Utlåtande i anledning av motioner om konsekvenserna av lång resväg till arbete och skola.
1969-03-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1969:22, Utlåtande i anledning av motioner om konsekvenserna av lång resväg till arbete och skola.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1969
1
Nr 22
Utlåtande i anledning av motioner om konsekvenserna av lång
resväg till arbete och skola.
I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade, likalydande motionerna
I: 880 av fröken Pehrsson och herr Andreasson samt II: 995 av herr Gustavsson
i Alvesta och fru Jonäng hemställes att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla om utredning av de medicinska, sociala och ekonomiska
konsekvenserna av lång resväg till och från arbete eller skola.
Motionärerna framhåller att en av de nackdelar storstädernas tillväxt
medfört är att allt fler människor har fått allt längre väg till sin dagliga
sysselsättning. I glesbygderna har avfolkningen medfört en omfattande nedläggning
av skolor. En mängd barn i skolåldern måste resa långa sträckor
för att få sin undervisning. Barnens fysiska och psykiska hälsa, liksom
studieresultaten, kan i vissa fall påverkas i negativ riktning. För arbetare
och tjänstemän medför långa restider höga resekostnader och att möjligheterna
till vila och avkoppling blir beskurna. Vissa negativa konsekvenser
för familjelivet kan också spåras. Det är mycket litet känt om hur lång resväg
till och från arbete eller skola påverkar individens fysiska och psykiska
hälsotillstånd. De ekonomiska och familjesociala konsekvenserna som följer
av långa restider är också obekanta.
För att allsidigt belysa de problem som nämnts anser motionärerna att
Kungl. Maj :t bör tillsätta en utredning med uppgift att utreda de sociala,
medicinska och ekonomiska följderna av lång resväg till och från arbete
eller skola.
Remissyttranden
Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från skolöverstyrelsen
och arbetsmedicinska institutet.
Skolöverstyrelsen anför att styrelsen i olika sammanhang uppmärksammat
frågan om skolskjutsarnas inverkan framför allt på elevernas prestationer
i skolarbetet. Denna fråga har också varit föremål för ett par vetenskapliga
undersökningar vid lärarhögskolan i Stockholm. Den ena visar, att
skolskjutsar mellan 30 min. och 75 min. enkel resa och dag inte syns påverka
de skjutsade barnens prestationer i sådan grad, att dessa skiljer sig
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr 22
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1969
från de icke-skjutsade barnens prestationer. Den andra visar, att elever med
kortare och längre skolväg inte skiljer sig nämnvärt i sina resultat. Detta
förhållande bör dock ses mot bakgrunden av att eleverna i glesbygderna
oftast transporteras till en intellektuellt mer stimulerande miljö. Detta verkar
prestationshöjande och uppväger skolskjutsarnas negativa inverkan,
som undersökaren betraktar som ofrånkomlig.
Båda undersökningarna gäller elever i högst årskurs 6. På grundskolans
högstadium och i de gymnasiala skolorna har inga jämförliga undersökningar
gjorts. Inte heller har vetenskapligt belysts, hur den förlängning av
skoldagen, som blir en följd både av skolskjutsarna och de av dessa föranledda
väntetiderna, påverkar elevernas hemarbete och möjligheter till fritidssysselsättningar.
De problem som här berörts kan enligt styrelsens mening inte utredas i
den mening motionärerna avser. De bör i stället bli föremål för ytterligare
forskning. Styrelsen avstyrker bifall till motionerna.
Enligt arbetsmedicinska institutets mening är ifrågavarande problem intressant
men samtidigt svårstuderat, och en utredning i frågan torde bli
mycket tidsödande och arbetskrävande, då dels påverkan är mycket växlande
och komplex, dels det är svårt att registrera de effekter som restiden
respektive färdsättet kan ha.
Institutet anför vidare:
Restiden kan i vissa fall användas för rekreation, avkoppling och vistelse
i frisk luft med motion, som kan ha hälsogynnsam effekt. Restiden kan
alltså inte ses som någon enhetlig faktor som i varje fall nödvändigtvis
måste ha en negativ effekt. När en negativ effekt föreligger är det säkerligen
svårt att skilja denna från andra sociala, psykologiska och familjära
faktorer, som kan vara kopplade till faktorn restid—avstånd eller också
vara oberoende av densamma men samverka i fråga om resultatet. Med
en brett upplagd och noga planerad sociologisk studie kan man givetvis
avgränsa faktorn resväg—restid.
