Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om rätt för gift kvinna att inträda i makes grupplivförsäkring.

1969-03-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1969:21, Utlåtande i anledning av motioner om rätt för gift kvinna att inträda i makes grupplivförsäkring.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 dr 1969

1

Nr 21

Utlåtande i anledning av motioner om rätt för gift kvinna att inträda

i makes grupplivförsäkring.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 879 av herr Ernst Olsson in. fl. och II: 996 av herr Johansson i Skärstad

m. fl. hemställes, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla om utredning av hemmafruarnas trygghetsfrågor i enlighet med

de i motionerna anförda riktlinjerna.

Motionärerna anför, att många hemmafruar har ett otillfredsställande

försäkringsskydd. Om hustrun/modern plötsligt rycks bort, hamnar de efterlevande

i en ekonomiskt och praktiskt mycket svår situation. Vissa kategorier

har kunnat ordna hustruförsäkring i anslutning till kollektivförsäkting

för männen. Manga kan emellertid inte ordna sin grupplivförsäkring

på detta sätt. För alla dem som inte kan få till stånd en tillfredsställande

lösning av Irågan inom ramen för nuvarande bestämmelser bör samhället

lagstifta. Hustrun bör enligt motionärernas mening få lagenlig rätt att mot

erläggande av avgift inträda i sin makes grupplivförsäkring.

Remissyttranden

Utskottet har berett Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag (AFA) och

Svenska försäkringsbolags riksförbund tillfälle att yttra sig över motionerna.

AFA upplyser, att grupplivförsäkringarna i Sverige vid 1967 års utgång

omfattade ett försäkringsbestånd om ca 160 miljarder kronor, fördelade med

ca 23 % på frivilliga grupplivförsäkringar och ca 77 °/o på tjänstegrupphvförsäkringar,

d. v. s. grupplivförsäkringar avseende arbetstagare, för vilka

arbetsgivaren erlägger premien såsom en del av den anställdes löneförmåner.

Frivilliga grupplivförsäkringar utgörs dels av ordinära grupplivförsäkringar,

där en grupp arbetstagare gått samman om tecknande av försäkring,

dels av föreningsgrupplivförsäkringar, där personer tillhörande en och samma

intresseorganisation förenat sig till ett försäkringskollektiv.

De frivilliga grupplivförsäkringarna kan vara och är också i regel kombinerade

med hustruförsäkring. Sålunda torde bortåt 90 % av avtalen om

frivillig grupplivförsäkring på tjänstemännens och företagarnas områden

inkludera även hustruförsäkring. På LO:s område är försäkringarna i regel

tecknade som föreningsgrupplivförsäkring för medlemmar av ett fackför
1

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 samt Nr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1969

bund och huvudsakligen avsedda att bereda extra begravningshjälp vid sidan

av eventuellt utfallande tjänstegrupplivförsäkring. I mindre, ehuru dock

ej oväsentlig utsträckning är även dessa försäkringar kombinerade med

hustruförsäkring.

Det i motionerna framlagda önskemålet är — anför AFA — redan tillgodosett

på de frivilliga grupplivförsäkringarnas område.

Svenska försäkringsbolags riksförbund anför, att den frivilliga grupplivförsäkringens

omfattning bestämmes genom överenskommelse mellan den

grupp av personer som skall försäkras och försäkringsgivaren i enlighet

med vissa allmänna riktlinjer som är fastställda av försäkringsinspektionen.

Dessa riktlinjer innebär bl. a. att anslutningen till försäkringen normalt

skall uppgå till minst 75 % eller för större grupper visst lägre procenttal av

de personer som enligt de överenskomna villkoren skall ha rätt att ansluta

sig. Om gruppen så önskar, kan försäkringen bestämmas att omfatta även

hustruförsäkring, varvid ett villkor är att minst 75 % av de till försäkring

berättigade hustrurna ansluter sig. Erfarenheten visar att det stora flertalet

grupper önskar utforma sina gruppförsäkringsavtal på sådant sätt, att

rätt till hustruförsäkring föreligger samt att det hör till undantagen att erforderlig

anslutning till hustruförsäkringen inte uppnås. I vissa avtal föreskrives

att försäkring av gift man obligatoriskt omfattar även hustruförsäkring.

Under senare år har området för grupplivförsäkringen utvidgats på sådant

sätt, att försäkring i vissa fall kan tecknas utan krav på en minsta procentuell

anslutning bland de till försäkring berättigade. I stället krävs då

eu mera rigorös hälsoprövning enligt samma riktlinjer som för individuell

försäkring. Aven i en sålunda utformad grupplivförsäkring kan gift manlig

försäkrads hustru medförsäkras, varvid i fråga om hälsoprövning gäller

samma villkor som för mannen.

