Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder för att minska fosfathalten i tvättmedel.
1969-04-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1969:40, Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder för att minska fosfathalten i tvättmedel.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 40 år 1969
1
Nr 40
Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder för att minska
fosfathalten i tvättmedel.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 889 av herr Sveningsson och II: 1008 av fru Mogård och herr Nordstrandh
hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning
och åtgärder för en minskning av fosfathalten i de svenska tvättmedlen.
Motionärerna erinrar om att 8 500 ton närsalter årligen tillförs de svenska
vattendragen genom avloppsvatten. Av denna kvantitet torde 2/3 komma från
de kommunala avloppen genom de syntetiska tvätt- och diskmedlen. De
moderna tvättmaskinerna är storförbrukare av tvättmedel. Det finns metoder
för en effektiv rening även av fosfatrikt avfallsvatten, men det är endast
ca 2 % av allt avloppsvatten som passerar sådan reningsanläggning. Därför
framstår en begränsning av utsläppet som enda möjligheten att på relativt
kort tid komma till rätta med problemet.
Motionärerna anför vidare att tvättmedelstillverkningen i vårt land i huvudsak
använder sig av tillverkningsmetoden med fosforrika tensider. Alternativet
är att söka finna mindre fosforrika preparat t. ex. tillverkning på
tvålbasis eller med NTA som grund med kostnadskrävande omläggning som
följd. Dock är de giftiga verkningar som t. ex. NTA kan medföra inte klarlagda.
En ökad forskning på detta område med syfte att få fram mindre skadliga
tvättmedel bör därför enligt motionärerna stimuleras.
Remissyttranden
Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från statens naturvårdsverk
och statens institut för konsumentfrågor.
Naturvårdsverket anser det med hänsyn till pågående kommittéarbete
för närvarande inte motiverat att tillsätta någon särskild utredning för ändamålet
samt kommer i fortsättningen att följa kommitténs arbete och föreslå
erforderliga åtgärder.
Naturvårdsverket anför:
Under hösten 1965 bildades på initiativ av dåvarande statens vatteninspektion
en kommitté för att klarlägga de moderna tvättmedlens roll ur
vattenvårdssynpunkt samt att verka för en utveckling mot ur vattenskyddssynpunkt
lämpliga produkter. I kommittén ingår nu representanter för
naturvårdsverket, de större tillverkarna och råvaruleverantörerna av tvättBihang
till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr 40
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 40 år 1969
medel, Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning samt vissa andra vetenskapliga
institutioner. Arbetet inom kommittén har koncentrerats till två
huvudfrågor nämligen dels den ytaktiva komponenten (tensiden) i tvättmedlen,
dels halten fosfater.
På kontinenten har frågan om tensidens sammansättning tidigare uppmärksammats
beroende på de synnerligen besvärande skumningar som uppkommit
i vattendragen exempelvis i de tyska floderna. I Sverige är det dock
störningar i de kommunala reningsverken som varit mest framträdande.
För att motverka nämnda olägenheter samt för att förhindra att ytaktiva
ämnen tillförs våra vattendrag har Kemikontoret efter överläggningar med
naturvårdsverket i skrivelse den 13 december 1967 lämnat utfästelse om
en successiv övergång till biologiskt nedbrytbara tensider före den 1 juli
1969. Utfästelsen gällde de större tvättmedelsfabrikanterna inom landet,
men till denna utfästelse kan förväntas ansluta sig samtliga företag inom
Kemikontorets medlemskrets, som tillverkar tvätt- och rengöringsmedel innehållande
nämnda tensider. Utfästelsen är dock begränsad till anjonaktiva
medel.
Det är emellertid fosforfrågan som här i landet är det stora problemet ur
vattenvårdssynpunkt. Fosfattillförseln via avloppsvatten har under senare
år stigit högst avsevärt. Att denna ökning väsentligen beror på tillkomsten av
fosfathaltiga tvättmedel är uppenbart. De nuvarande höga fosfatutsläppen
har visat sig kunna ge upphov till kraftiga igenväxningar av sjöar och vattendrag.
Frågan om att ersätta fosfaterna i tvättmedel med andra ur vattenvårdssynpunkt
lämpligare produkter har därför tagits upp i kommittén.
Arbetet har härvid kommit att koncentreras på en organisk komplexbildare,
NTA (nitrilotriättiksyra), som bl. a. används inom textilindustrin i
färgningsprocesserna. För att söka klarlägga om NTA besitter några ur
miljövårdssynpunkt ogynnsamma egenskaper har mycket omfattande undersökningar
utförts. Resultaten redovisades för naturvårdsverket den 30
januari 1968. Av vad som hittills framkommit har några egentliga negativa
effekter av NTA inte kunnat påvisas. Det har emellertid funnits motiverat
att innan naturvårdsverket vill rekommendera en övergång till NTA som
ersättningsmedel för fosfaterna i tvättmedel fältförsök med NTA kommer
till stånd. Dessa försök har påbörjats men är ännu inte slutförda. Det kan
emellertid nämnas att NTA-haltiga tvättmedel redan nn marknadsföres i
landet. Det finns också syntetiska tvättmedel i marknaden som trots att de
är NT A-fria håller mycket låga fosfathalter.
Konsumentinstitutet tillstyrker en snabbutredning med syfte att skapa
tillfredsställande resurser för den nödvändiga forsknings- och utredningsverksamheten.
Institutet anser det önskvärt att få en vidgad forskning rörande såväl
tvätt-, disk- och övriga rengöringsmedel som därtill hörande vattenvårdsfrågor
och att forskningen på dessa två områden sker i så nära samverkan att
utvecklingen går mot fullgoda och vattenvänliga tvätt- och rengöringsmedel.
