Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående sjukfrånvaron.

1969-03-11 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1969:13, Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående sjukfrånvaron.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

1

Nr 13

Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående sjukfrånvaron.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 157 av herr Brundin m. fl. och II: 172 av fru Kristensson hemställes, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla

1) om en undersökning av möjligheterna att i riksförsäkringsverkets statistik

inkludera fler variabler än de hittills använda i syfte att få bättre

begrepp om variationer i sjukfrånvaron mellan olika arbetstagargrupper,

samt

2) om en sociologisk undersökning om olikheter i attityder mot arbetet

och om sjukfrånvaron mellan olika arbetstagargrupper.

Motionärerna anför, att de s. k. sjuktalen (antalet ersatta sjukdagar per

år och försäkrad) tenderar att anpassa sig till en viss relativt konstant nivå

om lagbestämmelserna förblir oförändrade. Vid en utökning av förmånerna

höjs i regel sjuktalsnivån. Den senaste reformen på detta område, som

trädde i kraft fr. o. m. 1 januari 1967, har haft samma inverkan, vilkel;

delvis belysts av riksförsäkringsverket men också av Svenska arbetsgivareföreningen.

I den offentliga statistiken framkommer uppgifter om kön, geografisk

belägenhet, placering i sjukpenningklasser och inkomstens art. Detta är

dock enligt motionärernas mening otillräckligt. Vissa icke-officiella undersökningar

har visat att det också finns ett samband mellan arbetsuppgifter,

arbetets art och sjukfrånvaron. Detta samband kommer inte fram

i den offentliga statistiken, vilken exempelvis ej kan lämna förklaring till

att anställda kvinnor genomgående har högre sjukfrånvaro än män medan

bland företagare männen i genomsnitt haft högre sjuktal än kvinnorna.

En högre sjukfrånvaro för vissa grupper arbetstagare i förhållande till

andra måste enligt motionärernas mening ge anledning till en undersökning

av de bakomliggande orsakerna. Det bör bl. a. undersökas i vilken mån den

offentliga statistiken kan kompletteras med uppgifter om exempelvis arbetets

art, yrke, civilstånd och möjligen familjeförhållanden. Om detta ter sig

omöjligt att genomföra bör man göra specialundersökningar som tar hänsyn

till dessa faktorer. Dessutom finns det behov av sociologiska analyser

för att klarlägga huruvida attityden till arbetet och även till sjukfrånvaron

varierar mellan olika arbetstagarkategorier.

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 saml. Nr 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allrnähna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

Tidigare riksdagsbehandling

Vid 1962 års riksdag väcktes motion (11:462) med yrkande om en utredning

i syfte att dels skaffa statistiskt underlag för bedömande av eventuellt

förekommande variationer i sjukfrekvensen mellan män och kvinnor

med jämförlig yrkesverksamhet, dels — för det fall att en sådan undersökning

för vissa åldersgrupper visade en markant skillnad mellan män och

kvinnor — söka utröna orsakerna härtill och lägga fram förslag till åtgärder

för att råda bot på förhållandet.

Allmänna beredningsutskottet, som inhämtade yttrande över motionen

från riksförsäkringsverket, anförde i sitt utlåtande nr 14, att kännedomen

om skillnaderna i sjukfrekvens mellan olika grupper av anställda samt

mellan kvinnor och män var bristfällig och att det vore önskvärt med en

i dessa hänseenden utförligare statistik. Härför skulle emellertid erfordras

en inte oväsentlig komplettering av det statistiska grundmaterialet, vartill

kom, att varken riksförsäkringsverket eller sjukkassorna då hade möjlighet

att åtaga sig en sådan uppgift. En av riksdagens revisorer år 1961 föreslagen

undersökning rörande behovet och omfattningen av ledighetsstatistik inom

statsförvaltningen borde emellertid kunna anordnas så att motionärernas

önskemål blev tillgodosedda i fråga om de i statens tjänst anställda. Utskottet

hemställde att motionen ej måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Riksdagen biföll vad utskottet hemställt.