Riksförbundet uttalar uppfattningen att det inom området för grupplivförsäkringen

är väl sörjt för att hustruförsäkring skall kunna tecknas där

så önskas. Riksförbundet kan inte finna att någon lagstiftning för att trygga

hustruns rätt i detta särskilda avseende skulle vara erforderlig och avstyrker

den föreslagna utredningen.

AFA anför, att samtliga tjänstegrupplivförsåkringar innefattar också en

makeförsäkring, som innebär att då make (kvinnlig eller manlig) till försäkrad

arbetstagare avlider och efterlämnar hemmaboende barn under 17

år utgår dels begravningshjälp om 2 000 kronor till dödsboet, dels ett försäkringsbelopp

om 4 500 kronor till varje sådant barn.

Redan vid utgången av år 1967 omfattade tjänstegrupplivförsåkringar

uppskattningsvis ca 3 miljoner arbetstagare —- män och kvinnor — och ca

0,6 miljon medförsäkrade makar. Tjänstegrupplivförsäkringarna torde i

sin nuvarande gestaltning förhållandevis väl täcka syftet att bereda efterlevandeskydd,

d. v. s. skydd för försörjningsbortfall. Skulle emellertid ar
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1969

3

betsmarknadsparterna — på vilkas kollektivavtal tjänstegrupplivförsäkringssystemet

är uppbyggt — finna att behov av en utvidgning av den nuvarande

makeförsäkringen föreligger, torde frågan därom komma att övervägas

vid en kommande översyn av detta system. Ett ingripande medelst

lagstiftning synes icke av behovet påkallat och skulle eventuellt kunna leda

till en fastlåsning av utvecklingen på det av kollektivavtalen reglerade försäkringssystemets

område.

AFA berör vidare de praktiska möjligheterna att ge hustru rätt att mot

erläggande av avgift inträda i sin makes tjänstegrupplivförsäkring. Därvid

måste enligt AFA främst tagas i betraktande det administrativa system enligt

vilket tjänstegrupplivförsäkringarna är uppbyggda. Med vissa undantag

förekommer inte någon individuell registrering av de försäkrade arbetstagarna

utan endast av den eller de kategorier av arbetstagare, som försäkringen

omfattar och av det antal årsarbetare, som arbetsgivaren har att för premiedebitering

redovisa för dessa kategorier. De på dylikt sätt försäkrade

personerna kan under åren växla, medan den försäkrade arbetstagarkategorin

blir oförändrad. De aktuella anställningsförhållandena vid en arbetstagares

eller hans makas dödsfall blir avgörande för huruvida försäkringsskydd

då förelåg. Det kan visserligen efter utredning konstateras, att en arbetstagare

eller hans maka i livstiden vid en given tidpunkt åtnjuter försäkringsskydd,

men ett dylikt konstaterande innebär inte något ståndpunktstagande

till försäkringsskyddet vid en framtida tidpunkt, då anställningsförhållandena

kan ha förändrats. Härtill kommer att minst 20 °/o av landets

arbetstagare årligen torde byta anställning. En varaktig individuell

anslutning av hustrun till makens efter anställningsförhållandena varierande

tjänstegrupplivförsäkringar måste därför vara mycket svår att i praktiken

åvägabringa.

Premien för tjänstegrupplivförsäkring erläggs av arbetsgivaren såsom en

del av den anställdes löneförmåner. Premien är för försäkringsgivarens hela

försäkringsområde enhetlig per årsarbetare och bygger på arbetsgivarens

arbetstidsredovisning för ATP. En individuell premiesättning alltefter ifrågakommen

frivillig anslutning av hustru till enskild arbetstagares tjänstegrupplivförsäkring

kan med detta premiedebiteringssystem inte genomföras. En

omläggning till individuell premiedebitering per arbetstagare efter utförd

arbetstid, med eller utan tillägg för hustruförsäkring, skulle bli mycket kostnadskrävande,

och statistiskt underlag härför saknas. En tilläggsdebitering

för utvidgad hustruförsäkring, som skulle betalas av den medförsäkrade

hustrun själv, förutsätter ett individualdebiteringssystem vid sidan av arbetsgivardebiteringarna

som —- även bortsett från de praktiska svårigheterna

att få underlag för en sådan individualdebitering — skulle bli synnerligen

kostsamt.

Sammanfattningsvis kan sålunda enligt AFA konstateras att praktiska

möjligheter saknas att till rimlig kostnad genomföra det i motionerna fram

förda förslaget.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1969

AFA erinrar slutligen om att det uppdragits åt pensionsförsäkringskommittén

att verkställa utredning rörande allmän försäkring för begravningshjälp.

