Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om bättre belysning för motorfordon.

1969-04-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1969:33, Utlåtande i anledning av motioner om bättre belysning för motorfordon.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1969.

1

Nr 33

Utlåtande i anledning av motioner om bättre belysning för motorfordon.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 870 av herr Hansson och herr Paul Jansson samt 11: 1015 av fru Thunvall

m. fl. föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att

lämplig åtgärd vidtages för att nödvändigt utvecklingsarbete med mötesbelysning

för motorfordon skall komma till stånd, exempelvis genom tillsättande

av en särskild ledningsgrupp.

Motionärerna framhåller att en förbättring av fordonsbelysningen är av

väsentlig betydelse för trafiksäkerheten. De siktsträckor man nu uppnår

vid möte skall teoretiskt vara ca 75 meter men är av olika anledningar ofta

betydligt kortare i verkligheten. En forskningsgrupp har efter siktsträckemätningar

rekommenderat att man vid möte i mörker skulle nedbringa

hastigheten till 25 km i timmen. En smidigare lösning på problemet skulle

emellertid ges om siktsträckan kunde förlängas kraftigt.

Motionärerna anför vidare, att tidigare förslag om polariserad belysning

har avförts från debatten men att ett nyligen framlagt förslag synes sakna

de avgörande brister som tidigare fällt systemet. Enligt det nu aktuella förslaget

skulle siktsträckorna alltefter väderleksbetingelserna uppgå till 90_•

180 meter; systemet kan införas successivt sedan en tillsats — en s. k.

visor — till låg kostnad införts på samtliga fordon och kan utan dyra omby§§nader

appliceras på äldre bilar; det kan vid resa utomlands omställas

till konventionellt helljus-halvljussystem och gör det även möjligt för utländska

fordonsförare att med s. k. »visorglasögon» färdas i landet med

samma siktsträcka som vid normalt hel-halvljus; det är mindre känsligt

för ojämn belastning och felinställning; de extra driftkostnaderna blir försumbara,

och systemet ger ingen väsentlig nackdel för någon trafikantkategori

men avsevärda fördelar för de flesta.

De invändningar som kan resas är, anför motionärerna, huvudsakligen

kostnadsmässiga. Systemet torde komma att kräva investeringar på åtskilliga

hundra miljoner kronor. Huvuddelen av kostnaden kommer emellertid

inte att drabba statskassan utan betalas direkt av varje bilist, när han har

bedömt den ökade säkerheten vara värdefull för honom själv. En del av utläggen

bör kunna kompenseras genom speciella försäkringsrabatter.

Motionärerna framhåller vidare att en förbättrad vägbelysning bör komma

till stånd men inte kan ställas upp som ett alternativ. Stora delar av

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1969.

vägnätet kan inte belysas för den kostnad systemet med det polariserade

ljuset drar, och någon form av tillfredsställande bilbelysning fordras för

färd på dessa delar av vägnätet.

En lämplig väg att lösa problemet synes enligt motionärerna vara att

tillsätta en särskild ledningsgrupp liksom tidigare skett i fråga om utvecklingsarbete

på bilavgasområdet. Åtskilligt utvecklingsarbete beträffande mötesljuset

återstår innan ett definitivt avgörande kan fällas. Ledningsgruppen

bör eventuellt få i uppdrag att även göra jämförelser mellan existerande

förslag till mötesbelysning.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från trafiksäkerhetsverket

och har berett Ingeniörsvetenskapsakademien (IVA), Nationalföreningen

för trafiksäkerhetens främjande (NTF) samt Sveriges bilindustrioch

bilgrossistförening tillfälle att yttra sig.

NTF erinrar i likhet med motionärerna om att psykologiska institutionen

vid Uppsala universitet efter experimentell forskning i mitten av 1960- talet påvisat att bilförare vid möte i mörker på en obelyst väg inte kunde

stanna inom tillgänglig siktsträcka inför ett hinder på den egna körbanehalvan

om bilens hastighet, när hindret upptäcktes, överskred 25 km/tim.

Bilisternas normala körhastighet i mörker på landsvägar av någorlunda god

standard torde hålla sig i fartregistret 60—90 km/tim. Dessa förhållanden

innebär att en gående på en mörk landsväg löper stor risk att påköras av en

bil, som fått möte med en annan bil.

