Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i övergångsbestämmelserna till lagen

1969-12-02 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1969:62, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i övergångsbestämmelserna till lagen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969

1

Nr 62

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om ändring i övergångsbestämmelserna

till lagen (1968: 3^6) angående ändring i lagen den

lb juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast

egendom jämte motion i ämnet.

Genom en den 30 oktober 1969 dagtecknad proposition, nr 161, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden

och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen

fogat förslag till lag om ändring i övergångsbestämmelserna till

lagen (1968:346) angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1)

om nyttjanderätt till fast egendom.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att länsstyrelse, om särskilda skäl föreligger,

skall få medge undantag från bestämmelserna i 15 § andra stycket hyreslagen

om hyresvärds reparationsskyldighet i fråga om lägenhet som innehas

på grund av upplåtelse av andelsrätt i bostadsförening eller bolag som drivs

utan eget vinstintresse.

Lagförslaget

Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 saml. 3 avd. Nr 62

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969

Förslag

till

Lag

om ändring i övergångsbestämmelserna till lagen (1968:346) angående

ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt

till fast egendom

Härigenom förordnas, att i övergångsbestämmelserna till lagen (1968:

346) angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt

till fast egendom skall införas en ny punkt, 9, av nedan angivna lydelse.

9. Om särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen medge undantag från

3 kap. 15 § andra stycket första punkten i fråga om lägenhet, vilken innehaves

på grund av sådan upplåtelse av andelsrätt som avses i punkt 2 övergångsbestämmelserna

till lagen (1968: 702) om förskott vid upplåtelse av

bostadsrätt, m. m.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970.

Motionsyrkande

I samband med propositionen har utskottet behandlat en i anledning av

propositionen väckt motion, nämligen

motionen II: 1298 av herrar Lindkvist och Svenning, i vilken motion

hemställs

»att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 161».

1. Inledning

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anför i propositionen

inledningsvis följande.

Enligt 3 kap. 15 § andra stycket lagen (1907:36 s 1) om nyttjanderätt

till fast egendom (i fortsättningen kallad hyreslagen) är hyresvärd skyldig

att ombesörja det löpande underhållet av bostadslägenhet.

I skrivelse den 27 januari 1969 har Stockholms Kooperativa Bostadsförening

ek. för. (i det följande kallad föreningen) begärt befrielse från nämnda

reparationsskyldighet för hyresvärd. Med anledning härav har inom

justitiedepartementet upprättats en promemoria (Stencil Ju 1969: 13) i vil
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969 3

ken frågan närmare behandlas. Promemorian utmynnar i förslag till lagstiftning

om rätt för länsstyrelse att i vissa fall medge undantag från 3 kap.

15 § andra stycket hyreslagen.

Yttrande över promemorian har efter remiss avgetts av hovrätten för

Nedre Norrland, bostadsstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs

och Bohus och Malmöhus län, hyresnämnden i Stockholms län, Sveriges

fastighetsägareförbund, Hyresgästernas riksförbund, föreningen och Stockholms

bostadsföreningars centralförening ek. för.

2. Gällande rätt m. m.

Utskottet hänvisar till propositionen s. 3—4.

3. Föreningens framställning

Utskottet hänvisar till propositionen s. 4—5.

4. Departementspromemorian

Utskottet hänvisar till propositionen s. 5—7.

5. Remissyttrandena

Utskottet hänvisar till propositionen s. 7—9.

6. Departementschefen

Vid uthyrning av lägenhet för bostadsändamål ombesörjs normalt fastighetsunderhållet

av fastighetsägaren själv och ersättningen härför utgår som

en del av hyran. Den nya hyreslagen innehåller skärpta bestämmelser angående

den del av fastighetsunderhållet som gäller själva lägenheten, det inre

underhållet. Enligt 15 § andra stycket hyreslagen åligger det sålunda hyresvärden

att med skäliga tidsmellanrum ombesörja tapetsering, målning och

andra sedvanliga reparationer med anledning av lägenhetens försämring genom

ålder och bruk. Denna regel är tvingande i fråga om flerfamiljshus.

