Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om åtgärder för att stimulera konsumtionen av fruktdrycker.

1969-04-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1969:29, Utlåtande i anledning av motion om åtgärder för att stimulera konsumtionen av fruktdrycker.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1969

1

Nr 29

Utlåtande i anledning av motion om åtgärder för att stimulera

konsumtionen av fruktdrycker.

I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen II; 731 av herr

Björk i Påarp hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

anhålla om erforderliga åtgärder för ätt i motionens syfte stimulera användningen

av fruktdrycker.

Motionären framhåller att någon omfattande produktion av fruktdrycker

med stabil avsättning inte kunnat åstadkommas i Sverige. Inte heller sker

här något forsknings- och utvecklingsarbete för fruktdrycker. Säkerligen

skulle det vara av stor betydelse om man genom ett utrednings- och forskningsarbete

kunde komma fram till nya och rationellare tillverkningsmetoder

och nya typer av fruktdrycker. Härigenom skulle produkterna kunna

förbilligas samtidigt som deras kvalitet och hälsovärde ökades. Med hänsyn

till fruktdryckernas hälsovärde borde också ökade resurser ges den verksamhet,

som pågår i syfte att stimulera till ökad konsumtion av fruktdrycker.

Från nykterhetsorganisationernas sida har behovet av en vidgad

verksamhet på detta område starkt understrukits.

Det borde enligt motionären närmare prövas om inte även cider borde få

saluföras under gynnsammare betingelser än nu. I ett stort tillverkningsprogram

för fruktdrycker torde cidern närmast komma att bli en ersättningsdryck

för Öl, medan ett attraktivt sortiment av fruktdrycker skulle bli

ett alternativ till de nuvarande läskedryckerna. Alla näringsexperter torde

vara ense om att detta skulle vara en värdefull utveckling. Ett stort behov

föreligger också av ett utökat sortiment av goda alkoholfria viner.

Tidigare behandling m. m.

Allmänna beredningsutskottet behandlade vid 1962 års riksdag motioner

med yrkanden om utredning av lämpliga åtgärder till främjande av den

svenska fruktdryckskonsumtionen (utlåtande nr 6/1962). Över motionerna

inhämtades yttranden från lantbruksstyrelsen, Nya systemaktiebolaget och

Sveriges yrkesfruktodlares riksförbund. Lantbruksstyrelsen tillstyrkte en

begränsad utredning, inriktad på att undersöka förutsättningarna för att öka

konsumtionen av fruktmust vid skolor, sjukhus, militärförläggningar och

andra allmänna inrättningar. Systemaktiebolaget avstyrkte förslag om tillverkning

av cider och fann att det permanenta produktionsöverskottet av

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1969

svensk frukt icke borde vidmakthållas genom stödåtgärder från det allmännas

sida. Yrkesfruktodlarförbundet fann det angeläget att stimulera tillverkning

och konsumtion av svenska fruktdrycker. Utskottet delade motionärernas

uppfattning att det från många synpunkter vore önskvärt, om förbrukningen

av svenska fruktdrycker kunde ökas men erinrade om att frågan

ingick i trädgårdsnäringsutredningens uppdrag. Utskottet hänvisade till att

utredningen inom en snar framtid skulle uppta frågan om konsumtion av

svenska fruktdrycker och avstyrkte med hänvisning härtill motionerna.

Riksdagen godkände utlåtandet.