Institutet understryker vikten av att ett flertal statliga instanser liksom
branschforskningsinstitut och näringslivet samverkar så att inte en förbättring
på en punkt leder till skador på en annan punkt. Det är därvid väsentligt
att berörda statliga organ, bl. a. konsumentinstitutet, erhåller tillfreds
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 40 år 1969 3
ställande resurser för att kunna göra den del av forskningsarbetet, som ej
kan åvila enskilda företag.
Institutet understryker vidare att det inte blott erfordras åtgärder att
minska utsläppet av fosfater utan att det fordras en grundläggande kontinuerlig
forskning, som omspänner hela tvätt- och rengöringsfrågan, sammankopplad
med vattenvårdsfrågorna. Institutet anser att det genom sin verksamhet
på tvätt- och diskområdet kan utgöra en kärna för den ena delen
av denna forskning, medan statens naturvårdsverk utgör kärnan för den
vattenvårdande delen.
Tidigare riksdagsbehandling m. m.
Utskottet behandlade vid 1967 års riksdag motioner med yrkande om
intensifierad forskning om närsalttillförseln till vattendrag samt avgiftsbeläggning
av kraftigt fosforförorenande tvättmedel (utlåtande nr 22 år''
1967). Utskottet fann att ytterligare kännedom om närsalterna och deras
inverkan på växtligheten i vattendrag måste vinnas exempelvis genom den
ökade forskningen härom, innan frågan om avgiftsbeläggning av kraftigt
fosforförorenande tvättmedel rätteligen kunde bedömas. Utskottet avstyrkte
motionerna, som inte föranledde någon riksdagens åtgärd.
I ett interpellationssvar den 16 maj 1967 angående tvättmedlens skadeverkningar
i vattendragen uttalade jordbruksministern bl. a. att resultaten
av då pågående undersökningar och vattenvårdsmyndigheternas ställningstaganden
till dessa borde avvaktas, innan ytterligare åtgärder övervägdes.
Jordbruksministern framhöll att man varit för tolerant beträffande användningen
av kemiska hjälpmedel och att större ansvar borde läggas på tillverkarna.
Vidare ansåg jordbruksministern att åtgärder i form av bättre
reningsverk var nödvändiga men att man inte kunde låta staten eller kommunerna
ombesörja reningsåtgärderna och acceptera tvättmedlen utan att
även industrin borde känna sitt ansvar och medverka till bättre lösningar.
I proposition 1969:28 med förslag till miljöskyddslag m. m. föreslås en
ny samlad lagstiftning till skydd mot vattenförorening, luftförorening, buller
och andra störningar. I fråga om vattenförorening föreslås att de regler
om skyldighet att motverka sådan förorening som för närvarande finns i 8
kap. vattenlagen ersätts med bestämmelser i den nya lagen och att en skärpning
av bestämmelserna genomförs. Skärpningen innebär dock inte att
utsläppande av fosfatrikt avloppsvatten kan hindras.
Utskottet
Motionärerna hemställer om utredning och åtgärder för att minska fosfathalten
i tvättmedel.
Naturvårdsverket hänvisar i sitt remissyttrande till den på statligt initiativ
tillsatta detergentkommitténs utredningsarbete beräffande NTA och
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 40 år 1969
fältförsök härmed samt anser det för närvarande inte motiverat att tillsätta
någon särskild utredning. Konsumentinstitutet tillstyrker en snabbutredning
med syfte att skapa tillfredsställande resurser för den nödvändiga
forsknings- och utredningsverksamheten.
Utskottet har vid tidigare behandling av frågor om fosforförorenande
tvättmedel framhållit vikten av ökad forskning beträffande närsalter och närsaltreduktion.
I interpellationssvar har uttalats att fortsatta reningsåtgärder
måste vidtagas men att även industrin borde försöka medverka till bättre
lösningar.
Enligt vad utskottet inhämtat har vid fortsatta överläggningar mellan
naturvårdsverket och Sveriges kemiska industrikontor framkommit att fabrikanter
och importörer är beredda att sänka den i tvättmedlen ingående fosfathalten
med 15 %, varigenom denna kommer att uppgå till knappt 30 %.
Utskottet anser det angeläget att de igångsatta fältförsöken med NTAhaltiga
tvättmedel slutföres och att — om några negativa effekter inte kunnat
påvisas — resultaten därav liksom information om eljest fosforfria tvättmedel
sprids på sådant sätt att de verkligen uppmärksammas av konsumenterna.
Såsom motionärerna framhåller bör en ökad forskning — såväl statlig
som enskild — främjas.
Mot bakgrunden av svårigheterna att genom rening av avloppsvatten komma
till rätta med den allt större fosforföroreningen i avloppsvatten anser utskottet
det allvarligt böra övervägas att — så snart tillförlitliga forskningsresultat
visar att andra fullgoda tvätt- och diskmedel kan framställas — lagstifta
om en begränsning av den tillåtna fosfathalten.
Utskottet anser emellertid att resultaten av pågående fältförsök bör avvaktas
innan åtgärder vidtages och hemställer därför
att de likalydande motionerna I: 889 och II: 1008 icke
föranleder någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 22 april 1969
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller (s), Hedlund (s), Eric Peterson
(fp), Karl Gustav Pettersson (s), Ernst Olsson (ep), Nyquist (s)*, Blomquist
(m)*, fröken Pehrsson (ep)*, herrar Richardson (fp)* och Ingvar
Andersson (m);
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Haglund
(s)*, Rimås (fp), Johansson i Simrishamn (s), Andersson i Örebro (fp),
Hugosson (s), Nilsson i Agnäs (m), Johansson i Växjö (ep), Green (s),
Aldén (s) och Rosqvist (s).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
ESSELTE AB. STHLM 6»
914273
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.