Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om förebyggande åtgärder inom hälsooch sjukvården, m. m.

1969-04-29 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1969:43, Utlåtande i anledning av motioner om förebyggande åtgärder inom hälsooch sjukvården, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 43 år 1969

1

Nr 43

Utlåtande i anledning av motioner om förebyggande åtgärder

inom hälso- och sjukvården, m. m.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:358 av herr Paul Jansson och herr Sörlin samt 11:279 av herr Brandt

m. fl. hemställes, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa om tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppdrag

att kartlägga möjligheterna att förbättra folkhälsan genom sjukdomsoch

skadeförebyggande åtgärder samt överväga prioriteringsfrågorna inom

hälso- och sjukvårdssektorn sedda i relation till den totala nationalprodukten.

Motionärerna framhåller, att sjukvården, särskilt inom den slutna vården,

expanderat starkt under de senaste decennierna. Flera orsaker samverkar

till en snabbt stigande efterfrågan på sjukvård, bland annat förändringarna

i befolkningens ålderssammansättning med en stark förskjutning mot högre

åldrar, de stegrade prestationskraven i det moderna arbetslivet, bristande

överensstämmelse mellan krav och egen förmåga, som kan leda till alkoholmissbruk

och narkomani, felaktiga kostvanor, försämrad allmän kondition,

ökad påverkan av gifter och ett stigande antal trafikolyckor. Sådana

faktorer i förening med en snabb medicinsk-teknisk utveckling har medfört

en såväl kvantitativt som kvalitativt starkt ökad efterfrågan på sjukvård.

Som en följd av sjukvårdens utbyggnad har kostnaderna stigit mycket

snabbt, och ett genomförande av landstingens nuvarande planer för den

närmaste framtiden kommer att leda till väsentligt höjda landstingsskatter.

Motionärerna framhåller att en snabbt växande andel av nationalprodukten

kanaliseras till sjukvården. Detta ger upphov till en central fråga

om resursfördelningen inom samhället. Motionärerna uttalar att det inte

är självklart att sjukvårdssektorn skall prioriteras på det sätt som nu sker

och att det inte är säkert att folkhälsan bäst gagnas av en fortsatt dominant

expansion av sjukvård av dagens modell.

Sjukvårdsbehov och sjukvårdsefterfrågan påverkas — anför motionärerna

— i inte oväsentlig grad av förhållanden som sjukvårdshuvudmännen

i dagens läge inte kan påverka men som kan vara åtkomliga för åtgärder

från andra organ. Förbättrade förhållanden i olika avseenden skulle kunna

uppnås till exempel genom en väl utbyggd företagshälsovård, trafikdifBihang

till riksdagens protokoll 1969. 11 saml. Nr 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 43 år 1969

ferentiering, utformningen av alkoholpolitiken och insatser för att förhindra

spridning av narkotika. Motionärerna finner det uppenbart att ett målmedvetet

och systematiskt sjukdoms- och skadeförebyggande arbete kan

bära resultat.

Motionärerna erinrar om att det finns flera organ som sysslar med frågor

om resursutnyttjandet inom sjukvården och samverkan mellan sjukvård

och socialvård. Frågan om resursutrymmet för sjukvården synes dock,

anför motionärerna, vara en så väsentlig avvägningsfråga för samhället att

den bör bli föremål för en särskild prövning. Kan satsning på andra avsnitt

av samhällets aktiviteter hindra uppkomst av skada och sjukdomar

måste sådana åtgärder vägas mot rent sjukvårdande.

Utskottet

Motionärerna hemställer om en parlamentarisk utredning med uppdrag

att kartlägga möjligheter att förbättra folkhälsan genom sjukdoms- och

skadeförebyggande åtgärder samt att överväga prioriteringsfrågorna inom

hälso- och sjukvårdssektorn i relation till den totala nationalprodukten.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om angelägenheten av målmedvetet

och systematiskt arbete för att förebygga sjukdomar och skador.

Detta synsätt har också i allt högre grad kommit att prägla inriktningen av

samhällets åtgärder och planering på vårdområdet. Härtill har starkt bidragit

den integrering av frågorna om social omvårdnad och hälso- och

sjukvård som skett genom den nya socialstyrelsens tillkomst.

