Sök i Ratio Lex

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 41 år 1969

1969-04-22 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1969:41, Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 41 år 1969

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 41 år 1969

1

Nr 41

Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder till främjande

av turistnäringen i Jämtlands län och av fritidsverksamhet,

m. m.

Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats

dels motionen I: 247 av herr Karl Pettersson vari hemställes att riksdagen

i skrivelse till hungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam utredning och

förslag rörande åtgärder för främjande av turistnäringen varvid i motionen

framförda synpunkter bör beaklas;

dels motionen 11:415 av herr Lundberg vari hemställes att riksdagen

med beaktande av de framförda synpunkterna måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en skyndsam utredning

samt förslag till inköp av i första hand erforderliga markområden i Kalls

kommun, Jämtlands län, och i Åreskutans omgivning för anläggning av

ett fritids-, semester-, rekreations-, idrotts- och utbildningscentrum av internationell

standard, men med beaktande av att dagskostnaderna inte får

bli så höga, att lägre inkomsttagare utestängs från att nyttja detsamma;

att tidsenliga lokaler och övningsplatser för klasslärarhögskolorna anlägges,

med beaktande av åtgärder för att lösa ledarfrågan för vår ungdoms

fysiska fostran samt behovet av lokaler och övningsplatser, samt

att åtgärder vidtages för att stimulera till ökad användning av kollektiva

trafikmedel — främst järnvägarna — för att på så sätt åstadkomma

en minskning av trafikolyckor samt en bättre boende- och trafikmiljö.

I motionen 1:247 anföres att turistnäringen i Jämtlands län genom utbyggnader

har bättre möjligheter än tidigare att ta emot de människor

som vill söka vila och avkoppling. För att turistanläggningarna och övriga

investeringar skall kunna tas till vara på bästa ekonomiska sätt, är det ett

villkor att de kan utnyttjas under lång tid av året. En möjlighet till

ökat utnyttjande är att under vissa lågsäsonger utnyttja anläggningarna

för viss sjukvård. En annan möjlighet är att öka charterresor med järnväg

och flyg, framför allt från de tätortsbefolkade områdena i Mellaneuropa.

I norra Jämtland finns stora outnyttjade sportfiskevattentillgångar på

grund av att de ligger avlägset från vägar. Utbyggnad av vissa vägar skulle

därför kunna vara en bidragande orsak att göra länet ännu mera attraktivt

ur rekreationssynpunkt.

I motionen 11:415 framhålles den fysiska aktivitetens betydelse för

hälsan och anföres att den fysiska fostran och träningen för ungdomen för1

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr a

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ål år 1969

summats. Lärarhögskolorna måste ägna sådan fostran allt större uppmärksamhet.

Det är inte rationellt att låta de nya lärarhögskolorna arbeta

under så primitiva förhållanden som nu är rådande. För att den begränsade

utbildningstid som står till förfogande skall kunna utnyttjas effektivt

och inte betraktas som bortslösad är det nödvändigt att tidsenliga

gymnastiklokaler och idrottsplatser ställs till lärarhögskolornas förfogande,

och byggnadsstyrelsen bör erhålla sådana direktiv att detta beaktas vid

nybyggen.

Motionären anför vidare att det råder stor brist på lockande vinteranläggningar

för friluftsliv som kan erbjuda inkvartering till rimlig kostnad.

Sådana bör planeras som åretruntanläggningar, lämpliga även för kursverksamhet,

kongresser och träningsläger t. ex. för lärarutbildning. De från 1969

årliga kurserna i skidlöpning för närmare 4 000 lärarkandidater måste till

stor del på grund av bristen på lämpliga förläggningar inom landet förläggas

till Norge. Även för skolungdomsresor måste man söka förläggningar

utomlands, därför att den ypperliga skidterräng som finns i Sverige inte

kan utnyttjas på grund av förläggningsbrist. Det är mångmiljonbelopp som

på detta sätt går svensk turistnäring förbi.

Motionären fortsätter: Jämtland är ett avfolkningslän som brottas med

svåra sysselsättnings- och arbetslöshetsproblem. Inom Kalls kommun har

mycket noggranna undersökningar gjorts för att få en utbyggnad av turistväsendet.

Man vill i första hand skapa ett turismens lokaliseringsområde

omkring Åreskutan. Flera organisationer, bl. a. RESO, har framhållit sitt

intresse härför. Det borde anses vara en betydelsefull samhällsangelägenhet

att icke låta enskilda markägare punktvis och oplanerat exploatera

svensk natur. I stället bör alla möjligheter till en hänsynsfullt planerad utbyggnad

av större enheter ske och en turismens strukturrationalisering

praktiseras. Detta medger även ett mera ekonomiskt utnyttjande av järnvägar,

vägar och flygfält samt anläggning av skidbackar, linbanor, skidleder,

serviceanläggningar, hotellanläggningar m. m. Staten borde på förhand

inlösa tillräckligt stora mark- och vattenområden.

