Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om vård av svenska patienter utomlands.

1969-03-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1969:10, Utlåtande i anledning av motion om vård av svenska patienter utomlands.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1969

1

Nr 10

Utlåtande i anledning av motion om vård av svenska patienter

utomlands.

I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen II: 29 av herr

Wiklund i Stockholm föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställer om utredning av frågan om en organiserad sjukvårdande verksamhet

—- i sina kvalificerade delar utförd av svensk personal, t. ex. överårig

men arbetsduglig och -villig läkare- och annan sjukvårdande personal

—- för vissa svenska patienter genom deras överförande till lämpliga medelhavsländer

och anläggande i dessa länder av svenska behandlingscentra.

Motionären anför, att erfarenheterna av hittills gjorda försök talar för att

man mera organiserat borde ordna rehabiliteringsmöjligheter i sydligare

länder för patienter med klar medicinsk indikation för sådan vård. Grupper

av patienter från svenska sjukhus eller öppenvårdscentraler borde kunna

erhålla medicinskt adekvat, rehabiliterande miljöterapi t. ex. i olika medelhavsländer.

Motionären erinrar om förslag att man i närheten av patienthotell i sådana

länder med svenska medel skulle kunna bygga upp och driva medicinska

behandlings- eller rehabiliteringscentraler av öppen karaktär med

personal rekryterad till större delen bland pensionerad men ännu arbetsduglig

svensk sjukvårdspersonal. Verksamheten skulle också skapa arbetstillfällen

för den inhemska befolkningen. Behandling av större grupper av

patienter utomlands skulle också kunna medföra en minskad belastning

på de svenska sjukvårdsresurserna.

Motionären föreslår att hithörande frågor blir belysta genom en statlig

utredning, som bl. a. bör ta upp frågan om sjukförsäkringens giltighet, formerna

för medicinskt urval av patienter, möjligheter att nedbringa resekostnader

samt kostnadsjämförelser mellan sjukvård i Sverige och i de i

motionen angivna formerna.

Beträffande motiveringen i övrigt torde få hänvisas till motionen.

Gällande bestämmelser rörande ersättning för sjukvård utom riket

Jämlikt 2 kap. 9 § lagen om allmän försäkring utgår ersättning för sjukvård

utom riket endast i den utsträckning Konungen föreskriver. I de hänseenden,

som aktualiseras genom motionen II: 29, regleras rätten till ersättning

för sjukvård utom riket av kungörelse den 25 maj 1962 (nr 388).

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 saml. Nr 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1969

Enligt denna kungörelse utgår till den som är omfattad av sjukförsäkringen

enligt lagen om allmän försäkring och bosatt i riket ersättning för utgifter

för läkarvård och sjukhusvård vid sjukdom, för vilken behov av vård uppkommit

under vistelse utom riket. Ersättning för läkarvård utgår med 3/i

av läkarens arvode, vilket dock ej må beräknas till högre belopp än 25 kronor

för varje besök. Ersättningen för utgifter för sjukhusvård har maximerats

till 35 kronor för dag. För resor utom riket och för sjukvårdande åtgärder,

exempelvis sjukgymnastik behandling utom riket utgår inte ersättning.

Riksförsäkringsverket bär i skrivelse till Kungl. Maj :t den 23 april 1968

föreslagit höjning av maximibeloppen för läkarvård och sjukhusvård utomlands.

Tidigare behandling av frågor om sjukvård utom riket m. m.

Frågor om utvidgad rätt till ersättning

I motioner till 1964 års riksdag (I: 283 och II: 355) yrkades bl. a. ändring

av sjukresebestämmelserna inom den allmänna försäkringen så att resekostnadsersättning

skulle kunna utgå vid resa till utländskt sjukhus, när resan

föranletts av här i riket uppkommet vårdbehov.

Andra lagutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 60

att utskottet ansåg att ersättning för resekostnader borde kunna lämnas

i de fall en försäkrad för att få adekvat vård måste remitteras till utländskt

sjukhus eller specialist. I dylika fall borde emellertid även den utomlands

meddelade vården ersättas inom sjukförsäkringen. Utskottet fann lämpligt

att frågan om ersättning för utomlands meddelad specialistvård och för

resekostnader i samband därmed utreddes inom 1961 års sjukförsäkringsutredning

innan förslag i ämnet framlades.

Utskottets uttalande bringades till Kungl. Maj :ts kännedom genom skrivelse,

som sedermera överlämnades till utredningen.

Vid 1967 års riksdag väcktes motioner (I: 113 och II: 147) om sådan

ändring av bestämmelserna att ersättning från försäkringskassa skulle kunna

utgå för vård utomlands in. m även då behandlingsbehovet förelegat före

avresan från Sverige. Motionerna, vilka avstyrktes av andra lagutskottet

(utlåtande nr 33) under hänvisning till att frågan om utvidgning av ersättningsreglerna

redan övervägdes inom sjukförsäkringsutredningen, avslogs

av riksdagen.