När det gäller bostadsupplåtelser i kooperativ form ligger frågan om lägenhetsunderhållet

i allmänhet annorlunda till. Enligt 41 § lagen om bostadsrättsföreningar

ankommer det på bostadsrättshavaren att på egen be
lt

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 3 avd. Nr 62

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Tredje lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969

kostnad hålla lägenheten i gott stånd, om inte annat har bestämts i föreningens

stadgar. Inom bostadsrättsrörelsen är också det normala att det

inre underhållet ombesörjs av bostadsrättshavaren själv. Emellertid brukar

föreningens stadgar som regel innehålla bestämmelser om att föreningsmedlemmarna

regelbundet skall avsätta medel till reparationskonto och att tillgodohavande

på kontot får användas endast i den mån bostadsrättshavaren

ombesörjer sådana reparationsåtgärder i lägenheten som föreningen bedömer

vara ändamålsenliga. Systemet anses allmänt vara fördelaktigt från bostadskonsumentens

synpunkt. Det stimulerar till god omvårdnad om lägenheten

och därmed låga underhållskostnader samtidigt som det garanterar att medel

finns tillgängliga för att upprätthålla en god underhållsstandard i lägenheterna.

Bostadsupplåtelser i kooperativ form existerar vid sidan om bostadsrättsverksamheten.

I princip är det förbjudet för förening, som inte är bostadsrättsförening,

eller aktiebolag att upplåta andelsrätt, varmed följer rätt till

bostadslägenhet. Förbudet finns i den nyligen tillkomna lagen om förskott

vid upplåtelse av bostadsrätt, m. m. Enligt övergångsbestämmelserna till lagen

är det dock tillåtet för förening eller aktiebolag, som före lagens ikraftträdande

haft rätt att upplåta andelsrätt avseende lägenhet i föreningen

eller bolaget tillhörigt hus, att fortsätta att göra sådana upplåtelser i huset.

Förening eller bolag som före lagens ikrafträdande drivit verksamhet i vilken

ingår upplåtelse av andelsrätt av detta slag kan dessutom efter tillstånd av

länsstyrelsen få fortsätta sin verksamhet.

Stockholms Kooperativa Bostadsförening ek. för. bedriver med stöd av dessa

övergångsbestämmelser en relativt omfattande verksamhet i Stockholmsområdet.

Sålunda förvaltade föreningen vid slutet av år 1968 4 157 bostadslägenheter

och producerar årligen f. n. 150—200 lägenheter.

Föreningens ändamål är att hyra ut bostadslägenheter till sina medlemmar.

Medlemmen betalar, förutom en mindre kontantinsats, ett belopp i

form av lån till föreningen. I övrigt betalar medlemmen hyra för lägenheten

på gängse sätt. Hyran bestäms efter självkostnadsprincipen. Enligt bestämmelser

i föreningens stadgar och i hyresavtalen åligger det medlem, som

hyr bostadslägenhet av föreningen, att själv svara för kostnaden för lägenhetens

inre underhåll. Denna kostnad är avsedd att bestridas i första hand

ur ett för medlemmen särskilt upplagt reparationskonto. Vid slutet av varje

kalenderår tillförs kontot räntan på det lån som medlemmen lämnat föreningen.

Som synes påminner det av föreningen tillämpade förfarandet beträffande

inre underhåll i hög grad om det som är gängse inom bostadsrättsrörelsen.

I fråga om hyresavtal som sluts efter årsskiftet 1968—69 då

den nya hyreslagen trädde i kraft och äldre avtal på vilka den nya lagen efter

hand blir tillämplig kan emellertid det beskrivna förfarandet inte upprätthållas.

På grund av 15 § andra stycket hyreslagen blir föreningen skyldig att

ombesörja även det inre underhållet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969

Föieningen hemställer nu om sadan lagändring som gör det möjligt för

1 Öl eningen att fortsätta att bedriva verksamheten i hittillsvarande former.

Föi eningen pekar särskilt på att det tillämpade systemet allmänt ansetts

värdefullt genom att det premierar aktsamhet vid lägenhetens begagnande

och att upplåningen från medlemmarna i förening med fonderingen av medlemmarnas

räntetillgodohavanden på reparationskonto är av största betydelse

för föreningens likviditet och dess möjligheter att bedriva fortsatt bostadsproduktion.

Den med anledning av föreningens framställning upprättade departementspromemorian

utmynnar i förslag om rätt för länsstyrelse att i fall

som nu är i fråga medge undantag från bestämmelsen i 15 § andra stycket

hyreslagen om hyresvärdens reparationsskyldighet.

Flertalet remissinstanser tillstyrker promemorieförslaget eller lämnar det

utan erinran. Några instanser, bland dem Hyresgästernas riksförbund, avstyrker

dock förslaget under framhållande att bestämmelserna om reparationsskyldighet

för fastighetsägaren liar stor betydelse och att något starkt

behov av lagändring inte föreligger. Det görs gällande att föreningens önskemål

kan tillgodoses med vissa enkla administrativa åtgärder.