Ett väsentligt led i den förebyggande vården är hälsoundersökningar,

som gör det möjligt att tidigt diagnostisera och därmed i många fall också

behandla sjukdomar med bättre effekt. På uppdrag av Kungl. Maj :t har

socialstyrelsen verkställt en översiktlig sammanställning av hälsoundersökningar,

som under senare år företagits, nu pågår eller planeras inom

landet, och framlagt resultatet i en rapport i november 1968. Styrelsen

har redovisat en betydande och värdefull sådan verksamhet. Bl. a. kan nämnas

att de allmänna skärmbildsundersökningarna i viss utsträckning kompletterats

med andra undersökningsmoment, t. ex. blodtrycksmätning, blodundersökning,

urinundersökning och EKG-undersökning. Resultaten av den

i samband med allmän skärmbildsundersökning i Värmlands län 1962—

1965 genomförda utökade hälsokontrollen, som även omfattade en automatiserad

analys med ett tiotal kemiska bestämningar, har nyligen publicerats

av socialstyrelsen. Med ledning av erfarenheter från värmlandsundersökningen

söker socialstyrelsen utarbeta lämplig metodik för sådana undersökningar

i stor skala, där användningen av tekniska hjälpmedel möjliggör

att stora befolkningsgrupper kontrolleras med en begränsad insats

av kvalificerad personal. Närmast kommer därför en försöksverksamhet

med allmänna hälsoundersökningar att anordnas i Gävleborgs län.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 43 år 1969

I socialstyrelsens rapport har vidare redovisats att gynekologisk^ hälsoundersökningar

pågår eller planeras i ett flertal sjukvårdsområden. Betydelsefulla

insatser görs också i kommunal regi, hl. a. i samband med hälsovården

i skolorna och vid de primärkommunala daghemmen. Inte minst

betydelsefulla är de förebyggande åtgärder som kommunerna bedriver på

åldringsvårdens område. Det kan vidare erinras om den hälsokontroll som

sker vid inskrivningsförrättningarna.

Socialstyrelsen har anfört, att undersökningar som gör det möjligt att

upptäcka viktiga behandlingsbara sjukdomar bör utgöra elt led i den omvårdnad

som samhället bör tillhandahålla samtliga medborgare oavsett ålder,

kön, bosättningsort och anställningsförhållanden. Även till speciella

grupper riktade undersökningar planeras.

På det sjukvårdsorganisatoriska området bär de stigande investeringsoch

driftkostnaderna för den slutna vården, personalknappheten och andra

faktorer tvingat fram ett nytänkande. Det har ansetts möjligt att i framtiden

överföra mer av diagnostik och terapi från vårdplatser på sjukhus

till välrustade öppnavårdsenheter för allmän och specialiserad medicinsk

vård. Den integrering av administrationen för social- och medicinsk vård

som skett genom den nya socialstyrelsen väntas ge en ökad samverkan

mellan och samordning av hälso-, sjuk- och socialvård. Socialstyrelsen har

framlagt ett principprogram om en starkt utbyggd öppen vård, baserad

till stor del på flerläkarstationer förlagda till vårdcentraler. Till dessa kommer

alltmer att knytas hälsovårdsuppgifter såsom hälsoundersökningar

inom t. ex. ramen för förebyggande barna- och mödravård, skolhälsovård

och en förebyggande åldringsvård. Härtill kan komma samverkan med en

utbyggd företagshälsovård enligt framlagd utredning. Socialstyrelsen har

framhållit att behandlingsbehoven även för de psykiska sjukdomstillstånden

i största möjliga utsträckning bör tillgodoses i den öppna vården. Vårdcentralerna

avses bevaka även mentalhygieniska frågor. En lämpligt organiserad

vårdcentral med specialister bör enligt styrelsen innehålla företrädare

för hl. a. psykiatri.

Förslag om eu ändring av sjukvårdslagstiftningen som ger cn bättre anpassning

till den öppna vårdens behov har framlagts av en särskild utredning.

Vidare har förslag framlagts om en ändring av sjukförsäkringsbestämmelserna

i syfte att stimulera till ökat anlitande av den öppna vården.

Ett gemensamt rationaliserings- och planeringsorgan för sjukvården har

upprättats, nämligen SPRI (sjukvårdens och socialvårdens planerings- och

rationaliseringsinstitut). I detta ingår representanter för bl. a. socialdepartementet,

socialstyrelsen, statskontoret och sjukvårdshuvudmännen. Även

på det regionala planet har frågan om en effektivare driftplanering hänförts

till särskilda organ härför.

