Utlåtande i anledning av motioner om inrättande av beställningscentraler för byggnadsreparationer.
1969-04-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1969:37, Utlåtande i anledning av motioner om inrättande av beställningscentraler för byggnadsreparationer.
Dokumentets text
Allmänna beredning sutskottets utlåtande nr 37 år 1969
1
Nr 37
Utlåtande i anledning av motioner om inrättande av beställningscentraler
för byggnadsreparationer.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 888 av herr Svanström m. fl. och II: i60 av herr Grebäck m. fl. hemställes,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning
av förutsättningarna för att från samhällets sida ta initiativ till och stödja
särskilda beställningscentraler för reparationstjänster i enlighet med vad
som anförts i motionerna.
Motionärerna framhåller att de industriellt arbetande byggnadsföretagen
i första hand är inriktade på nybyggnadsverksamhet och större reparationer.
Bortfallet av många mindre företag har därigenom fått till följd, att det har
blivit allt svårare att tillgodose behovet av sådana tjänster som reparationer
i småhus, mindre snickeriarbeten osv. Priserna på sådana tjänster har
också ökat mycket snabbt.
Väsentliga vinster skulle enligt motionärerna erhållas, om man i större
utsträckning kunde samordna utbudet och beställningarna av hantverkstjänster
genom särskilda service- eller beställningscentraler med mönster
från t. ex. lastbilscentraler. Eftersom beställningscentralerna för reparationer
måste omfatta tjänster inom flera branscher kan de troligen inte utvecklas
inom särskilda branschorgan, utan förutsättningarna för samhälleliga
åtgärder i frågan bör utredas.
Remissyttranden
Utskottet har inhämtat yttrande från kommerskollegium samt berett Sveriges
hantverks- och industriorganisation (SHIO) och Svenska företagares
riksförbund tillfälle att yttra sig över motionerna.
Kommerskollegium har uttalat att tillgången på arbetsobjekt för de fria
hantverkare som sysslar med reparationer i mindre fastigheter synes vara
god, inom många områden utomordentligt god. Det är därför föga troligt,
att de i nuvarande läge skulle ha något intresse av att ansluta sig till service-
eller beställningscentraler. Förutsättningarna för att kunna åstadkomma
i motionerna föreslagna service- och beställningsorganisationer måste
bedömas som obetydliga. Det är ej heller troligt att inrättande av sådana
centraler skulle påverka priserna på reparationer. Kollegiet vill emellertid
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr 37
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1969
med hänsyn till att bristen på byggnadshantverkare för reparationer är ett
av de problem som uppkommit under nuvarande strukturrationalisering
inte motsätta sig att en utredning kommer till stånd.
SHIO, som vidareremitterat motionerna till Sveriges byggmästareförbund,
Elektriska installatörsorganisationen EIO, Mekaniska verkstädernas riksförbund,
Målaremästarnas riksförening i Sverige, Rörledningsfirmornas riksorganisation
och Rörfirmornas landsförbund, ansluter sig till dessa organisationers
uppfattning att behov av speciella samhälleliga åtgärder inte
föreligger på detta område. SHIO uppskattar det positiva syfte motionärerna
haft men anser sig inte vilja tillstyrka motionerna.
Byggmästareförbundet anser att det inte finns praktiska möjligheter att
förverkliga förslaget, att detta ej heller torde fylla någon verklig funktion,
samt att de i motionerna berörda frågorna uppmärksammats av både arbetsgivare-
och branschorganisationer.
EIO uttalar uppfattningen att de föreslagna beställningscentralerna skulle
dra så höga kostnader att allmänheten inte skulle anlita dem. Även verkstadsförbundet
befarar att centralerna skulle medföra prishöjningar och
anser inte behov föreligga av samhälleliga insatser. Denna uppfattning delas
av målarmästarföreningen och rörfirmornas organisationer. Rörledningsfirmornas
riksorganisation anser att beställningscentraler för VVS-reparationer
i många fall till och med skulle vara direkt olämpliga.
Svenska företagares riksförbund finner att konkurrensförhållandena mellan
företag i samma bransch och kanske speciellt mellan olika branscher inte
skulle förbättras genom ett ingripande från samhällets sida. Förbundet anser
det just nu vara en praktiskt taget omöjlig uppgift att upprätta dylika beställningscentraler
och finner det tveksamt om centraler med en rad företag
inom olika branscher sammanslagna skulle stärka konsumentens ställning
och åstadkomma en mera marknadsmässig prisbildning.
Förbundet erinrar om att samverkan på många håll sker mellan enskilda
företag och räknar med att fastighetsägarna själva genom sin efterfrågan
kommer att tvinga fram serviceföretag. Förbundet anser att motionerna inte
för närvarande bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet
Motionärerna hemställer om utredning av förutsättningarna att inrätta
beställningscentraler för byggnadsreparationer.
I kommerskollegiets remissyttrande framhålles att förutsättningarna att
kunna åstadkomma föreslagna beställningscentraler måste bedömas som
obetydliga, men kollegiet har inte velat motsätta sig att frågan utreds med
hänsyn till den genom strukturrationaliseringen uppkomna bristen på
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1969 3
byggnadshantverkare. Branschorganisationerna har inte ansett något behov
av samhälleliga åtgärder föreligga och har ej velat tillstyrka motionerna.
Tillgången på arbetskraft för reparationer i mindre fastigheter är såsom
motionärerna anfört knapp. Det är dock inte sannolikt att den skulle öka
genom inrättande av service- och beställningscentraler i enlighet med förslag
i motionerna. Förslaget synes inte ägnat att förbilliga priserna på reparationer,
och utskottet anser det i likhet med branschorganisationerna troligt
att beställningscentralerna skulle medföra prishöjningar för konsumenterna.
Utskottet finner sig med hänsyn härtill inte böra biträda motionärernas
förslag utan hemställer
att de likalydande motionerna 1: 888 och II: 460 icke föranleder
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 22 april 1969
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller (s), Hedlund (s), Eric Peterson
(fp), Karl Gustav Pettersson (s), Kilsmo (fp), Ernst Olsson (ep), Nyquist
(s)*, Blomquist (m)*, fröken Pehrsson (ep)* och herr Ingvar Andersson
(in);
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Haglund
(s)*, Andersson i Örebro (fp), Hugosson (s), Hyltander (fp)*, Johansson
i Växjö (ep), Green (s)*, Thylén (m)*, Aldén (s) och Rosqvist
(s).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
MARCUS BOKTR. STHLM (969 690034
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.