Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om konsekvenserna av lång resväg till arbete och skola.

1969-03-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1969:22, Utlåtande i anledning av motioner om konsekvenserna av lång resväg till arbete och skola.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1969

1

Nr 22

Utlåtande i anledning av motioner om konsekvenserna av lång

resväg till arbete och skola.

I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade, likalydande motionerna

I: 880 av fröken Pehrsson och herr Andreasson samt II: 995 av herr Gustavsson

i Alvesta och fru Jonäng hemställes att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla om utredning av de medicinska, sociala och ekonomiska

konsekvenserna av lång resväg till och från arbete eller skola.

Motionärerna framhåller att en av de nackdelar storstädernas tillväxt

medfört är att allt fler människor har fått allt längre väg till sin dagliga

sysselsättning. I glesbygderna har avfolkningen medfört en omfattande nedläggning

av skolor. En mängd barn i skolåldern måste resa långa sträckor

för att få sin undervisning. Barnens fysiska och psykiska hälsa, liksom

studieresultaten, kan i vissa fall påverkas i negativ riktning. För arbetare

och tjänstemän medför långa restider höga resekostnader och att möjligheterna

till vila och avkoppling blir beskurna. Vissa negativa konsekvenser

för familjelivet kan också spåras. Det är mycket litet känt om hur lång resväg

till och från arbete eller skola påverkar individens fysiska och psykiska

hälsotillstånd. De ekonomiska och familjesociala konsekvenserna som följer

av långa restider är också obekanta.

För att allsidigt belysa de problem som nämnts anser motionärerna att

Kungl. Maj :t bör tillsätta en utredning med uppgift att utreda de sociala,

medicinska och ekonomiska följderna av lång resväg till och från arbete

eller skola.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från skolöverstyrelsen

och arbetsmedicinska institutet.

Skolöverstyrelsen anför att styrelsen i olika sammanhang uppmärksammat

frågan om skolskjutsarnas inverkan framför allt på elevernas prestationer

i skolarbetet. Denna fråga har också varit föremål för ett par vetenskapliga

undersökningar vid lärarhögskolan i Stockholm. Den ena visar, att

skolskjutsar mellan 30 min. och 75 min. enkel resa och dag inte syns påverka

de skjutsade barnens prestationer i sådan grad, att dessa skiljer sig

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1969

från de icke-skjutsade barnens prestationer. Den andra visar, att elever med

kortare och längre skolväg inte skiljer sig nämnvärt i sina resultat. Detta

förhållande bör dock ses mot bakgrunden av att eleverna i glesbygderna

oftast transporteras till en intellektuellt mer stimulerande miljö. Detta verkar

prestationshöjande och uppväger skolskjutsarnas negativa inverkan,

som undersökaren betraktar som ofrånkomlig.

Båda undersökningarna gäller elever i högst årskurs 6. På grundskolans

högstadium och i de gymnasiala skolorna har inga jämförliga undersökningar

gjorts. Inte heller har vetenskapligt belysts, hur den förlängning av

skoldagen, som blir en följd både av skolskjutsarna och de av dessa föranledda

väntetiderna, påverkar elevernas hemarbete och möjligheter till fritidssysselsättningar.

De problem som här berörts kan enligt styrelsens mening inte utredas i

den mening motionärerna avser. De bör i stället bli föremål för ytterligare

forskning. Styrelsen avstyrker bifall till motionerna.

Enligt arbetsmedicinska institutets mening är ifrågavarande problem intressant

men samtidigt svårstuderat, och en utredning i frågan torde bli

mycket tidsödande och arbetskrävande, då dels påverkan är mycket växlande

och komplex, dels det är svårt att registrera de effekter som restiden

respektive färdsättet kan ha.

Institutet anför vidare:

Restiden kan i vissa fall användas för rekreation, avkoppling och vistelse

i frisk luft med motion, som kan ha hälsogynnsam effekt. Restiden kan

alltså inte ses som någon enhetlig faktor som i varje fall nödvändigtvis

måste ha en negativ effekt. När en negativ effekt föreligger är det säkerligen

svårt att skilja denna från andra sociala, psykologiska och familjära

faktorer, som kan vara kopplade till faktorn restid—avstånd eller också

vara oberoende av densamma men samverka i fråga om resultatet. Med

en brett upplagd och noga planerad sociologisk studie kan man givetvis

avgränsa faktorn resväg—restid.