Statligt stöd åt sjukvårdshuvudmännen för vård utomlands

I motioner till 1965 års riksdag yrkades utredning med förslag rörande

lämpligt stöd från statens sida åt av landstingen beslutad vård utomlands

av kroniskt sjuka. Andra lagutskottet anförde i utlåtande nr 76 att sjuk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1969

3

vårdshuvudmännens s. k. hälsoresor för vissa kategorier kroniskt sjuka

ännu befann sig på försöksstadiet och inte kunde förutsättas medföra sådana

kostnader, att statligt stöd till verksamheten borde övervägas. I enlighet

med utskottets hemställan föranledde motionerna inte någon riksdagens

åtgärd.

En motion med väsentligen samma syfte väcktes vid 1966 års riksdag och

hänvisades till allmänna beredningsutskottet, som i utlåtande nr 53 under

erinran bl. a. om det då framlagda förslaget om en förenklad statsbidragsgivning

till hälso- och sjukvården avstyrkte motionen, vilken avslogs av

riksdagen.

Fråga om organiserad sjuk- och rehabiliteringsverksamhet utomlands

I motion nr II: 551 till 1968 års riksdag hemställdes om utredning beträffande

för- och nackdelar med organiserad sjuk-, hälso- och rehabiliteringsverksamhet

utanför vårt lands gränser.

Allmänna beredningsutskottet, som inhämtat yttranden över motionen

från socialstyrelsen, riksförsäkringsverket och Svenska landstingsförbundet,

anförde i utlåtande nr 28, att 1961 års sjukförsäkringsutredning hade i uppdrag

att behandla sådana frågor om sjukvårdsersättning, som närmast skulle

bli aktuella vid en organiserad sjukvård utomlands för svenska medborgare,

och vidare att frågan om centralt organiserad och sammanhållen verksamhet

av denna art utreddes av en av Landstingsförbundet och Stadsförbundet

gemensamt tillsatt kommitté. Utskottet hemställde att motionen inte måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd. Riksdagen biföll vad utskottet hemställt.

1961 års sjukförsäkringsutredning m. in.

Utredningen skall enligt sina direktiv främst behandla spörsmål inom

sjukvårdsersättningens område. Den har till uppgift att söka nå fram till

ytterligare förbättringar i den enskildes skydd i den utsträckning så befinnes

möjligt. I direktiven nämns bl. a. frågor om ersättning för åtgärder

som är avsedda att förebygga uppkomsten av sjukdomstillstånd, ersättning

för annan sjukvård än läkarvård och sjukhusvård och i samband därmed

frågan om reseersättning i samband med sådana åtgärder, och vidare ersättning

vid vissa former av s. k. halvöppen sjukvård, särskilt vård på dagsjukhus

samt vård vid rehabiliteringsavdelningar av icke inneliggande patienter.

Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen för tidigare behandling

av frågor om utvidgad rätt till ersättning har andra lagutskottets av 1964 års

riksdag godkända uttalande om ersättning för utomlands meddelad specialistvård

och resekostnader i samband därmed överlämnats till utredningen.

Till utredningen har även överlämnats framställning om sådana bestämmelser

angående sjukvårdsersättning att svenska medborgare, som bosatt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1969

sig utom riket på grund av kronisk sjukdom, borde jämställas med i riket

bosatta svenskar.

Det må här nämnas, att frågan om ersättning för utgifter för sjukgymnastik

behandling utomlands även har upptagits i framställningar från

Svenska stadsförbundet och Svenska landstingsförbundet, vilka av riksförsäkringsverket

med skrivelse den 25 februari 1965 överlämnats till Kungl.

Maj :t.

Remissyttranden

Utskottet har berett Svenska landstingsförbundet samt Sjukvårdens och

socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI) tillfälle att

avge yttranden.

Svenska landstingsförbundets stgrelse upplyser, att en gemensamt med

Svenska stadsförbundet tillsatt kommitté under åren 1967—1968 företagit

en genomgång och analys av utvecklingen i fråga om organiserad verksamhet

med s. k. hälsoresor. Med beaktande av redovisade medicinska bedömningar

och erfarenheter i övrigt har kommittén framlagt förslag om upprättande

av en fast organisation för förmedling av vårdresor med inriktning på klimatterapi

innefattande adekvat medicinsk behandling, rehabiliteringsvård

samt konvalescent- och eftervård. I princip har samtliga sjukvårdshuvudmän

meddelat sin anslutning till detta förslag.

En förtroendemannanämnd med representanter från landsting och städer

utanför landsting utövar ledning av verksamheten. Till Svenska landstingsförbundets

kansli har knutits ett centralt serviceorgan för bestridande

av rutinmässiga, administrativa arbetsuppgifter. För den samlade medicinska

ledningen ansvarar särskild uttagningsläkare och ett expertråd med

företrädare för de medicinska specialiteter som i större utsträckning är

representerade i patientmaterialet.