Det är ställt utom tvivel att hyreslagens bestämmelser om fastighetsägarens

underhållsskyldighet har central betydelse från hyresgästsynpunkt.

Ett väsentligt syfte med den nyligen genomförda reformen på hyreslagstiftningens

område var att å ena sidan skapa ekonomiskt utrymme för ett förbättrat

lägenhetsunderhåll i främst det äldre fastighetsbeståndet och att å

andra sidan införa rättsliga garantier för att underhållet verkligen kommer

till stånd. Det kan givetvis inte komma i fråga att nu genomföra ändringar

som på något sätt skulle äventyra denna från fastighetsekonomisk och bostadssocial

synpunkt betydelsefulla reform. Från principiell synpunkt kan

jag dock inte se något hinder mot att medge undantag från den tvingande

regeln om fastighetsägarens reparationsskyldighet under den bestämda förutsättningen

att undantaget är till fördel för bostadskonsumenterna.

De mot förslaget kritiska remissinstanserna gör gällande att det inte finns

något behov av att genomföra den föreslagna lagändringen och att föreningens

önskemål kan tillgodoses på annat sätt. För min del vill jag se frågan

med en något annan utgångspunkt. Det är obestridligt att den på bostadsrättsområdet

allmänt tillämpade principen att lägenhetsinnehavaren själv

svarar för lägenhetens inre underhåll är fördelaktig för bostadsrättshavarna.

Härigenom uppmuntras aktsamhet vid begagnandet av lägenheten, vilket

ger låga underhållskostnader. En förutsättning är givetvis att garantier

finns för att bostadsrättshavarens ansvar för underhållskostnader motsvaras

av lägre boendekostnader i övrigt. Dessa garantier föreligger genom att

verksamheten bedrivs i kooperativ form utan enskilt vinstintresse och att

regelbundna avsättningar görs för kommande reparationsbehov.

Som förut anförts bedrivs Stockholms Kooperativa Bostadsförening ek.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969

för. i former som i vissa avseenden starkt påminner om bostadsrättsverksamheten.

Det är sålunda fråga om ett konsumentkooperativt fastighetsägande

där lägenhetsinnehavarna själva i viss utsträckning tillhandahåller

kapital. Verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Lägenhetsinnehavarna

svarar stadgeenligt själva för det inre lägenhetsunderhållet. En

fondering av medel för att tillgodose kommande reparationsbehov sker på

i huvudsak samma sätt som är gängse inom bostadsrättsföreningarna. Frågan

är om bostadskooperativ verksamhet av det slag som föreningen representerar

skall få drivas under samma förutsättningar som annan bostadskooperativ

verksamhet.

Statsmakterna bär sedan länge intagit den ståndpunkten att bostadsupplåtelser

i kooperativ form skall ske enligt bestämmelserna i lagen om bostadsrättsföreningar.

Emellertid har man inte velat tvångsvis föra in under

lagen annan redan igångsatt verksamhet som bedrivs i former som är betryggande

för lägenhetsinnehavarna. Genom övergångsbestämmelser har

därför föreningar av detta slag fått fortsätta sin verksamhet. Starka skäl

talar för att i konsekvens härmed tillåta föreningarna att under vissa förutsättningar

upplåta bostadslägenheter i samma former som tidigare och under

villkor som godtas för annan bostadskooperativ verksamhet och som

visat sig fördelaktiga från bostadskonsumentsynpunkt. Enligt min mening

bör nu ifrågavarande verksamhet kunna göras helt jämställd med bostadsrättsverksamheten

när det gäller rätten att på lägenhetsinnehavaren överlåta

att ombesörja det inre lägenhetsunderhållet. Jag biträder därför det i

promemorian framlagda förslaget att undantag skall få göras från bestämmelserna

i 15 § andra stycket hyreslagen.

Redan av vad jag förut har anfört framgår att jag anser att undantag bör

få ske endast under vissa bestämda förutsättningar. För det första bör krävas

att det är fråga om en sådan förening eller sådant bolag som med stöd

av de förut nämnda övergångsbestämmelserna har rätt att upplåta andelsrätt

med vilken följer rätt till bostadslägenhet. Vidare bör gälla att verksamheten

bedrivs utan enskilt vinstintresse. Normalt bör föreningen eller bolaget

också ha föranstaltat om ett tillförlitligt system för fondering av medel

för kommande reparationer.

