Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om avskaffande av ordensväsendet.

1969-03-11 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1969:14, Utlåtande i anledning av motioner om avskaffande av ordensväsendet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr Ib år 1969

1

Nr 14

Utlåtande i anledning av motioner om avskaffande av ordensväsendet.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 2bb av herr Hjorth in. fl. och II: 282 av fröken Sandell m. fl. hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om utredning rörande

ordensväsendets avskaffande.

Motionärerna anför att ett stort antal ordnar utdelas varje år. Enligt 1968

års statskalender var det sammanlagda antalet ordensinnehavare 21 397, förutom

innehavare av Svärdstecknet och Vasatecknet.

Angelägenheter rörande de kungliga svenska riddarordnarna — Serafimerorden,

Svärdsorden, Nordstjärneorden, Vasaorden och Carl XIII:s orden

— handläggs av Kungl. Maj :ts Orden, i vad avser Svärdsorden och Nordstjärneorden

efter förslag av överbefälhavaren respektive verkschefer, landshövdingar,

biskopar m. fl. och i vad avser Vasaorden efter förslag som kan

ställas av envar medborgare och efter granskning av vederbörande landshövding

vidarebefordras till statsdepartement för prövning av den föreslagnes

meriter.

I motionerna lämnas en kort redogörelse för vissa bestämmelser rörande

ordensförläningarna. Motionärerna uttalar att ordensväsendet inte motsvarar

den nutida uppfattningen om värderingar av samhälleliga insatser. Full

jämlikhet råder inte mellan könen när det gäller dessa utmärkelser; inom

försvaret gäller olika gradering efter befälsställning liksom inom de statliga

verken, där skillnad görs mellan ämbetsmän och arbetare.

Motionärerna erinrar om att medalj väsendet efter motioner i riksdagen

har reformerats så att anställda i de statliga verken kan välja guldur i stället

för medalj. Det stora antal som valt guldklocka ger enligt motionärerna

belägg för att medalj väsendet är föråldrat, och motionärerna anser att det

förhåller sig på samma sätt med ordensbelöningarna. Det bör gå att finna

mera tidsmässiga och uppskattade former för belöning av medborgerliga

förtjänster. Det vore därför enligt motionärerna lämpligt att i samband med

författningsreformen borttaga den klasskillnad som ordensväsendet innebär.

Att utdelandet av ordensutmärkelser är ett Konungen personligen tillkommande

prerogativ kan inte betaga riksdagen rätten att ge uttryck för

sin uppfattning i denna sak.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 saml. Nr 14

opaginerad Kontrollera mot PDF

O

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr t;i år 1969

Historik m. m.

I skrivelse till Ivungl. Maj:t den 12 december 1747 hemställde sekrela utskottet

om instiftande av tre olika riddareordnar, av vilka den ena borde

kallas Seraphine-orden, den andra Svärds-orden och den tredje Nordstjärneorden.

I överensstämmelse härmed lät rådet utarbeta statuter, vilka är försedda

med konungens underskrift och utfärdade den 23 februari 1748. Genom

en förordning den 25 november 1751 infördes bl. a. den ändringen i

statuterna att det tillkom Konungen att i ordenskapitlet utnämna riddare,

men inte i rådet, såsom skedde enligt 1748 års statuter.

Vasaorden instiftades av Gustav III vid hans kröning 1772. Som en utmärkelse

för de högsta ämbetsmännen inom Frimuraresamfundet instiftades

år 1811 Carl XIII:s orden.

För de svenska ordnarna gäller numera stadgar för de kungl. svenska

riddarordnarna 22 mars 1952 med vissa senare tillägg.

Ordensväsendet har i ett visst hänseende reglerats i regeringsformen § 39,

som undantar bland annat utdelande av riddarvärdighet från interimsregerings

befogenheter.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid 1869 års riksdag väcktes motion i andra kammaren om att riksdagen

för sin del ville besluta, att alla våra riddarordnar av vad slag som helst

icke efter 1870 års ingång vidare måtte tilldelas någon svensk medborgare,

eller att, om detta förslag icke bifölles i sin helhet, det åtminstone skulle genomföras

i fråga om »det andliga och lärareståndet».

