Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om åtgärder för att förhindra trafikolyckor bland skolungdomen.

1969-04-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1969:35, Utlåtande i anledning av motion om åtgärder för att förhindra trafikolyckor bland skolungdomen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1969

1

Nr 35

Utlåtande i anledning av motion om åtgärder för att förhindra

trafikolyckor bland skolungdomen.

I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen II: 993 av

herrar Fridolfsson i Stockholm och Nilsson i Agnäs hemställes, att riksdagen

i skrivelse till Kung!. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag

till åtgärder för förhindrande av trafikolyckor bland skolungdom.

Motionärerna framhåller att det ökande antalet bilar medför att riskmomenten

blir allt större för dem som till fots uppehåller sig på de allmänna

vägarna. Under år 1967 dödades 96S personer. Även om den intensiva

propaganda för trafiksäkerhet som genomfördes under 1968 givit ett påtagligt

gott resultat råder det framför allt då det gäller barn i trafiken fortfarande

otillfredsställande förhållanden. Det borde i ett modernt samhälle

inte sparas några medel då det gäller att skydda barnen från trafikdöden.

Det centraliserade skolväsendet, anför motionärerna, medför emellertid

framför allt på landsbygden avsevärt ökade trafikrisker. Även barnen i de

lägsta klasserna använder skolskjutsar och får ofta gå eller cykla relativt

långa vägar för alt komma till skolbussens uppsamlingsplats och därvid

korsa livligt trafikerade trafikleder. Framför allt under den mörka årstiden

och vid dålig väderlek uppstår härvid avsevärda risker.

Bland åtgärder som skulle kunna vidtagas nämner motionärerna obligatorisk

användning av reflexband för gående och cyklister, och vidare

skulle de gåendes möjligheter att upptäcka fordon bli mycket större om

bilarna under vinterhalvåret alltid framfördes med minst halvljus även

under dagtid.

Motionärerna anför, att ett noggrant studium av orsakerna till olyckor

bland skolungdom i lägre årsklasser torde kunna ge vägledning om vilka

åtgärder som i första hand behöver vidtagas.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från skolöverstyrelsen

och statens trafiksäkerhetsverk samt har berett överstyrelsen för svenska

röda korset och Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF)

tillfälle att yttra sig.

Skolöverstyrelsen erinrar om den år 1968 tillkallade skolskjutsutredningen

och framhåller vidare, att trafikundervisning sedan flera år tillbaka

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1969

bedrivits bl. a. för att göra skolbarnens förflyttning till och från skolskjutsen

så säker som möjligt. För att ytterligare intensifiera denna undervisning

bär eu arbetsgrupp inom skolöverstyrelsen i samarbete med trafiksäkerhetsverket

och rikspolisstyrelsen utarbetat information om hur

trafikundervisningen i skolorna bör läggas upp. Informationen har sammanställts

i en skrift som nyligen sänts ut till alla lärare i grundskolan

och till den polispersonal som medverkar i trafikundervisningen.

Skolöverstyrelsen finner lämpligt att motionen — som åtminstone delvis

gäller samma område som skolskjutsutredningen — överlämnas till

denna utredning för beaktande i arbetet.

Trafiksäkerhetsverket framhåller, afl det f. n. pågår en rad utredningar

med syfte att få fram underlag för åtgärder för att förbättra trafiksäkerhetsläget

för barn och fotgängare. Särskilt nämnes skolskjutsutredningen,

trafiksäkerhetsverkets undersökning av trafikolyckor under 1968 med

avseende på olyckssituation och skadekonsekvens samt utredningarna rörande

reflexmaterial på gående och användningen av halvljus under dagsljusbetingelser.

Trafiksäkerhetsverket låter vidare genom en särskild arbetsgrupp

utreda de praktiska och rättsliga möjligheterna att införa skyldighet

bl. a. för fotgängare att använda reflexer vid färd på väg i mörker.

Trafiksäkerhetsverket finner med hänvisning till tidigare slutförda och

nu pågående utredningar att en särskild utredning inom det område som

motionärerna avsett måste vara klart målinriktad och ges sådana resurser,

att den kan förväntas ge resultat utöver vad andra utredningar gett eller

kommer att ge och därmed skapa underlag för ytterligare konkreta åtgärder

för att förhindra vissa olyckstyper eller minska skadeverkningar. Om

en sådan utredning skall komma till stånd måste den ges en ambitiös utformning.