Vidare måste det ske en radikal förändring av den kollektiva trafiken

och dess service. Statens järnvägar måste genom mycket låga taxor söka

stimulera allmänheten att till huvudsaklig del nyttja järnvägarna för färd

till och från Östersund. En nedsättning av biljettpriset med exempelvis

50 procent på järnvägarna borde kunna ha en viss inverkan på transporterna

till och från turistcentra.

Staten och kommunerna bör äga majoriteten av de föreslagna fritidsanläggningarna

samt ha det ekonomiska ansvaret för skötsel och service.

Staten bör även svara för kostnaderna för förvärv av tillräckliga markområden,

och AMS:s investeringar genom olika beredskapsarbeten bör även

ingå som tillgång i anläggningen och tillgodoräknas staten. Tillgängliga

fonder bör av Kungl. Maj :t kunna utnyttjas för lämpliga markinköp innan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr it år 1969 3

planering och utredningar kan verkställas. Likaså bör AMS kunna anvisa

betydande belopp för beredskapsarbeten inom fritidssektorn.

Remissyttrande

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från länsstyrelsen i

Jämtlands län.

Länsstyrelsen anför:

Turistnäringen i Jämtlands län torde ha relativt större betydelse än i

något annat län. I utredningar, som gjorts vid länsstyrelsen, har man beräknat

att näringen svarar för 3—4 % av skatteunderlaget i länet, medan

motsvarande andelar i de mest utpräglade turistkommunerna uppgår till

20—-50 %. Med hänsyn till turistnäringens betydelse som marginalinkomstkälla

i bygder med krympande försörjningsunderlag kan man dock

antaga, att dess ekonomiska betydelse egentligen är större än vad dessa

siffror antyder. Genom att näringen i länet normalt har två säsonger har

den jämförelsevis goda förutsättningar att ge sysselsättning åt befolkningen

i turistbygderna. Turistnäringen utgör för övrigt ofta den enda utvecklingsbara

näringen i länets glesbygder. Dess utvecklingsmöjligheter är därför

av stort intresse för den lokala och regionala samhällsplaneringen

---Länsstyrelsen har vid flera tillfällen genom olika utredningar sökt

belysa bl. a. näringens sysselsättningsförhållanden och ekonomiska betydelse.

På flera punkter, bl. a i fråga om den säsongpräglade turistnäringens

samband med näringslivet i övrigt, är kunskaperna emellertid ännu

ofullständiga. Länsstyrelsen vill alltså i anslutning till förslaget i motion

1: 247 vitsorda behovet av en fortsatt utredningsverksamhet till grund

för planeringen av turistnäringens vidareutveckling. Länsstyrelsen har i

samråd med inrikesdepartementet övervägt möjligheterna för en vidgad

utredningsverksamhet bl. a. genom samarbete mellan utredningsorgan i

olika län. I ett sådant sammanhang skulle även överväganden kunna göras

rörande vilka delar av landet som från rikssynpunkt är mest angelägna

att utveckla såsom allsidiga rekreationsområden. En central bedömning

av sådant slag skulle onekligen vara betydelsefull för planeringen i länen.

I motion 11:415 behandlas bl. a. bristen på lämpliga vinterturistanläggningar

inom landet. Sedan några år pågår på länsstyrelsens initiativ en

omfattande utredning rörande turism, fritidsbebyggelse och naturvård i

länet. Denna utredning som i första hand inriktats på länets viktigaste

turistområden, innehåller bl. a. översiktliga bedömningar av lämplig markdisposition.

Utredningen rekommenderar exploateringsområden för turistanläggningar

och fritidsbebyggelse samt anger, inom vilka områden naturvårdsskäl

motiverar särskilda hänsyn i fråga om markutnyttjandet.

Markdispositionsplanerna är avsedda att tjäna till ledning för den planering

enligt byggnadslagen, som åligger kommunerna.

I länsstyrelsens utredning intar Åreskutan och dess omgivningar givetvis

en central plats. Utredningen har i sina bedömningar rörande denna

del av länet utgått ifrån att trakten kring Åreskutan skall utgöra ett av

länets viktigaste rekreationsområden och att dess omgivningar lämpar sig

mycket väl för en fortsatt utbyggnad för turistiska ändamål.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 4/ år 1969

I fråga om statligt lokaliseringsstöd till turistnäringen har länsstyrelsen

bedömt de bästa effekterna kunna nås genom koncentrerade insatser inom

vissa begränsade områden. Åreområdet i vidsträckt bemärkelse tillhör

dessa primära turistområden, inom vilka statliga stödåtgärder enligt länsstyrelsens

mening i första hand bör förekomma, och kan sålunda anses

i princip lämpligt för investeringar av den typ, som motionen behandlar.

Länsstyrelsen anser emellertid, att det måste vara en angelägenhet i första

hand för de berörda kommunerna, som har ansvaret för markpolitiken, att

se till att mark i erforderlig utsträckning står till förfogande för turistnäringens

utveckling. Huruvida de i motionen föreslagna statliga insatserna

är de lämpligaste för att främja turistnäringens utveckling i länet kan

ifrågasättas. Överväganden rörande behovet av investeringar inom turistnäringen

i åreområdet pågår och länsstyrelsen har sålunda sin uppmärksamhet

riktad på denna fråga.

