Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om en samhällelig servicetjänst för barnfamiljer och äldre personer.

1969-03-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1969:16, Utlåtande i anledning av motion om en samhällelig servicetjänst för barnfamiljer och äldre personer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1969

1

Nr 16

Utlåtande i anledning av motion om en samhällelig servicetjänst

för barnfamiljer och äldre personer.

I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen II: 1005 av

herr Lothigius hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

anhålla om utredning av frågan om insättande av frivillig servicetjänst samt

därvid beakta att tjänstgöringen skall avse såväl manlig som kvinnlig ungdom.

Beträffande motiveringen hänvisas till motionen.

Vissa uppgifter om service, barntillsyn och åldringsvård

Service

Frågor om service i bostadsområden behandlas av den i april 1967 tillkallade

servicekommittén. Kommittén behandlar bl. a. sådana servicefunktioner

som barntillsyn och åldrings-, sjuk- och handikappservice.

Barntillsyn

Den av samhället ordnade barntillsynen har utbyggts väsentligt under de

senaste åren. Antalet platser i daghem och fritidshem beräknas enligt vad

som anges i statsverkspropositionen (Bil. 7, s. 5) sedan år 1966 ha fördubblats

från 16 000 platser till 32 000 platser i år. Samtidigt räknar man med en

ökad tillgång på kommunalt organiserade familjedaghem, till vilka statsbidrag

enligt beslut av 1968 års riksdag (statsutskottets utlåtande nr 5/1968)

utgår från och med i år. Det sammanlagda antalet platser för tillsyn av barn

med förvärvsarbetande föräldrar beräknas år 1970 uppgå till omkring

75 000. För det statliga stödet till daghem, fritidshem och familjedaghem

beräknas för nästa budgetår en anslagsökning med omkring 50 miljoner

kronor till 125 miljoner kronor.

Å Idringsvård

År 1964 framlades ett reformprogram för åldringsvården som antogs avriksdagen

(statsutskottets utlåtande nr 106/1964). Det inriktades på att få

till stånd ökade resurser för social hemhjälp, förbättringar av åldringsbostäder

och en snabbutbyggnad av långtidssjukvården. Den sociala hemhjälpsverksamheten

till åldringar och handikappade har enligt vad som

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr 16

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1969

anges i 1969 års statsverksproposition (Bil. 7, s. 34) utvecklats från att omfatta

omkring 80 000 hjälpta år 1960 till ett beräknat antal hjälpta år 1969

av omkring 230 000. Hemsamariternas insatser beräknas överstiga 30 miljoner

arbetstimmar år 1969. Anslagsbehovet för det 35-procentiga statsbidraget

till social hemhjälp har av departementschefen för nästa budgetår

beräknats till 135 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor för fortsatt försöksverksamhet

i fråga om vård och service åt åldringar och handikappade

i glesbygdsområden.

Gällande bestämmelser om värnplikt m. m.

Bestämmelser om icke konventionell värnpliktstjänstgöring finns i lag

3 juni 1966 om vapenfri tjänst. I 2 § stadgas att vapenfri tjänstepliktig skall

fullgöra tjänst, som är betydelsefull för samhället, såsom brandtjänst inom

civilförsvaret, reparationstjänst vid järnvägarna, statens vattenfallsverk

eller televerket, hälsovårds- eller sjukvårdstjänst inom det allmänt civila

medicinalväsendet eller slutligen ekonomi- eller expeditionstjänst vid statlig

eller kommunal förvaltning. Arbetsmarknadsstyrelsen bestämmer vilket

slag av tjänstgöring som vapenfri tj änstepliktig skall fullgöra och har tillsyn

över utbildning och tjänstgöring. 1966 års lag innebar en utvidgning av

området för tjänstgöring för vapenfria tjänstepliktiga i förhållande till tidigare

gällande bestämmelser. Vid behandlingen av lagförslaget i riksdagen

uttalade andra lagutskottet i sitt utlåtande nr 45/1966 att utskottet fann det

värdefullt att tjänstgöringsalternativen för de vapenfria utvidgades samt att

lagförslaget enligt utskottets mening inte uteslöt att i särskilda fall även

annan tjänstgöring, som uppfyller kravet på att vara betydelsefull för samhället

och som står i överensstämmelse med de allmänna riktlinjerna för

den vapenfria tjänsten, kunde komma i fråga. Det borde alltså enligt utskottets

mening vara möjligt för en vapenfri tj änstepliktig som på grund

av personliga kvalifikationer — utbildningsmässigt eller eljest — hade särskilt

goda förutsättningar alt efter genomgången grundutbildning tilldelas

annan betydelsefull tjänst. Det primära måste emellertid vara att utbildningen

av de vapenfria inriktades på de betydelsefulla civila uppgifter de

hade att fullfölja under krig i hemlandet. Utskottet avslog i motioner framförda

förslag om att vapenfri tjänst skulle kunna fullgöras inom områdena

forskning, undervisning och vetenskap samt u-landshjälp.

