Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående sjukfrånvaron.
1969-03-11 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1969:13, Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående sjukfrånvaron.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1969
1
Nr 13
Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående sjukfrånvaron.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 157 av herr Brundin m. fl. och II: 172 av fru Kristensson hemställes, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla
1) om en undersökning av möjligheterna att i riksförsäkringsverkets statistik
inkludera fler variabler än de hittills använda i syfte att få bättre
begrepp om variationer i sjukfrånvaron mellan olika arbetstagargrupper,
samt
2) om en sociologisk undersökning om olikheter i attityder mot arbetet
och om sjukfrånvaron mellan olika arbetstagargrupper.
Motionärerna anför, att de s. k. sjuktalen (antalet ersatta sjukdagar per
år och försäkrad) tenderar att anpassa sig till en viss relativt konstant nivå
om lagbestämmelserna förblir oförändrade. Vid en utökning av förmånerna
höjs i regel sjuktalsnivån. Den senaste reformen på detta område, som
trädde i kraft fr. o. m. 1 januari 1967, har haft samma inverkan, vilkel;
delvis belysts av riksförsäkringsverket men också av Svenska arbetsgivareföreningen.
I den offentliga statistiken framkommer uppgifter om kön, geografisk
belägenhet, placering i sjukpenningklasser och inkomstens art. Detta är
dock enligt motionärernas mening otillräckligt. Vissa icke-officiella undersökningar
har visat att det också finns ett samband mellan arbetsuppgifter,
arbetets art och sjukfrånvaron. Detta samband kommer inte fram
i den offentliga statistiken, vilken exempelvis ej kan lämna förklaring till
att anställda kvinnor genomgående har högre sjukfrånvaro än män medan
bland företagare männen i genomsnitt haft högre sjuktal än kvinnorna.
En högre sjukfrånvaro för vissa grupper arbetstagare i förhållande till
andra måste enligt motionärernas mening ge anledning till en undersökning
av de bakomliggande orsakerna. Det bör bl. a. undersökas i vilken mån den
offentliga statistiken kan kompletteras med uppgifter om exempelvis arbetets
art, yrke, civilstånd och möjligen familjeförhållanden. Om detta ter sig
omöjligt att genomföra bör man göra specialundersökningar som tar hänsyn
till dessa faktorer. Dessutom finns det behov av sociologiska analyser
för att klarlägga huruvida attityden till arbetet och även till sjukfrånvaron
varierar mellan olika arbetstagarkategorier.
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 saml. Nr 13
2
Allrnähna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1969
Tidigare riksdagsbehandling
Vid 1962 års riksdag väcktes motion (11:462) med yrkande om en utredning
i syfte att dels skaffa statistiskt underlag för bedömande av eventuellt
förekommande variationer i sjukfrekvensen mellan män och kvinnor
med jämförlig yrkesverksamhet, dels — för det fall att en sådan undersökning
för vissa åldersgrupper visade en markant skillnad mellan män och
kvinnor — söka utröna orsakerna härtill och lägga fram förslag till åtgärder
för att råda bot på förhållandet.
Allmänna beredningsutskottet, som inhämtade yttrande över motionen
från riksförsäkringsverket, anförde i sitt utlåtande nr 14, att kännedomen
om skillnaderna i sjukfrekvens mellan olika grupper av anställda samt
mellan kvinnor och män var bristfällig och att det vore önskvärt med en
i dessa hänseenden utförligare statistik. Härför skulle emellertid erfordras
en inte oväsentlig komplettering av det statistiska grundmaterialet, vartill
kom, att varken riksförsäkringsverket eller sjukkassorna då hade möjlighet
att åtaga sig en sådan uppgift. En av riksdagens revisorer år 1961 föreslagen
undersökning rörande behovet och omfattningen av ledighetsstatistik inom
statsförvaltningen borde emellertid kunna anordnas så att motionärernas
önskemål blev tillgodosedda i fråga om de i statens tjänst anställda. Utskottet
hemställde att motionen ej måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Riksdagen biföll vad utskottet hemställt.
