Utlåtande i anledning av motioner om särskild markering ä långsamtgäende fordon. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 796 i första kammaren av herrar Ernulf och Österdahl och nr 920 i andra kammaren av herr Löfgren m. fl.
1969-02-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
3LU 1969:8, Utlåtande i anledning av motioner om särskild markering ä långsamtgäende fordon. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 796 i första kammaren av herrar Ernulf och Österdahl och nr 920 i andra kammaren av herr Löfgren m. fl.
Dokumentets text
Tredje lagutskottets utlåtande nr 8 år 1969
1
Nr 8
Utlåtande i anledning av motioner om särskild markering ä långsamtgäende
fordon.
Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott
hänvisade motioner, nr 796 i första kammaren av herrar Ernulf och
Österdahl och nr 920 i andra kammaren av herr Löfgren m. fl.
I motionerna, som är likalydande, hemställes
»att riksdagen måtte besluta att genom skrivelse till Kungl. Maj :t begära
genomförande av bestämmelser angående utmärkning av långsamtgående
fordon för undanröjande av de påtagliga trafikrisker, som dessa fordon
utgör».
Gällande bestämmelser
Med traktor förstås i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 motordrivet
fordon, som är inrättat huvudsakligen som dragfordon för annat
fordon eller för arbetsredskap och som är konstruerat för en hastighet av
högst 30 kilometer i timmen samt endast med svårighet kan ändras till högre
hastighet (1 § 2 mom. B.). Med motorredskap förstås motordrivet fordon,
som är inrättat huvudsakligen som arbetsredskap, och som är konstruerat
för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen samt endast med svårighet
kan ändras till högre hastighet (1 § 2 mom. C.). I 56 § ges vissa bestämmelser
om hastighet. I 3 mom. stadgas att om motordrivet fordon (vartill
traktor och motorredskap hör) eller därtill kopplat fordon har band får
fordonet eller fordonen inte föras med högre hastighet än 20 kilometer i
timmen. Om traktor eller motorredskap eller fordon, som är kopplat till
motordrivet fordon, har hjulringar av järn eller annat hårt material, är
högsta tillåtna hastigheten 10 kilometer i timmen. Vissa hastighetsgränser
stadgas för fordonskombinationer i 56 § 1 mom.
Bestämmelserna om fordons beskaffenhet och utrustning (3—8 §§) innehåller
bestämmelser bl. a. om baklyktor och reflexanordningar. Beträffande
traktor stadgas bl. a. att på sådan skall vid färd under mörker på allmän
väg, gata eller annan allmän plats föras dels två på samma höjd, en på
vardera sidan av traktorn anbragta lyktor, som visar rött sken bakåt, dels
två på samma höjd, en på vardera sidan av traktorn anbragta reflexanordningar,
som vid belysning återkastar rött sken bakåt (5 § 2 mom.). Baklyktor
och reflexanordningar får kombineras och erfordras inte då sådana
anordningar finns på tillkopplat fordon. Nu nämnda bestämmelser gäller
0102459 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 saml. 3 avd. Nr 8
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 8 år 1969
i tillämpliga delar även motorredskap (5 § 4 mom.). Även beträffande
släpfordon och efterfordon finns bestämmelser om baklyktor och reflexanordningar
(6 §).
De nämnda bestämmelserna om baklyktor och reflexanordningar syftar
till att fordon vid färd under mörker skall i tid kunna upptäckas av bakomvarande
trafikanter. Bestämmelser om utrustning som avser att utmärka
att fordon eller fordonskombination är långsamt gående saknas i vägtrafikförordningen.
Motionerna
I motionerna anförs bland annat att problemen med de långsamtgående
fordonen har ägnats stor uppmärksamhet i USA. Man har där kommit
fram till en lämplig form av skylt för utmärkning av fordon med lägre hastighet
än 40 km/tim., och lagar om utmärkning med sådan skylt har antagits
i flera stater.
1961, 1966 och 1967 års riksdagar
Vid 1961 års riksdag väcktes motioner (I: 370 och II: 227) med hemställan
att riksdagen måtte besluta att i vägtrafikförordningen skulle införas bestämmelse
om att släpvagn som framfördes efter traktor skulle bakåt åt
höger väl synligt visa en skylt med ordet »TRAKTOR» i reflekterande text.
Andra lagutskottet erinrade i utlåtande (2LU 1961:40) i anledning av
motionerna, om att bestämmelserna beträffande traktorsläpvagns utrustande
med belysnings- och reflexanordningar skärpts såväl 1955 som 1958.
Att innan erfarenhet vunnits av dessa förbättringar införa skyldighet att
förse traktorsläpvagn med särskild varningskylt fann utskottet inte påkallat.
Utlåtandet godkändes av riksdagen.
Yrkandet återkom i motion (II: 299) vid 1966 års riksdag.
Motionen remissbehandlades. Samtliga remissorgan avstyrkte den.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 34 i anledning av motionen
anförde tredje lagutskottet bl. a. följande:
De risker i trafiken som sammanhänger med skillnaderna i hastighet
mellan olika fordonskategorier är otvivelaktigt betydande. Särskilt påtagligt
är att de långsamgående fordonen ger upphov till ett starkt ökat antal omkörningar.