I promemorian föreslås att undantaget från 15 § andra stycket hyreslagen

skall vara beroende av tillstånd av länsstyrelsen. Förslaget godtas i allmänhet

av remissinstanserna. Även jag ansluter mig till förslaget, önskemål har

framförts att tillståndet bör kunna tidsbegränsas och förenas med villkor.

Enligt min mening är detta inte behövligt. Däremot har länsstyrelsen givetvis

rätt att återkalla lämnat medgivande. Beslutet om återkallelse får förses

med sådana övergångsbestämmelser som kan visa sig behövliga.

Beträffande lagändringens närmare utformning föreslås i promemorian

att undantagsregeln infogas som en övergångsbestämmelse till hyreslagen.

Några remissinstanser yrkar på att regeln i stället skall infogas i själva

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969

lagen. Som förut nämnts grundas rätten för ifrågavarande föreningar och

bolag att bedriva verksamheten på en övergångsbestämmelse till lagen om

förskott vid upplåtelse av bostadsrätt, m. m. Med hänsyn härtill är det följdriktigt

att placera undantagsregeln som en övergångsbestämmelse till hyreslagen.

Jag biträder därför promemorieförslaget även i denna del.

På grund av vad sålunda anförts har upprättats förslag till lag om ändring

i övergångsbestämmelserna till lagen (1968: 346) angående ändring i lagen

den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom. !

Lagrådsbehandlingen

Lagrådet anförde i sitt utlåtande att undantag från bestämmelsen i 3

kap. 15 § andra stycket hyreslagen om hyresvärds reparationsskyldighet

är motiverat endast i fråga om sådan lägenhet som föreningen eller bolaget

hyr ut till andelsrättshavare men därmot inte beträffande lägenhet som

hyrs ut utan samband med upplåtelse av andelsrätt. Detta borde enligt

lagrådet få komma till tydligt uttryck i lagtexten. En så avfattad lagtext

skulle också enligt lagrådets åsikt ge möjlighet för länsstyrelsen att låta ett

beslut om undantag avse samtliga lägenheter vilka viss förening eller visst

bolag hyr ut till andelsrättshavare.

Lagrådets ändringsförslag biträdes av departementschefen.

Motionen

I motionen II: 1298 av herrar Lindkvist och Svenning erinras om att det

rått stor enighet om behovet av särskilda lagstiftningsåtgärder i fråga om

fastighetsägares reparationsplikt. Motionärerna hänvisar till att hittillsvarande

erfarenheter visat att lägenhetsunderhållet i många fall starkt

försummats och att det varit ett intresse både för hyresgästerna och samhället

att rättelse erhålles i dessa avseenden. Motionärerna framhåller att

det inte bör vara möjligt för fastighetsägare att genom avtal eller på annat

sätt undandra sig de skyldigheter lagen ålägger honom — icke ens

i de fall fastighetsägare kan åberopa tidigare hävd eller annan ordning

för reparationskostnadernas bestridande än uttag över hyror.

Motionärerna anför att visserligen tillämpar Stockholms Kooperativa

Bostadsförening (SKB) för sina lägenheter ett system för täckande av reparationskostnader

som påminner om det som gäller i bostadsrättsföreningar.

Lägenheterna i detta bostadsföretag är emellertid inte upplåtna

med bostadsrätt utan med hyresrätt. Allmänna hyreslagens bestämmelser

är således tillämpliga.

Med hänsyn till att reparationsplikten bör hållas i helgd, kan motionä
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969

rerna inte finna skäl till den föreslagna lagändringen. Denna säges kunna

komma att få prejudicerande betydelse och medföra att andra grupper av

fastighetsägare begär liknande undantag. Motionärerna understryker vidare

att det måste inge starka betänkligheter att så snart efter en vidtagen

lagändring, om vars behov alla varit eniga, göra ändringar av allvarlig

principiell innebörd, vilka innebär att inte alla hyresgäster behandlas lika.

Vad som anförts om SKB:s tidigare metod att täcka in sina reparationskostnader

behöver enligt motionärerna inte heller tillmätas någon betydelse

i sammanhanget, eftersom hyreskalkylering kan ske efter samma

principer som gäller för bl. a. de allmännyttiga bostadsföretagen.