Motionen avstyrktes av andra kammarens tillfälliga utskott nr 6 på den

grund, att det icke tillkomme riksdagen att fatta beslut i fråga om inskränkning

eller upphävande av ordensväsendet, »huru rättmätiga de erinringar

för övrigt må vara, som särdeles till följd av en alltför utsträckt användning

emot denna inrättning kunna riktas». Utskottets hemställan bifölls i andra

kammaren.

I motion till 1911 års riksdag (II: 272) hemställdes, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t ville anhålla, att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande,

huruvida icke ordensväsendet borde avskaffas.

Andra kammarens första tillfälliga utskott instämde i sitt utlåtande nr

10 i mycket i motionärens kritiska uppfattning av ordensväsendet men

framhöll bl. a., att ordensväsendet ej spelade någon väsentlig roll inom samhället

och i allt fall ej medförde någon nämnvärd olägenhet samt att det

fått en viss internationell betydelse. Utskottet hemställde, att motionen ej

måtte till någon andra kammarens åtgärd föranleda.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ib år 1969 3

I reservation till utlåtandet hemställdes om bifall till motionen. Reservationen

bifölls av andra kammaren efter votering.

Första kammarens första tillfälliga utskott avstyrkte motionen under åberopande

av de skäl, som anförts av andra kammarens utskott. Första kammaren

biföll vad utskottet hemställt.

I motion till 1912 års riksdag (II: 243) hemställdes, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t ville anhålla, det täcktes Kungl. Maj :t taga i övervägande,

huruvida icke kungl. svenska riddarordnarna och med dem i samband

stående medaljer borde avskaffas.

Andra kammarens första tillfälliga utskott tillstyrkte i sitt utlåtande nr

5 bifall till motionen, och utskottets hemställan bifölls efter votering av kammaren.

Första kammarens andra tillfälliga utskott avstyrkte däremot bifall. Efter

votering biföll kammaren utskottets hemställan.

Interpellation i frågan framställdes vid 1913 års riksdag. I sitt svar anförde

statsministern Staaff bl. a., att ordensväsendets kreditsidas huvudpost

alldeles givet vore att finna i de utrikes ordensförläningarna. Medan

det kunde vara en mycket tilltalande åtgärd att över hela världen avskaffa

ordensväsendet, var regeringen icke beredd att jakande besvara en fråga

huruvida det för ett litet folk som vårt med synnerligen stora, alltjämt sig

ökande internationella intressen och förbindelser skulle vara lämpligt att

avskaffa ordensväsendet, medan det överväldigande flertalet andra länder

behöll det.

I motion till 1917 års riksdag med olika yrkanden om revision av grundlagarna

begärdes bl. a. övervägande huruvida ej ordensväsendet i en ny tid

kunde undvaras. Yrkandet föranledde ej någon riksdagens åtgärd.

Vid 1919 års riksdag upprepades det år 1912 framställda motionsyrkandet.

Andra kammarens tredje tillfälliga utskott tillstyrkte motionen, och

utskottets hemställan bifölls utan votering av kammaren. Första kammaren,

vars första tillfälliga utskott avstyrkte förslaget, biträdde emellertid inte

andra kammarens beslut.

Samma yrkande framställdes vid 1920 års riksdag i motion i första kammaren,

som efter votering biföll kammarens första tillfälliga utskotts avstyrkande

hemställan.

Vid 1927 års riksdag framställdes yrkande i motion I: 190 om avskaffande

av ordensväsendet genom ett tillägg till regeringsformen av innebörd att

ordnar icke finge utdelas av Konungen. Konstitutionsutskottet hemställde

i anledning härav i sitt utlåtande nr 12, att riksdagen måtte anhålla att

Kungl. Maj :t tog under övervägande huruvida icke de svenska riddarordnarna

borde avskaffas, m. m. I reservation hemställdes att motionen ej måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda. Reservanterna anförde bl. a., att

det syntes böra vara regeringens sak att, om och när den fann tidpunkten

inne, vidtaga de mått och steg regeringen prövade påkallade i frågan. Andra

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr l''i år 1969

kammaren biföll efter votering utskottets hemställan, medan första kammaren,

likaledes efter votering, avslog utskottets hemställan.

Samma år framställdes även interpellation i frågan. Statsministern Ekman

upplyste i sitt svar bl. a., att man från ordensmyndigheternas sida angivit

sig vara villig att överväga om en justering av principerna för ordensutdelning

kunde befinnas erforderlig och lämplig.

