Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående skadeverkningarna av antibiotika.

1969-04-29 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1969:42, Utlåtande i anledning av motioner angående skadeverkningarna av antibiotika.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 42 år 1969

1

Nr 42

Utlåtande i anledning av motioner angående skadeverkningarna

av antibiotika.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:871 av herr Axel Kristiansson och herr Nils Nilsson samt 11:991 av herrar

Börjesson i Falköping och Sundman hemställes, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om åtgärder för undersökning om

antibiotikas skadeverkningar för människor.

Motionärerna anför, att antibiotika som regel tillsättes till djurfoder bl. a.

i nya avancerade anläggningar för animalieproduktion. Redan i små mängder

har vissa antibiotika visat sig stimulera tillväxten och ge ett allmänt förhöjt

infektionsskydd. Tillsats av antibiotika i färdigblandat foder från fabrikanten

står under kontroll av myndigheterna. Det saluföres också koncentrerat

foder med högre tillsatser av antibiotika och det är då svårt att kontrollera

om utblandning sker till föreskriven koncentration.

Metoden har enligt motionärerna följdverkningar, som betecknats som en

hotande fara för folkhälsan, dels genom att antibiotikarester via det slaktade

djurets kött kan tillföras människan och i hennes organism ge upphov

till allergier och liknande rubbningar, dels ock genom att kontinuerlig tillförsel

av antibiotika i små mängder främjar uppkomsten av resistenta bakteriestammar

vilka utvecklas såväl i det utfodrade djurets egen organism

som i dess omgivning och kan vara skadliga för människan. De resistenta

bakteriestammar som nu är ett stort problem på sjukhusen härrör enligt

motionärerna antagligen från de resistenta stammarna inom kreatur sskötseln.

Detta hotande problem jämställes av vissa forskare med biocidproblemet.

Mot denna bakgrund finner motionärerna ytterligt angeläget att tillsats

av antibiotika i djurfoder snarast möjligt förbjudes eller att metoder utforskas

som ej har de påvisade nackdelarna.

Beträffande motiveringen i övrigt torde få hänvisas till motionen II: 991.

Gällande bestämmelser m. m.

Tillverkningen av och handeln med fodermedel regleras genom förordningen

den 2 juni 1961 (nr 381) med tillämpningskungörelse den 6 juni

1962 (nr 301; ändrad genom kungörelse den 25 maj 1967 nr 215). Härutöver

gäller vissa tillämpningsföreskrifter som utfärdats av jordbruksnämnden

och av veterinärstyrelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 sand. Nr 42

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 42 år 1969

Enligt förordningen den 2 juni 1961 och tillämpningskungörelsen må ej

utan tillstånd av kontrollmyndighet (jordbruksnämnden) yrkesmässigt saluhållas

eller försäljas fodermedel försett med annat s, k. specialämne än

vitaminer. Med specialämne avses sådana ämnen, som är avsedda att tillsättas

fodermedel och ge detta en ny eller ändrad egenskap som är ägnad

att inverka på djurets tillväxt, hälsotillstånd eller prestationsförmåga. Tillståndet

skall enligt kungörelsen den 6 juni 1962 ha tillstyrkts av veterinärstyrelsen,

socialstyrelsen och statens institut för folkhälsan. Beträffande

fodermedel, vars bruksvärde helt eller huvudsakligen bestäms av dess halt

av specialämnen, gäller vidare att dessa fodermedel må av tillverkare eller

importör saluhållas eller försäljas till förbrukare endast i sluten förpackning

samt att förpackningen skall märkas med uppgift om arten och mängden

av ingående specialämnen.

I jordbruksnämndens cirkulär nr 83 år 1966 upptages de specialämnen

för vilka generellt tillstånd till saluförande och försäljning har medgivits.

Bland dessa preparat har penicillin inte upptagits.

I cirkuläret har också angivits den mängd specialämnen som generellt får

tillsättas olika foderblandningar. För antibiotikapreparaten är denna 10

gram per ton färdigt foder. I vissa fall har dock medgivits en högre halt.

