Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om en spridning av arbetstiden för att minska trafiktopparna.

1969-03-25 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1969:24, Utlåtande i anledning av motion om en spridning av arbetstiden för att minska trafiktopparna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 dr 1969

1

Nr 24

Utlåtande i anledning av motion om en spridning av arbetstiden

för att minska trafiktopparna.

I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen I: 8(5(5 av herr

Berglund och fru Lindström upptas frågan om en spridning av arbetstiden

för att minska trafiktopparna samt hemställes att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhåller att den i motionen berörda frågan måtte utredas i

lämpligt sammanhang.

Motionärerna framhåller att nutida trafikproblem domineras av de dagliga

arbetsresorna. Om tiderna för arbetets början och slut kunde spridas

över en längre tid än som nu sker skulle trängselförhållandena mildras,

framkomligheten ökas, kortare restider erhållas, statens och kommunernas

investeringar i vägväsendet kunna reduceras samt trafikföretagens kostnader

kunna minskas. Därlör är det viktigt att försöka företa åtgärder för

att genom utspridning minska topptrafiken.

Vidare anför motionärerna: Möjligheterna för kommunala myndigheter

att medverka till en rationell förläggning och fördelning av arbetstiderna

inom en större tätortsregion har hittills varit små eller obefintliga. Vädjanden

till berörda parter att frivilligt sprida arbetstiderna har inte gett tillräckligt

resultat.

Enligt motionärernas mening behövs en transportekonomisk forskning

som analyserar behoven och möjligheterna av eu samordning av de olika

intressena. Även om det främst är kommunerna och deras skattebetalare,

som den snedbelastade trafikapparaten angår, berörs även den statliga trafikpolitiken.

Motionärerna anser det rimligt, om en arbetsgrupp för rationell

planering av den urbaniserade trafiken tillsättes, då det snart blir ofrånkomligt

att studera hur trafikintensiteten skall kunna utjämnas vid ett för

de kommunala trafikbolagen, för väg- och gatunätet och för trafikanterna

gemensamt optimum.

Remissyttranden

Av organisationer som berctts tillfälle yttra sig har Tjänstemännens centralorganisation

(TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO)

samt Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) inkommit med yttranden över

motionen.

TCO har understrukit önskvärdheten av att erforderliga undersökningar

genomförs och därav föranledda åtgärder vidtas för att de problem som

har samband med de starka trafiktopparna i möjligaste mån skall kunna

lösas.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr 24

opaginerad Kontrollera mot PDF

*)

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 är 1969

TCO anför vidare:

EU delproblem är förekommande långa restider som kan ha sin grund

i trafikens koncentration. Det är givetvis ett arbetstagarintresse att ernå förbättringar

i detta hänseende. I motionen uppmärksammas den betydelse som

bl. a. arbetstidens förläggning bär i sammanhanget. Även om denna faktor

är av stor vikt när det gäller att söka kapa trafiktopparna, så har enligt

TCO:s mening även eu rad andra förhållanden väsentlig betydelse. Det gäller

samhällsplaneringen i stort, stadsplanernas utformning, lokalisering av arbetsplatser

och bostadsområden, dimensioneringen av den kollektiva trafikapparaten

in. in.

De av motionärerna aktualiserade frågorna har enligt TCO:s mening i

första hand regional anknytning till trafikföretag och kommuner inom

respektive region. För exempelvis Stor-Stockholmsregionens del torde dessa

frågor utgöra en huvuduppgift för Kommunalförbundet för Stockholms stads

och läns regionala frågor (KSL). Mera allmänna förändringar i fråga om

arbetstidens förläggning i syfte att minska trafiktopparna kan i vart fall på

kort sikt möta hinder av olika slag. Det bör dock vara möjligt att genom

lokala överläggningar med olika intressentgrupper få en överblick över vilka

konkreta åtgärder som kan vara tänkbara. Förmodligen torde de största

möjligheterna till förbättringar på längre sikt kunna ernås genom åtgärder

inom ramen för den regionala samhällsplaneringen i stort.