Rörande möjligheterna att öka en bilförares siktsträcka vid mörkermöten

genom att eliminera bländningen med hjälp av polariserad belysning anför

NTF, att psykologiska institutionen vid Uppsala universitet i samarbete

med institutionen för optik vid tekniska högskolan och med anslag från

statens trafiksäkerhetsråd sedan några år sökt utveckla ett praktiskt användbart

system, som offentliggjorts hösten 1968 och i sina huvuddrag refereras

i motionerna. Praktiska prov har visat att siktsträckorna vid mörkermöte

förlängs så att det för bilförare blir ungefär samma förhållanden

som vid körning med konventionellt helljus utan möte. Detta innebär att

risken för att köra på hinder på den egna körbanehalvan elimineras vid de

hastigheter som allmänt tillämpas vid mörkerkörning. I stora drag innebär

systemet att alla fordonsförare på obelysta vägar måste ha tillgång till ett

polariserat bländningsskydd att användas vid möte med ett fordon med

polariserat ljus. Det polariserade ljuset skall till en början vara en extra

utrustning, och det skall användas endast vid möte med annat fordon på

obelysta vägar. Det konventionella hel- och halvljuset skall således användas

i alla andra situationer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1969. 3

Remissinstanserna framhåller att fortsatt utvecklingsarbete erfordras och

att möjligheterna att i praktiken genomföra förslag om polariserad fordonsbelysning

ännu inte är klarlagda.

NTF har för sin del funnit att de principiella lösningar som lagts fram är

väl värda att vidareutveckla. IVA uttalar, att det i motionerna nämnda systemet

i sitt nuvarande laboratorieutförande har visat sig överlägset andra

provade system. Ett fortsatt tekniskt utvecklingsarbete torde huvudsakligen

behöva omfatta strålkastarutformning och visorkonstruktion (fasta visorer

respektive glasögon) samt eventuellt förbättring av befintliga polarisationsfiltermaterial

och konstruktion av bländskydd för backspeglar. IVA framhåller

vidare — i likhet med Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening —

att utvecklingsarbetet ej bör begränsas till det polariserade ljuset utan att

också andra möjligheter och förslag kartläggs. IVA uttalar, att de intressantaste

förslagen bör utvecklas ända till prototypframställning, så att man kan

se att alla tekniska svårigheter kan övervinnas och så att kostnaderna för

systemets genomförande kan uppskattas. Andra tänkbara system, som inte

kan avföras redan efter teoretiska jämförelser, bör utvecklas till fungerande

laboratoriemodeller.

IVA och Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening framhåller vidare,

att utvecklingsarbetet måste ges internationell anknytning. IVA anför, att

strävan måste vara att erhålla ett internationellt system som möjliggör obehindrad

trafik över gränserna, samtidigt som det skall kunna införas i ett

land i taget. Dessa krav har systemet med polariserat mötesljus förutsättningar

att uppfylla.

Dock måste enighet redan från början råda om några detaljer, främst

huruvida cirkulärpolariserat eller linjärpolariserat ljus skall användas och,

i fallet linjärpolariserat, vilken lutning polarisationsplanet skall ha. På sikt

bör dessutom överenskommelser nås om maximi- och minimivärden på ljusstyrkan

hos det polariserade ljuset, signallampors ljusstyrka, största tilllåtna

avvikelse från fullständig polarisering samt optisk kvalitet hos vindrutor.

IVA föreslår att dessa frågor från svensk sida tas upp till behandling i

de berörda internationella organen. — Föreningen uttalar, att samverkan

främst bör etableras med ECE Inland Transport Committee och dess arbetsgrupp

WP 29 för fordonskonstruktioner.

NTF erinrar om, att bilarnas halvljus enligt internationella bestämmelser

skall vara vinklat nedåt, så att förare i mötande fordon ej bländas. Härav

följer att det inte är möjligt att öka en bilförares siktsträcka vid halvljus

genom att öka ljusstyrkan. Siktsträckan kan genom belysningstekniska anordningar

ökas endast om man kan konstruera ett ljus som inte behöver

vinklas nedåt och likväl inte är bländande för mötande.

I fråga om formerna för fortsatt utvecklingsarbete m. in. upplyser trafiksäkerhetsverket,

att verket redan tidigare beslutat att tillsätta en särskild

arbetsgrupp med uppgift att noggrant studera inte bara frågan om det pola
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1969.

riserade ljuset utan att pröva även andra möjligheter till en förbättrad fordonsbelysning

och att framlägga förslag till åtgärder. Arbetsgruppen kommer

att ledas av personal från trafiksäkerhetsverket och i övrigt bestå av

representanter för myndigheter och organisationer som har intressen på

området och som kan bidra till frågans lösning.

