Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om bättre arbetarskydd m. m. inom vissa yrkesområden.

1969-04-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1969:28, Utlåtande i anledning av motioner om bättre arbetarskydd m. m. inom vissa yrkesområden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1969

1

Nr 28

Utlåtande i anledning av motioner om bättre arbetarskydd m. m.

inom vissa yrkesområden.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:242 av herr Augustsson och herr Helge Karlsson samt 11:280 av herr

Johansson i Norrköping m. fl. hemställes, att riksdagen måtte besluta att

hos Kungl. Maj :t anhålla om en utredning om förutsättningarna för en

bättre kontroll av yrkeshygien, arbetarskydd och sociala trygghetsåtgärder

på sådana yrkesområden, där detta med hänsyn till konsumenter, anställda,

dessas anhöriga och samhällets intresse härav är angeläget, samt att

därvid i första hand måtte övervägas sådana kompletteringar av kapaciteten

hos yrkesinspektionen, att de i motionerna nämnda olägenheterna bättre

än hittills kan bemästras.

Motionärerna anför, att det inom växande branscher tillkommer en ny

småföretagsamhet. En undersökning i Stockholm rörande bilbranschen visar

att det vid sidan om bilhandelsföretag och bilverkstäder som är organiserade

inom Motorbranschens riksförbund finns ett växlande antal »rörelser»

som i undersökningen preliminärt angivits till ca 1 300. I flertalet

fall torde dessa företag inte ha registrerad firma, inte vara anmälda till dåvarande

varuskattekontor och inte redovisa socialkostnader för anställd

personal etc. I åtskilliga fall motsvarar dessa företag — anför motionärerna

— ej heller på långt när de minimikrav som ställs på lokaler, säkerhet

och hygien. En verksamhet under dylika otillfredsställande förhållanden

uppfyller inte rimliga krav för att arbetet skall kunna utföras med erforderlig

precision och utan risk för att de arbetande ådrar sig allvarliga men.

Också riskerna för direkta olyckshändelser och skador i arbetet blir större,

och i många fall blir verksamheten mycket riskabel från brandskyddssynpunkt.

Motionärerna uttalar att även en stor del av den irreguljära bilhandeln

kan präglas av missförhållanden som innebär allvarliga riskmoment för

de anställda. Utebliven skatteredovisning eller inbetalning av sjukförsäkringsavgifter

eller underlåtenhet att ombesörja grupplivförsäkring kan

ställa personalen eller deras efterlevande i olyckliga situationer. Hälsovårds-,

yrkesskydds- och säkerhetssynpunkter talar för en starkare kontroll

t. ex. från yrkesinspektionens sida. Yrkesinspektionen och jämförliga

institutioner har emellertid f. n. ej möjlighet att följa alla dylika företeel
1

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1969

ser på det aktuella yrkesområdet. Det är angeläget att berörda missförhållanden

uppmärksammas och belyses i syfte att man skall finna former för

lämpliga åtgärder.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från arbetarskyddsstyrelsen

och riksförsäkringsverket och har berett Landsorganisationen i

Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges hantverksoch

industriorganisation (SHIO) samt Svenska företagares riksförbund tillfälle

att yttra sig.

Arbetarskgddsstyrelsen lämnar följande redogörelse för yrkesinspektionens

organisation och verksamhet.

Yrkesinspektionen utövar tillsyn över efterlevnaden av arbetarskyddsoch

arbetstidslagstiftningen. Denna tillsyn utövas genom tjänstemännen

vid allmänna yrkesinspektionen, kommunala tillsynsmän samt specialinspektörer.

För den allmänna yrkesinspektionen finnes elva yrkesinspektionsdistrikt

med för närvarande tillsammans 147 inspekterande tjänstemän.

Häri ingår den personal, som erhölls då det fr. o. m. 1968 uppdrogs

åt Arbetarskyddsverket att ha tillsyn över tillämpningen av arbetstidsbestämmelserna

i vägtrafikförordningen. Antalet vid den allmänna yrkesinspektionen

registrerade arbetsställen uppgår till 75 000, vartill kommer de

icke registrerade arbetsställena, bl. a. de i motionerna omnämnda, samt de

arbetsställen, som faller under den kommunala tillsynen, för närvarande

uppgående till ca 86 000.