Utskottet

Enligt 15 § andra stycket hyreslagen åligger det hyresvärden att med

skäliga tidsmellanrum ombesörja tapetsering, målning och andra sedvanliga

reparationer med anledning av lägenhetens försämring genom ålder och

bruk. Regeln är tvingande i fråga om flerfamiljshus. Inom bostadsrättsrörelse

gäller däremot — i enlighet med en dispositiv bestämmelse i 41 §

lagen om bostadsrättsföreningar — normalt att det inre lägenhetsunderhållet

ombesörjes av bostadsrättshavaren själv. I propositionen föreslås

att länsstyrelse, om särskilda skäl föreligger, skall få medge undantag från

bestämmelserna i hyreslagen om hyresvärds reparationsskyldighet i fråga

om lägenhet som innehas på grund av upplåtelse av andelsrätt i bostadsförening

eller bolag som drivs utan eget vinstintresse.

I motionen II: 1298 av herrar Lindkvist och Svenning anser motionärerna

att det inte finns skäl till den föreslagna lagändringen, och de framhåller

att denna kan komma att få prejudicerande betydelse och medföra att

andra grupper av fastighetsägare begär liknande undantag. På grund härav

och då reparationsplikten för fastighetsägare enligt motionärernas mening

bör gälla oinskränkt vid alla hyresförhållanden hemställer de att

riksdagen avslår propositionen.

Utskottet anser de bedömningar som ligger till grund för lagförslaget

vara riktiga. Eftersom de föreningar och bolag som avses i förslaget —

trots principiellt förbud mot kooperativa bostadsupplåtelser i annan form

än genom upplåtelse av bostadsrätt —- av statsmakterna tillåtits fortsätta

redan igångsatt verksamhet är det naturligtvis följdriktigt, att de bereds

möjlighet att upplåta bostadslägenheter i samma former som tidigare och

under Ullkor, som godtas för annan bostadskooperativ verksamhet och

som visat sig fördelaktiga för bostadskonsumenterna. Utskottet vill emellertid

starkt understryka den centrala betydelse som den nyligen ikraftträdda

hyreslagens bestämmelser om fastighetsägarens underhållsskyldighet

har för hyresgästerna. Som departementschefen framhållit kan det

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969

9

inte komma i fråga att nu genomföra ändringar som på något sätt skulle

äventyra denna från fastighetsekonomisk och bostadssocial synpunkt betydelsefulla

reform. För tillämpning av undantagsbestämmelsen måste därför

obetingat gälla att ifrågavarande föreningar och bolag bedriver sin verksamhet

utan enskilt vinstintresse samt att de föranstaltat om ett så tillförlitligt

system för fondering av medel för kommande reparationer att

det blir möjligt att hålla lägenheterna i lika gott skick som bestämmelserna

i 15 § andra stycket hyreslagen avser att garantera.

Motionen skall med hänsyn till det sagda avslås.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionen II: 1298 antar det

i propositionen nr 161 framlagda lagförslaget.

Stockholm den 2 december 1969

På tredj e lagutskottets vägnar:

ERIC SVENNING

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Åkesson (fp), Ebbe Ohlsson (in)*,

Nils-Eric Gustafsson (ep)*, Erik Jansson (s), fröken Ranmark (s), herrar

Skärman (fp), Hansson (s)* och Berglund (s);

från andra kammaren: herrar Svenning (s), Ekström (s), Tobé (fp)*,

Hugosson (s)*, Krönmark (m), Sörenson (s)* och Josefson i Arrie (ep).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Särskilt yttrande

av herrar Torsten Hansson och Svenning (båda s).

Det råder stor enighet om behovet av särskilda lagstiftningsåtgärder i

fråga om fastighetsägares reparationsplikt. Lägenhetsunderhållet har i

många fall starkt försummats, och det är därför av stor vikt att ingen fastighetsägare

genom avtal eller på annat sätt kan undandra sig de skyldigheter

nuvarande lag ålägger honom. Inte ens det system som tillämpas av

Stockholms Kooperativa bostadsförening —- i fråga om reparationer —

borde undantagas från lagen eftersom föreningen inte upplåter lägenheterna

med bostadsrätt utan med hyresrätt. Undantaget kan få prejudicerande

verkan, vilket inger allvarliga betänkligheter. Hyreskalkylering för att täcka

in reparationskostnader borde kunna ske efter samma principer som

gäller för bl. a. de allmännyttiga bostadsföretagen.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690032

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:393 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse om ändring i vägtrafikförordningen a1 i texten