Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om registrering av strålning vid sjukvård.

1969-03-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1969:20, Utlåtande i anledning av motion om registrering av strålning vid sjukvård.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 20 år 1969

1

Nr 20

Utlåtande i anledning av motion om registrering av strålning vid

sjukvård.

I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen I: 872 av herr

Lindblad hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär prövning

av frågan om registrering av strålning vid undersökning och behandling

inom sjukvården.

Motionären erinrar om att det finns bestämda säkerhetsregler för hantering

av radioaktivt material och arbete med strålning. Omfattande undersökningar

har gjorts för att fastställa riskvärden. För aktuell personal söker

man noga kontrollera den sammanlagda strålningen under längre tidsperioder.

För patienter inom sjukvården — anför motionären —■ görs inte någon

motsvarande registrering beträffande röntgendiagnostik och röntgenbehandling,

trots att strålning används för en mycket lång råd sjukdomar,

skador och kontroller. Någon form av registrering, centralt eller vid olika

röntgeninrättningar med inbördes kontakt, bör övervägas. När ett sådant

system väl kommit i gång behöver det inte innebära särskilt omfattande arbete,

och det torde också lätt kunna automatiseras. Om det förhåller sig så

att bara ett fåtal patienter når sådana värden att dessa behöver beaktas

vid val mellan alternativa undersöknings- och behandlingsmetoder kan kanske

en mer begränsad uppläggning av registreringen anses vara tillräcklig
-

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från socialstyrelsen och

statens strålskyddsinstitut.

Socialstyrelsen anför, att åtgärder för att minska strålriskerna för patienter

sedan länge har varit föremål för uppmärksamhet. Samarbete sker

därvid mellan den centrala strålskyddsmyndigheten, statens strålskyddsinstitut

(som numera ersätter radiofysiska institutionen och medicinalstyrelsens

strålskyddsnämnd) samt socialstyrelsen, tidigare medicinalstyrelsen.

Är 1961 utgav sålunda dåvarande medicinalstyrelsen efter samråd med

radiofysiska institutionen ett cirkulär angående medicinsk användning av

radioaktiva isotoper (MF 106/1961) innefattande bl. a. vissa råd rörande

isotopdiagnostik och terapi med radioaktiva isotoper för att tillgodose pa
1

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 20 år 1969

tientskyddets intresse. Anvisningar lämnades därvid om en registrering av

isotoptillförsel m. m. Enligt vad strålskyddsinstitutet meddelat, har de särskilda

isotopkommittéer, som enligt i cirkuläret lämnade anvisningar upprättats

vid de större sjukhusen, varit av stor betydelse för den medicinska

isotopteknikens utveckling till en ur patientskyddssynpunkt mycket säker

metodik.

Frågan om inrättande av en särskild isotopkommitté på riksplanet utan

anslutning till något särskilt sjukhus kommer att upptagas till diskussion

av den expertgrupp som tillsatts av socialstyrelsen för att utreda frågan

om kontrollbestämmelser för radioaktiva läkemedel.

Patientskyddet inom röntgendiagnostik och röntgenbehandling har under

de senaste åren varit föremål för uppmärksamhet med hänsyn bl. a. till

att antalet medicinska röntgenundersökningar årligen ökar samtidigt som

undersökningarna blir av alltmer komplicerad natur. Mot denna bakgrund

har det framstått som nödvändigt att skapa garantier för att patientstrålskyddet

icke undergår någon försämring. Från strålskyddsinstitutets sida

har därvid särskilt framhållits att pågående internationella utredningar utvisar

att en kritisk granskning av indikationerna för röntgenundersökningar

härvid är av lika stort värde som tekniska skyddsåtgärder.

Socialstyrelsen har i början av år 1968 tillsatt en speciell utredning rörande

indikation och kontraindikation för röntgenbehandling av arthroser,

lumbago och liknande smärttillstånd. Som ett led i detta utredningsarbete

ingår en prospektiv efterundersökning av patienter med ledsjukdomar, vilken

väntas bli slutförd under våren 1969 och därefter kan läggas till grund

för fortsatt utredningsarbete.

Socialstyrelsen har vidare i februari 1969 beslutat att tillsätta en arbetsgrupp

för att utreda säkerhetsfrågor vid röntgenundersökningar, särskilt

med hänsyn till komplikationer vid vissa undersökningsmetoder samt med

hänsyn till patientstrålskyddet.

Såsom av det ovan anförda framgår, är de av motionären berörda problemen

föremål för uppmärksamhet från såväl statens strålskyddsinstitut som

socialstyrelsen och under behandling i pågående utredningar.

Statens strålskyddsinstitut framhåller, att den fråga som tas upp av motionären

är viktig och att den också vid åtskilliga tillfällen har tagits upp

såväl inom Sverige som av internationella expertorgan.

