Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående åldringsvården.

1969-03-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1969:19, Utlåtande i anledning av motioner angående åldringsvården.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1969

1

Nr 19

Utlåtande i anledning av motioner angående åldringsvården.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 876 av fru Elvy Olsson och II: 1000 av fru Jonäng m. fl. hemställes, att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en skyndsam utredning

av åldringsvårdens målsättning och organisation, varvid även beaktas

frågan om huvudmannaskap och samordning mellan åldringsvård och

åldringssjukvård.

Motionärerna anför att åldringarnas växande antal och andel av totalbefolkningen

medför krav på större investeringar och ökade resurser inom

åldringsvården.

Primärkommunerna svarar för dels den slutna vården på ålderdomshemmen,

dels den öppna vården, där åldringarna får service i form av bostadsförsörjning,

hemhjälp m. m. Åldringssjukvården ankommer på landstingen.

Motionärerna uttalar att utvecklingen inom åldringsvården synes ske

utan klart preciserade målsättningar och riktlinjer. Organisatoriska och

administrativa svårigheter uppstår också genom att åldringsvård och åldringssjukvård

sorterar under skilda huvudmän.

Genom den öppna vården erbjudes möjligheter för åldringar att vistas

i sin bostad och sin gamla miljö. Detta medför emellertid en förskjutning

av ålderdomshemmens klientel, varigenom kravet på kvalificerad vård

skärps. Det blir därför svårt att i praktiken dra upp hållbara gränslinjer

mellan primärkommunernas åldringsvård och landstingens långtidssjukvård.

Svårigheter av olika slag skulle emellertid uppstå även om man

exempelvis skulle överföra ålderdomshemmen till landstingens arbetsområde,

uppföra åldringscentra inrymmande både ålderdomshem och hotellservice

eller samförlägga ålderdomshem och sjukhus.

Motionärerna uttalar att entydiga ställningstaganden inte kan göras i dag

när det gäller organisationsformerna för åldringsvård och åldringssjukvård.

Målsättning och organisationsformer bör snarast utredas. Som utgångspunkt

bör man ha den åldrade människan, hennes situation och hennes

behov av service, vård och trygghet, fritidsverksamhet och stimulans samt

kontakt och samvaro med andra åldersgrupper. Den åldrade människans

behov av att känna ansvar och få uppgifter att sköta allt efter förmåga och

krafter bör beaktas.

Beträffande motiveringen i övrigt torde få hänvisas till motion II: 1000.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1969

Remissyttranden

Utskottet har berett Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet

tillfälle att avge yttranden över motionerna.

Kommunförbundets styrelse uttalar, att åldringsvården genom del ökande

antalet åldringar torde kräva alltmer ökade samhällsinsatser.

En inriktning av åldringsvården mot ökad service i den egna bostaden,

öppnare institutioner etc. är sedan en tid tillbaka utmärkande för utvecklingen

inom den primärkommunala åldringsvården. En livlig debatt kring

åldringsvårdsfrågorna pågår också för närvarande. Olika vägar prövas

för att lösa bl. a. servicefrågor och aktiviteter för gamla och handikappade.

En alltför låst inriktning av denna verksamhet kunde medföra en icke

önskvärd stagnation i fråga om nya initiativ för att söka lösa problemen.

Behov av ökad samverkan mellan de primärkommunala och sekundärkommunala

aktiviteterna inom åldringsvården har visat sig föreligga. I syfte

att penetrera möjligheterna till bättre samplanering och samordning mellan

den medicinska och sociala åldringsvården har Svenska landstingsförbundet

och Svenska kommunförbundet utsett en gemensam delegation, vilken

påbörjat sitt arbete. I den mån så anses erforderligt kan delegationen

föreslå förbundsstyrelserna att rekommendera landsting och kommuner

samarbetsformer inom vårdområdet. En gemensam rekommendation om

viss samordning av landstingens hemsjukvård och kommunernas sociala

hemtjänst har för övrigt utfärdats under år 1968.

Delegationen kommer också i sitt arbete att ta upp målsättningen för

den medicinska och sociala åldringsvården.

Styrelsen erinrar om att det ingår i socialutredningens uppdrag bl. a. att

närmare precisera ansvarsfördelningen mellan primärkommuner och landsting,

varvid möjligheterna till samverkan mellan primärkommunerna inbördes

och mellan dessa och landstingen bör beaktas särskilt då det gäller

planeringsfrågor men även i fråga om t. ex. intagning på sjukhem eller

ålderdomshem och i frågor som rör social hemhjälp och hemsjukvård.