IVA •— som biträder motionärernas uppfattning att ett statligt initiativ

bör tagas för utvecklingsarbete — anför att detta arbete t. ex. kan utföras

av en särskilt tillsatt ledningsgrupp i enlighet med motionärernas förslag

eller inom statens trafiksäkerhetsverk. Vilken lösning som än väljes måste

den grupp som skall utföra arbetet ges adekvata resurser härför. — Sveriges

bilindustri- och bilgrossistförening delar motionärernas uppfattning att åtgärder

bör vidtagas för ett långsiktigt utvecklingsarbete med mötesbelysning

för motorfordon och har inget att erinra mot att detta arbete anförtros

åt en särskild ledningsgrupp. Föreningen finner väsentligt att även hittillsvarande

tillverkare av belysningsutrustning och annan expertis blir representerade

i den föreslagna gruppen.

NTF förutsätter att statens trafiksäkerhetsråd, som givit anslag till utvecklingsarbetet

med den polariserade bilbelysningen, kommer att hos vederbörande

myndigheter göra erforderliga framställningar för att systemet

skall kunna föras ut till praktisk användning, när utvecklingsarbetet fortskridit

tillräckligt långt. NTF finner det därför för närvarande inte erforderligt

att en särskild ledningsgrupp tillsättes.

NTF framhåller vidare, att de gåendes säkerhet i mörkertrafiken ökar

om de gående görs synliga, t. ex. genom att de använder en tänd lykta med

tillräcklig ljusstyrka eller bär reflexmaterial. Stor vikt har i informationsverksamheten

lagts vid att förmå gående att använda reflexer i mörker.

Informationen synes på vissa håll ha haft god verkan men på andra håll

ha lämnat långt ifrån tillfredsställande resultat. NTF och andra organisationer

har framfört önskemål om att den i vägtrafikförordningen intagna

rekommendationen om tänd lykta eller reflexmaterial skall ersättas av en

tvingande bestämmelse. Utredning härom pågår inom trafiksäkerhetsverket.

NTF och motororganisationerna har även aktualiserat frågan i remissyttranden

över Nordisk vägtrafikkommittés betänkande med förslag till nya

trafikregler.

Utskottet

Motionärerna hemställer om åtgärder för utvecklingsarbete med mötesbelysning

för motorfordon, exempelvis genom att en särskild ledningsgrupp

tillsättes. I första hand berör motionärerna frågor om polariserad belysning.

Av remissyttrandena framgår, att systemet med polariserat ljus kan väntas

erbjuda betydande fördelar från trafiksäkerhetssynpunkt. Fortsatt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1969. 5

forskning bedrivs på området, och en vidareutveckling av systemet får betraktas

som önskvärd.

Trafiksäkerhetsverket har upplyst, att verket inom kort kommer att tillsätta

en arbetsgrupp med uppgift att noggrant studera frågan om polariserat

ljus och att även pröva andra möjligheter att förbättra fordonsbelysningen.

Gruppen kommer att ledas från trafiksäkerhetsverket och i övrigt

bestå av representanter för myndigheter och organisationer som kan bidra

till frågans lösning.

Då den av motionärerna upptagna frågan redan uppmärksammats och

då den lämpliga inriktningen av ett fortsatt utvecklingsarbete säkrare torde

kunna bedömas efter arbetsgruppens kartläggning synes något riksdagens

initiativ inte nu vara påkallat.

Utskottet hemställer därför,

att de likalydande motionerna 1:870 och 11:1015 icke

föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 april 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Oscar Carlsson (s)*, Hedlund (s), Eric

Peterson (fp), Karl Gustav Pettersson (s), Ernst Olsson (ep), Hansson (s)*,

Nyquist (s), Ove Karlsson (s), Blomquist (m), fröken Pehrsson (ep), herrar

Axelson (fp) och Ingvar Andersson (m);

från andra kammaren: herr Larsson i Borrby (ep)*, fru Hörnlund (s)*,

fru Ekroth (s), herrar Johansson i Skärstad (ep)*, Johansson i Simrishamn

(s)*, Andersson i Örebro (fp), Hugosson (s), Hyltander (fp), Thylén (m),

Aldén (s) och Rosqvist (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690034

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.