Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om särskild markering ä långsamtgäende fordon. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 796 i första kammaren av herrar Ernulf och Österdahl och nr 920 i andra kammaren av herr Löfgren m. fl.

1969-02-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1969:8, Utlåtande i anledning av motioner om särskild markering ä långsamtgäende fordon. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 796 i första kammaren av herrar Ernulf och Österdahl och nr 920 i andra kammaren av herr Löfgren m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 8 år 1969

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av motioner om särskild markering ä långsamtgäende

fordon.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott

hänvisade motioner, nr 796 i första kammaren av herrar Ernulf och

Österdahl och nr 920 i andra kammaren av herr Löfgren m. fl.

I motionerna, som är likalydande, hemställes

»att riksdagen måtte besluta att genom skrivelse till Kungl. Maj :t begära

genomförande av bestämmelser angående utmärkning av långsamtgående

fordon för undanröjande av de påtagliga trafikrisker, som dessa fordon

utgör».

Gällande bestämmelser

Med traktor förstås i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 motordrivet

fordon, som är inrättat huvudsakligen som dragfordon för annat

fordon eller för arbetsredskap och som är konstruerat för en hastighet av

högst 30 kilometer i timmen samt endast med svårighet kan ändras till högre

hastighet (1 § 2 mom. B.). Med motorredskap förstås motordrivet fordon,

som är inrättat huvudsakligen som arbetsredskap, och som är konstruerat

för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen samt endast med svårighet

kan ändras till högre hastighet (1 § 2 mom. C.). I 56 § ges vissa bestämmelser

om hastighet. I 3 mom. stadgas att om motordrivet fordon (vartill

traktor och motorredskap hör) eller därtill kopplat fordon har band får

fordonet eller fordonen inte föras med högre hastighet än 20 kilometer i

timmen. Om traktor eller motorredskap eller fordon, som är kopplat till

motordrivet fordon, har hjulringar av järn eller annat hårt material, är

högsta tillåtna hastigheten 10 kilometer i timmen. Vissa hastighetsgränser

stadgas för fordonskombinationer i 56 § 1 mom.

Bestämmelserna om fordons beskaffenhet och utrustning (3—8 §§) innehåller

bestämmelser bl. a. om baklyktor och reflexanordningar. Beträffande

traktor stadgas bl. a. att på sådan skall vid färd under mörker på allmän

väg, gata eller annan allmän plats föras dels två på samma höjd, en på

vardera sidan av traktorn anbragta lyktor, som visar rött sken bakåt, dels

två på samma höjd, en på vardera sidan av traktorn anbragta reflexanordningar,

som vid belysning återkastar rött sken bakåt (5 § 2 mom.). Baklyktor

och reflexanordningar får kombineras och erfordras inte då sådana

anordningar finns på tillkopplat fordon. Nu nämnda bestämmelser gäller

0102459 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 saml. 3 avd. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 8 år 1969

i tillämpliga delar även motorredskap (5 § 4 mom.). Även beträffande

släpfordon och efterfordon finns bestämmelser om baklyktor och reflexanordningar

(6 §).

De nämnda bestämmelserna om baklyktor och reflexanordningar syftar

till att fordon vid färd under mörker skall i tid kunna upptäckas av bakomvarande

trafikanter. Bestämmelser om utrustning som avser att utmärka

att fordon eller fordonskombination är långsamt gående saknas i vägtrafikförordningen.

Motionerna

I motionerna anförs bland annat att problemen med de långsamtgående

fordonen har ägnats stor uppmärksamhet i USA. Man har där kommit

fram till en lämplig form av skylt för utmärkning av fordon med lägre hastighet

än 40 km/tim., och lagar om utmärkning med sådan skylt har antagits

i flera stater.

1961, 1966 och 1967 års riksdagar

Vid 1961 års riksdag väcktes motioner (I: 370 och II: 227) med hemställan

att riksdagen måtte besluta att i vägtrafikförordningen skulle införas bestämmelse

om att släpvagn som framfördes efter traktor skulle bakåt åt

höger väl synligt visa en skylt med ordet »TRAKTOR» i reflekterande text.

Andra lagutskottet erinrade i utlåtande (2LU 1961:40) i anledning av

motionerna, om att bestämmelserna beträffande traktorsläpvagns utrustande

med belysnings- och reflexanordningar skärpts såväl 1955 som 1958.

Att innan erfarenhet vunnits av dessa förbättringar införa skyldighet att

förse traktorsläpvagn med särskild varningskylt fann utskottet inte påkallat.

Utlåtandet godkändes av riksdagen.

Yrkandet återkom i motion (II: 299) vid 1966 års riksdag.

Motionen remissbehandlades. Samtliga remissorgan avstyrkte den.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 34 i anledning av motionen

anförde tredje lagutskottet bl. a. följande:

De risker i trafiken som sammanhänger med skillnaderna i hastighet

mellan olika fordonskategorier är otvivelaktigt betydande. Särskilt påtagligt

är att de långsamgående fordonen ger upphov till ett starkt ökat antal omkörningar.