Vid 1963 års riksdag väcktes motion (II: 564) i samma syfte. Med liknande
motivering som i 1962 års utlåtande och under hänvisning till att
det efter en omläggning av sjuklönesystemet borde bli möjligt att för den
statliga sektorns del få en statistik som tillgodosåg motionärernas önskemål
avstyrkte allmänna beredningsutskottet i sitt utlåtande nr 20 bifall
till motionen. Riksdagen biföll vad utskottet hemställt.
Även vid 196k års riksdag väcktes motioner (I: 241 och II: 301) i samma
syfte. Allmänna beredningsutskottet, som inhämtat att riksförsäkringsverket
kom att utvidga sin statistik så att betydligt fler uppgifter om sjukfrekvensen
skulle kunna erhållas, anförde i sitt utlåtande nr 1 att man borde
avvakta dels bearbetningen av riksförsäkringsverkets material, dels de erfarenheter
som det nya sjuklönesystemet för de statligt anställda kunde ge.
I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionerna ej någon riksdagens
åtgärd.
I motioner till 1966 års riksdag, väckta i anslutning till propositionen nr
113 med förslag om förbättrad sjukpenningförsäkring, yrkades bl. a. åtgärder
i syfte att åstadkomma en tillförlitlig och jämförande statistik rörande
sjukfrekvens och faktorer som påverkade denna. Andra lagutskottet
uttalade i sitt utlåtande nr 47 att det statistiska underlaget självfallet var
av stor betydelse då det gällde att ta ställning till eventuella ändringar i försäkringssystemet.
Eu tämligen omfattande statistik beträffande sjukförsäk
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1969 3
ringen förelåg emellertid redan. Utskottet ansåg det angeläget att även i
framtiden möjligheterna att förbättra statistiken på sjukförsäkringsområdet
tillvaratogs så att ett underlag skapades för bedömning av utfallet av
försäkringen. I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionerna
icke någon riksdagens åtgärd.
I interpellation vid höstsessionen av 1968 års riksdag framställdes fråga
om åtgärder för att få till stånd en objektiv utredning angående de variationer
i sjukfrekvensen som syntes råda dels mellan män och kvinnor, dels
med hänsyn till olika geografiska, tjänstemässiga och åldersmässiga förhållanden,
orsakerna till dessa variationer samt sjukförsäkringsbestämmelsernas
inverkan på sjukfrekvensen.
I sitt svar anförde chefen för socialdepartementet bl. a., att den officiella
statistiken för senare år visade i stort sett samma sjuktal för män och
kvinnor räknat på samtliga sjukpenningförsäkrade. I fråga om tilläggssjukpenning
var talet drygt 10 % högre för kvinnor än för män. Interpellam
tens önskemål om undersökningar beträffande variationer i sjukfrekvens
med hänsyn till geografiska och åldersmässiga förhållanden torde i stort
sett redan vara tillgodosedda genom den officiella sjukförsäkringsstatisijk
som riksförsäkringsverket fortlöpande publicerade. När det gällde sådana
frågor som sjukförsäkringsbestämmelsernas inverkan på; sjukfrekvensen
och orsakerna till sjukskrivningar kompletterades den fortlöpande .statistiken
med olika specialundersökningar.
Utskottet
Motionärerna hemställer dels om undersökning av möjligheter att utvidga
riksförsäkringsverkets statistik så att den bättre belyser variationer
i sjukfrånvaro mellan olika arbetstagargrupper, dels ock om en sociologisk
undersökning om attityder till arbete och sjukfrånvaro.
I riksförsäkringsverkets fortlöpande statistik ingår sammanställningar
rörande inskrivna försäkrade, avslutade sjukpenningfall och antal sjukpenningdagar
med fördelning efter de försäkrades ålder, köp, länstillhörighet,
sjukpenningklass och slag av förvärvsinkomst. Statistiken belyser
således i väsentliga avseenden de variationer och förskjutningar i sjukfrånvaro
som förekommer mellan olika grupper av försäkrade. Riksförsäkringsverket
strävar även efter att införa ytterligare variabler i den mån
grundmaterial står till verkets förfogande. Sålunda kan det väntas att civilstånd
förs in i statistiken med ledning av folkbokföringsuppgifter.