Inom varje kommun biträdes den allmänna yrkesinspektionens tjänstemän

av en eller flera enligt arbetarskyddslagen utsedda kommunala tillsynsmän

vid tillsyn av arbete som bedrives utan användande av maskinella

hjälpmedel eller ångpannor, kokare eller andra tryckkärl samt vari i regel

användes färre än tio arbetstagare. Arbetarskyddsstyrelsen är chefsmyndighet

för yrkesinspektionen och äger besluta om jämkning av gränsen mellan

yrkesinspektörs och kommunal tillsynsmans befogenhet. Det åligger

kommunal tillsynsman att inom sitt verksamhetsområde hålla sig noga

underrättad om tillkomsten av nya arbetsställen, vilka är underkastade

yrkesinspektionens tillsyn, samt att hos vederbörande yrkesinspektör anmäla

om nytt arbetsställe tillkommit.

Styrelsen är i hög grad medveten om behovet av en intensifiering av tillsynsverksamheten

inte blott i de hänseenden som motionärerna berört. I

sin långtidsbedömning bär styrelsen framhållit att ett fortlöpande behov

av personalförstärkning föreligger för yrkesinspektionen. För att bättre

kunna utnyttja befintliga resurser har styrelsen 1968 utfärdat nya föreskrifter

för den kommunala tillsynen över arbetarskyddslagstiftningens efterlevnad

och därvid överfört vissa arbetsställen från yrkesinspektörs till

kommunal tillsynsmans tillsyn.

Styrelsen erinrar vidare om att Kungl. Maj :t den 1 oktober 1965 uppdragit

åt styrelsen att utreda frågan om effektivisering av tillsynen å arbetar
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1969 3

skyddslagstiftningens efterlevnad vid mindre arbetsplatser och till Kungl.

Maj :t inkomma med förslag i ämnet. Denna utredning pågår och torde

komma att utvisa i vilka hänseenden det är möjligt att genom personalförstärkning

vid yrkesinspektionen och eventuell omorganisation av den kommunala

tillsynen förbättra arbetarskyddstillsynen vid de mindre arbetsställena.

Styrelsen anser, att vad av motionärerna anförts bör beaktas och att särskild

hänsyn därvid bör tagas till den sociala otrygghet för arbetstagarna,

som kan följa av den svaga ekonomiska ställning och korta varaktighet

som ofta utmärker ifrågavarande slag av företag. Med hänsyn till den vid

styrelsen pågående utredningen föreslås emellertid, att den i motionerna yrkade

utredningen begränsas till att avse en härför lämplig ort i riket, då

resultatet av en på detta sätt geografiskt och eventuellt till vissa branscher

begränsad utredning lika väl torde komma att lämna en förhållandevis klar

och allmängiltig bild av missförhållandenas omfattning och vilka åtgärder

som lämpligen kan vidtagas för att i möjligaste mån eliminera dessa.

Riksförsäkringsverket erinrar om att det författningsenligt åligger arbetsgivare,

som under ett år utgivit lön med minst 300 kronor till anställd, att

lämna arbetsgivaruppgift, i regel till vederbörande lokala skattemyndighet,

som skall kontrollera att uppgiftsskyldigheten fullgöres, Har uppgift ej

lämnats eller kan avgiftsunderlaget av annat skäl ej tillförlitligen beräknas,

skall en skälighetsuppskattning av avgiftsunderlaget ske. När det gäller

sådana mer eller mindre tillfälliga företag som avses i motionerna har

de lokala skattemyndigheterna uppenbarligen små möjligheter att förskaffa

sig kännedom om verksamheten och att få uppgifter för att fastställa avgiftsunderlag.