Vad här sagts utesluter inte att vissa för olika regioner gemensamma

delar av problemkomplexet kan bli föremål för statens intresse. 1 detta

sammanhang kan det föreslagna nya statliga transportforskningsinstitutet

uppmärksammas. Eventuella statliga undersökningar eller engagement liggande

i linje med motionärernas önskemål synes naturligen kunna anknytas

till en sådan ny statlig institution, som bör kunna ges resurser för en

sådan medverkan. Någon särskild statlig utredning av frågan om spridning

av arbetstiden för att minska trafiktopparna finner TCO däremot icke

motiverad, varför motionärernas förslag i denna del avstyrkes.

•SVl C O anför:

De förlängda restider mellan arbetsplats och bostad, som uppstår genom

koncentrationen av arbetsplatser och arbetstider å ena sidan och

spridningen av bostadsbebyggelse å andra sidan, utgör enligt SACO:s mening

ett besvärande problem. Sammanfallande arbetstider ger anledning

till trafiktoppar, vilka utan tvekan onödigtvis förlänger restiderna och förkortar

den fritid som arbetstagarna har till sitt förfogande. Genom ändamålsenlig

regionplanering i storstadsområdena, utbyggnad av trafiknätet och

förbättrade kollektiva trafikmedel kan reseavstånden förkortas i tid räknat.

Med den förläggning av arbetstiden som vi för närvarande har kommer

dock problemet med trafiktoppar fortfarande att existera. SACO delar motionärernas

uppfattning att en dimensionering av trafikmedel och vägar efter

topptrafikens behov inte medför optimal resursallokering. Det är därför

enligt organisationens mening viktigt att man från samhällets sida vidtar

åtgärder för att bl. a. genom utspridning av arbetstiden försöka minska topptrafiken.

Det räcker dock inte med att man utreder enbart möjligheterna att sprida

ut arbetstiden. Från arbetstagarnas synpunkt är det mycket viktigt att exempelvis

tiderna för skolornas samt service- och affärsinrättningarnas öppethållande

anpassas till arbetstiderna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1969

3

SACO har intet att erinra mot motionärernas förslag att frågan om eu

spridning av arbetstiden skall utredas i lämpligt sammanhang. Denna utredning

bör då beakta de vidare aspekter som ovan angivits.

SAF anför:

l motionen framlagda synpunkter på önskvärdheten av ett rationellare utnyttjande

av trafikapparaten, särskilt vägnätet i storstadsregnionerna, delas

av föreningen.

Föreningen har bl. a. under en följd av år deltagit i arbetet i en av Stockholms

stad tillsatt kommitté — trafikutjämningskommittén — för studium

av dessa frågor.

Det ligger nära till hands att se eu spridning av arbetstiden som ett väsentligt

bidrag till lösandet av problemen. I och för sig finns inget att invända

häremot. Emellertid stöter en sådan spridning av arbetstiden, som

möjliggör ett utjämnande av trafiktopparna vid resor till och från arbetet

på vardagar samt mellan normalbostaden/arbetsplatsen och fritidsställe

på fredagseftermiddagar och söndagskvällar/måndagsmorgnar, på vissa svårigheter.

I de på arbetsmarknaden gällande kollektivavtalen på arbetarområdet

återfinns ofta bestämda tidsramar för förläggningen av arbetstiden. De förekommande

ramarna är i allmänhet relativt snäva. Sålunda är en vanligt

förekommande förläggningsram att arbetet skall påbörjas tidigast 06.30 och

avslutas senast kl. 17.00. Även om tjänstemannaavtalen inte innehåller motsvarande

regler om förläggningen måste arbetstiderna för tjänstemän av

naturliga skäl påverkas av produktionens arbetstider.

Mellan olika företag, sett över hela riket eller inom t. ex. storstadsregionerna,

förekommer redan i dag eu inte obetydlig spridning av arbetstiden.