Strålningsregistrering kan ske bland annat i syfte att förhindra en oavsiktlig

anhopning av höga stråldoser som skulle kunna vara skadlig för särskilt

utsatta individer. Detta syfte synes vara det som motionären avser och

är också det enda som i de internationella diskussionerna har ansetts vara

rimligt att överväga.

Det har visats att en strålningsregistrering som omfattar uppgifter om

stråldosen vid olika undersökningar och behandlingar troligen inte kan genomföras

på ett tillfredsställande sätt i praktiken. Man har i stället i regel

ansett att det är tillräckligt att registrera att en viss typ av strålbehandling

eller -undersökning har ägt rum.

Stråldoserna till patienten vid olika typer av medicinsk bestrålning är rätt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 20 år 1969

3

väl kända. Vid de flesta röntgenundersökningar är doserna så låga att en

registrering inte är motiverad. Man kan därför begränsa registreringen

till att omfatta bestrålningar som leder till särskilt höga stråldoser. Hit

hör alla strålbehandlingar men endast ett fåtal typer av röntgen- och isotopundersökningar.

Institutet anför vidare att strålregistrering dock ej är den mest väsentliga

åtgärden för att skydda patienten mot överbestrålning. Nuvarande

tillsyn över allt radiologiskt arbete liksom användningen av apparatur som

uppfyller vedertagna krav på skyddsanordningar har undanröjt de flesta

risker som tidigare förelåg. Inga omedelbara åtgärder beträffande registrering

synes därför vara påkallade. I stället bör frågan beaktas vid den nu

pågående planeringen av en effektivisering av sjukhusens journalföring

och ett eventuellt införande av centrala hälsoregister.

Den mest väsentliga åtgärden för att skydda patienten mot skadliga stråldoser

är enligt institutets uppfattning en grundlig utbildning av såväl dem

som handhar medicinska strålkällor som dem som remitterar patienter för

undersökning eller behandling som innebär bestrålning.

Till institutets yttrande har fogats en promemoria som utförligt berör

bl. a. frågor om strålningsregistrering i syfte att kartlägga den medicinska

strålmiljön och/eller ge data användbara för epidemiologiska undersökningar,

registrering i syfte att minska risken för oavsiktlig ackumulering av

höga stråldoser och därmed skadlig överbestrålning av enstaka patienter,

olika typer av strålskador, riskbedömningen vid sena strålskador, strålskyddets

organisation, olika möjligheter till registrering samt frågor om

omedelbara åtgärder och åtgärder på längre sikt.

Utskottet

I motionen föreslås att frågan om registrering av strålning vid undersökning

och behandling inom sjukvården prövas.

Av remissyttrandena från socialstyrelsen och statens strålskyddsinstitut

framgår, att den av motionären upptagna frågan i hög grad uppmärksammats

såväl inom Sverige som av internationella expertorgan.

Strålskyddsinstitut et har framhållit, att journalf öringen och kommunikationerna

mellan de större sjukhusen — till vilka undersökningar med hög

stråldosering är koncentrerade — är så god att det är mindre troligt att

tidigare höga stråldoser lämnas obeaktade. Andra omständigheter har varit

avgörande i de fall skador uppkommit till följd av bestrålning.

Socialstyrelsen har i februari detta år tillsatt en arbetsgrupp för att utreda

säkerhetsfrågor vid röntgenundersökningar bl. a. med hänsyn till patientstrålskyddet.

Olika vägar att få till stånd en central registrering av de mest dosbelas
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 20 år 1969

tande strålbehandlingarna och diagnostiska undersökningarna har diskuterats

och kommer att övervägas vidare i samband med frågor om centralt

hälsoregister och om en omläggning av sjukhusens allmänna journalföring.

Utskottet anser det synnerligen angeläget att åtgärder företas för att eliminera

risker för skador vid strålterapi och röntgenundersökningar. Med

hänsyn till redan pågående behandling av de frågor motionären berört finner

utskottet dock inte skäl tillstyrka motionen utan hemställer,

att motion I: 872 icke föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 mars 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s)*, Eric

Peterson (fp)*, Helge Karlsson (s), Karl Gustav Pettersson (s), Kilsmo

(fp)*, fröken Stenberg (m), herrar Ernst Olsson (ep), Hansson (s)*, Ove

Karlsson (s), Blomquist (m) och fröken Pehrsson (ep)*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Larsson

i Borrby (ep), Rimås (fp), fru Ekroth (s), herrar Johansson i Skärstad

(ep), Johansson i Simrishamn (s)*, Andersson i Örebro (fp)*, Wiklund

i Härnösand (s), Nilsson i Agnäs (m), Göransson (s)*, fröken Åsbrink (s)*

och herr Gadd (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690034

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.