Varken försäkringskassorna eller statistiska centralbyrån har uppgifter
om arten av de försäkrades arbete eller deras yrken som är så aktuella och
specificerade att de anses kunna relateras till sjukfrånvaro. Enligt planläggningen
skall emellertid uppgifter om yrke gå in i 1970 års folkräkning,
och riksförsäkringsverket avser att använda detta material för sin statistik.
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1969
I den mån folkräkningen kommer att innefatta redovisning av familjeförhållanden
torde även sådana uppgifter komma att utnyttjas av verket.
I vad avser de statsanställda vill utskottet nämna, att uppläggande av
personal- och befattningsdata ingår som ett delprojekt i en under statskontorets
ledning bedriven översyn av den statliga personaladministrationen.
En förstudie har visat på behov av bättre underlag rörande sjukfrånvaro
för personalplaneringen. För den statliga sektorns del torde alltså
åtskilliga sådana uppgifter som motionärerna efterlyser på sikt bli tillgängliga.
De “önskemål motionärerna framfört i sitt första delyrkande kan således
till stor del väntas bli tillgodosedda utan något riksdagens initiativ.
Vid en undersökning rörande attityder till arbete — som motionärerna
föreslagit i sitt andra delyrkande — aktualiseras inte bara sambandet med
sjukfrånvaro utan även åtskilliga andra frågor av stor betydelse. Utskottet
kan inte biträda förslaget om en sociologisk attitydundersökning med den
av motionärerna föreslagna syftningen.
Utskottet finner sig inte böra tillstyrka bifall till motionerna utan hemställer,
att de likalydande motionerna I: 157 och II: 172 icke
föranleder någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 11 mars 1969
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller (s), Hedlund (s)*, Eric Peterson
(fp)*, Helge Karlsson (s), Kilsmo( fp), Hansson (s), fru Diesen (m),
herr Ove Karlsson (s), fröken Pelirsson (ep), herrar Andreasson (ep)*
och Ingvar Andersson (m)*;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Larsson
i Borrby (ep), Rimås (fp)*, Nilsson i Bästekille (m), fru Hörnlund
(s)*, herrar Andersson i Örebro (fp), Wiklund i Härnösand (s), Hugosson
(s)*, Göransson (s)*, Johansson i Växjö (ep), Häll (s) och Rosqvist (s).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering
Reservation
av fm Diesen (m) samt herrar Ingvar Andersson (in) och Nilsson i Bästekille
(m), vilka ansett att utskottets utlåtande fr. o. m. det avsnitt som
horjär med orden »Varken försäkringskassorna» samt utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1969
»Varken försäkringskassorna---- (= utskottet)---för sin sta
tistik.
Utskottet vill framhålla önskvärdheten av att folkräkningen även ger
sådana upplysningar i fråga om familjeförhållanden, som kan läggas till
grund för statistiska analyser rörande samband med sjukfrånvaro.
I vad avser de statsanställda---(= utskottet) ----bli tillgängli
ga
Attityder
till arbete kan antagas visa samband inte endast med sjukfrånvaro
utan även med andra förhållanden av intresse för samhället. En
undersökning av den art motionärerna föreslagit i sitt andra delyrkande kan
därför —- förutsatt att den får en tillräckligt bred uppläggning — väntas
ge värdefulla bidrag till vårt vetande om arbetslivet och dess återverkningar
hos individen.
Utskottet tillstyrker, att en undersökning kommer till stånd i syfte att
närmare belysa faktorer som påverkar sjukfrekvensen. Utskottet får därför
hemställa,
att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
1:157 och 11:172 i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer
om undersökning rörande orsaker till skillnader i sjukfrekvens
mellan olika grupper av arbetstagare.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.