Stor vikt läggs vid uppföljningen av hälsostatus. Lokalt skall hälsoundersökning

genomföras omedelbart efter patienternas hemkomst och därefter

kontroller företagas med intervall som fastställs sedan viss erfarenhet vunnits.

Avsikten är att centralt bearbeta resultaten av dessa undersökningar

och på grundval därav upprätta sammanställningar avseende ett riksklientel.

Först med ett dylikt material som underlag kan den framtida planeringen

för sjukvård utomlands effektivt inriktas på de sjukdomsgrupper och sjukstadier

som kan förutsättas ge det bästa utfallet av de speciella vårdresurser

som utlandsvården kan erbjuda.

För verksamheten kommer tills vidare att utnyttjas redan befintliga anläggningar

med tillfredsställande sjukvårds- och rehabiliteringsresurser.

Svensk expertis skall i samråd med läkare och annan medicinsk personal

vid anläggningarna överenskomma om vilka vård- och behandlingsmetoder

som i huvudsak skall tillämpas för det svenska patientklientelet. Sedan

lämpliga metoder blivit fastställda kommer en fortlöpande kontroll av verksamheten

att företagas av på platsen stationerad svensk sjuksköterska. Minst

en eller ett par svenska sjukvårdsutbildade personer kommer att finnas vid

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1969

5

varje vårdinrättning för att följa och övervaka vårdarbetet och samtidigt

fungera som kontakt mellan det centrala organet i Sverige och vårdinrättningen.

Verksamheten kommer i sin nya form att inledas under våren 1969 och är

till en början inriktad på psoriasispatienter och astmatiker, patienter med

rörelsehinder av olika genes samt patienter i behov av konvalescent- och

eftervård.

I avsikt att bereda svenska patienter effektiv vård vid utomlands belägna

institutioner, med ett hos sjukvårdshuvudmännen reellt bibehållet ansvar,

har verksamheten sålunda blivit samplanerad och ett gemensamt samordningsorgan

inrättats. Härigenom kan vinnas erforderlig kontinuitet och

fasthet i organisationen och underlag beredas för ett mera långsiktigt och

medicinskt väl underbyggt ställningstagande till inriktning och utformning

av den fortsatta utvecklingen inom verksamhetsområdet. En särskild statlig

utredning av frågan om en utom landet organiserad sjukvårdande verksamhet

för vissa svenska patienter synes förbundsstyrelsen mot här angiven

bakgrund för närvarande icke vara påkallad.

SPRI upplyser, att i motionen berörda frågor ej varit föremål för någon

utredning från SPRI:s sida.

Utskottet

Som framgår av det av Svenska landstingsförbundets styrelse avgivna

remissyttrandet har sjukvårdshuvudmännen nyligen låtit utreda frågor om

vårdresor med inriktning på klimatterapi, rehabiliteringsvård samt konvalescent-

och eftervård. Huvudmännen har i princip anslutit sig till ett av

en särskild kommitté avgivet förslag om en fast organisation för förmedling

av sådana vårdresor, och en verksamhet i denna form kommer att inledas

under våren 1969.

I sina huvuddrag överensstämmer kommittéförslaget med de synpunkter

motionären framfört. Dock har kommittén uttalat att man tills vidare inte

hör binda sig för projekt som fordrar investeringar från de svenska sjukvårdshuvudmännens

sida.

Enligt rekommendation uttas av patienterna en viss dagersättning. I övrigt

bestrids kostnaderna för vårdresorna i flertalet fall helt och i vissa fall

delvis av sjukvårdshuvudmännen.

Frågor om utvidgade sjukförsäkringsförmåner vid vård utomlands övervägs

inom 1961 års sjukförsäkringsutredning, som enligt vad utskottet inhämtat

torde komma att göra en allmän översyn av bestämmelserna på detta

område.

Motionärens önskemål får anses vara tillgodosedda genom verkställd och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1969

pågående utredning. Utskottet finner sig således ej böra tillstyrka motionen

utan hemställer,

att motion II: 29 icke föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 mars 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Hedlund (s)*, Eric Peterson

(fp)*, Helge Karlsson (s), Kilsmo (fp), Wååg (s)*, Hansson (s), fru

Diesen (m), herr Ove Karlsson (s), fröken Pehrsson (ep) och herr Ingvar

Andersson (m)*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Larsson i

Borrby (ep), Rimås (fp)*, Nilsson i Bästekille (m), Gustafsson i Uddevalla

(s)*, fru Hörnlund (s)*, herrar Johansson i Skärstad (ep), Andersson i

Örebro (fp), Wiklund i Härnösand (s), Hugosson (s)*, Häll (s) och Rosqvist

(s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB, STHLM 68

914172

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.