Den år 1958 tillkallade trädgårdsnäringsutredningen avgav i september

1965 betänkandet »Förslag till vissa åtgärder på trädgårdsområdet» (stencil

Jo 1965: 7). Efter en redogörelse för forskning och försöksverksamhet beträffande

fruktsafter i vissa andra länder och för arbetsuppgifter för en

svensk forsknings- och försöksverksamhet på fruktsaftområdet framlade

utredningen sitt förslag till åtgärder. Utredningen förordade att det fortsatta

forsknings- och utvecklingsarbetet på fruktsaftområdet skulle omhändertagas

av ett ifrågasatt livsmedelstekniskt branschforskningsinstitut, varom

utredning pågick genom eu särskilt tillkallad utredningsman, i samarbete

med institutet för växtförädling av frukt och bär i Balsgård. Utredningen

fann inte tillräckliga skäl föreligga att förorda införandet av någon ny statlig

kreditgaranti t. ex. för att finansiera inköp av frukt. Utredningen erinrade

om de möjligheter till stöd i form av statlig lånegaranti som redan fanns

och förutsatte att utvecklingen i fråga om musteriindustrins behov av kreditstöd

följdes av lantbruksstyrelsen. Slutligen föreslog utredningen att det

statliga bidraget till Föreningen Fruktdrycker skulle höjas från 25 000 kronor

per år till 50 000 kronor per år.

Utredningen redovisades i statsverkspropositionen år 1966 Bilaga 11. Departementschefen

uttalade (sid. 46) att den av utredningen berörda frågan

om forskning på fruktsafternas område borde prövas i samband med behandlingen

av förslag från utredningen rörande inrättandet av ett livsmedelstekniskt

branschforskningsinstitut.

1964 års utredning avseende livsmedelstekniskt branschforskningsinstituf

avgav i november 1966 en promemoria i fråga om livsmedelstekniskt forskningsorgan

(stencil Jo 1966: 17). Utredningsmannen föreslog att en forskningsenhet

för tillämpad livsmedelsteknisk forskning skulle inrättas vid

tekniska högskolan i Lund. Den nya forskningsenheten ansågs böra få befogenhet

att ta upp forskningsuppgifter inom olika delar av livsmedelssektorn.

Utredningen uttalade att det var uppenbart realistiskt att utgå från att den

skulle få tyngdpunkten i sin verksamhet på animalieområdet. Utredningsförslaget

har överlämnats till utbildningsdepartementet där det varit föremål

för remissförfarande. Något förslag med anledning av utredningen har

ännu inte framlagts.

Sedan 1955 utgår statligt anslag till Föreningen Fruktdrycker; anslaget

uppgår till 25 000 kronor. I motioner vid årets riksdag föreslogs att anslaget

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1969 3

skulle utgå med ytterligare 15 000 kronor till föreningens upplysningsverksamhet

rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker. I sitt utlåtande nr 7

år 1969 uttalade statsutskottet, att riksdagen senast förra året hade att ta

ställning till frågan om ökat statsbidrag till Föreningen Fruktdrycker. Utskottet

erinrade då om att alkoholpolitiska utredningen tillkallats för översyn

av alkohol- och nykterhetspolitiken och att den enligt direktiven skulle

behandla alla de frågor som är av betydelse i nämnda hänseende. Med hänsyn

bl. a. härtill ansåg utskottet att motionsyrkandet ej borde bifallas. Utskottet

ansåg inte att några omständigheter hade framkommit som motiverade

ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida och avstyrkte därför

motionsyrkandet även vid årets riksdag och föreslog att anslaget skulle tas

upp med oförändrat 25 000 kronor. Riksdagen godkände utlåtandet.

I motionen har även upptagits frågan om tillverkning och saluföring av

cider. Enligt de i rusdrycksförsäljningsförordningen givna definitionerna

blir en ciderdryck, som normalt framställs genom alkoholisk jäsning av saft

från päron eller äpplen, att hänföra till vin om alkoholhalten överstiger 2 1/4

volymprocent. Varan beskattas som lättvin och får endast försäljas genom

Systemaktiebolaget. Understiger ciderns alkoholhalt 2 1/4 volymprocent hänförs

den till läskedryck och får fritt försäljas. Frågan om tillverkning och

saluföring av cider har tidigare upprepade gånger varit föremål för behandling

av riksdagen. 1944 års nykterhetskommitté ansåg inte att cider skulle

få tillverkas och saluföras med mindre restriktioner än tidigare. Finansministern

biträdde i propositionen nr 151 år 1954 nykterhetskommitténs

uppfattning och framhöll att här liksom eljest i frågor av nykterhetspolitisk

betydelse producentintresset måste träda i bakgrunden. Även riksdagen biträdde

denna uppfattning.