Vid 1928 års riksdag väcktes motion dels om avskaffande av ordensväsendet,

dels ock om förbud mot vidare utdelande av adliga värdigheter. Konstitutionsutskottet

hemställde i sitt utlåtande nr 14, att motionen icke måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda. Andra kammaren biföll en reservation

med hemställan om Kungl. Maj :ts överväganden och förslag i dessa

frågor, medan första kammaren efter votering biföll utskottets hemställan.

Motion om avskaffande eller i andra hand reformering och modernisering

av ordensväsendet väcktes även vid 1,947 års riksdag. I ärendet hörda

remissinstanser redovisade olika inställningar till frågan. Andra kammarens

första tillfälliga utskott anförde i sitt utlåtande nr 8 bl. a., att det vid närmare

övervägande rörande motionens båda alternativa yrkanden, nämligen

dels ordensväsendets avskaffande, dels reformering av ordensväsendet, hade

framstått som önskvärt att en mer bestämd opinionsyttring skedde, och utskottet

hemställde därför i anledning av motionen att andra kammaren för

sin del måtte besluta, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställde

om utredning rörande tidpunkten och formerna för avskaffande av ordensväsendet.

Mot utlåtandet anfördes två reservationer, den ena med yrkande att motionen

icke måtte till någon kammarens åtgärd föranleda och den andra utan

angivet yrkande. Andra kammaren biföll efter votering förstnämnda reservation.

Ett i motion till 1957 års riksdag (II: 432) framställt yrkande om indragning

till statskassan av ordensavgifterna och om befrielse från domstolarna

att låta underrätta Kungl. Maj :ts Orden om dömda personers ordensinnehav

avstyrktes av allmänna beredningsutskottet i dess utlåtande nr 10 och avslogs

av riksdagen.

Vissa beslut rörande handläggningen av ordensfrågor m. m.

I cirkulär den 23 februari 1968 från det statsråd som inom regeringen

närmast svarar för ordensärendena (ordenskonsulten) har föreskrivits att

förslag till tjänsteorden inom Nordstjärneorden eller Svärdsorden skall av

förslagsställaren ges in direkt till Kungl. Maj :ts Orden. Den sålunda föreskrivna

ordningen innebär att dessa ordensfrågor inte längre, som tidigare,

bereds i departementen och regeringen utan prövas enbart av Kungl. Maj :ts

Orden. Av organisatoriska skäl har denna omläggning under år 1968 ge
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ib år 1969

5

nomförts beträffande endast hälften av departementen. Beträffande övriga

departement sker omläggningen under våren 1989. Ordenskanslersämbetet

förutsätts i fortsättningen självt pröva frågor om vilka som skall vara berättigade

att avge förslag till tjänsteorden. Frågor om sådan orden skall

även i övrigt handläggas direkt mellan de förslagsberättigade och Kungl.

Maj :ts Orden, således utan departementens medverkan.

Enligt cirkulär av ordenskonsulten den 7 februari 1969 skall fr. o. m. år

1970 även förslag till förläning av s. k. fri orden, dvs. normalt Vasaorden, i

fråga om svenska medborgare avges av förslagsställaren direkt till Kungl.

Maj :ts Orden och således inte längre beredas i departement eller regering.

Kungl. Maj :t har vidare i beslut den 17 januari 1969 medgett att ordenslängderna

fr. o. m. år 1970 inte upptas i statskalendern.

Promemoria från protokollchefen i utrikesdepartementet

Protokollchefen i utrikesdepartementet Olof Landenius har enligt uppdrag

tillställt utskottet en promemoria med synpunkter beträffande förläning

av svenska ordnar och utmärkelsetecken till utländska medborgare

samt till i utlandet bosatta svenskar.

Som bekant ingivas förslag till dylika belöningar av de svenska beskickningscheferna

utomlands till utrikesdepartementet, vilket därefter, i enlighet

med gällande föreskrifter, antingen självt sakbehandlar och föredrager

desamma för ordenskonsulten eller överlämnar dem för handläggning till

vederbörande fackdepartement innan de slutgiltigt av protokollchefen föredragas

för Ordenskanslern. Det synes därför motiverat att departementets

erfarenheter i berörda hänseende redovisas inför utskottsbehandlingen av

de nämnda motionerna.

