Utlåtande i anledning av motion om åtgärder för att stimulera konsumtionen av fruktdrycker.
1969-04-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1969:29, Utlåtande i anledning av motion om åtgärder för att stimulera konsumtionen av fruktdrycker.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1969
1
Nr 29
Utlåtande i anledning av motion om åtgärder för att stimulera
konsumtionen av fruktdrycker.
I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen II; 731 av herr
Björk i Påarp hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte
anhålla om erforderliga åtgärder för ätt i motionens syfte stimulera användningen
av fruktdrycker.
Motionären framhåller att någon omfattande produktion av fruktdrycker
med stabil avsättning inte kunnat åstadkommas i Sverige. Inte heller sker
här något forsknings- och utvecklingsarbete för fruktdrycker. Säkerligen
skulle det vara av stor betydelse om man genom ett utrednings- och forskningsarbete
kunde komma fram till nya och rationellare tillverkningsmetoder
och nya typer av fruktdrycker. Härigenom skulle produkterna kunna
förbilligas samtidigt som deras kvalitet och hälsovärde ökades. Med hänsyn
till fruktdryckernas hälsovärde borde också ökade resurser ges den verksamhet,
som pågår i syfte att stimulera till ökad konsumtion av fruktdrycker.
Från nykterhetsorganisationernas sida har behovet av en vidgad
verksamhet på detta område starkt understrukits.
Det borde enligt motionären närmare prövas om inte även cider borde få
saluföras under gynnsammare betingelser än nu. I ett stort tillverkningsprogram
för fruktdrycker torde cidern närmast komma att bli en ersättningsdryck
för Öl, medan ett attraktivt sortiment av fruktdrycker skulle bli
ett alternativ till de nuvarande läskedryckerna. Alla näringsexperter torde
vara ense om att detta skulle vara en värdefull utveckling. Ett stort behov
föreligger också av ett utökat sortiment av goda alkoholfria viner.
Tidigare behandling m. m.
Allmänna beredningsutskottet behandlade vid 1962 års riksdag motioner
med yrkanden om utredning av lämpliga åtgärder till främjande av den
svenska fruktdryckskonsumtionen (utlåtande nr 6/1962). Över motionerna
inhämtades yttranden från lantbruksstyrelsen, Nya systemaktiebolaget och
Sveriges yrkesfruktodlares riksförbund. Lantbruksstyrelsen tillstyrkte en
begränsad utredning, inriktad på att undersöka förutsättningarna för att öka
konsumtionen av fruktmust vid skolor, sjukhus, militärförläggningar och
andra allmänna inrättningar. Systemaktiebolaget avstyrkte förslag om tillverkning
av cider och fann att det permanenta produktionsöverskottet av
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr 29
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1969
svensk frukt icke borde vidmakthållas genom stödåtgärder från det allmännas
sida. Yrkesfruktodlarförbundet fann det angeläget att stimulera tillverkning
och konsumtion av svenska fruktdrycker. Utskottet delade motionärernas
uppfattning att det från många synpunkter vore önskvärt, om förbrukningen
av svenska fruktdrycker kunde ökas men erinrade om att frågan
ingick i trädgårdsnäringsutredningens uppdrag. Utskottet hänvisade till att
utredningen inom en snar framtid skulle uppta frågan om konsumtion av
svenska fruktdrycker och avstyrkte med hänvisning härtill motionerna.
Riksdagen godkände utlåtandet.