1959 års utskänkningsutredning föreslog däremot att ciderdrycker skulle

få försäljas under mindre restriktiva former än hittills och att tre huvudtyper

borde kunna förekomma, nämligen starkcider, cider och lättcider.

I proposition 1963:82 framhöll finansministern att utskänkningsutredningens

förslag angående ciderdrycker inte kunde bifallas utan att frågan

måste bedömas från nykterhetspolitiska synpunkter. Eventuella åtgärder för

främjande av fruktodlingens avsättningsmöjligheter måste därför prövas

och avgöras i annat sammanhang. Bevillningsutskottet delade i sitt utlåtande

nr 41 år 1963 departementschefens uppfattning. Med hänsyn härtill och

till nykterhetsläget ansåg utskottet en liberalisering av villkoren för framställning

och försäljning av ciderdrycker inte böra komma i fråga. Riksdagen

godkände utskottets betänkande i denna del.

Bevillningsutskottet behandlade i sitt utlåtande nr 56 år 1968 motioner

angående vissa alkoholpolitiska frågor. I ciderfrågan hänvisade bevillningsutskottet

till vad utskottet tidigare anfört beträffande cider och vidhöll att

producentintressena såvitt möjligt inte borde få påverka alkoholpolitiken

och avstyrkte därför motioner som tagit upp 1959 års utskänkningsutrednings

förslag om införande av ciderdrycker.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1969

Utskottet

Motionären hemställer om åtgärder för att stimulera konsumtion av

svenska fruktdrycker.

De i motionen upptagna förslagen till åtgärder att stimulera konsumtionen

av svenska fruktdrycker avser dels forsknings- och utvecklingsarbete

för fruktdrycker, dels ökade resurser för upplysningsverksamhet, dels slutligen

utökning av sortimentet av svenska fruktdrycker genom alkoholfria

viner och cider.

Anslag till upplysningsverksamhet rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker

har redan prövats detta år av riksdagen i särskild ordning.

Frågan om att tillverka och försälja cider på huvudsakligen samma villkor

som gäller för maltdrycker har vid upprepade tillfällen och senast vid höstsessionen

1968 prövats av riksdagen, som avvisat förslag härom ur nykterhetssynpunkt.

Utskottet har samma mening.

Organisationen för forsknings- och utvecklingsarbete på fruktsaftområdet

liksom för det livsmedelstekniska forskningsområdet i övrigt är föremål för

prövning inom utbildningsdepartementet med anledning av avgivet utredningsförslag.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att tillstyrka motionen

utan hemställer

att motionen 11:731 icke föranleder någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 9 april 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hedlund (s), Eric Peterson (fp), Axel

Kristiansson (ep), Helge Karlsson (s), Karl Gustav Pettersson (s), Ernst

Olsson (ep)*, Ove Karlsson (s), Blomquist (m), fru Grethe Lundblad (s),

herrar Axelson (fp) och Ingvar Andersson (m);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Larsson i

Borrby (ep), Rimås (fp), fru Hörnlund (s)*, herrar Johansson i Skärstad

(ep), Wiklund i Härnösand (s)*, Hugosson (s), Hyltander (fp), Green (s),

Aldén (s), Rosqvist (s) och Björck i Nässjö (m)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Axel Kristiansson (ep), Blomquist (m), Ingvar Andersson (m),

Rimås (fp), Johansson i Skärstad (ep), Hyltander (fp) och Björck i Nässjö

(m).

ESSELTE AB, STHLM 69

914245

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.