Det gäller då främst foder med sådan sammansättning att det inte kan användas

utan men för djurets hälsa, om det inte blandas med annat foder i

sådan mängd att halten antiobiotika kommer att ligga ungefär vid de önskade

10 gram per ton. Härutöver medger cirkuläret högkoncentrerade antibiotikafoder

för vissa bestämda användningsområden. Dessa foder måste

framställas av en fodermedelstillverkare eller av djurägare med av veterinär

godkänd foderblandare. Det behövliga amtibiotikapreparatet erhålles

på rekvisition av veterinär, som är skyldig föreskriva adekvat dosering och

doseringstid. Dessa högkoncentrerade foder används för att i vissa fall förebygga

eller, vanligen, behandla redan utbruten sjukdom.

Tillsynen av efterlevnaden av gällande föreskrifter utövas av jordbruksnämnden,

som härvid bl. a. tar prov av varorna. Undersökningen av proven

sker vid statens institut för folkhälsan eller, efter institutets bestämmande,

vid annat laboratorium.

Enkel fråga 1967

Vid 1967 års riksdag framställdes fråga angående risker vid användande

av antibiotika vid uppfödning av djur inom livsmedelsindustrin.

Chefen för jordbruksdepartementet hänvisade i sitt svar den 2 mars

1967 till gällande bestämmelser rörande krav på tillstånd för att saluhålla

eller försälja fodermedel som tillsatts antibiotika och framhöll att myndigheterna

vid sin prövning av sådana ärenden bevakade bl. a. riskerna för

läkemedelsallergier. Vidare framhöll departementschefen att kött som på
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ''V2 år 1969

3

visats innehålla antibiotika kasserades vid den statliga köttbesiktningen

i slakterierna. Då användningen av antibiotika således kontrollerades —

enligt bestämmelser som var strängare än de som världshälsoorganisationen

uppställde — fann departementschefen inte anledning att då vidta

någon ytterligare åtgärd.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från veterinärstyrelsen,

statens jordbruksnämnd och statens institut för folkhälsan. Vidare hai

socialstyrelsen skriftligen framfört synpunkter på de i motionerna behand

ladé frågorna och därvid bl. a. åberopat två av professorn vid veterinärhögskolan

Nils Lannek i tillståndsärenden avgivna utlåtanden.

Veterinärstyrelsen uttalar, att ekonomiska vinster i djuruppfödningen i

form av ökad tillväxt, minskad foderförbrukning och reducerad sjukdomsfrekvens

anförts som framträdande motiv för användandet av antibiotika i

djurfoder. Det anses övertygande dokumenterat, att djurbestånd i från

hygienisk synpunkt bristfällig miljö reagerar med förbättrad tillväxt vid

kontinuerlig tillförsel av antibiotika i små doser. Om miljön däremot är

tillfredsställande anses motsvarande effekt vanligen inte kunna observeras.

En vägande kritisk anmärkning mot inblandning av antibiotika i djurfoder

kan därför sägas vara, att även djurbestånd där såväl veterinärmedicinska

som nutritiva skäl för antibiotikatillförsel saknas ändå kan bli föremål

för sådan tillförsel.

Jordbruksnämnden upplyser, att det under året 1967/68 i Sverige fabriksmässigt

tillverkades cirka 700 000 ton foder, som enligt bestämmelserna

kunnat berikas med antibiotika. Av denna kvantitet utgjorde cirka 70 000

ton s. k. koncentrat, till vilket det är tillåtet att tillsätta maximalt 100 mg

antibiotika per kilo. Koncentraten kan inte utan allvarliga produktionsstörningar

användas i outspädd form och måste därför uppblandas med foderspannmål

före utfodringen så att den färdiga blandningen innehåller

maximalt 10 mg antibiotika per kilo färdigt foder.

Foderblandningarna används inte endast vid produktion av fläsk och

fjäderfäkött i stordrift utan även av uppfödare med ett begränsat antal

djur.

Användning av antibiotika i här nämnd omfattning i foderblandningar

har endast en tillväxtstimulerande effekt. Vill man uppnå sjukdomsbekämpande

eller andra liknande effekter, krävs tillsättning av större kvantiteter

antibiotika, vilket endast får ske under veterinär kontroll.

Den begränsade inblandning av antibiotika, som generellt medgivits, möjliggör

enligt verkställda försök en foderbesparing på cirka 3 procent till

ett uppskattat värde av cirka 20 milj. kr. per år vid nuvarande produktion av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 42 år 1969

fodermedelsblandningar. Kostnaden för antibiotikan torde stanna vid cirka

1 milj. kr.

