävensom gödselstad och annan upplagsplats

för djurspillning skall vara så anordnade att sanitär olägenhet inte uppstår

(58 §). Byggnadsplats och upplagsplats skall ligga på betryggande

avstånd från källa, brunn och annat dylikt vatten, hämtningsställe, livsmedelslokal

samt såvitt avser hälsovårdstätort, dvs. område för vilket fastställts

stadsplan eller byggnadsplan, från gata, väg och annan allmän plats

samt bostad. I fråga om hälsovårdstätort gäller vidare att stall, ladugård

eller annat förvaringsrum för djur bör vara försett med sluten ledning för

avledande av flytande orenlighet och att golv i förvaringsrum samt golv

och väggar i upplagsplats för djurspillning skall vara så inrättade att flytande

orenlighet inte rinner ut därifrån eller nedtränger i marken. Särskilda

regler ges också om förvaring av fast orenlighet man. (59 §).

Före anordnandet inom hälsovårdsort av stall, ladugård eller annat dylikt

förvaringsrum för djur eller av gödselstad eller annan upplagsplats för

djurspillning skall skriftlig anmälan göras till hälsovårdsnämnden (61 §'').

Hälsovårdsnämnd kan föreskriva att de i stadgan för hälsovårdstätort

meddelade särskilda bestämmelserna skall gälla utom hälsovårdstätort

(66 §).

Regler om skydd mot förorening av ytvattentillgångar finns huvudsakligen

i 8 kap. vattenlagen. Häri stadgas bl. a. förbud mot att avleda urin

från djurstall till vattendrag, sjö eller annat vattenområde, om det inte

uppenbarligen kan ske utan olägenhet. Bestämmelser om skydd för grundvatten

finns i 2 kap. 62—68 §§ vattenlagen. Dessa innehåller bl. a. en allmän

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 28 år 1969

aktsamhetsnorm, som skall iakttas när man utför åtgärd, som kan inverka

menligt på grundvattentillgång.

Motionerna

I motionerna anförs bl. a. att undantaget i 35 § byggnadsstadgan beträffande

ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig

näring kan ha varit berättigat i gången tid men knappast numera. Utvecklingen

inom jordbruket går, heter det, nu mot allt större enheter och

dessa medför särskilda problem från olika synpunkter. Särskilt nämns

i motionerna de mycket stora svingårdar och hönserier, som nu uppförs

eller planeras på olika håll. Dessa drivs i närmast industriella former och

i varje fall svingårdarna medför sanitära olägenheter för omgivningen

genom besvärande lukt m. in. Enligt motionärernas mening är det önskvärt

att bebyggelsekontrollen omfattar även ekonomibyggnader inom icke

planlagda områden.

Bygglagutredningen

Bygglagutredningen har tillsatts enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den

29 mars 1968 för översyn av byggnadslagstiftningen (1969 års riksdagsberättelse

K:54).

I direktiven för utredningen berörs bl. a. frågan om i vilken omfattning

detaljplanläggning behövs. Härvid framhålles att tätbebyggelse enligt

BL skall föregås av planläggning men att någon klar och entydig tolkning

av tätbebyggelsebegreppet inte utbildats. Nuvarande bestämmelser har

inte gett tillräckligt skydd mot planlös exploatering. Omfattande hussamlingar

har i lokal praxis bedömts som glesbebyggelse. Direktiven framhåller

också att det inte är tillfredsställande med den olikhet i behandlingen

av markägarna som svårigheterna att tolka tätbebyggelsebegreppet

stundom lett till. Olägenheterna av s.k. fri bebyggelse anges redan

nu vara så betydande att övervägande skäl talar för att i princip all bebyggelse

bör föregås av planläggning. Om vid planeringen hänsyn tas till de

olika förhållanden som kan föreligga i tätare respektive glesare bebyggda

trakter bör ett krav på att varje byggnadsföretag skall ha till förutsättning

en gällande detaljplan ge det allmänna det inflytande över bebyggelseutvecklingen

som behövs utan onödig begränsning av enskild rätt.

Direktiven framhåller att utredningens uppdrag är omfattande och att

det krävs viss tid innan en ny lagstiftning kan väntas träda i kraft. Utredningen

bör därför i ett tidigt skede också överväga i vad mån speciellt

angelägna reformer kan med mindre ändringar eller kompletteringar byggas

in i denna samt snarast framlägga ett förslag som prövningen ger anledning

till.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 28 år 1969 5

Förslag till miljöskyddslag

Kungl. Maj:t har genom propositionen 1969:28 föreslagit riksdagen att

anta vid propositionen fogat förslag till miljöskyddslag in. m.