Till följd härav kommer företagen ibland att ej debiteras

några avgifter för anställd personal. De anställdas och deras efterlevandes

lagfästa rätt till förmåner från de obligatoriska socialförsäkringsgrenarna

är emellertid inte i något avseende beroende av att arbetsgivaravgifter påförs

eller erläggs. Däremot kan, om avgiften ej erläggs, förluster riskeras i

fråga om förmåner som grundas på avtal mellan arbetsmarknadens parter.

LO har i en rad olika sammanhang givit uttryck för den oro organisationen

hyser beträffande de återverkningar som teknisk utveckling och rationalisering

medfört för arbetsmiljön. Hela det område som arbetarskyddet

har att ta ansvar för har i takt med denna utveckling blivit alltmer komplicerat.

Utvecklingen har medfört betydande vidgning av de risker som återverkar

på människans totala hälsotillstånd. Bl. a. har de yrkeshygieniska

riskerna tenderat att bli avsevärt mer komplicerade, dels genom arbetslivets

dynamik, dels genom införandet av nya ämnen, produkter och produktionsmetoder.

Därtill kommer alla de hälsorisker som har samband med teknisk

planering av arbetsplatser och där arbetsutformningen inte sällan strider

mot fysiologiska och psykologiska behov. Dessutom blir de mentalhygieniska

aspekterna på arbetsplatsutformningen mer och mer aktuella.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1969

I en nyligen utförd enkät, som är avsedd att spegla LO-medlemmarnas

uppfattning om hälsorisker i arbetsmiljön, visar det sig i dag att 82 % bedömer

att risk för ohälsa föreligger. 20 % motiverar denna uppfattning

med att de någon gång insjuknat i en sjukdom som de anser stå i samband

med utlösande faktorer i arbetsmiljön.

LO har vid en rad olika tillfällen påtalat att arbetarskyddsverket och

yrkesinspektionen har alltför knappa resurser, vilket bl. a. medfört att inspektionen

besöker företagen med alltför långa tidsintervaller. Trots en viss

upprustning under senare år är resurserna i fråga om yrkeshygienisk expertis

med erforderliga instrument och utrustning för kontroll av den yrkeshygieniska

situationen i företagen inte i nivå med behoven.

LO anser att det snarast bör framläggas en plan för en utbyggnad av

arbetarskyddsverkets och yrkesinspektionens kapacitet. En sådan plan bör

lämpligen utarbetas inom socialdepartementet. Den nu pågående upprustningen

inom yrkesinspektionen måste emellertid under tiden fullföljas med

all kraft.

LO har i annat sammanhang framhållit betydelsen av en utbyggnad av de

yrkesmedicinska centralerna. Vad vidare gäller arbetsmedicinska institutets

behov har LO yttrat sig i anslutning till betänkandet »Institutet för arbetshygien

och arbetsfysiologi» (SOU 1965: 24) samt delvis i yttrande över företagshälsovårdsutredningens

betänkande.

SAF vitsordar, att det inom bl. a. handeln med begagnade bilar i inte

ringa utsträckning förekommer missförhållanden och avarter av det slag

motionärerna anfört. Föreningen finner det angeläget att yrkesinspektionen

i större utsträckning än hittills inriktar sin verksamhet på ifrågavarande

typ av företag. Föreningen förklarar sig ha svårt att bedöma om det för

ändamålet krävs en utökning av yrkesinspektionens personalresurser.

Föreningen finner det också önskvärt att andra offentliga organ —- hälsovårdsnämnder,

skattemyndigheter m. fl. — med ansvar inom de av motionärerna

berörda områdena skärper uppsikten över »rörelser» av det i motionerna

berörda slaget. Föreningen är däremot mera tveksam till motionärernas

förslag om en utredning.

SHIO, som i ärendet har samrått med Motorbranschens riksförbund, tillstyrker

motionerna.

Svenska företagares riksförbund understryker riksdagens tidigare deklarerade

uppfattning att något speciellt auktorisationsförfarande inom bilreparationsbranschen

inte bör förekomma. Detta skulle innebära ett ingrepp

i den fria etableringsrätten som säkerligen även skulle komma att skada

konsumenterna.

Förbundet är emellertid helt överens med motionärerna om att expansionen

av mindre verkstadsrörelser inte får innebära att yrkeshygien och arbetarskydd

eftersätts.