I oktober 1968 tillkallades 1968 års utredning om biståndsutbildning för

att utreda frågan om utbildning av vapenfria tjänstepliktiga och andra värnpliktiga

för internationell biståndsverksamhet m. m. I direktiven uttalas att

det inte är uteslutet att även andra personalkategorier än särskilt utvalda

och utbildade vapenfria tjänstepliktiga och andra värnpliktiga — framför

allt kvinnor — efter frivilligt åtagande skall kunna ingå i organisationen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1969 3

och få del av den angivna utbildningen. Utredningen skall överväga denna

möjlighet.

1966 års vårnpliktskommitté har i november 1968 avgivit ett delbetänkande

Frivilligförsvaret 1 (SOU 1968: 54), där bl. a. utbildning av kvinnlig

personal inom totalförsvaret behandlas. På uppdrag av överbefälhavaren har

chefen för flygvapnet i samråd med cheferna för armén och marinen utarbetat

gemensamma grundläggande bestämmelser för antagning, utbildning,

krigsplacering m. m. vid armén, marinen och flygvapnet av personal

tillhörande föreningen Svenska blå stjärnan (SBF), föreningen Svenska

röda korset (FRK), Riksförbundet Sveriges lottakårer (SLK) och Sveriges

kvinnliga bilkårers riksförbund (SKBR).

Frågor om allmän värnplikt regleras inte i grundlagarna utan i 1941 års

värnpliktslag, där den grundläggande bestämmelsen i 1 § stadgar, att svensk

man är värnpliktig från och med det kalenderår under vilket han fyller 18

år till och med det under vilket han fyller 47 år. Frågan om värnplikt för

kvinnor synes inte ha varit föremål för riksdagens behandling under senare

tid.

Utskottet

I motionen upptas mot bakgrund av det stora behovet av vård och tillsyn

av barn och äldre frågan om inrättande av en frivillig servicetjänst för manlig

och kvinnlig ungdom.

Under 1960-talet har en snabb utbyggnad skett av den av samhället ordnade

barntillsynen samtidigt som åldringsvården tillförts kraftigt ökade

resurser. Denna utveckling kan väntas fortsätta.

Enligt utskottets mening bör erforderlig ökning av samhällets insatser

för vård och tillsyn av barn och gamla företrädesvis ske inom ramen för det

för närvarande tillämpade systemet och inte genom upprättande av någon

organisation med anknytning exempelvis till den allmänna värnplikten eller

det frivilliga försvaret.

Utskottet finner det för övrigt inte troligt att arbetsmarknaden genom en

frivillig servicetjänst enligt motionärens förslag vid sidan om kommunernas

nuvarande verksamhet och ideella organisationers frivilliga servicetjänst

skulle tillföras något större tillskott av arbetskraft för servicetjänst.

Enligt gällande regler fastställda så sent som 1966 kan en vapenfri fullgöra

tjänstgöring inom olika civila arbetsområden. 1968 års utredning om

biståndsutbildning överväger, om tjänstgöringsområdet för vapenfria även

skall kunna omfatta u-landstjänst. Samma utredning har att pröva, om en

sådan tjänstgöring även skall kunna komma i fråga för kvinnor efter frivilligt

åtagande. Frågan om ändring av gällande bestämmelser för vapenfri

tjänst, varvid bl. a. en katastrofhjälpkår varit under debatt, är således redan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1969

under prövning. Med hänsyn härtill anser sig utskottet inte kunna tillstyrka

bifall till motionen utan hemställer

att motionen 11:1005 icke föranleder någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 18 mars 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s), Axel

Kristiansson (ep)*, Helge Karlsson (s), Karl Gustav Pettersson (s), Kilsmo

(fp), fröken Stenberg (m), herrar Ernst Olsson (ep), Hansson (s), fru

Diesen (m)*, herrar Ove Karlsson (s) och Axelson (fp);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Larsson

i Borrby (ep), Nilsson i Bästekille (m), fru Ekroth (s), herrar Johansson

i Skärstad (ep), Johansson i Simrishamn (s), Andersson i Örebro (fp), fru

Frsenkel (fp)*, herrar Häll (s), Gadd (s), Aldén (s)* och Rosqvist (s)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLB 88

914189

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.