Utskottet

I motionen I: 247 hemställes om utredning och förslag rörande åtgärder

till förmån för turistnäringen i Jämtlands län. Motionen 11:415 syftar till

liknande åtgärder dock med särskilt utformat förslag till inköp av markområden

för en större fritidsanläggning inom Kalls kommun. Härjämte

upptar motionen 11:415 yrkanden beträffande lärarhögskolornas vinterutbildning

och angående rabatter på statens järnvägar.

Länsstyrelsen i Jämtlands län har i ansluLning till motionen I: 247 vitsordat

behovet av fortsatta utredningar till grund för planeringen av turistnäringens

vidareutveckling, dock utan begränsning till att endast avse

förhållandena i Jämtlands län. Beträffande förslaget i motion 11:415 har

länsstyrelsen anfört att överväganden rörande behovet av investeringar

inom turistnäringen i åreområdet pågår inom länsstyrelsen och i samråd

med kommunerna. Länsstyrelsen, som sålunda har sin uppmärksamhet

riktad på denna fråga, har ifrågasatt om de föreslagna statliga insatserna

är de lämpligaste för att främja turistnäringens utveckling i länet och anser

att de i stället måste ses som ett led i en utvecklingsplan för hela näringen.

Utskottet uttalade i sitt utlåtande nr 15 år 1968 i anledning av motioner

om förläggande till Östersund av 1976 års olympiska vinterspel att strukturomvandlingar

inom jordbruk och skogsbruk i förening med en relativt

låg industrialiseringsgrad inom Jämtlands län kunde väntas komma att

ställa stora krav på arbetsmarknadspolitiska insatser i länet. Utskottet tillstyrkte

bl. a. med hänsyn till tillskottet av arbetstillfällen en utredning om

förutsättningarna att förlägga vinterspelen till Östersund. Sådan utredning

har numera verkställts och frågan övervägs för närvarande av Kungl.

Maj :t.

Förevarande motioner synes bl. a. syfta till att mer långsiktigt skapa

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 47 år 1969 5

sysselsättningstillfällen inom länet och att skapa ett konkurrenskraftigt

och koncentrerat område för vinterturism. Utskottet anser detta vara

angelägna uppgifter men vill erinra om att lokaliseringspolitiska frågor

med anknytning till turism kommer att behandlas av årets riksdag i annan

ordning. En utredning i enlighet med motionärernas förslag är enligt utskottets

mening inte ägnad att leda till snabbare eller effektivare åtgärder

än det inom länsstyrelsen i samråd med kommunerna pågående planeringsarbetet.

Utskottet finner därför inte skäl tillstyrka motionärernas

utredningsyrkande.

I motionen 11:415 upptages härjämte yrkande om anläggande av övningsplatser

för lärarhögskolorna.

I klasslärarutbildningen ingår enligt läroplanen 30 timmars vinterutbildning

som avser att ge kompentens att undervisa i skid- och skridskoåkning.

Utbildningen förutsätter god snötillgång och förlägges därför av seminarier

och lärarhögskolor i Sydsverige till annan än studieorten. Enligt

regleringsbrev för 1968/69 för klass- och ämneslärarutbildning får vinterutbildningen

förläggas till Norge under förutsättning att kostnaderna inte

blir högre än vid förläggning i Sverige.

Det av motionären framförda önskemålet om att förlägga klasslärarnas

vinterutbildning till Sverige torde redan nu vara möjligt att tillgodose, om

detta anses lämpligare.

I motionen II: 415 har slutligen föreslagits åtgärder för att stimulera till

ökad användning av järnvägarna.

SJ har att själv i enlighet med av riksdagen fastställda driftsekonomiska

principer avgöra sådana frågor som hur och när rabatter bör lämnas. För

ändamålet finns en särskild planeringsgrupp inom SJ. Inom ramen för

det nuvarande rabattsystemet finns möjligheter att från fall till fall bevilja

rabatter vid offentligt utannonserade turistresor som inkluderar hotellvistelse,

s. k. IT-rabatt, med 25 % av tur- och returpriset. Sådan rabatt

torde ligga i linje med motionärens önskemål.

Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka bifall till motionerna utan hemställer
1)

att motionen I: 247 icke föranleder någon riksdagens

åtgärd;

2) att motionen II: 415 icke föranleder någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 22 april 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr it år 1969

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Hedlund (s), Eric Peterson

(fp), Karl Gustav Pettersson (s), Kilsmo (fp), Ernst Olsson (ep), Nyquist

(s)*, Blomquist (m)\ fröken Pehrsson (ep)* och herr Ingvar Andersson

(m);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Haglund

(s)*, Johansson i Simrishamn (s), Andersson i Örebro (fp), Hugosson

(s), Hyltander (fp)*, Nilsson i Agnäs (m), Johansson i Växjö (ep),

Green (s), Aldén (s) och Rosqvist (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

vid utskottets hemställan under 1)

av herrar Blomquist (m), Ingvar Andersson (m) och Nilsson i Agnäs

(m).

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690034

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.