Styrelsen anser att någon ny statlig utredning inte erfordras om åldringsvårdens

målsättning och organisation.

Svenska landstingsförbundets styrelse anför bl. a. följande.

Det växande antalet åldringar i vårt land med därav följande ökade tryck

på långtidssjukvårdens och den sociala åldringsvårdens samlade vårdutbud

har under senare tid föranlett en mycket intensiv debatt om hur vården av

gamla bäst skall ordnas för att motsvara dels den enskildes behov av tillsyn

och service och dels samhällets krav på ett effektivt utnyttjande av de begränsade

materiella och personella resurserna.

Bl. a. har frågan om det delade huvudmannaskapet mellan landstingen

som ansvariga för långtidssjukvården och primärkommunerna som ansvariga

för den sociala åldringsvården tagits upp till kritisk granskning. Inom

framför allt den öppna åldringsvården har ett samarbete inletts genom över
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1969 3

enskommelser om utnyttjande av den primärkommunala hemhjälpsorganisationen

även för sjukvårdshuvudmännens hemsjukvård.

I syfte att stimulera dessa samordningssträvanden och att söka åstadkomma

en likartad lösning på det organisatoriska och administrativa planet

har landstingsförbundets samt dåvarande stads- och kommunförbundens

styrelser beslutat rekommendera respektive huvudmän att utforma

samarbetet på förevarande område i överensstämmelse med ett av förbunden

gemensamt utarbetat principavtal.

I skilda sammanhang har landstingsförbundet vidare uttalat sig positivt

till tanken på en lokalmässig samplanering av ålderdomshem och sjukhem

för långvarigt kroppssjuka.

På inbjudan av förbundsstyrelsen har upptagits överläggningar med

Svenska kommunförbundet i frågor om samplanering och samordning av

den sociala och medicinska åldringsvården genom särskilt utsedda kommitterade.

En gemensam tjänstemannagrupp skall under den närmaste tiden på

kansliplanet göra en inventering av de verksamhetsområden inom vilka

ett utvidgat och fördjupat samarbete skall kunna etableras samt förelägga

kommitterade en sammanställning av tänkbara samarbetsobjekt. I anslutning

till detta arbete torde även frågan om tillskapande av speciella former

för det vidare samarbetet komma upp till bedömning.

Mot här angiven bakgrund samt med beaktande av socialutredningens

uppdrag finner förbundsstyrelsen det inte i vart fall för närvarande påkallat

med en särskild statlig utredning på området.

Utskottet

I motionerna hemställes om skyndsam utredning av åldringsvårdens

målsättning och organisation under beaktande även av frågor om huvudmannaskap

och samordning mellan åldringsvård och åldringssjukvård.

Utskottet vill erinra om att frågor om en förbättrad åldringsvård för

ett fåtal år sedan behandlats av socialpolitiska kommittén och att den i december

1967 tillkallade socialutredningen i sitt arbete med en ny vårdlagstiftning

bl. a. har att ange riktlinjer för den sociala omsorgen om åldringar

och handikappade. Utredningen skall precisera ansvarsfördelningen mellan

primärkommuner och landsting och beakta möjligheter till samverkan t. ex.

i fråga om intagning på sjukhem eller ålderdomshem och i frågor som rör

social hemhjälp och hemsjukvård. Utredningen skall även pröva uppgifterna

för ålderdomshem och andra inackorderingshem, t. ex. hem och servicebostäder

för åldringar.

Svenska landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet har tillsatt

en gemensam delegation för att studera möjligheter till bättre samplanering

och samordning mellan den medicinska och sociala åldringsvården.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1969

Genom pågående utredningar synes motionärernas önskemål vara tillgodosedda.

Utskottet hemställer därför,

att de likalydande motionerna 1:876 och 11:1000 icke

föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 mars 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s)*, Eric

Peterson (fp)*, Helge Karlsson (s), Karl Gustav Pettersson (s), Kilsrno

(fp)*, fröken Stenberg (m), herrar Ernst Olsson (ep), Hansson (s)*, Ove

Karlsson (s), Blomquist (m) och fröken Pehrsson (ep)*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Larsson

i Borrby (ep), Rimås (fp), fru Ekroth (s), herrar Johansson i Skärstad

(ep), Johansson i Simrishamn (s)*, Andersson i Örebro (fp)*, Wiklund i

Härnösand (s)*, Nilsson i Agnäs (m), Göransson (s)*, fröken Åsbrink (s)*

och herr Gadd (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690034

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.