Åtskilliga frågor som skapar problem för folkhälsan sammanhänger

med den enskildes livsföring och konsumtionsvanor, såsom användningen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 43 år 1969

av sprit, tobak, narkotika och även en felaktig kost. Särskilda utredningar

har avslutats eller föreligger beträffande alkoholpolitiken, narkotikaproblemet

intensivbehandlas för närvarande i en statlig kommitté, och viss upplysningsverksamhet

och forskning pågår angående kosten. Upplysningsbehovet

är beträffande dessa frågor utomordentligt stort. Statliga medel utgår

härför under nästkommande budgetår med 1 900 000 kronor till socialstyrelsens

hälsovårdsupplysning.

Beträffande avvägningen av de resurser, som bör avdelas för sjukvården,

prövar Kungl. Maj :t den ram inom vilken arbetsmarknadsstyrelsen får

meddela igångsättningstillstånd för nya sjukhusbyggen, och detta sker med

hänsyn till den totala samhällsekonomin. En annan prioritering sker genom

socialstyrelsen vid tilldelning av läkare för olika sjukvårdande uppgifter.

Med den inriktning som socialstyrelsens planering för den framtida

sjukvården har mot öppen vård och förebyggande vård sker en prioritering

i enlighet med motionärernas önskan, samtidigt som byggnadsverksamheten

för sluten vård får stå tillbaka. Då vidare organ för att styra utvecklingen

i av motionärerna önskad riktning upprättats med parlamentarisk

förankring och med möjlighet att företa de utredningar som kan komma

att krävas, torde enligt utskottets mening ytterligare utredningar inte vara

påkallade. Utskottet finner sig därför inte böra tillstyrka bifall till motionerna

utan hemställer,

att de likalydande motionerna 1:358 och II: 279 icke

föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 april 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s)*, Eric

Peterson (fp), Helge Karlsson (s)*, Karl Gustav Pettersson (s)*, Kilsmo

(fp), fröken Stenberg (m), herrar Ernst Olsson (ep), Wååg (s)*, Ove Karlsson

(s), Blomquist (m)* och fröken Pehrsson (ep);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herr Larsson i

Borrby (ep), fru Hörnlund (s), herrar Johansson i Skärstad (ep), Andersson

i Örebro (fp), Hyltander (fp), Nilsson i Agnäs (m), fröken Åsbrink (s),

herrar Häll (s), Gadd (s) och Aldén (s)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 43 dr 1969

5

Reservationer

1) av fröken Åsbrink (s) samt herrar Gadd (s) och Aldén (s), vilka ansett

att utskottets utlåtande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Motionärerna hemställer — —- -— (=utskottet)---totala national
produkten.

Tonvikten har i motionerna icke lagts på den rena sjukvården i första

hand utan på hälsovården. Motionärernas syfte har därtill ett betydligt vidare

omfång i det de önskar få till stånd en parlamentarisk utredning, som

skulle sätta in hälso- och sjukvården i ett större sammanhang. Styrkan i

motionerna synes ligga i denna önskan om en ''tvärvetenskaplig’ sammanställning

av alla de faktorer som skapar den mänskliga miljö, som utgör

grundförutsättningen för såväl hälso- som sjukvården. Utskottets uppfattning

är att en utredning av den art motionärerna föreslår skulle kunna verksamt

bidraga till en ökad belysning av vilka mått och steg samhället kan

Aidtaga för att på effektivast möjliga vis få tyngdpunkten att överflyttas till

olika slag av skyddsåtgärder och till hälsovården från att som nu vila tungt

på sjukvården.

Vidare skulle en bedömning från samhällsekonomisk synpunkt beträffande

olika hälsovårdsprojekt och deras prioritering kunna tjäna som en god

rådgivare såväl för staten som för landsting och kommuner.

Utskottet tillstyrker bifall till motionerna och får således hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 358 och II: 279 måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa om tillsättande av en parlamentarisk utredning

med uppdrag att kartlägga möjligheterna att förbättra

folkhälsan genom sjukdoms- och skadeförebyggande

åtgärder samt överväga prioriteringsfrågorna inom hälsooch

sjukvårdssektorn sedda i relation till den totala nationalprodukten.

»

2) av herrar Johansson i Skärstad (ep), Andersson i Örebro (fp) och

Hyltander (fp).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.