Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående datateknikens inverkan på den enskildes integritet.

1969-05-13 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1969:47, Utlåtande i anledning av motioner angående datateknikens inverkan på den enskildes integritet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 47 år 1969

1

Nr 47

Utlåtande i anledning av motioner angående datateknikens inverkan

på den enskildes integritet.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna 1:301

av herrar Björk och Dahlberg samt 11:332 av herr Hugosson in. fl. hemställes, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att de problem som datateknikens

utveckling medför i fråga om den enskildes integritet göres till föremål

för utredning genom tilläggsdirektiv till integritetsskyddskommittén eller i annan

lämplig form.

Motionärerna framhåller att datateknikens utveckling är på väg att skapa nya

problem i fråga om den enskilde medborgarens rätt till privatliv. Olika myndigheter

och institutioner har rätt att insamla och registrera uppgifter, ofta av ömtålig

personlig natur om enskildas förhållanden i syfte att skapa en bättre grundval för

samhällets aktivitet. Från samhällets synpunkt kan databehandling av sådana uppgifter

erbjuda betydande fördelar. För den enskilde uppstår däremot problemet att

inte endast myndigheter utan i vissa fall även utomstående personer får insyn i

förhållanden av privat natur. Särskilt intresse tilldrar sig tillkomsten av s. k. databanker,

där det är möjligt att samla uppgifter ur personregister av de mest skiftande

slag, samt de tekniska möjligheterna att automatiskt överföra informationer från

en datamaskin till en annan. Utvecklingen kan framkalla farhågor för att myndigheter

erhåller alltför stort inflytande över enskilda, om inte tillräckliga rättsliga och

tekniska garantier mot missbruk av uppgifter finns. Väl så allvarligt är emellertid

— anför motionärerna — att olika privata institutioner kan tänkas utnyttja datatekniken

för en systematisk kartläggning av enskildas förhållanden.

Motionärerna uttalar att de redovisade problemen bör underkastas en mera

systematisk prövning. Statsmakterna synes vara medvetna om att frågan fått en

tilltagande aktualitet. I interpellationssvar 1967 har anförts, att integritetsskyddskommittén

kommer att uppmärksamma de olika problem som den moderna

tekniken kan ge upphov till på personrättens område. Motionärerna framhåller,

att direktiven till denna kommitté dock inte innehåller hänvisning till de problem

som datateknikens utveckling kan tänkas medföra. Kommitténs huvuduppdrag är

också av så omfattande och komplicerad karaktär, att en prövning av frågor kring

datatekniken i vart fall kan befaras bli avsevärt fördröjd. Samtidigt är datatekniken

på utomordentligt snabb frammarsch inom svensk administration.

Om integritetsskyddskommittén anses böra behandla de i motionerna berörda

frågorna synes det enligt motionärerna i varje fall lämpligt att kommittén erhåller

tilläggsdirektiv härom. De problem som datatekniken aktualiserar är emellertid av

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 saml. Nr 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 47 år 1969

delvis annan karaktär än de problem som kommittén i första hand har att behandla.

I viss utsträckning synes de ha särskilt nära samband med sekretesslagstiftningen.

Särskild teknisk expertis är även erforderlig. Motionärerna uttalar att det noga

bör prövas i vilka former ett utredningsarbete på detta område bör bedrivas.

Utskottet

Motionärerna framhåller att datateknikens utveckling skapar problem i fråga

om den enskilde medborgarens rätt till privatliv och hemställer att dessa problem

blir föremål för utredning.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att datatekniken och särskilt tillkomsten

av databanker och möjligheten att överföra information mellan olika

dataregister kan ge upphov till svårlösta konflikter med den enskildes rätt till

integritet.

Chefen för justitiedepartementet har i dagarna tillsatt en ny utredning om offentlighet

och sekretess beträffande allmänna handlingar m. m. Bland de frågor som

skall utredas nämns i direktiven särskilt de som sammanhänger med datateknikens

utnyttjande i offentlig förvaltning. Det framhålles därvid att övergången till ADB

har väckt oro framför allt beträffande riskerna för opåkallade ingrepp i den personliga

integriteten.

Vidare har chefen för justitiedepartementet tillkallat utredning angående kreditupplysningsverksamheten.

Inom ramen för denna utredning avses närmare undersökas

under vilka förutsättningar enskilda skall få göra sammanställningar och

analyser på grundval av offentligt material med hjälp av ADB-teknik.

Genom dessa båda utredningar synes motionärernas önskemål bli tillgodosedda.

Utskottet finner sig inte böra tillstyrka bifall till motionerna utan hemställer,

att riksdagen anser de likalydande motionerna 1:301 och

11:332 besvarade med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 13 maj 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Oscar Carlsson (s), Hedlund (s), Eric Peterson

(fp), Ernst Olsson (ep), Hansson (s), fru Landberg (s), herr Ove Karlsson (s) och

fröken Pehrsson (ep);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Rimås (fp),

Nilsson i Bästekille (m), fru Ekroth (s), herrar Johansson i Simrishamn (s), Andersson

i Örebro (fp), Johansson i Växjö (ep) och Green (s).

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1969

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.