AFA uttalar uppfattningen, att den i motionerna föreslagna utredningen

inte är i nuvarande läge påkallad.

Utskottet

Motionärerna hemställer om utredning i syfte att gift kvinna skall få lagfäst

rätt att mot avgift inträda i sin makes grupplivförsäkring.

Frågan om införande av ett allmänt försäkringsskydd liknande det som

i form av grupplivförsäkring genom kollektivavtal tillförsäkrats grupper på

arbetsmarknaden har prövats av riksdagen senast åren 1967 och 1968 utan

att föranleda någon riksdagens åtgärd (andra lagutskottets utlåtande 1967:

44, bankoutskottets utlåtande 1968: 10). I andra lagutskottets utlåtande år

1967 upplystes att tjänstegrupplivförsäkringen, som alltsedan 1963 varit

obligatorisk på LO:s sektor av den kollektivavtalsreglerade delen av den

privata arbetsmarknaden samt på statens, kommunernas och kooperationens

områden, i stort sett också blivit obligatorisk på den privata arbetsmarknadens

tjänstemannasektor. Även på den icke kollektivavtalsbundna

arbetsmarknaden hade utvecklingen gått därhän, att det kunde antagas att

arbetstagarna i Sverige regelmässigt täcktes av försäkringsskydd från tjänstegrupplivförsäkring.

Som AFA nämnt i sitt remissyttrande innefattar samtliga tjänstegrupplivförsäkringar

en makeförsäkring, som innebär att då make (manlig eller

kvinnlig) till försäkrad arbetstagare avlider och efterlämnar hemmaboende

barn under 17 år, utgår dels begravningshjälp med 2 000 kronor till dödsboet,

dels ock ett belopp av 4 500 kronor till varje sådant barn. Om arbetsmarknadsparterna

finner behov av en utvidgning av makeförsäkringen torde

frågan komma åt! övervägas vid en kommande översyn av det av kollektivavtalen

reglerade försäkringssystemet.

Frivillig grupplivförsäkring kan, om gruppen så önskar, bestämmas att

omfatta även hustruförsäkring varvid ställs visst villkor rörande den procentuella

anslutningen från de till försäkring berättigade hustrurnas sida.

Enligt vad Svenska försäkringsbolags riksförbund upplyser visar erfarenheten

att det stora flertalet grupper önskar avtal med rätt till hustruförsäkring

och att det hör till undantagen att erforderlig anslutning till denna försäkring

inte uppnås. Såväl AFA som riksförbundet har ansett att motionärernas

önskemål är tillgodosett i vad avser de frivilliga försäkringarna.

Med hänsyn till det nu anförda finner utskottet inte skäl tillstyrka motionärernas

förslag om utredning. Utskottet hemställer därför,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1969

5

att de likalydande motionerna I: 879 och II: 996 icke föranleder

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 mars 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s)*, Eric

Peterson (fp)*, Helge Karlsson (s), Karl Gustav Pettersson (s), Kilsmo (fp)*,

fröken Stenberg (m), herrar Ernst Olsson (ep), Hansson (s)*, Ove Karlsson

(s), Blomquist (in) och fröken Pehrsson (ep)*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Larsson i

Borrby (ep), Rimås (fp), fru Ekroth (s), herrar Johansson i Skärstad (ep),

Johansson i Simrishamn (s)*, Andersson i Örebro (fp)*, Wiklund i Härnösand

(s), Nilsson i Agnäs (m), Göransson (s)*, fröken Åsbrink (s)* och herr

Gadd (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Ernst Olsson (ep), fröken Pehrsson (ep) samt herrar Larsson i Borrby

(ep) och Johansson i Skärstad (ep), vilka ansett, att det avsnitt i utskottets

utlåtande som börjar med orden »Frivillig grupplivförsäkring kan» samt

utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»Frivillig grupplivförsäkring kan---( = utskottet)---hustrur
nas

sida. Flertalet grupper önskar avtal med rätt till hustruförsäkring och för

dessa kan en rad trygghetsfrågor därigenom anses lösta. Stora problem uppstår

emellertid för de grupper där inte tillräcklig anslutning kan uppnås.

För alla som inte kan få till stånd en tillfredsställande lösning av dessa frågor

inom ramen för nuvarande bestämmelser bör samhället lagstifta. Make

bör få lagenlig rätt att mot erläggande av avgifter inträda i den andre

makens grupplivförsäkring. Enligt utskottets mening bör frågan bli föremål

för närmare utredning.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna

1:879 och 11:996, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om

utredning av hemmafruarnas trygghetsfrågor i enlighet med

de i motionerna anförda riktlinjerna.»

Svenska Reproduktions AB 1969

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.