Det torde vara ställt utom allt tvivel, att ordensförläningar utgöra en

synnerligen effektiv och åtråvärd belöningsform för förtjänster inom olika

områden till fromma för Sveriges förbindelser med utlandet. Såsom exempel

härpå må anföras det enorma värde som svenska dekorationer och andra

utmärkelsetecken tillmätas i Förenta Staterna, där framför allt svenskamerikaner

(amerikanska medborgare) i stort antal under årens lopp på

detta sätt ihågkommits från svensk sida för gjorda insatser av uppoffrande

arbete inom svenska föreningar, handelskammare eller andra organ för

främjande av Sveriges intressen i Amerika och/eller i form av ekonomiska

bidrag till dylika. Samma omdöme torde i princip gälla även på andra håll i

världen.

Efter det att för några år sedan den ändringen vidtagits i ordensstatuterna,

att jämväl kvinnor kunna tilldelas svenska ordnar, har en väsentlig svaghet

i förläningsprinciperna undanröjts. Därjämte må erinras om att ordensväsendet

i andra europeiska och utomeuropeiska länder, långt ifrån att

vara ställt på avskrivning, efter andra världskrigets slut nått en allt vidsträcktare

omfattning, dels genom tillkomsten av nya ordnar i länder med

redan existerande ordensväsende (bl. a. Finland, Frankrike, Italien), dels

genom instiftande av ordnar i länder som tidigare saknat dylika (bl. a.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 14 år 1969

Rumänien). De enda mera betydande stater som helt sakna ordensväsende

i traditionell mening synes vara Förenta Staterna, Schweiz och Uruguay.

Sammanfattningsvis torde kunna hävdas, att, vad beträffar ordensförläningar

inom utrikesdepartementets kompetensområde (ordnar till utlänningar

och svenskar i utlandet), desamma utgöra en ändamålsenlig, högt

skattad och föga kostnadskrävande form av belöning, vilken hos vederbörande

mottagare skapar en good will för vårt land, som svårligen kan uppnås

medelst utmärkelser av annat slag.

Utskottet

Utdelandet av ordensutmärkelser är ett Konungen personligen tillkommande

prerogativ. Ordensangelägenheterna handhas av Kungl. Maj ris Orden,

som är en gemensam beteckning för Serafimer-, Svärds-, Nordstjärneoch

Vasaordnarna.

Till övervägande del utgör ordensförläningar en form av belöning för

utövande av statlig tjänst. Nordstjärneorden är tjänsteorden för civila och

civilmilitära tjänstemän, Svärdsorden för militära tjänstemän. Förslag till

förläning av tjänsteorden framlägges med ledning av allmänna riktlinjer,

de s. k. ordensprinciperna, samt normalplaner för värdering av tjänstemeriter.

Inom det civila området tilldelas i allmänhet orden endast tjänstemän

som nått tjänst i lägst lönegrad 25 på löneplan A eller lönegrad 17 på löneplan

U. I övrigt avgör tjänsteställningen vilken värdighet som ifrågakommer

och den kvalifikationstid som skall tillämpas.

För andra förtjänster än utövande av tjänst under viss tid kan dekoration

ske med s. k. fri orden, i normalfallet inom Vasaorden men i vissa fall

även inom Nordstjärneorden.

Frågor om utdelande av kungliga ordnar har sedan gammalt handlagts

av statliga tjänstemän och hos statliga myndigheter. Under senare tid har

emellertid vidtagits åtgärder för att avveckla statens befattning med ordensväsendet.

Under år 1968 har påbörjats en omläggning, som avses bli fullt

genomförd innevarande år, innebärande att förslag till tjänsteorden skall

av förslagsställaren ges in direkt till Kungl. Maj ris Orden. Beredning av

dessa ordensfrågor skall således ej vidare ske i departementen och regeringen.

Från år 1970 skall samma ordning tillämpas i fråga om förslag till

förläning av fri orden till svenska medborgare.

Ordensväsendet har sitt ursprung i äldre tiders samhällssystem, och principerna

för utdelning av ordnar som belöning för samhällsinsatser kan svårligen

förenas med nutida demokratiskt betraktelsesätt. Utskottet ser därför

med tillfredsställelse att åtgärder företagits för att avveckla ordnar som en

statlig belöning för offentlig tjänst.