Den år 1958 tillkallade trädgårdsnäringsutredningen avgav i september
1965 betänkandet »Förslag till vissa åtgärder på trädgårdsområdet» (stencil
Jo 1965: 7). Efter en redogörelse för forskning och försöksverksamhet beträffande
fruktsafter i vissa andra länder och för arbetsuppgifter för en
svensk forsknings- och försöksverksamhet på fruktsaftområdet framlade
utredningen sitt förslag till åtgärder. Utredningen förordade att det fortsatta
forsknings- och utvecklingsarbetet på fruktsaftområdet skulle omhändertagas
av ett ifrågasatt livsmedelstekniskt branschforskningsinstitut, varom
utredning pågick genom eu särskilt tillkallad utredningsman, i samarbete
med institutet för växtförädling av frukt och bär i Balsgård. Utredningen
fann inte tillräckliga skäl föreligga att förorda införandet av någon ny statlig
kreditgaranti t. ex. för att finansiera inköp av frukt. Utredningen erinrade
om de möjligheter till stöd i form av statlig lånegaranti som redan fanns
och förutsatte att utvecklingen i fråga om musteriindustrins behov av kreditstöd
följdes av lantbruksstyrelsen. Slutligen föreslog utredningen att det
statliga bidraget till Föreningen Fruktdrycker skulle höjas från 25 000 kronor
per år till 50 000 kronor per år.
Utredningen redovisades i statsverkspropositionen år 1966 Bilaga 11. Departementschefen
uttalade (sid. 46) att den av utredningen berörda frågan
om forskning på fruktsafternas område borde prövas i samband med behandlingen
av förslag från utredningen rörande inrättandet av ett livsmedelstekniskt
branschforskningsinstitut.
1964 års utredning avseende livsmedelstekniskt branschforskningsinstituf
avgav i november 1966 en promemoria i fråga om livsmedelstekniskt forskningsorgan
(stencil Jo 1966: 17). Utredningsmannen föreslog att en forskningsenhet
för tillämpad livsmedelsteknisk forskning skulle inrättas vid
tekniska högskolan i Lund. Den nya forskningsenheten ansågs böra få befogenhet
att ta upp forskningsuppgifter inom olika delar av livsmedelssektorn.
Utredningen uttalade att det var uppenbart realistiskt att utgå från att den
skulle få tyngdpunkten i sin verksamhet på animalieområdet. Utredningsförslaget
har överlämnats till utbildningsdepartementet där det varit föremål
för remissförfarande. Något förslag med anledning av utredningen har
ännu inte framlagts.
Sedan 1955 utgår statligt anslag till Föreningen Fruktdrycker; anslaget
uppgår till 25 000 kronor. I motioner vid årets riksdag föreslogs att anslaget
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1969 3
skulle utgå med ytterligare 15 000 kronor till föreningens upplysningsverksamhet
rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker. I sitt utlåtande nr 7
år 1969 uttalade statsutskottet, att riksdagen senast förra året hade att ta
ställning till frågan om ökat statsbidrag till Föreningen Fruktdrycker. Utskottet
erinrade då om att alkoholpolitiska utredningen tillkallats för översyn
av alkohol- och nykterhetspolitiken och att den enligt direktiven skulle
behandla alla de frågor som är av betydelse i nämnda hänseende. Med hänsyn
bl. a. härtill ansåg utskottet att motionsyrkandet ej borde bifallas. Utskottet
ansåg inte att några omständigheter hade framkommit som motiverade
ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida och avstyrkte därför
motionsyrkandet även vid årets riksdag och föreslog att anslaget skulle tas
upp med oförändrat 25 000 kronor. Riksdagen godkände utlåtandet.
I motionen har även upptagits frågan om tillverkning och saluföring av
cider. Enligt de i rusdrycksförsäljningsförordningen givna definitionerna
blir en ciderdryck, som normalt framställs genom alkoholisk jäsning av saft
från päron eller äpplen, att hänföra till vin om alkoholhalten överstiger 2 1/4
volymprocent. Varan beskattas som lättvin och får endast försäljas genom
Systemaktiebolaget. Understiger ciderns alkoholhalt 2 1/4 volymprocent hänförs
den till läskedryck och får fritt försäljas. Frågan om tillverkning och
saluföring av cider har tidigare upprepade gånger varit föremål för behandling
av riksdagen. 1944 års nykterhetskommitté ansåg inte att cider skulle
få tillverkas och saluföras med mindre restriktioner än tidigare. Finansministern
biträdde i propositionen nr 151 år 1954 nykterhetskommitténs
uppfattning och framhöll att här liksom eljest i frågor av nykterhetspolitisk
betydelse producentintresset måste träda i bakgrunden. Även riksdagen biträdde
denna uppfattning.
