Sök i Ratio Lex

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

1969-02-25 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1969:6, Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av motioner angående de hemarbetandes

situation och angående en ekonomisk värdering av

hemarbete.

Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats

dels de likalydande motionerna 1:50 av herr Bengtson samt 11:57 av

herrar Börjesson i Falköping och Eriksson i Bäckmora, vari hemställes, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om en allsidig och

förutsättningslös utredning av möjligheterna till en socialekonomisk lösning

av hemarbetarnas situation i enlighet med motionernas syfte;

dels de likalydande motionerna I: 302 av fru Hamrin-Thorell m. fl. och

II: 414 av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl., vari hemställes, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t

genom samordning och komplettering av gjorda undersökningar ombesörjer

en ekonomisk värdering av det produktiva arbete som utförs i

hemmen.

Utskottet har upptagit motionerna till behandling samtidigt.

I motionerna I: 50 och II: 57 anförs att för den grupp kvinnor, som av

egen vilja väljer hemarbetet och för de kvinnor, som hänvisats härtill på

grund av bristfälliga åtaganden från samhällets sida i fråga om barntillsyn,

uppstår en ekonomisk situation som är klart diskriminerande jämförd med

den för de utanför hemmet arbetande. De trygghetsreformer som genomförts

och vilka är avsedda för alla medborgare här i landet omfattar i stort

sett inte alls de hemarbetande kvinnorna. I fråga om både sjukförsäkring och

andra trygghetsformer ankommer det på dem att ta egna initiativ för att

få tillräckliga förmåner. Anledningen härtill är att några exakta siffror

som kan belysa det ekonomiska värdet av hemservice i dess vidaste bemärkelse

inte föreligger. En råd detaljundersökningar har visserligen gjorts,

men någon paketlösning har inte åstadkommits. Ansträngningarna bör

enligt motionärerna inriktas på att ställa in hemarbetet i ett samhällsekonomiskt

perspektiv, varvid det är av största vikt att ingående utredning

kommer till stånd för att belysa värdet av hemservicen.

Motionärerna förordar en »hemekonomisk» reform, en socialekonomisk

lösning av hemarbetarens situation, som innebär att det stöd hon bör få

från samhället för sina tjänster kan ligga till grund för beräkningen av

sjukförsäkring, ATP etc. Förslagsvis kunde det motsvara barndaghemsBihang

till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

kostnaderna. I princip bör stödet beskattas samtidigt som det skall betraktas

som en inkomst av tjänst med rätt till ATP-poäng o. d. Reformen

kräver ett omfattande utredningsarbete för att inordna de hemarbetande

i sociallagstiftningen och skapa faktiska förutsättningar för fritt val mellan

hemarbete och annat arbete.

I motionerna I: 302 och II: 414 anförs att syftet med de undersökningar

som gjordes på 1950-talet beträffande det ekonomiska värdet av det produktiva

arbete som utförs i hemmen var främst att få en ekonomisk grund

att utgå ifrån, när det gällde alt försöka inplacera de hemarbetande kvinnorna

i vårt pensions- och socialförsäkringssystem i övrigt. Detta syfte

kvarstår och har ökat i styrka, men nya aspekter på den ekonomiska uppskattningen

av hemarbetet har tillkommit genom den ökande omfattningen

av servicehus och sex-viceområden.

Svårigheten att värdera hemarbetet ligger, framhåller motionärerna, i

det förhållandet att detta starkt varierar såväl ekonomiskt som tidsmässigt

från familj till familj. Det är beroende av familjens storlek, den hemarbetandes

utbildning för sitt arbete, arbetstakten, bostadens storlek och inredning

liksom familjens storlek och antalet familjemedlemmar som deltar

i arbetet. Men metoderna har ökat att mäta det ekonomiska värdet av den

arbetsinsats som åtgår för barnavården, tvätt, inköp, klädsömnad, lagring

av livsmedel m. m.

Under senare år har undersökningar gjorts i statlig regi eller privat med

statliga bidrag för att exempelvis ekonomiskt värdera vad som lönar sig

»att göra själv» och vad man sparar eller »ger ut» av pengar genom att

anlita alla de tjänster som industrin ställer till förfogande. Dessa undersökningar

ingår som ett väsentligt led i konsumentupplysningen och i de

nu så aktuella åtgärderna för att skapa kunniga konsumenter av betydelse

för den framtida produktionsprocessens inriktning. Även om svårigheter

kvarstår på grund av variationen i familjeförhållanden m. m. har nya möjligheter

öppnats för undersökningar på detta område, som ger ett starkare

underlag än vad vi nu har för att bedöma det ekonomiska värdet av hemarbetet.

Ett ingående studium av detta är inte endast värdefullt utan nödvändigt.

Det kan i första hand ske genom en samordning, komplettering

och utökning av de undersökningar som redan gjorts.

Tidigare behandling, utredningar m. m.

