Utlåtande i anledning av motioner om förenkling av företagens uppgifts skyldighet er m. m.
1969-04-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1969:34, Utlåtande i anledning av motioner om förenkling av företagens uppgifts skyldighet er m. m.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1969
1
Nr 34
Utlåtande i anledning av motioner om förenkling av företagens
uppgifts skyldighet er m. m.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1:884 av herr Stefanson m.fl. och 11:999 av herr Jonsson i Mora m. fl.
hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att
vid utarbetande av direktiven för den utredning beträffande förenkling av
företagens uppgiftsskyldigheter in. m. som kommer att tillsättas med anledning
av beslut av 1965 års riksdag de i motionerna framförda förslagen
särskilt beaktas.
Motionärerna anför, att staten genom olika förordningar ålägger företagarna
stora uppbörds- och uppgiftsskyldigheter. Ett företag inom produktion
eller detaljhandel kan ha att avge statistik till bl. a. tullstyrelsen, kommerskollegium,
riksförsäkringsverket, taxeringsmyndigheten, länsarbetsnämnden
och allmänna försäkringskassan. Uppgifterna kan avse helt år
eller kortare perioder. Detta arbete är tidsödande och kostnadskrävande, särskilt
för de mindre företag där företagsledaren i allmänhet själv ensam ombesörjer
den administrativa förvaltningen.
Vidare framhåller motionärerna att en utbyggnad aviserats av finansstatistiken,
vilken skulle innebära att uppgifter behövde infordras från
15 000—20 000 företag fr. o. m. statistikåret 1968. De berörda företagen
nödgas göra ett omfattande extra arbete för att kunna leverera begärda
uppgifter. I vissa fall skall samma deluppgifter lämnas till olika myndigheter.
Motionärerna uttalar att det finns anledning att nu göra en fullständig
genomgång och kartläggning av allt uppgiftslämnande i förhållande till
myndigheterna. Riktmärket skulle vara att företagaren, i den mån det
gäller uppgifter som skall avlämnas en gång per år, endast skulle behöva
göra detta till en myndighet och på ett formulär. Uppgifterna skulle sedan
kunna lagras i en databank och användas av de myndigheter som har behov
av dem. Man skulle härigenom eliminera dubbelarbete och kunna koncentrera
uppgiftslämnandet till ett enda tillfälle. För myndigheterna innebär
det en fördel att allt material finns samlat på en plats. En koncentrerad
redovisning skulle säkerligen också komma att höja kvaliteten på uppgifterna.
Som en senare fråga bör enligt motionärerna också övervägas en samBihang
till riksdagens protokoll 1969. 11 saml. nr 34
2
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1969
ordning mellan de statliga myndigheternas och exempelvis bransch- och
huvudorganisationernas statistik.
Tidigare riksdagsbehandling av frågor om företagens uppgiftsskyldigheter m. m.
Riksdagen har åren 1960, 1961 och 1962 behandlat motioner med yrkande
bl. a. om utredning rörande förenkling och samordning av arbetsgivare
åliggande uppgiftsskyldigheter till det allmänna. Motionerna föranledde
icke någon riksdagens åtgärd (allmänna beredningsutskottets utlåtanden
1960 nr 15, 1961 nr 12 och 1962 nr 22).
Motioner med bl. a. detta yrkande väcktes även vid 1965 års riksdag. Allmänna
beredningsutskottet uttalade (utlåtande nr 30 år 1965) att i den mån
uppgiftslämnandet kunde förenklas och rationaliseras detta också borde ske.
Det syntes inte uteslutet, att man i sådant syfte med användande av datamaskiner
skulle kunna samordna åtskilliga uppgifter. Utskottet hemställde
att riksdagen anhöll om utredning beträffande samordning och förenkling
av de uppgifts- och uppbördsskyldigheter som av det allmänna ålades företagen.
Riksdagen biföll vad utskottet hemställt.
Frågor rörande tillsättande av den begärda utredningen upptogs i motioner
vid 1966, 1967 och 1968 års riksdagar men föranledde icke någon riksdagens
åtgärd (allmänna beredningsutskottets utlåtanden 1966 nr 10, 1967
nr 4 och 1968 nr 5). I sistnämnda utlåtande anförde utskottet bl. a., att
frågan om en sådan utredning fortfarande var under prövning av Kungl.
Maj :t. Utskottet fann angeläget att en utredning kom till stånd och förutsatte
att så kom att ske utan onödig tidsutdräkt.
Utskottet
Motionärerna hemställer att deras förslag angående koncentration av
uppgiftslämnandet till myndigheter samt databank för uppgifter beaktas
vid utarbetande av direktiv för utredning beträffande förenkling av företagens
uppgiftsskyldigheter.
I sitt utlåtande nr 30 år 1965, vari utskottet tillstyrkte en utredning om
förenkling av uppgiftsskyldigheten, uttalade utskottet bl. a. att det inte syntes
uteslutet att man med användande av datamaskiner skulle kunna samordna
åtskilliga uppgifter.
De synpunkter som upptas i motionerna angående koncentration av uppgiftslämnandet
och databank för alla uppgifter torde ligga inom ramen för
vad riksdagen med anledning av utskottets utlåtande nr 30 begärde år 1965.
Sedan riksdagen år 1965 i enlighet med utskottets hemställan anhöll om
utredning har stora förändringar skett både beträffande företagens uppgiftsskyldigheter
och i fråga om databehandlingstekniken. Utskottet, som inhämtat
att direktiv för utredningen beräknas bli färdiga under våren 1969,
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr år 1969 3
förutsätter att utvecklingen efter 1965 beaktas vid utarbetandet av dessa
direktiv.
Utskottet finner sig inte kunna tillstyrka bifall till motionerna utan
hemställer
att de likalydande motionerna I: 884 och II: 999 icke föranleder
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 15 april 1969
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Hedlund (s), Eric Peterson (fp), Karl
Gustav Pettersson (s), Ernst Olsson (ep), Nyquist (s), Blomquist (m), fröken
Pehrsson (ep), herrar Axelson (fp) och Ingvar Andersson (m);
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Ekroth (s),
herrar Andersson i Örebro (fp), Hugosson (s), Hyltander (fp), Thylén (m),
Aldén (s) och Rosqvist (s).
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.