1959 års utskänkningsutredning föreslog däremot att ciderdrycker skulle
få försäljas under mindre restriktiva former än hittills och att tre huvudtyper
borde kunna förekomma, nämligen starkcider, cider och lättcider.
I proposition 1963:82 framhöll finansministern att utskänkningsutredningens
förslag angående ciderdrycker inte kunde bifallas utan att frågan
måste bedömas från nykterhetspolitiska synpunkter. Eventuella åtgärder för
främjande av fruktodlingens avsättningsmöjligheter måste därför prövas
och avgöras i annat sammanhang. Bevillningsutskottet delade i sitt utlåtande
nr 41 år 1963 departementschefens uppfattning. Med hänsyn härtill och
till nykterhetsläget ansåg utskottet en liberalisering av villkoren för framställning
och försäljning av ciderdrycker inte böra komma i fråga. Riksdagen
godkände utskottets betänkande i denna del.
Bevillningsutskottet behandlade i sitt utlåtande nr 56 år 1968 motioner
angående vissa alkoholpolitiska frågor. I ciderfrågan hänvisade bevillningsutskottet
till vad utskottet tidigare anfört beträffande cider och vidhöll att
producentintressena såvitt möjligt inte borde få påverka alkoholpolitiken
och avstyrkte därför motioner som tagit upp 1959 års utskänkningsutrednings
förslag om införande av ciderdrycker.
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1969
Utskottet
Motionären hemställer om åtgärder för att stimulera konsumtion av
svenska fruktdrycker.
De i motionen upptagna förslagen till åtgärder att stimulera konsumtionen
av svenska fruktdrycker avser dels forsknings- och utvecklingsarbete
för fruktdrycker, dels ökade resurser för upplysningsverksamhet, dels slutligen
utökning av sortimentet av svenska fruktdrycker genom alkoholfria
viner och cider.
Anslag till upplysningsverksamhet rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker
har redan prövats detta år av riksdagen i särskild ordning.
Frågan om att tillverka och försälja cider på huvudsakligen samma villkor
som gäller för maltdrycker har vid upprepade tillfällen och senast vid höstsessionen
1968 prövats av riksdagen, som avvisat förslag härom ur nykterhetssynpunkt.
Utskottet har samma mening.
Organisationen för forsknings- och utvecklingsarbete på fruktsaftområdet
liksom för det livsmedelstekniska forskningsområdet i övrigt är föremål för
prövning inom utbildningsdepartementet med anledning av avgivet utredningsförslag.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att tillstyrka motionen
utan hemställer
att motionen 11:731 icke föranleder någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 9 april 1969
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Hedlund (s), Eric Peterson (fp), Axel
Kristiansson (ep), Helge Karlsson (s), Karl Gustav Pettersson (s), Ernst
Olsson (ep)*, Ove Karlsson (s), Blomquist (m), fru Grethe Lundblad (s),
herrar Axelson (fp) och Ingvar Andersson (m);
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Larsson i
Borrby (ep), Rimås (fp), fru Hörnlund (s)*, herrar Johansson i Skärstad
(ep), Wiklund i Härnösand (s)*, Hugosson (s), Hyltander (fp), Green (s),
Aldén (s), Rosqvist (s) och Björck i Nässjö (m)*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Axel Kristiansson (ep), Blomquist (m), Ingvar Andersson (m),
Rimås (fp), Johansson i Skärstad (ep), Hyltander (fp) och Björck i Nässjö
(m).
ESSELTE AB, STHLM 69
914245
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.