Motionärerna har sålunda enligt utskottets mening pekat på
ett väsentligt trafiksäkerhetsproblem. Det förslag som de framlagt beträffande
särskilda varningsskyltar på traktorsläpvagnarna synes emellertid
inte vara praktiskt genomförbart. Som framgår av remissvaren skulle en
skylt för att kunna läsas på betryggande avstånd få sådana dimensioner
att fast montering av den inte är möjlig, eftersom skylten ofta skulle bli
till hinders. En lätt avtagbar skylt kan inte anses vara en godtagbar lösning
3
Tredje lagutskottets utlåtande nr 8 år 1969
med hänsyn till att sådana skyltar inte används i avsedd omfattning. Utskottet
kan ej heller för sin del anvisa någon annan väg för frågans lösning.
I den män en sådan kan visa sig möjlig att uppnå synes den dock böra ta
sikte inte bara på traktorsläpvagnarna utan på samtliga i trafiken förekommande
långsamgående fordon. Utskottet förutsätter att dessa frågor
ägnas uppmärksamhet under det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet och att
härvid de initiativ tas som kan visa sig erforderliga.
Utskottet hemställde att motionen icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Vid 1967 års riksdag hemställes i motion (II: 812) att i vägtrafikförordningen
skulle införas en bestämmelse om att släpvagn som framfördes efter
traktor skulle bakåt väl synligt visa en skylt i form av förslagsvis ett T inom
ring i reflekterande färg.
Tredje lagutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande (3LU
1967: It) att de i utlåtandet år 1966 nämnda praktiska invändningarna
syntes i viss mån gälla även det nya förslaget. Vidare kvarstod önskemålet
att en lösning av frågan borde avse även andra långsamtgående fordon som
t. ex. grävmaskiner och vägmaskiner. Även lastbilar med tung last framföres
f. ö. ej sällan med så låg hastighet att andra fordonsförare kunde ha
svårt att inför t. ex. möten hålla in sina fordon bakom dem. En stor del av
riskerna för olyckor av den typ som avsåges i motionen torde vidare uppstå
i kurvor och på andra ställen med begränsad sikt, där en skylt på fordonen
skulle vara till ringa eller ingen nytta. Utskottet hade dock förståelse för
motionens syfte och underströk att problemen med de långsamt gående fordonen
borde ägnas uppmärksamhet. Någon riksdagens åtgärd i anledning av
motionen var emellertid utskottet ej berett att förorda.
Motorredskapsutredningen
Motorredskapsutredningen har tillkallats enligt Kungi. Maj:ts bemyndigande
den 3 mars 1967 för översyn av reglerna om motorredskap samt
utredning av vissa närliggande frågor (direktiv 1968 års riksdagsberättelse
K 53).
Enligt vad utskottet erfarit överväger utredningen — mot bakgrund av
de trafikrisker som de långsamt gående fordonen utgör — frågan om införande
av bestämmelser som föreskriver att sådant fordon skall vara försett
med särskild varningsanordning i form av skylt eller annan symbol, som
utmärker långsamt gående fordon. Utredningen har tagit del av vissa amerikanska
bestämmelser på området och utfört en del andra undersökningar
men har ännu inte tagit slutlig ställning till frågan.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1969.
4 Tredje lagutskottets utlåtande nr 8 år 1969
Utskottet
I motionerna hemställes att riksdagen skall hos Kungl. Maj :t begära att
bestämmelser införs om skyldighet att utmärka långsamt gående fordon
med särskild varningsanordning. Förslaget syftar till att undanröja de särskilda
trafikrisker som dessa fordon utgör.
Motioner med liknande syfte har tidigare väckts vid ett par tillfällen.
Utskottet har för sin del ansett detta syfte vara väl värt beaktande. Då
motionerna emellertid inte föranlett någon åtgärd, har detta berott bl. a.
på invändningar från praktisk synpunkt mot de konkreta förslag till lösningar
som motionärerna framlagt. Enligt vad utskottet erfarit har motorredskapsutredningen
nu tagit upp hela denna fråga till prövning. Utredningen
har utfört en del förberedande undersökningar men det torde ännu
vara för tidigt att bedöma om det är möjligt att finna en lösning, som
kan tillgodose de krav som bör ställas på en varningsanordning av ifrågavarande
slag. Med hänsyn till det pågående utredningsarbetet är emellertid
någon framställning från riksdagens sida inte erforderlig.
Utskottet hemställer
att motionerna 1:796 och 11:920 icke föranleder någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 25 februari 1969
På tredje lagutskottets vägnar:
GÖRAN KARLSSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Göran Karlsson (s), Svante Kristiansson
(s), Knut Johansson (s)*, Åkesson (fp), Ebbe Ohlsson (m), Nils-Eric
Gustafsson (ep), Ernulf (fp) och fröken Ranmark (s);
från andra kammaren: herrar Svenning (s), Sundelin (s), fröken Anderson
(s), herr Franzén i Träkumla (ep), fru Ekroth (s), herrar Wachtmeister
(m), Josefson i Arrie (ep) och Sellgren (fp).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
K L BeckmansTryckerier AB» Stockholm
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.