Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om inventering av väderkvarnar.

1969-05-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1969:48, Utlåtande i anledning av motioner om inventering av väderkvarnar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 48 år 1969

1

Nr 48

Utlåtande i anledning av motioner om inventering av väderkvarnar.

I de likalydande till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna I: 874

av herrar Yngve Nilsson och Blomquist samt II: 1011 av herrar Nilsson i Bästekille

och Clarkson hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla

om en inventering av de svenska väderkvarnarna samt en utredning om vilka som

bör bibehållas som kulturminnesmärken.

Motionärerna framhåller att de väderkvarnar som finns kvar står som pittoreska

men fallfärdiga monument över en gången tid. Några har tillvaratagits för att efter

restaurering användas som serveringslolcaler, men detta har knappast någonting

med bevarandet av den gamla bondekulturen att göra.

Vidare anför motionärerna att i en tid då man satsar stora belopp för att tillvarata

turistvärden borde det vara naturligt att man även bevarade ett antal av de

särpräglade väderkvarnarna. Riksdagen beviljar varje år medel för vård av kulturminnesmärken.

Det borde av dessa medel avsättas de ofta blygsamma belopp som

erfordras för att restaurera de gamla väderkvarnarna, men först måste en inventering

av beståndet ske så att man kan välja ut och restaurera sådana som är utmärkande

för trakten.

Remissyttranden

Över motionerna har avgivits yttranden av riksantikvarieämbetet och Samfundet

för hembygdsvård.

Riksantikvarieämbetet har anfört:

Sveriges äldre väderkvarnar har ägnats ett ganska stort intresse av flera forskare.

Under senare år har sålunda bl. a. två större arbeten utkommit, som behandlar

äldre kvarnar, Sven B. Eks Väderkvarnar och vattenmöllor (Nordiska Museets

handlingar nr 58) och Ernst Mankers Kvarnar på Tjörn (Nordiska Museets handlingar

nr 64). Någon hela landet omfattande undersökning och inventering av de

äldre väderkvarnarna har emellertid ännu icke företagits. För ämbetet, som icke

sällan har att behandla ärenden om bevarande och restaurering av äldre kvarnar,

skulle en dylik inventering utan tvivel vara till stor hjälp. Den skulle göra det möjligt

för ämbetet att med större säkerhet avgöra, vilka objekt som i första hand bör

bevaras och upprustas.

En preliminär inventering torde i större delen av landet kunna utföras genom

landsantikvarierna. En mer ingående inventering och bearbetning av materialet

måste bli mycket tidskrävande och kan därför icke utföras genom dessa eller av

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 saml. Nr 48

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 48 år 1969

ämbetets ordinarie personal. Ämbetet är dock berett att ombesörja en dylik fullständigare

registrering av de äldre väderkvarnarna under förutsättning att härför

erforderliga medel ställs till ämbetets förfogande. Kostnaderna är dock svåra att

uppskatta, innan den preliminära inventeringen har genomförts och det med någorlunda

säkerhet fastslagits, hur många kvarnar som kommer att beröras. Kostnaderna

torde emellertid knappast komma att understiga 200 000 kronor.

Av de statliga medel som står till ämbetets förfogande för kulturminnesvård

(för budgetåret 1968/69 555 000 kronor under anslaget B 37. riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum: vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken)

har under årens lopp mindre summor anslagits för underhåll och

iståndsättning av ur kulturhistorisk synpunkt värdefulla väderkvarnar. Anslaget,

som måste användas för ämbetets mångfaldiga uppgifter inom kulturminnesvårdens

vidsträckta fält, är otillräckligt, och att med dessa medel bekosta den ovan berörda

mer ingående inventeringen eller en systematisk upprustning av väderkvarnsbeståndet,

även om man skulle inskränka sig till de ur kulturhistorisk synpunkt mest

värdefulla kvarnarna, är uteslutet. Skall en sådan inventering och upprustning bli

möjlig måste anslaget väsentligt höjas eller andra särskilda medel anslås för ändamålet.

Samfundet för hembygdsvård har anfört:

Samfundet anser, att den föreslagna inventeringen och utredningen angående

väderkvarnar bör komma till stånd. Det kan erinras om att ett omfattande arbete,

ofta på frivillighetens väg, utförts för att rädda kulturellt värdefulla kvarnar främst

i Skåne där det finns en särskild organisation för ändamålet samt även på Öland

och Gotland. Kvarnar av ifrågavarande slag är ofta av stort kulturhistoriskt värde

och dessutom ett förnämligt inslag i landskapsbilden.

Många kvarnar får förfalla emedan restaureringar är dyrbara och pengar inte

alltid finns deponerade. Det är därför tacknämligt om just denna del av kulturminnesvården

kunde få ett speciellt anslag.

En eventuell inventering och utredning bör kunna ske genom landsantikvarien

och hembygdsförbunden samt, när det gäller Skåne, Föreningen Skånska möllor.

Utskottet

I motionerna hemställes om en inventering av väderkvarnar och utredning om

vilka som bör bibehållas som kulturminnesmärken.

Riksantikvarieämbetet har uttalat att en preliminär inventering i större delen av

landet torde kunna utföras genom landsantikvarierna och har förklarat sig berett

att ombesörja en fullständigare registrering om särskilda medel härför ställes till

förfogande.

Samfundet för hembygdsvård anser att den föreslagna inventeringen och utredningen

bör komma till stånd.

Representanter för utskottet har vid studieresa erhållit närmare information om

beståndet av kvarnar i Skåne och hittills vidtagna åtgärder för att bevara eller restaurera

ett antal av dessa. Härjämte har upplysningar erhållits om tillvaratagandet

av kvarnar i Danmark.

Utskottet anser det vara ett uppenbart intresse att man som ett led i vården av

kulturminnen söker bevara ett lämpligt urval av kvarnar i gott skick. Det synes

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 48 år 1969

3

därför önskvärt att en inventering sker i syfte att man skall kunna bedöma vilka

kvarnar som i första hand kan och bör iståndsättas. Bl. a. skulle detta ge en värdefull

vägledning för lokala organisationer för hembygdsvård m. fl., som i flera fall

visat stort intresse för frågan och redan nedlagt ett inte oväsentligt arbete på avgränsade

inventeringar och även åtgärder för restaurering.

Svårigheterna att restaurera väderkvarnar synes snabbt öka på grund av förfall

och tilltagande brist på personer med praktisk sakkunskap på detta område. Inventeringen

bör därför ske utan dröjsmål. Det är enligt utskottets mening lämpligt

att den ombesörjes av riksantikvarieämbetet. Vad utskottet anfört synes böra ges

Kungl. Maj it till känna.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna I: 874

och II: 1011 i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad utskottet

ovan anfört.

Stockholm den 21 maj 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Oscar Carlsson (s), Hedlund (s), Eric Peterson

(fp), Helge Karlsson (s), Karl Gustav Pettersson (s), fröken Stenberg (m)*, herrar

Ernst Olsson (ep), Hansson (s)*, Ove Karlsson (s), fröken Pehrsson (ep)*, herrar

Axelson (fp)* och Ingvar Andersson (m);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Larsson i Borrby

(ep), Rimås (fp), Nilsson i Bästekille (m), Gustafsson i Uddevalla (s), fru Ekroth

(s)*, herrar Johansson i Skärstad (ep), Andersson i Örebro (fp), Green (s), Häll (s),

Aldén (s) och Rosqvist (s).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:304 Skrivelse till styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående riksdagens lokalfrågor på längre sikt in. m. a1 i texten