Den skulle ej omfatta bilolyckor där de barn som skadats varit

passagerare och ej heller det område som täcks av skolskjutsutredningen.

Den kan inte, som motionärerna tänkt sig, genomföras enbart som en intervjuundersökning

hos föräldrar och skolor. En utredning av olycksorsakerna

måste grunda sig på ett stort material och ge en fullständig och detaljerad

beskrivning av olyckorna med avseende på plats, tid, förlopp och övriga omständigheter

ävensom en beskrivning av skadornas art och de förhållanden

som inverkat på skadornas omfattning.

NTF lämnar följande uppgifter rörande skador och dödsfall bland barn

i skolåldern: I åldersgruppen 7—14 år skadades under år 1967 totalt 1 322

barn, av vilka 56 omkom. I åldersgruppen 15—17 år skadades 2 045 ungdomar,

av vilka 50 avled. Av de dödade och skadade i åldern 7—14 år hade

545 skadats som bilpassagerare, 445 som förare av tvåhjuliga fordon och

304 som gående. 28 tillhörde kategorin »övriga». I åldersgruppen 15—17

år var 898 förare och passagerare i bilar, 1 022 förare eller passagerare

på motorcyklar, mopeder eller cyklar och 113 gående. Om man bortser

från de fåtaliga fall, där ungdomar skadades vid olovlig körning av per
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1969 3

sonbil eller motorcykel, bär alltså 4 av 10 skadade barn i skolåldern såsom

passagerare i bil eller på motorcykel varit »oskyldiga» till trafikolyckan,

vid vilken de skadats.

Nationalföreningen anför att det genom förbättrad samhällsplanering och

framför allt genom effektiv trafikundervisning inom skolans ram kan vara

möjligt att förbättra trafiksäkerlietsläget för skolbarnen som aktiva trafikanter.

Nationalföreningen erinrar om att statens vägverk och statens

planverk nyligen utgivit normer för samhällsplanering med hänsyn till trafiksäkerhet

och att försök med trafiksanering pågår inom fem tätorter av

olika typer och storlek.

Vidare uttalar Nationalföreningen, att trafikundervisningen i skolan var

synnerligen intensiv under åren före och i samband med övergången till

högertrafik. De hårda trafikregleringarna och den intensiva trafikövervakningen

medförde i de större tätorterna en påtaglig nedgång i antalet trafikolyckor

med skolbarn hösten 1967. I samband med högertrafikomläggningen

byggdes även upp en organisation med trafikkonsulenter vid länsskolnämnderna

och kontaktlärare för trafikundervisning inom rektorsområdena.

Denna organisation har numera upphört, och ansvaret för trafikundervisningens

planering har i stället under rektor lagts på berörda huvudlärare.

En viss men ganska obetydlig fortsättning av konsulentverksamheten

har möjliggjorts genom i huvudsak frivilliga insatser. Trafiksäkerhetsverket

har även fyra konsulenter för trafikundervisningen i skolorna.

Enligt vad NTF erfarit från olika håll i landet synes främst kontaktlärarorganisationens

upphörande i praktiken ha kommit att innebära en

påtaglig försämring av effektiviteten i skolans trafikundervisning. Samtidigt

kan man enligt föreliggande preliminära statistik för år 1968 konstatera

en kraftig ökning av antalet skadade skolbarn i förhållande till år

1967. Medan trafikolyckorna i hela landet ökat med ungefär 10 procent

har antalet skadade skolbarn ökat med 20 procent och antalet skolbarn

som skadats som »aktiva trafikanter» med 30 procent. NTF uttalar uppfattningen

att en organisation motsvarande den som fanns vid högertrafikomläggningen

på skolområdet ånyo bör byggas upp.

Skolbarnens trafiksäkerhet på väg till och från skolan kan också ökas

genom skolpoliser. Nya anvisningar härför har våren 1968 utfärdats av

skolöverstyrelsen i samarbete med rikspolisstyrelsen.

NTF har inhämtat att skolskjutsutredningen räknar med att kunna presentera

vissa förslag och rekommendationer i så god tid att de kan börja

tillämpas fr. o. m. höstterminen 1969.