Statens institut för folkhälsan anför genom styrelsens arbetsutskott, att

det med hänsyn till gällande bestämmelser och tillsynen av deras efterlevnad

torde vara ringa risk att fodervara, som innehåller inte tillåtna halter

av antibiotika, kan komma till användning.

I fråga om prövningen av tillståndsärenden anför statens institut för

folkhälsan att hygienmyndigheterna varit restriktiva och endast godtagit

sådana tillsatser, som man vid granskning av tillgänglig litteratur bedömt

vara riskfria. Sedan åtskilliga år får tillsats av penicillin inte ske på grund

av de för detta antibiotikum särskilt påtagliga riskerna för biverkningar.

Från institutets sida har vid flerfaldiga tillfällen understrukits vikten av

att sådana antibiotika, som inom human- eller veterinärmedicinen används

i terapeutiskt syfte, om möjligt helt försvinner som fodermedelstillsatser.

Man har därvid beaktat risken för uppkomst av antibiotikaresistenta bakteriestammar.

När det gällt antibiotika, som inte tas upp i djurens kroppsvävnader,

har man emellertid hittills inte motsatt sig deras användning

som fodertillsats. Man har redan nu tillgång till antibiotika, exempelvis

zinkbacitracin, som ej används terapeutiskt.

Veterinärstgrelsen uttalar, att styrelsen för sin del för ett positivt ställningstagande

till en ansökan kräver att tillverkaren framlägger en övertygande

vetenskaplig dokumentation rörande bl. a. preparatets (kemiska)

sammansättning, resultat av utförda utfodringsförsök, uppkomst av restvärden

i animala produkter, toxikologiska undersökningar m. in. Inom

svensk veterinärmedicin har några problem med antibiotikaresistenta bakteriestammar

inte redovisats sedan nuvarande bestämmelser infördes.

Socialstgrelsen avser i princip att inte tillstyrka godkännande av ytterligare

antibiotika för foderändamål, utöver dem som redan nu används, förrän

resultatet föreligger av en i Storbritannien pågående undersökning, som

avses ligga till grund för utarbetande av eventuella nya normer bl. a. för

användningen av foderantibiotika. I likhet med veterinärstyrelsen anser socialstyrelsen

att antibiotika i princip endast borde användas vid sjukdomsbehandling.

I frågorna om restmängder av antibiotika och risker för negativa följdverkningar

av antibiotikatillförsel i djurfoder anförs i yttrandena i huvudsak

följande.

Veterinärstyrelsen framhåller, att styrelsen i kungörelse den 31 mars 1966

(VF 9) — för att eliminera riskerna för att animala produkter avsedda för

humankonsumtion innehåller restmängder av antibiotika — föreskrivit

anmälningsplikt vid all behandling av sjuka djur (häst, nöt, svin) med

antibiotika och kemoterapeutika. Vidare har styrelsen i cirkulär samma

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 42 år 1969 5

dag (VF 10) förordnat att undersökning på restförekomst av antibiotika

och kemoterapeutika i slaktkroppar skall företagas dels vid alla fall av

normalslakt där behandlingsbevis utvisar att mindre än sex dagar förflutit

efter behandlingen, dels vid alla fall av nödslakt samt vid sådana fall i

normalslakt då misstanke om behandling föreligger. Antibiotikahaltigt kött

kasseras. Riskerna för att produkter av i terapeutiskt syfte behandlade djur

skulle komma att innehålla restmängder av antibiotika måste därför anses

som mycket ringa.

Enligt svensk veterinär- och huinanmedicinsk expertis föreligger inga

vetenskapliga belägg för att antibiotikasensibilitet hos människa har uppstått

till följd av konsumtion av animala produkter av djur utfodrade med

antibiotikahaltigt foder. Fodermedelsantibiotika användes i så låga doseringar

att risken för uppkomst av restmängder i slaktkroppar bedöms som

obetydlig.

Kritiken mot ett omfattande bruk av antibiotika som fodermedelstillsats

har även berört risken av att resistenta bakteriestammar uppstår och vinner

spridning bland människor och djur. Diskussionen rörande dessa frågor

har emellertid lidit av ofullständiga kunskaper om mekanismen för resistensens

uppkomst.

