Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder för att minska fosfathalten i tvättmedel.

1969-04-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1969:40, Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder för att minska fosfathalten i tvättmedel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 40 år 1969

1

Nr 40

Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder för att minska

fosfathalten i tvättmedel.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 889 av herr Sveningsson och II: 1008 av fru Mogård och herr Nordstrandh

hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning

och åtgärder för en minskning av fosfathalten i de svenska tvättmedlen.

Motionärerna erinrar om att 8 500 ton närsalter årligen tillförs de svenska

vattendragen genom avloppsvatten. Av denna kvantitet torde 2/3 komma från

de kommunala avloppen genom de syntetiska tvätt- och diskmedlen. De

moderna tvättmaskinerna är storförbrukare av tvättmedel. Det finns metoder

för en effektiv rening även av fosfatrikt avfallsvatten, men det är endast

ca 2 % av allt avloppsvatten som passerar sådan reningsanläggning. Därför

framstår en begränsning av utsläppet som enda möjligheten att på relativt

kort tid komma till rätta med problemet.

Motionärerna anför vidare att tvättmedelstillverkningen i vårt land i huvudsak

använder sig av tillverkningsmetoden med fosforrika tensider. Alternativet

är att söka finna mindre fosforrika preparat t. ex. tillverkning på

tvålbasis eller med NTA som grund med kostnadskrävande omläggning som

följd. Dock är de giftiga verkningar som t. ex. NTA kan medföra inte klarlagda.

En ökad forskning på detta område med syfte att få fram mindre skadliga

tvättmedel bör därför enligt motionärerna stimuleras.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från statens naturvårdsverk

och statens institut för konsumentfrågor.

Naturvårdsverket anser det med hänsyn till pågående kommittéarbete

för närvarande inte motiverat att tillsätta någon särskild utredning för ändamålet

samt kommer i fortsättningen att följa kommitténs arbete och föreslå

erforderliga åtgärder.

Naturvårdsverket anför:

Under hösten 1965 bildades på initiativ av dåvarande statens vatteninspektion

en kommitté för att klarlägga de moderna tvättmedlens roll ur

vattenvårdssynpunkt samt att verka för en utveckling mot ur vattenskyddssynpunkt

lämpliga produkter. I kommittén ingår nu representanter för

naturvårdsverket, de större tillverkarna och råvaruleverantörerna av tvättBihang

till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 40 år 1969

medel, Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning samt vissa andra vetenskapliga

institutioner. Arbetet inom kommittén har koncentrerats till två

huvudfrågor nämligen dels den ytaktiva komponenten (tensiden) i tvättmedlen,

dels halten fosfater.

På kontinenten har frågan om tensidens sammansättning tidigare uppmärksammats

beroende på de synnerligen besvärande skumningar som uppkommit

i vattendragen exempelvis i de tyska floderna. I Sverige är det dock

störningar i de kommunala reningsverken som varit mest framträdande.

För att motverka nämnda olägenheter samt för att förhindra att ytaktiva

ämnen tillförs våra vattendrag har Kemikontoret efter överläggningar med

naturvårdsverket i skrivelse den 13 december 1967 lämnat utfästelse om

en successiv övergång till biologiskt nedbrytbara tensider före den 1 juli

1969. Utfästelsen gällde de större tvättmedelsfabrikanterna inom landet,

men till denna utfästelse kan förväntas ansluta sig samtliga företag inom

Kemikontorets medlemskrets, som tillverkar tvätt- och rengöringsmedel innehållande

nämnda tensider. Utfästelsen är dock begränsad till anjonaktiva

medel.

Det är emellertid fosforfrågan som här i landet är det stora problemet ur

vattenvårdssynpunkt. Fosfattillförseln via avloppsvatten har under senare

år stigit högst avsevärt. Att denna ökning väsentligen beror på tillkomsten av

fosfathaltiga tvättmedel är uppenbart. De nuvarande höga fosfatutsläppen

har visat sig kunna ge upphov till kraftiga igenväxningar av sjöar och vattendrag.

Frågan om att ersätta fosfaterna i tvättmedel med andra ur vattenvårdssynpunkt

lämpligare produkter har därför tagits upp i kommittén.

Arbetet har härvid kommit att koncentreras på en organisk komplexbildare,

NTA (nitrilotriättiksyra), som bl. a. används inom textilindustrin i

färgningsprocesserna. För att söka klarlägga om NTA besitter några ur

miljövårdssynpunkt ogynnsamma egenskaper har mycket omfattande undersökningar

utförts. Resultaten redovisades för naturvårdsverket den 30

januari 1968. Av vad som hittills framkommit har några egentliga negativa

effekter av NTA inte kunnat påvisas. Det har emellertid funnits motiverat

att innan naturvårdsverket vill rekommendera en övergång till NTA som

ersättningsmedel för fosfaterna i tvättmedel fältförsök med NTA kommer

till stånd. Dessa försök har påbörjats men är ännu inte slutförda. Det kan

emellertid nämnas att NTA-haltiga tvättmedel redan nn marknadsföres i

landet. Det finns också syntetiska tvättmedel i marknaden som trots att de

är NT A-fria håller mycket låga fosfathalter.

Konsumentinstitutet tillstyrker en snabbutredning med syfte att skapa

tillfredsställande resurser för den nödvändiga forsknings- och utredningsverksamheten.

Institutet anser det önskvärt att få en vidgad forskning rörande såväl

tvätt-, disk- och övriga rengöringsmedel som därtill hörande vattenvårdsfrågor

och att forskningen på dessa två områden sker i så nära samverkan att

utvecklingen går mot fullgoda och vattenvänliga tvätt- och rengöringsmedel.