NTF och andra organisationer har i olika sammanhang påyrkat obligatoriskt

användande av reflexmaterial för gående på dåligt upplysta och

obelysta vägar och gator och har även initierat ständigt upprepade aktioner

i skolorna för bärande av reflexmaterial.

NTF har sedan länge informerat bilisterna om att halvljus under dag
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1969

tid under vissa speciella väderleksförhållanden ökar möjligheterna för andra

trafikanter att upptäcka en bil. NTF har emellertid inte velat förorda

ständig halvljuskörning under vinterhalvåret, bl. a. därför att detta kan

medföra s. k. informationströtthet, vartill kommer att glödlampsbyte skulle

behöva göras cirka fem gånger årligen på en vanlig personbil och ungefär

en gång i veckan på t. ex. en taxi. NTF har bedömt det vara svårt att få

en personbilsägare att byta glödlampor så ofta och har då ansett att den

ständiga halvljuskörningen skulle kunna medföra undermåligt ljus i mörkertrafik.

Slutligen framhåller NTF, att skolöverstyrelsen har en särskild arbetsgrupp

för trafikundervisning i skolan med företrädare för trafiksäkerhetsverket,

rikspolisstyrelsen, Sveriges Radio och NTF. Denna arbetsgrupp

— TRUSK — följer kontinuerligt de i motionen berörda frågorna och överlämnar

till ifrågavarande myndigheter erforderliga förslag. Med hänsyn

härtill och till den pågående skolskjutsutredningen synes den av motionärerna

föreslagna särskilda utredningen ej erforderlig.

Överstyrelsen för svenska röda korset tillstyrker bifall till motionen och

hänvisar i övrigt till vad som i ett bilagt yttrande anförts av Samarbetskommittén

mot barnolycksfall. Denna kommitté understryker vikten av att

samhället vidtager effektiva åtgärder för att skydda barnen i trafiken.

Utskottet

Motionärerna hemställer om utredning och förslag till åtgärder för att

förhindra trafikolyckor bland skolungdom.

Utskottet vill erinra om att den år 1968 tillkallade skolskjutsutredningen

bland annat behandlar frågan om olyckor som inträffat i samband med

skolskjutsar och analyserar dessa olyckor för att klarlägga orsakerna. Utredningen

skall även studera frågor om åtgärder för att trygga säkerheten

vid på- och avstigningsplatser och ålägganden för andra trafikanter i samband

med barnens på- och avstigning. Motionärernas önskemål får därmed

anses delvis tillgodosedda.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer utredningen inom kort att framlägga

betänkande. Det torde därefter bättre kunna bedömas huruvida ytterligare

utredning i det av motionärerna angivna syftet skall anses påkallad.

Utskottet vill härutöver nämna, att statens trafiksäkerhetsråd kartlägger

i vilken utsträckning gående på väg under mörker är försedda med reflexmaterial

eller lykta. Frågan om bestämmelser på detta område utreds inom

trafiksäkerhetsverket och har även aktualiserats i samband med arbetet inom

nordisk vägtrafikkommitté. Vidare studeras på uppdrag av trafiksäkerhetsverket

vissa problem rörande användandet av halvljus på fordon

under dagsljusbetingelser.

Med hänsyn till pågående utredningar rörande väsentliga delar av de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1969 5

frågor motionärerna tagit upp finner utskottet ej skäl att tillstyrka bifall

till motionärernas hemställan. Utskottet hemställer därför,

att motionen II: 993 icke föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 april 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Oscar Carlsson (s)*, Hedlund (s),

Eric Peterson (fp), Karl Gustav Pettersson (s), Ernst Olsson (ep), Hansson

(s)*, Nyquist (s)*, Ove Karlsson (s), Blomquist (m)*, fröken Pehrsson

(ep)*, herrar Axelson (fp)* och Ingvar Andersson (m);

från andra kammaren: herr Larsson i Borrby (ep), fru Hörnlund

(s)*, fru Ekroth (s)*, herrar Johansson i Skärstad (ep), Johansson i Simrishamn

(s), Andersson i Örebro (fp), Hugosson (s)*, Hyltander (fp)*,

Thylén (m)*, Aldén (s) och Rosqvist (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.