Tidigare antog man att en bakterie genom spontan mutation erhöll antibiotikaresistens,

varefter följde en selektiv multiplikation av den resistenta

stammen i närvaro av antibiotika. Ett med hänsyn till konsekvenserna betydligt

allvarligare fenomen kallat »infeetious drug resistence» har på senare

tid blivit allt mer uppmärksammat. Detta innebär att resistens mot

ett antal antibiotika betingas av s. k. R-faktor. En antibiotikakänslig bakteriestam

blir resistent genom att »infekteras» med R-faktor från andra

R-faktorbärande bakterier. Förståelsen för de mekanismer enligt vilka antibiotikaapplikation

leder till bakterieresistens har sålunda ökat avsevärt

under senare tid men ännu återstår ytterligare forskning inom detta område

innan full klarhet föreligger.

För det i motionerna gjorda påståendet att problemet med resistenta bakteriestammar

på sjukhus skulle vara att hänföra till användandet av antibiotika

inom husdj ursskötseln finns emellertid enligt svensk läkarexpertis

inget belägg. Detta problem förelåg redan innan antibiotika började användas

som fodermedelstillsats.

Även om användningen av antibiotika i foder får anses vara under tillfredsställande

kontroll och inga skadeverkningar påvisats i vårt land finner

veterinärstyrelsen det med hänsyn till senaste rön rörande resistensens

överförbarhet nödvändigt att stor försiktighet iakttages. Det är av vikt att

ökad forskning kommer till stånd på området.

I ett av socialstyrelsen åberopat utlåtande i tillståndsärende den 14 februari

1968 av professor Lannek har anförts att den nutritivt betingade antibiotikaanvändningen

synes vara på väg att rycka undan grundvalen för

den veterinärmedicinskt betingade. Att detta förhållande även får konse
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 42 år 1969

kvenser för humanmedicinen är välkänt. Förståelsen av de mekanismer enligt

vilka antibiotikaapplikation leder till bakterieresistens har under senare

tid avsevärt ökat. Upptäckten att antibiotikaresistens smittar mellan

bakteriestammar och -arter och att resistensen blir bestående även i antibiotikafri

miljö medför allvarligare konsekvenser än vad man tidigare föreställde

sig. Vi kommer som följd av en extensiv antibiotikautfodring i stigande

grad att mötas av bakterier, mot vilka vi saknar verksam kemoterapi.

Socialstyrelsen anför: Det finns väl underbyggda antaganden, att användningen

av antibiotika som fodertillsats i låg koncentration ger upphov till

resistens hos både sjukdomsframkallande och andra bakterier. Genom nedsmittning

kan resistensen överföras från ett bakterieslag till ett annat och

på så sätt försämra möjligheterna till behandling vid ett flertal infektionssjukdomar

hos människor och djur. En bakteriestam som genom direkt

påverkan eller nedsmittning blivit resistent mot ett antibiotikum har därigenom

också ofta fått större eller mindre motståndskraft mot närbesläktade

medel. Ett antibiotikum som används enbart som fodertillsats kan på så

sätt orsaka resistens även mot andra antibiotika med medicinsk användning.

Även om ej några skadeverkningar genom användning av antibiotika

i foder hittills påvisats i vårt land, är därför enligt styrelsens mening stor

försiktighet motiverad. En målsättning bör vara att höja hygienen i djurhållningen,

så att användningen av antibiotika i fodermedel för att främja tillväxt

blir obehövlig. Risken för resistenta stammar skulle därigenom minska

liksom även andra hälsorisker för dem som är sysselsatta med djurens

skötsel, t. ex. i dåligt ventilerade lokaler med gasutveckling från spillningen.

Jordbruksnämnden uttalar lika. följande:

Trots att antibiotika nu har använts i foderblandningar i mer än 10 år i

Sverige torde några negativa effekter härav inte kunna vetenskapligt bevisas.

Det torde i sammanhanget förtjäna påpekas, att i det av motionärerna

relaterade utfodringsförsöket med kycklingar (broilers) har använts 100

procent mer antibiotika än vad som generellt är medgivet. Vidare har inblandats

två typer av antibiotika, varav det ena varit penicillin, vilket ju inte

är tillåtet i Sverige.