Sannolikt slutar det absoluta flertalet av de förvärvsarbetande sitt dagliga

arbete någon gång mellan kl. 16.30 och 18.30, alltså en spridning på två

timmar. Däremot är antagligen fördelningen av de förvärvsarbetande på

olika tider mycket ojämn. Föreningen finner det för sin del knappast möjligt

att på ett från kommunikationssynpunkt riktigt sätt ändra dessa förhållanden

med generella, för hela landet gällande regler. I stället torde härför

krävas att mellan företagen och deras anställda samt de lokala myndigheterna

träffas lokala överenskommelser, som noga avstäms mot de allmänna

kommunikationernas resurser och trafikapparatens kapacitet på orten.

Även andra svårigheter kan påvisas. Det måste t. ex. i en familj där två

eller flera av familjemedlemmarna är förvärvsarbetande bli besvärande om

arbetstiderna för de olika familjemedlemmarna skiljer sig i någon mera

väsentlig grad. Det skulle bl. a. leda till en förkortning av den gemensamma

disponibla fritiden.

En spridning av arbetstiderna skulle också medföra krav på en väsentligt

förändrad servicesituation i samhället. Butikstiderna skulle behöva utsträckas

eller förskjutas och tillgången på privata och offentliga tjänster

på tider som ligger utanför vad som i dag betraktas som ordinarie arbetstid

skulle behöva förbättras avsevärt.

Kostnadsutvecklingen och önskvärdheten av ett fortsatt ekonomiskt framåtskridande

medför ökade krav på ett rationellt utnyttjande av produktionsapparaten.

Detta kan bl. a. ske genom en ökad skiftgång eller genom en

flexibel arbetstid med kortare arbetstid vissa perioder och längre arbetstid

andra perioder under året. En sådan utveckling skulle otvivelaktigt gå i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1969

samma riktning som den av motionärerna önskade och medföra en utjämning

av belastningen på trafikapparaten. Även detta förutsätter emellertid

en mera flexibel servicesituation.

Föreningen finner sålunda att de problem som är förknippade med en

spridning av arbetstiden till övervägande delen är av lokal karaktär, som i

första band kräver överläggningar mellan de lokala arbetsmarknadsparterna

och berörda lokala myndigheter. Föreningen vill emellertid inte motsätta

sig att den av motionärerna önskade utredningen kommer till stånd.

Vissa utredningar om transportforskning och trafikservice in. m.

År 1964 tillkallades sakkunniga för att verkställa utredning angående

transportforskningens organisation och därmed sammanhängande spörsmål.

Utredningen slutförde i juli 1968 sitt uppdrag genom att avge betänkandet

Transportforskningens organisation (SOU 1968: 34). För transportforskningen,

som för närvarande är uppdelad på olika organisationer och institutioner

och saknar samordnande organ, föreslår utredningen en transportforskningsdelegation

inom kommunikationsdepartementet samt ett särskilt transportforskningsinstitut.

Utredningen föreslår vidare att institutet tillföres

resurser för bl. a. transportekonomisk forskning och exemplifierar forskningsuppgifterna

att avse förutom frågor rörande transportekonomi även

frågor rörande samhällsplanering t. ex. avseende trafikalstring och lokalisering

av trafikleder samt rörande transportorganisation.

Utredningen uttalar härom: Bland annat på grund av den nya statliga

trafikpolitiken utgör det transportekonomiska området det delområde av

transportforskningen, inom vilket behovet av ökade insatser är störst. Fn

kraftig upprustning bör därför ske inom transportforskningsinstitutets ram.

Fn basorganisation på cirka 10 högt kvalificerade personer behöver snarast

skapas.

Betänkandet har remissbehandlats i kommunikationsdepartementet. Förslag

i anledning av betänkandet kan väntas först nästa år.