I propositionen läggs fram förslag till miljöskyddslag, som innebär en

ny samlad lagstiftning till skydd mot vattenförorening, luftförorening,

buller och andra störningar. I fråga om vattenförorening föreslås att de regler

om skyldighet att motverka sådan förorening som f. n. finns i 8

kap. vattenlagen ersätts med bestämmelser i den nya lagen och att en skärpning

av bestämmelserna genomförs. Beträffande övriga störningar innebär

förslaget att lagstiftning införs på ett område som tidigare varit i

huvudsak oreglerat.

Förslaget går ut på att störningar skall förebyggas så långt det är praktiskt

och ekonomiskt möjligt. Det står var och en som utövar eller ämnar

utöva miljöfarlig verksamhet fritt att ansöka om tillstånd till verksamheten

och därvid få fastslaget om och under vilka villkor verksamheten får drivas.

Tillstånd lämnas av koncessionsnämnden för miljöskydd. Talan mot tillståndsbeslut

kan föras hos Kungl. Maj:t i statsrådet. När väsentliga allmänna

intressen är berörda skall tillståndsärende underställas Kungl.

Maj :t. Under vissa i lagen närmare angivna omständigheter kan omprövning

av tillstånd ske och nya villkor fastställas.

Enligt förslaget får det allmänna möjlighet att utöva en effektiv kontroll

och att aktivt medverka till att störningar förebyggs. Kungl. Maj :t får

bemyndigande att föreskriva att vissa slag av fabriker eller andra inrättningar

inte får anläggas eller på visst sätt ändras eller att avloppsvatten

av visst slag inte får utsläppas utan att tillstånd lämnats enligt lagen eller

särskild anmälan gjorts. I fall då Kungl. Maj :t föreskrivit skyldighet att

söka tillstånd kan statens naturvårdsverk medge dispens från skyldigheten

under förutsättning att av verket fastställda villkor för verksamheten

följs. Statens naturvårdsverk och länsstyrelserna skall utöva fortlöpande tillsyn

till skydd mot miljöfarlig verksamhet som kan medföra fara för allmänna

intressen.

För skada och olägenhet genom miljöfarlig verksamhet är den som utövar

verksamheten skyldig att utge ersättning.

Den föreslagna lagstiftningen avses träda i kraft den 1 juli 1969.

Utskottet

Enligt byggnadsstadgan får byggnad inte uppföras inom område där

fastställd generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbestämmelser

gäller utan medgivande av byggnadsnämnden, byggnadslov. Även

utanför sådant område krävs byggnadslov för vissa särskilt omfattande

byggnadsprojekt. Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därvid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 28 år 1969

jämförlig näring är delvis undantagna från tillståndsplikt. I fråga om

sådana byggnader erfordras byggnadslov endast då de uppförs inom område

med fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan.

I motionerna hemställes att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag

till sådan ändring av byggnadsstadgan att byggnadslov alltid erfordras

för uppförande av nämnda slag av ekonomibyggnader. Yrkandet motiveras

främst av de sanitära problem som uppstår i samband med de stora svingårdar

och hönserier som nu uppförs eller planeras på olika håll i landet.

Som motionärerna anfört torde de stora svingårdarna och hönserierna,

som drivs i närmast industriella former, på sina håll ha skapat vissa

problem i form av bl. a. vattenföroreningar och stank som det kan finnas

behov av att söka komma till rätta med. En betydande förbättring av möjligheterna

härtill lorde inom kort komma att öppna sig, om det förslag till

miljöskyddslag som nyligen förelagts riksdagen blir antaget. Lagförslaget

innebär som framgår av den föregående redogörelsen en ny samlad lagstiftning

till skydd mot bl. a. vatten- och luftförorening. Till det senare slaget

av förorening hänförs bl. a. stank.

Vad beträffar frågan om ändring i byggnadslagstiftningen bör nämnas att

under våren 1968 Bygglagutredningen tillkallats för översyn av byggnadslagstiftningen.

I direktiven för utredningen framhålls bl. a. att olägenheterna

av s. k. fri bebyggelse redan nu är så betydande att övervägande

skäl talar för alt i princip all bebyggelse bör föregås av planläggning. De

sakkunniga torde komma alt pröva även frågan om behovet av bebyggelsekontroll

beträffande jordbrukets och skogsbrukets ekonomibyggnader.

Med hänsyn till vad nu sagts är någon riksdagens åtgärd i anledning av

motionerna inte erforderlig.

Utskottet hemställer

att motionerna 1:813 och 11:914 icke föranleder någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 april 1969

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK GREBÄCK

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Göran Karlsson (s)*, Svante Kristiansson

(s)*, Åkesson (fp)*, Ebbe Ohlsson (m), Erik Jansson (s)* och Nils

Nilsson (ep)*,

från andra kammaren: herrar Grebäck (ep), Ekström (s), Sundelin

(s), Tobé (fp), Hammarberg (s), Hugosson (s), Josefson i Arrie (ep) och

Burenstam Linder (in).

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

KL Beckmans Tryckerier AB - Stockholm

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:113 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om förbud mot ofullständig ''prisangivelse. a1 i texten