Institutet understryker vikten av att ett flertal statliga instanser liksom

branschforskningsinstitut och näringslivet samverkar så att inte en förbättring

på en punkt leder till skador på en annan punkt. Det är därvid väsentligt

att berörda statliga organ, bl. a. konsumentinstitutet, erhåller tillfreds
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 40 år 1969 3

ställande resurser för att kunna göra den del av forskningsarbetet, som ej

kan åvila enskilda företag.

Institutet understryker vidare att det inte blott erfordras åtgärder att

minska utsläppet av fosfater utan att det fordras en grundläggande kontinuerlig

forskning, som omspänner hela tvätt- och rengöringsfrågan, sammankopplad

med vattenvårdsfrågorna. Institutet anser att det genom sin verksamhet

på tvätt- och diskområdet kan utgöra en kärna för den ena delen

av denna forskning, medan statens naturvårdsverk utgör kärnan för den

vattenvårdande delen.

Tidigare riksdagsbehandling m. m.

Utskottet behandlade vid 1967 års riksdag motioner med yrkande om

intensifierad forskning om närsalttillförseln till vattendrag samt avgiftsbeläggning

av kraftigt fosforförorenande tvättmedel (utlåtande nr 22 år''

1967). Utskottet fann att ytterligare kännedom om närsalterna och deras

inverkan på växtligheten i vattendrag måste vinnas exempelvis genom den

ökade forskningen härom, innan frågan om avgiftsbeläggning av kraftigt

fosforförorenande tvättmedel rätteligen kunde bedömas. Utskottet avstyrkte

motionerna, som inte föranledde någon riksdagens åtgärd.

I ett interpellationssvar den 16 maj 1967 angående tvättmedlens skadeverkningar

i vattendragen uttalade jordbruksministern bl. a. att resultaten

av då pågående undersökningar och vattenvårdsmyndigheternas ställningstaganden

till dessa borde avvaktas, innan ytterligare åtgärder övervägdes.

Jordbruksministern framhöll att man varit för tolerant beträffande användningen

av kemiska hjälpmedel och att större ansvar borde läggas på tillverkarna.

Vidare ansåg jordbruksministern att åtgärder i form av bättre

reningsverk var nödvändiga men att man inte kunde låta staten eller kommunerna

ombesörja reningsåtgärderna och acceptera tvättmedlen utan att

även industrin borde känna sitt ansvar och medverka till bättre lösningar.

I proposition 1969:28 med förslag till miljöskyddslag m. m. föreslås en

ny samlad lagstiftning till skydd mot vattenförorening, luftförorening, buller

och andra störningar. I fråga om vattenförorening föreslås att de regler

om skyldighet att motverka sådan förorening som för närvarande finns i 8

kap. vattenlagen ersätts med bestämmelser i den nya lagen och att en skärpning

av bestämmelserna genomförs. Skärpningen innebär dock inte att

utsläppande av fosfatrikt avloppsvatten kan hindras.

Utskottet

Motionärerna hemställer om utredning och åtgärder för att minska fosfathalten

i tvättmedel.

Naturvårdsverket hänvisar i sitt remissyttrande till den på statligt initiativ

tillsatta detergentkommitténs utredningsarbete beräffande NTA och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 40 år 1969

fältförsök härmed samt anser det för närvarande inte motiverat att tillsätta

någon särskild utredning. Konsumentinstitutet tillstyrker en snabbutredning

med syfte att skapa tillfredsställande resurser för den nödvändiga

forsknings- och utredningsverksamheten.

Utskottet har vid tidigare behandling av frågor om fosforförorenande

tvättmedel framhållit vikten av ökad forskning beträffande närsalter och närsaltreduktion.

I interpellationssvar har uttalats att fortsatta reningsåtgärder

måste vidtagas men att även industrin borde försöka medverka till bättre

lösningar.

Enligt vad utskottet inhämtat har vid fortsatta överläggningar mellan

naturvårdsverket och Sveriges kemiska industrikontor framkommit att fabrikanter

och importörer är beredda att sänka den i tvättmedlen ingående fosfathalten

med 15 %, varigenom denna kommer att uppgå till knappt 30 %.

Utskottet anser det angeläget att de igångsatta fältförsöken med NTAhaltiga

tvättmedel slutföres och att — om några negativa effekter inte kunnat

påvisas — resultaten därav liksom information om eljest fosforfria tvättmedel

sprids på sådant sätt att de verkligen uppmärksammas av konsumenterna.

Såsom motionärerna framhåller bör en ökad forskning — såväl statlig

som enskild — främjas.

Mot bakgrunden av svårigheterna att genom rening av avloppsvatten komma

till rätta med den allt större fosforföroreningen i avloppsvatten anser utskottet

det allvarligt böra övervägas att — så snart tillförlitliga forskningsresultat

visar att andra fullgoda tvätt- och diskmedel kan framställas — lagstifta

om en begränsning av den tillåtna fosfathalten.

Utskottet anser emellertid att resultaten av pågående fältförsök bör avvaktas

innan åtgärder vidtages och hemställer därför

att de likalydande motionerna I: 889 och II: 1008 icke

föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 april 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Hedlund (s), Eric Peterson

(fp), Karl Gustav Pettersson (s), Ernst Olsson (ep), Nyquist (s)*, Blomquist

(m)*, fröken Pehrsson (ep)*, herrar Richardson (fp)* och Ingvar

Andersson (m);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Haglund

(s)*, Rimås (fp), Johansson i Simrishamn (s), Andersson i Örebro (fp),

Hugosson (s), Nilsson i Agnäs (m), Johansson i Växjö (ep), Green (s),

Aldén (s) och Rosqvist (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM 6»

914273

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.