Motionärerna har sålunda enligt utskottets mening pekat på

ett väsentligt trafiksäkerhetsproblem. Det förslag som de framlagt beträffande

särskilda varningsskyltar på traktorsläpvagnarna synes emellertid

inte vara praktiskt genomförbart. Som framgår av remissvaren skulle en

skylt för att kunna läsas på betryggande avstånd få sådana dimensioner

att fast montering av den inte är möjlig, eftersom skylten ofta skulle bli

till hinders. En lätt avtagbar skylt kan inte anses vara en godtagbar lösning

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 8 år 1969

med hänsyn till att sådana skyltar inte används i avsedd omfattning. Utskottet

kan ej heller för sin del anvisa någon annan väg för frågans lösning.

I den män en sådan kan visa sig möjlig att uppnå synes den dock böra ta

sikte inte bara på traktorsläpvagnarna utan på samtliga i trafiken förekommande

långsamgående fordon. Utskottet förutsätter att dessa frågor

ägnas uppmärksamhet under det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet och att

härvid de initiativ tas som kan visa sig erforderliga.

Utskottet hemställde att motionen icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Vid 1967 års riksdag hemställes i motion (II: 812) att i vägtrafikförordningen

skulle införas en bestämmelse om att släpvagn som framfördes efter

traktor skulle bakåt väl synligt visa en skylt i form av förslagsvis ett T inom

ring i reflekterande färg.

Tredje lagutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande (3LU

1967: It) att de i utlåtandet år 1966 nämnda praktiska invändningarna

syntes i viss mån gälla även det nya förslaget. Vidare kvarstod önskemålet

att en lösning av frågan borde avse även andra långsamtgående fordon som

t. ex. grävmaskiner och vägmaskiner. Även lastbilar med tung last framföres

f. ö. ej sällan med så låg hastighet att andra fordonsförare kunde ha

svårt att inför t. ex. möten hålla in sina fordon bakom dem. En stor del av

riskerna för olyckor av den typ som avsåges i motionen torde vidare uppstå

i kurvor och på andra ställen med begränsad sikt, där en skylt på fordonen

skulle vara till ringa eller ingen nytta. Utskottet hade dock förståelse för

motionens syfte och underströk att problemen med de långsamt gående fordonen

borde ägnas uppmärksamhet. Någon riksdagens åtgärd i anledning av

motionen var emellertid utskottet ej berett att förorda.

Motorredskapsutredningen

Motorredskapsutredningen har tillkallats enligt Kungi. Maj:ts bemyndigande

den 3 mars 1967 för översyn av reglerna om motorredskap samt

utredning av vissa närliggande frågor (direktiv 1968 års riksdagsberättelse

K 53).

Enligt vad utskottet erfarit överväger utredningen — mot bakgrund av

de trafikrisker som de långsamt gående fordonen utgör — frågan om införande

av bestämmelser som föreskriver att sådant fordon skall vara försett

med särskild varningsanordning i form av skylt eller annan symbol, som

utmärker långsamt gående fordon. Utredningen har tagit del av vissa amerikanska

bestämmelser på området och utfört en del andra undersökningar

men har ännu inte tagit slutlig ställning till frågan.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1969.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Tredje lagutskottets utlåtande nr 8 år 1969

Utskottet

I motionerna hemställes att riksdagen skall hos Kungl. Maj :t begära att

bestämmelser införs om skyldighet att utmärka långsamt gående fordon

med särskild varningsanordning. Förslaget syftar till att undanröja de särskilda

trafikrisker som dessa fordon utgör.

Motioner med liknande syfte har tidigare väckts vid ett par tillfällen.

Utskottet har för sin del ansett detta syfte vara väl värt beaktande. Då

motionerna emellertid inte föranlett någon åtgärd, har detta berott bl. a.

på invändningar från praktisk synpunkt mot de konkreta förslag till lösningar

som motionärerna framlagt. Enligt vad utskottet erfarit har motorredskapsutredningen

nu tagit upp hela denna fråga till prövning. Utredningen

har utfört en del förberedande undersökningar men det torde ännu

vara för tidigt att bedöma om det är möjligt att finna en lösning, som

kan tillgodose de krav som bör ställas på en varningsanordning av ifrågavarande

slag. Med hänsyn till det pågående utredningsarbetet är emellertid

någon framställning från riksdagens sida inte erforderlig.

Utskottet hemställer

att motionerna 1:796 och 11:920 icke föranleder någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 februari 1969

På tredje lagutskottets vägnar:

GÖRAN KARLSSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Göran Karlsson (s), Svante Kristiansson

(s), Knut Johansson (s)*, Åkesson (fp), Ebbe Ohlsson (m), Nils-Eric

Gustafsson (ep), Ernulf (fp) och fröken Ranmark (s);

från andra kammaren: herrar Svenning (s), Sundelin (s), fröken Anderson

(s), herr Franzén i Träkumla (ep), fru Ekroth (s), herrar Wachtmeister

(m), Josefson i Arrie (ep) och Sellgren (fp).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

K L BeckmansTryckerier AB» Stockholm

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.