Vid 1963 års riksdag väcktes motion (II: 564) i samma syfte. Med liknande

motivering som i 1962 års utlåtande och under hänvisning till att

det efter en omläggning av sjuklönesystemet borde bli möjligt att för den

statliga sektorns del få en statistik som tillgodosåg motionärernas önskemål

avstyrkte allmänna beredningsutskottet i sitt utlåtande nr 20 bifall

till motionen. Riksdagen biföll vad utskottet hemställt.

Även vid 196k års riksdag väcktes motioner (I: 241 och II: 301) i samma

syfte. Allmänna beredningsutskottet, som inhämtat att riksförsäkringsverket

kom att utvidga sin statistik så att betydligt fler uppgifter om sjukfrekvensen

skulle kunna erhållas, anförde i sitt utlåtande nr 1 att man borde

avvakta dels bearbetningen av riksförsäkringsverkets material, dels de erfarenheter

som det nya sjuklönesystemet för de statligt anställda kunde ge.

I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionerna ej någon riksdagens

åtgärd.

I motioner till 1966 års riksdag, väckta i anslutning till propositionen nr

113 med förslag om förbättrad sjukpenningförsäkring, yrkades bl. a. åtgärder

i syfte att åstadkomma en tillförlitlig och jämförande statistik rörande

sjukfrekvens och faktorer som påverkade denna. Andra lagutskottet

uttalade i sitt utlåtande nr 47 att det statistiska underlaget självfallet var

av stor betydelse då det gällde att ta ställning till eventuella ändringar i försäkringssystemet.

Eu tämligen omfattande statistik beträffande sjukförsäk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1969 3

ringen förelåg emellertid redan. Utskottet ansåg det angeläget att även i

framtiden möjligheterna att förbättra statistiken på sjukförsäkringsområdet

tillvaratogs så att ett underlag skapades för bedömning av utfallet av

försäkringen. I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionerna

icke någon riksdagens åtgärd.

I interpellation vid höstsessionen av 1968 års riksdag framställdes fråga

om åtgärder för att få till stånd en objektiv utredning angående de variationer

i sjukfrekvensen som syntes råda dels mellan män och kvinnor, dels

med hänsyn till olika geografiska, tjänstemässiga och åldersmässiga förhållanden,

orsakerna till dessa variationer samt sjukförsäkringsbestämmelsernas

inverkan på sjukfrekvensen.

I sitt svar anförde chefen för socialdepartementet bl. a., att den officiella

statistiken för senare år visade i stort sett samma sjuktal för män och

kvinnor räknat på samtliga sjukpenningförsäkrade. I fråga om tilläggssjukpenning

var talet drygt 10 % högre för kvinnor än för män. Interpellam

tens önskemål om undersökningar beträffande variationer i sjukfrekvens

med hänsyn till geografiska och åldersmässiga förhållanden torde i stort

sett redan vara tillgodosedda genom den officiella sjukförsäkringsstatisijk

som riksförsäkringsverket fortlöpande publicerade. När det gällde sådana

frågor som sjukförsäkringsbestämmelsernas inverkan på; sjukfrekvensen

och orsakerna till sjukskrivningar kompletterades den fortlöpande .statistiken

med olika specialundersökningar.

Utskottet

Motionärerna hemställer dels om undersökning av möjligheter att utvidga

riksförsäkringsverkets statistik så att den bättre belyser variationer

i sjukfrånvaro mellan olika arbetstagargrupper, dels ock om en sociologisk

undersökning om attityder till arbete och sjukfrånvaro.

I riksförsäkringsverkets fortlöpande statistik ingår sammanställningar

rörande inskrivna försäkrade, avslutade sjukpenningfall och antal sjukpenningdagar

med fördelning efter de försäkrades ålder, köp, länstillhörighet,

sjukpenningklass och slag av förvärvsinkomst. Statistiken belyser

således i väsentliga avseenden de variationer och förskjutningar i sjukfrånvaro

som förekommer mellan olika grupper av försäkrade. Riksförsäkringsverket

strävar även efter att införa ytterligare variabler i den mån

grundmaterial står till verkets förfogande. Sålunda kan det väntas att civilstånd

förs in i statistiken med ledning av folkbokföringsuppgifter.