Jordbruksnämnden framhåller vidare att antibiotika produceras av i

naturen fritt levande mikroorganismer och att man ännu inte vet huruvida

antibiotika kan räknas till för djuren nödvändiga spårelement. En grundlig

forskning på området torde böra komma till stånd innan åtgärder vidtas,

som skulle ytterligare begränsa användningen av foderantibiotika.

1 fråga om behovet av undersökning enligt motionärernas hemställan

föreslår socialstyrelsen, veterinärstyrelsen och jordbruksnämnden, att re
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 42 år 1969 7

sultatet av den i Storbritannien pågående undersökningen avvaktas innan

man tar ställning till behovet av en liknande undersökning i Sverige.

Statens institut för folkhälsan anför, att situationen ej kan betraktas som

oroande. Med hänsyn till utvecklingen på antibiotikaområdet anser styrelsen

dock att en översyn av hithörande problem synes påkallad. Vid denna

översyn bör jämväl beaktas frågor som sammanhänger med importen av

kött.

Utskottet

Motionärerna anhåller om åtgärder för undersökning om skadeverkningar

av antibiotika i fodermedel. Särskilt framhålles risker för att antibiotikarester

kan ge upphov till allergier och att resistenta bakteriestammar

utvecklas.

Inblandning av antibiotika i fodermedel sker i syfte bl. a. att stimulera

djurens tillväxt och höja deras skydd mot infektioner. Yrkesmässig tillverkning

av och handel med fodermedel med tillsats av antibiotika får ske

endast enligt tillstånd av statens jordbruksnämnd, vilket kan meddelas

endast efter tillstyrkan av veterinärstyrelsen, socialstyrelsen och statens

institut för folkhälsan.

Statens institut för folkhälsan har bedömt riskerna för att fodervara med

ej tillåten halt av antibiotika kommer till användning vara ringa, och risken

för att slaktkroppar skall innehålla restmängder av antibiotika har av

veterinärstyrelsen betraktats som obetydlig.

Såvitt remissyttrandena utvisar bär skadeverkningar genom användning

av antibiotika i foder hittills inte påvisats i vårt land. .Såväl socialstyrelsen

som veterinär styr el sen har emellertid uttalat att stor försiktighet är motiverad.

Särskilt har framhållits att antibiotika som fodertillsats kan ge upphov

till resistens hos bakterier och att denna resistens kan överföras från

ett bakterieslag till ett annat och på så sätt försämra möjligheterna till

behandling av infektionssjukdomar hos människor och djur.

Risken för att resistens skall uppstå har också framhållits av folkhälsoinstitutet,

som understrukit vikten av att antibiotika med terapeutisk användning

inom human- eller veterinärmedicinen om möjligt försvinner som

fodermedelstillsatser. Socialstyrelsen och veterinärstyrelsen uttalar den

principiella uppfattningen att antibiotika endast borde användas vid sjukdomsbehandling.

Målsättningen bör enligt socialstyrelsen vara att höja

hygienen i djurhållningen, så att användning av antibiotika i fodermedel

för att främja tillväxt blir obehövlig. En omfattande undersökning rörande

sådana frågor som motionärerna behandlar bedrivs i Storbritannien. Socialstyrelsen

har förklarat sig i princip inte vilja tillstyrka godkännande av

ytterligare antibiotika för foderändamål förrän denna undersökning slut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 42 år 1969

förts. Utskottet delar den av flertalet remissinstanser uttalade uppfattningen

att resultatet av den brittiska undersökningen bör avvaktas innan man

tar ställning till behovet av en liknande undersökning i Sverige.

Mot denna bakgrund finner sig utskottet inte böra tillstyrka motionerna

utan hemställer,

att de likalydande motionerna 1:871 och 11:991 icke

föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 april 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Hedlund (s)*, Eric Peterson

(fp), Axel Kristiansson (ep)*, Karl Gustav Pettersson (s)*, Kilsmo (fp), fröken

Stenberg (m), herrar Ernst Olsson (ep) och Ingvar Andersson (m);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Larsson

i Borrby (ep), Rimås (fp), Nilsson i Bästekille (m), Johansson i Simrishamn

(s), Andersson i Örebro (fp), Johansson i Växjö (ep), Green (s),

Häll (s), Aldén (s)* och Rosqvist (s)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM 69

914278

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.