Det torde vidare vara synnerligen svårt att säkert registrera några effekter.

Studier av smärre gruppers påverkan av restider upp till 1 timme enkel

riktning har icke uppvisat några skillnader i fråga om hälsotillstånd eller

arbetsanpassning jämfört med likaledes små kontrollgrupper på samma

arbetsplatser. Det torde således knappast gå att finna resultatet av lång resväg

avspeglat i hälsotillståndet, sådant det tar sig uttryck i form av sjukskrivning,

läkarkonsultationer etc. Att påvisa någon »effektivitetssänkande»

verkan i arbetet torde icke heller vara möjligt. Kvar står då att studera

individens subjektiva upplevelse och den är influerad av många andra faktorer,

kopplade till restiden eller oberoende.

Ifrågavarande problem måste emellertid anses ligga relativt perifert i förhållande

till institutets verksamhetsområde. Till följd härav och med hänsyn

till institutets knappa resurser finner sig institutet för sin del knappast

kunna ge en utredning av denna fråga särskilt hög prioritet. Icke minst den

betydelse problemställningen har ur sociologisk synpunkt gör emellertid,

att institutet om än med viss tvekan anser sig böra tillstyrka, att en sådan

kommer till stånd under ett samtidigt framhållande att även institutet därigenom

torde kunna tillföras viss information.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1969

3

Utskottet

I motionerna hemställs om utredning av konsekvenserna av lång resväg

till arbete och skola.

Enligt frivilligt åtagande ordnar kommunerna regelmässigt skolskjutsar

för barn i grundskolan med en resväg till skolan överstigande ett visst antal

kilometer. Frågan om inverkan på skolbarn av lång resväg torde därför i

regel vara densamma som inverkan av skolskjutsar.

Skolöverstyrelsen anför i sitt yttrande över motionerna att företagna vetenskapbga

undersökningar visar att skolbarns prestationer inte påverkas

märkbart av skolskjutsar mellan 30 och 75 min. enkel resa per dag samt att

elever med kortare eller längre resväg inte nämnvärt skiljer sig i sina resultat.

Styrelsen anser att berörda problem bör bli föremål för ytterligare forskning

men inte kan utredas i den mening motionärerna avser. Styrelsen avstyrker

därför bifall till motionerna.

Såsom framgår av skolöverstyrelsens yttrande har styrelsen uppmärksammat

frågan om hur skolskjutsar och därmed lång resväg till skolan inverkar

på barn. Utskottet förutsätter att styrelsen kontinuerligt kommer

att följa frågan och finner att motionärernas önskemål i den del de avser

inverkan på barn av lång resväg därigenom måste anses tillgodosedda. Utskottet

finner därför inte skäl att tillstyrka motionerna i denna del.

Arbetsmedicinska institutet framhåller svårigheterna att studera upptagna

frågor och anser dem ligga relativt perifert i förhållande till institutets

verksamhetsområde. Institutet tillstyrker dock med viss tvekan att en

utredning kommer till stånd och påpekar att institutet därigenom torde

kunna tillföras viss information.

Vad gäller frågan om inverkan på individen av lång resväg till arbetsplatsen

finner utskottet i likhet med arbetsmedicinska institutet problemet svårstuderat

bland annat på grund av att samma individ relativt ofta kan växla

arbetsplats och i den mån så inte sker försöker få bostad så nära arbetsplatsen

som möjligt. Utskottet anser inte påkallat att någon särskild utredning

tillsätts enbart för att studera konsekvenserna av lång resväg till och

från arbetsplatsen.

Utskottet hemställer därför

att de likalydande motionerna I: 880 och II: 995 icke föranleder

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 mars 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1969

Närvarande:

Från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s)*, Eric

Peterson (fp)*, Helge Karlsson (s), Karl Gustav Pettersson (s), Kilsmo

(fp)*, fröken Stenberg (m), herrar Ernst Olsson (ep), Hansson (s)*, Ove

Karlsson (s), Blomquist (m) och fröken Pehrsson (ep)*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Larsson i

Borrby (ep), Rimås (fp), fru Ekroth (s), herrar Johansson i Skärstad (ep),

Johansson i Simrishamn (s)*, Andersson i Örebro (fp)*, Wiklund i Härnösand

(s), Nilsson i Agnäs (m), Göransson (s)*, fröken Åsbrink (s)* och

herr Gadd (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 680034

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.