Varken försäkringskassorna eller statistiska centralbyrån har uppgifter

om arten av de försäkrades arbete eller deras yrken som är så aktuella och

specificerade att de anses kunna relateras till sjukfrånvaro. Enligt planläggningen

skall emellertid uppgifter om yrke gå in i 1970 års folkräkning,

och riksförsäkringsverket avser att använda detta material för sin statistik.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

I den mån folkräkningen kommer att innefatta redovisning av familjeförhållanden

torde även sådana uppgifter komma att utnyttjas av verket.

I vad avser de statsanställda vill utskottet nämna, att uppläggande av

personal- och befattningsdata ingår som ett delprojekt i en under statskontorets

ledning bedriven översyn av den statliga personaladministrationen.

En förstudie har visat på behov av bättre underlag rörande sjukfrånvaro

för personalplaneringen. För den statliga sektorns del torde alltså

åtskilliga sådana uppgifter som motionärerna efterlyser på sikt bli tillgängliga.

De “önskemål motionärerna framfört i sitt första delyrkande kan således

till stor del väntas bli tillgodosedda utan något riksdagens initiativ.

Vid en undersökning rörande attityder till arbete — som motionärerna

föreslagit i sitt andra delyrkande — aktualiseras inte bara sambandet med

sjukfrånvaro utan även åtskilliga andra frågor av stor betydelse. Utskottet

kan inte biträda förslaget om en sociologisk attitydundersökning med den

av motionärerna föreslagna syftningen.

Utskottet finner sig inte böra tillstyrka bifall till motionerna utan hemställer,

att de likalydande motionerna I: 157 och II: 172 icke

föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 mars 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Hedlund (s)*, Eric Peterson

(fp)*, Helge Karlsson (s), Kilsmo( fp), Hansson (s), fru Diesen (m),

herr Ove Karlsson (s), fröken Pelirsson (ep), herrar Andreasson (ep)*

och Ingvar Andersson (m)*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Larsson

i Borrby (ep), Rimås (fp)*, Nilsson i Bästekille (m), fru Hörnlund

(s)*, herrar Andersson i Örebro (fp), Wiklund i Härnösand (s), Hugosson

(s)*, Göransson (s)*, Johansson i Växjö (ep), Häll (s) och Rosqvist (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering

Reservation

av fm Diesen (m) samt herrar Ingvar Andersson (in) och Nilsson i Bästekille

(m), vilka ansett att utskottets utlåtande fr. o. m. det avsnitt som

horjär med orden »Varken försäkringskassorna» samt utskottets hemställan

bort ha följande lydelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

»Varken försäkringskassorna---- (= utskottet)---för sin sta
tistik.

Utskottet vill framhålla önskvärdheten av att folkräkningen även ger

sådana upplysningar i fråga om familjeförhållanden, som kan läggas till

grund för statistiska analyser rörande samband med sjukfrånvaro.

I vad avser de statsanställda---(= utskottet) ----bli tillgängli
ga
Attityder

till arbete kan antagas visa samband inte endast med sjukfrånvaro

utan även med andra förhållanden av intresse för samhället. En

undersökning av den art motionärerna föreslagit i sitt andra delyrkande kan

därför —- förutsatt att den får en tillräckligt bred uppläggning — väntas

ge värdefulla bidrag till vårt vetande om arbetslivet och dess återverkningar

hos individen.

Utskottet tillstyrker, att en undersökning kommer till stånd i syfte att

närmare belysa faktorer som påverkar sjukfrekvensen. Utskottet får därför

hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

1:157 och 11:172 i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer

om undersökning rörande orsaker till skillnader i sjukfrekvens

mellan olika grupper av arbetstagare.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.