Det torde vidare vara synnerligen svårt att säkert registrera några effekter.
Studier av smärre gruppers påverkan av restider upp till 1 timme enkel
riktning har icke uppvisat några skillnader i fråga om hälsotillstånd eller
arbetsanpassning jämfört med likaledes små kontrollgrupper på samma
arbetsplatser. Det torde således knappast gå att finna resultatet av lång resväg
avspeglat i hälsotillståndet, sådant det tar sig uttryck i form av sjukskrivning,
läkarkonsultationer etc. Att påvisa någon »effektivitetssänkande»
verkan i arbetet torde icke heller vara möjligt. Kvar står då att studera
individens subjektiva upplevelse och den är influerad av många andra faktorer,
kopplade till restiden eller oberoende.
Ifrågavarande problem måste emellertid anses ligga relativt perifert i förhållande
till institutets verksamhetsområde. Till följd härav och med hänsyn
till institutets knappa resurser finner sig institutet för sin del knappast
kunna ge en utredning av denna fråga särskilt hög prioritet. Icke minst den
betydelse problemställningen har ur sociologisk synpunkt gör emellertid,
att institutet om än med viss tvekan anser sig böra tillstyrka, att en sådan
kommer till stånd under ett samtidigt framhållande att även institutet därigenom
torde kunna tillföras viss information.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1969
3
Utskottet
I motionerna hemställs om utredning av konsekvenserna av lång resväg
till arbete och skola.
Enligt frivilligt åtagande ordnar kommunerna regelmässigt skolskjutsar
för barn i grundskolan med en resväg till skolan överstigande ett visst antal
kilometer. Frågan om inverkan på skolbarn av lång resväg torde därför i
regel vara densamma som inverkan av skolskjutsar.
Skolöverstyrelsen anför i sitt yttrande över motionerna att företagna vetenskapbga
undersökningar visar att skolbarns prestationer inte påverkas
märkbart av skolskjutsar mellan 30 och 75 min. enkel resa per dag samt att
elever med kortare eller längre resväg inte nämnvärt skiljer sig i sina resultat.
Styrelsen anser att berörda problem bör bli föremål för ytterligare forskning
men inte kan utredas i den mening motionärerna avser. Styrelsen avstyrker
därför bifall till motionerna.
Såsom framgår av skolöverstyrelsens yttrande har styrelsen uppmärksammat
frågan om hur skolskjutsar och därmed lång resväg till skolan inverkar
på barn. Utskottet förutsätter att styrelsen kontinuerligt kommer
att följa frågan och finner att motionärernas önskemål i den del de avser
inverkan på barn av lång resväg därigenom måste anses tillgodosedda. Utskottet
finner därför inte skäl att tillstyrka motionerna i denna del.
Arbetsmedicinska institutet framhåller svårigheterna att studera upptagna
frågor och anser dem ligga relativt perifert i förhållande till institutets
verksamhetsområde. Institutet tillstyrker dock med viss tvekan att en
utredning kommer till stånd och påpekar att institutet därigenom torde
kunna tillföras viss information.
Vad gäller frågan om inverkan på individen av lång resväg till arbetsplatsen
finner utskottet i likhet med arbetsmedicinska institutet problemet svårstuderat
bland annat på grund av att samma individ relativt ofta kan växla
arbetsplats och i den mån så inte sker försöker få bostad så nära arbetsplatsen
som möjligt. Utskottet anser inte påkallat att någon särskild utredning
tillsätts enbart för att studera konsekvenserna av lång resväg till och
från arbetsplatsen.
Utskottet hemställer därför
att de likalydande motionerna I: 880 och II: 995 icke föranleder
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 25 mars 1969
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1969
Närvarande:
Från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s)*, Eric
Peterson (fp)*, Helge Karlsson (s), Karl Gustav Pettersson (s), Kilsmo
(fp)*, fröken Stenberg (m), herrar Ernst Olsson (ep), Hansson (s)*, Ove
Karlsson (s), Blomquist (m) och fröken Pehrsson (ep)*;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Larsson i
Borrby (ep), Rimås (fp), fru Ekroth (s), herrar Johansson i Skärstad (ep),
Johansson i Simrishamn (s)*, Andersson i Örebro (fp)*, Wiklund i Härnösand
(s), Nilsson i Agnäs (m), Göransson (s)*, fröken Åsbrink (s)* och
herr Gadd (s).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 680034
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.