Fn inom kommunikationsdepartementet tillsatt arbetsgrupp har undersökt

möjligheterna att med rimliga ekonomiska, administrativa och organisatoriska

insatser komplettera och även omstrukturera den befintliga kollektiva

trafiken i glesbygdsområden för att åstadkomma en tillfredsställande

transportförsörjning. Arbetet har skett i form av en modellplanering för

Vilhelmina kommun i Västerbottens län, som torde ha flertalet av de varierande

kommunikationsproblem som förekommer i kommuner av glesbygdskaraktär.

Besultatet har i augusti 1968 redovisats i betänkandet Lokal trafikservice

Modellplanering i Vilhelmina (SOU 1968: 33), vari skisseras en utökad kollektiv

trafikservice i kommunal regi. Avsikten med den redovisade planeringen

har angetts vara att den skall kunna tjäna som modell för andra

kommuner med liknande trafikförsörjningsproblem.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1969 5

Inom stockholmsregionen studeras i motionen upptagna frågor av en av

Stockholms stadskollegium tillsatt kommitté — trafikutjämningskommittén

— under ordförandeskap av ett borgarråd och med representanter för arbetstagare

genom Stockholms fackliga centralorganisation, Stockholms handelskammare,

Storstockholms lokaltrafik och Stockholms stads gatukontor.

Sedan kommittén uppdragit de principiella riktlinjerna för det fortsatta arbetet,

har det lokala trafikbolaget fått i uppdrag att fullfölja arbetet.

Utskottet

I motionen hemställes att frågan om en spridning av arbetstiden för att

minska trafiktopparna utreds.

I de av utskottet inhämtade yttrandena framhålles av TCO att frågan i

första hand har regional anknytning till trafikföretag och kommuner och

att någon särskild statlig utredning inte är motiverad; SACO har däremot

inte något att erinra mot en utredning av frågan i lämpligt sammanhang

men anser att en utredning bör beakta vidare aspekter av frågan såsom att

skolors, affärers och serviceinrättningars tider anpassas till arbetstiderna.

SAF anser de angivna problemen vara till övervägande delen av lokal karaktär

och i första hand kräva överläggningar mellan arbetsmarknadsparterna

och berörda myndigheter men har inte velat motsätta sig att den önskade

utredningen kommer till stånd.

Frågan om inrättande av ett särskilt statligt institut för transportforskning

övervägs inom kommunikationsdepartementet med anledning av avgivet

utredningsförslag.

Såsom ett led i den statliga trafikpolitiken har en arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet

utarbetat förslag till modell för trafikplanering

i en glesbygdskommun innebärande ökat kommunalt engagemang.

Frågor om trafikutjämning behandlas för stockholmsregionens del av en

särskild av Stockholms stadskollegium tillsatt kommitté.

Utskottet anser i likhet med vad som anförts av TCO och SAF att den

upptagna trafikfrågan i första hand har lokal och regional anknytning till

större städer och att den därför bör lösas lokalt exempelvis genom överläggningar

mellan lokala arbetsmarknadsparter och trafikmyndigheter och inte

genom någon statligt tillsatt arbetsgrupp för storstadstrafik.

Utskottet vill härjämte erinra om att frågor angående trafikutjämning

och trafikplanering med mer än lokalt intresse bör kunna studeras inom

det föreslagna transportforskningsinstitutet.

Utskottet finner därför inte skäl att någon statlig utredning tillsätts utan

hemställer

att motionen 1:866 icke föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 mars 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2A år 1969

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s)*, Eric

Peterson (fp)*, Helge Karlsson (s), Karl Gustav Pettersson (s), Kilsmo (fp)*,

fröken Stenberg (m), herrar Ernst Olsson (ep), Hansson (s)*, Ove Karlsson

(s), Blomquist (in) och fröken Pehrsson (ep)*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Larsson

i Borrby (ep), Rimås (fp), fru Ekroth (s), herrar Johansson i Skärstad (ep),

Johansson i Simrishamn (s)*, Andersson i Örebro (fp)*, Wiklund i Härnösand

(s), Nilsson i Agnäs (m), Göransson (s)*, fröken Asbrink (s)* samt herr

Gadd (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Svenska Reproduktions AB 1969

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.