Förbundet tillstyrker utredning av förutsättningarna för en bättre kon
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1969 5

troll av yrkeshygien och arbetarskydd och att därvid i första hand övervägs

kompletteringar av kapaciteten hos yrkesinspektionen.

Kontrollen av sociala trygghetsåtgärder är enligt förbundet en betydligt

större fråga och ett mera svårlöst problem. Förbundet rekommenderar här

i första hand en större bevakning från de anställdas egen sida vid denna typ

av arbetsplatser. Förbundet anför att det av stora grupper företagare uppfattas

som högst orättvist att de påläggs uppgifts- och uppbördsskyldigheter

av en omfattning som ingen annan grupp i samhället behöver vidkännas

och utan någon som helst ersättning. Förbundet kan vittna om en omfattande

oro bland mindre företagare för att inte kunna till alla delar uppfylla

alla de bestämmelser och skyldigheter som åligger dem gentemot de anställda

och samhället.

Utskottet

Motionärerna hemställer om utredning av förutsättningarna för en bättre

kontroll av yrkeshygien, arbetarskydd och sociala trygghetsåtgärder med

särskild inriktning på sådana mindre företag som bedriver sin verksamhet

i mer okontrollerade former.

Utskottet delar motionärernas uppfattning, vilken även bekräftats i remissyttranden,

att allvarliga missförhållanden i fråga om yrkeshygien och

arbetarskydd kan råda inom företag av den art motionärerna angivit. Det

är därför angeläget, att samhället kan förbättra sin tillsyn så att effektiva

åtgärder kan sättas in. Denna fråga har tidigare uppmärksammats av riksdagen,

som år 1965 i anledning av motioner i skrivelse till Ivungl. Maj :t anhållit

om utredning och förslag till effekti visering av tillsynen av arbetarskyddslagstiftningens

efterlevnad vid mindre arbetsplatser (andra lagutskottets

utlåtande nr 38 år 1965). Kungl. Maj :t har härefter uppdragit åt

arbetarskyddsstyrelsen att utreda frågan och framlägga förslag. Utskottet

vill betona vikten av att denna utredning genomföres utan tidsutdräkt och

leder till åtgärder som är ägnade att tillgodose motionärernas önskemål i

denna del.

I vad avser social otrygghet för arbetstagare vid ifrågavarande slag av

företag har riksförsäkringsverket framhållit, att de anställdas och deras

efterlevandes rätt till förmåner från de obligatoriska socialförsäkringsgrenarna

inte är beroende av att arbetsgivaravgifter påförs eller erläggs. Det

är uppenbart ett betydande intresse för det allmänna, att riktig debitering

och uppbörd kan ske. Det kontrollförfarande som äger rum i samband med

bestämmandet av pensionsgrundande inkomst synes emellertid i stort sett

vara ägnat att ge underlag för debitering. Införandet av mervärdeskatt

med en redovisning som bygger på avräkning mellan ut- och ingående skatt

kan även väntas ge ökade kontrollmöjligheter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1969

I fråga om förmåner som grundas på avtal mellan arbetsmarknadens

parter kan uteblivna avgifter från arbetsgivare medföra risk för rättsförlust

för arbetstagarna. Det synes i första hand böra ankomma på arbetsmarknadsparterna

att verka för en mer betryggande ordning i detta hänseende.

Med hänsyn till vad ovan anförts finner sig utskottet inte böra tillstyrka

bifall till motionerna. Utskottet hemställer därför,

att de likalydande motionerna I: 242 och II: 280 icke

föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 april 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hedlund (s), Eric Peterson (fp), Axel

Kristiansson (ep), Helge Karlsson (s), Karl Gustav Pettersson (s), Ove

Karlsson (s), Blomquist (m), fru Grethe Lundblad (s), herrar Axelsson

(fp) och Ingvar Andersson (m);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Larsson

i Borrby (ep), Rimås (fp), fru Ekroth (s), herrar Johansson i Skärstad (ep),

Hyltander (fp), Green (s) och Gadd (s).

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690034

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.