I vad avser tjänsteordnar har ordensväsendet ett nära samband med det

rent statliga medalj väsendet. Civila tjänstemän i lönegrad på löneplan A

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 14 år 1969 7

eller i högst lönegrad 22 på löneplan U kan tilldelas medaljen med inskrift

»För nit och redlighet i rikets tjänst», vilken till skillnad från orden beslutas

av Kungl. Maj :t i statsrådet. Genom beslut den 19 april 1968 har Kungl.

Maj :t förordnat att den som tilldelas medalj har rätt att i stället välja armbandsur

av guld med samma inskription som på medaljen.

Utskottet har inhämtat, att överväganden om ordnar och medaljer som

statlig belöning pågår inom statsrådsberedningen och att civildepartementet

på grundval bl. a. av en nyligen genomförd undersökning av motsvarande

frågor inom de kommunala och privata sektorerna av arbetsmarknaden

tagit en första kontakt med personalorganisationerna. Utskottet anser sig

kunna förvänta, att det vid den fortsatta behandlingen av dessa frågor

skall visa sig möjligt att efter samråd med organisationerna finna lämpliga

och mer demokratiska former än ordnar för belöning av offentlig tjänst.

Vad utskottet anfört synes böra ges Kungl. Maj :t till känna.

De kungliga ordnarna får sin särprägel genom att de är underställda

Konungen personligen och genom att denne deltar i utdelandet av ordensutmärkelserna.

På grund av denna ordensväsendets anknytning till statschefen

är det enligt utskottets mening lämpligt att grundlagberedningen erhåller

uppdrag att i samband med den prövning av statschefens befogenheter som

ankommer på beredningen även utreda statschefens befattning med ordensväsendet.

Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 244 och II: 282 i skrivelse till Kungl. Maj :t

dels ger till känna vid utskottet anfört rörande former för

belöning av offentlig tjänst,

dels ock hemställer att Kungl. Maj:t måtte uppdra åt

grundlagberedningen att pröva statschefens befogenheter

även beträffande ordensväsendet.

Stockholm den 11 mars 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 14 år 1969

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Hedlund (s)*, Eric Peterson

(fp)*, Helge Karlsson (s), Kilsmo (fp), Wååg (s)*, Hansson (s), fru

Diesen (m), herr Ove Karlsson (s), fröken Pehrsson (ep), herrar Andreasson

(ep) och Ingvar Andersson (in);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Larsson

i Borrby (ep), Rimås (fp)*, Nilsson i Bästekille (m), Gustafsson i Uddevalla

(s)*, fru Hörnlund (s)*, herrar Johansson i Skärstad (ep), Andersson i

Örebro (fp), Wiklund i Härnösand (s), Hugosson (s)*, Häll (s) och Rosqvist

(s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

1) av fru Diesen (m) samt herrar Ingvar Andersson (m) och Nilsson i

Bästekille (m), vilka ansett att utskottets utlåtande från och med det avsnitt

som börjar med orden »Ordensväsendet har sitt utsprung» samt utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

»Som framgår av den tidigare redogörelsen har ordensväsendet gammal

tradition i vårt land. Det har ansetts vara en lämplig form av erkänsla för

väl förrättad offentlig tjänst under en lång rad av år och för gagneiig gärning

utanför statstjänsten. Ordensväsende eller liknande institutioner förekommer

i flertalet länder oavsett stats- och styrelseskick. Det kan sålunda

inte anses oförenligt med en demokratisk samhällssyn. Internationellt utgör

det en praktisk form för belöning av gjorda insatser och har på senare tid

ökat i omfattning.

I och för sig finns väl föga att erinra mot en översyn av grunderna för

ordensförläningar och andra belöningar. Formen för besluts fattande vid

utdelande av ordnar är i detta sammanhang av underordnad betydelse och

kan komma att behandlas av grundlagberedningen vid dess översyn av

statschefens befogenheter.

Utskottet får därför hemställa

att motionerna I: 244 och II: 282 icke föranleder någon

riksdagens åtgärd.»

2) av herr Andreasson (ep).

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690034

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:118 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om avskaffande av ordensväsendet. a1 i texten