Riksdagen har vid åtskilliga tillfällen behandlat olika delfrågor beträffande

socialförsäkring och pension för hemarbetande kvinnor. Motioner

med förslag om frivillig tilläggssjukpenning vid barnsbörd för hemarbetande

kvinnor har avstyrkts av andra lagutskottet (utlåtande 71/1965,

11/1966, 6/1967 och 20/1968) och avslagits av riksdagen.

Vidare har motioner med förslag om rätt för hemarbetande kvinnor att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1969 3

tillgodoräkna sig pensionsår inom ATP för de år då de vårdar barn i de

tidigare uppväxtåren avstyrkts av andra lagutskottet (utlåtande 39/1966)

och lämnats utan åtgärd av riksdagen.

Vid 1966 års riksdag väcktes motioner med hemställan om utredning av

förslag rörande allmän egenpension. Andra lagutskottet föreslog (utlåtande

53/1966) att motionerna skulle överlämnas till pensionsförsäkringskommittén.

Riksdagen godkände utlåtandet.

Andra lagutskottet behandlade vid 1967 års riksdag motioner med syfte

dels till förbättring av sjukpenningen för husmödrar, i synnerhet för dem

med hemmavarande minderåriga barn, dels till högre ekonomisk uppskattning

av arbete i hemmet i andra sammanhang inom socialförsäkringssystemet.

Utskottet avstyrkte motionerna (utlåtande 29/1967) som avslogs

av riksdagen.

1968 års riksdag har i anledning av motioner med begäran om vidgad

möjlighet till frivillig sjukpenningförsäkring anhållit om utredning härom

(andra lagutskottets utlåtande nr 49/1968). Riksdagens skrivelse till Ivungl.

Maj :t har överlämnats till familjepolitiska kommittén.

Allmänna beredningsutskottet behandlade i utlåtande 10/1968 motioner

med begäran om utredning av möjligheterna till en socialekonomisk lösning

av de hemarbetandes situation. Utskottet fann därvid att stora ansträngningar

gjorts för att värdera det arbete som kvinnor utför i hemmet

såväl med vård av barn som i övrigt samt för att trygga de hemarbetande

kvinnornas ekonomiska ställning. Utskottet anförde vidare att olika utredningar

behandlade frågor rörande exempelvis vårdbidrag, sjukförsäkring,

pension, makars rättsliga förhållanden och bostadsservice samt fann att

motionärernas önskemål om utredning måste anses tillgodosedda genom

redan tillsatta utredningars arbete. Utskottet avstyrkte bifall till motionerna,

vilka avslogs av riksdagen.

I samma utlåtande nämndes vissa utredningar angående barnkostnader

såsom Retänkande om barnkostnadernas fördelning (SOU 1946:6), en utredning

publicerad 1951 (Sociala Meddelanden 1951: 5), betänkandet Samhället

och barnfamiljerna (SOU 1955:29) samt Kostnader för barns konsumtion,

vård och uppfostran 1958 och 1961 (Sociala Meddelanden 1961: 6).

Vidare har den år 1962 tillsatta familjeberedningen avgivit betänkandena

Ökat stöd till barnfamiljerna (SOU 1964: 36) som innehåller en sammanställning

av vissa uppgifter ägnade att belysa den aktuella ekonomiska

situationen för barnfamiljerna samt Hemarbete och servicekontakter (SOU

1965: 65) som utgör ett komplement till det tidigare betänkandet och omfattar

kartläggande undersökningar dels av familjearbetet, dels av familjernas

servicekontakter. Familjepolitiska kommittén arbetar med hithörande

frågor och skall därvid samråda med familjeskatteberedningen. Till

kommittén har överlämnats riksdagens framställning i anledning av motioner

om jämställdhet mellan män och kvinnor inom socialförsäkrings
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

systemet (andra lagutskottets utlåtande 38/1967) i vad den avser översyn

av sjukförsäkringsreglerna att övervägas vid kommitténs fortsatta arbete.

Till pensionsförsäkringskommittén bär med anledning av nyssnämnda riksdagsskrivelse

i vad den avser översyn av reglerna om pensionsförsäkring

givits tilläggsdirektiv. Även familj er ättskommittén har att beakta hemarbetande

kvinnors ekonomiska ställning. Härtill kommer den år 1967

tillsatta servicekommittén med uppgift att behandla frågor angående service

i bostadsområden bl. a. i form av anordningar för barntillsyn.

Frågan om värdering av hemarbete har i visst avseende upptagits av

familjedaghemsutredningen som i sitt betänkande Samhällets barntillsyn

— barnstugor och familjedaghem (SOU 1967: 39) upptagit frågan om dagbarnvårdarens

ersättning och uttalat (s. 49) att för en dagbarnvårdare med

heltidsarbete (4 dagbarn) en ersättning motsvarande timlönen för hemoch

barnsamariter (då 7: 30 i ortsgrupp 4 efter fyllda 25 år) skulle vara

motiverad.

Ytterligare värdering av hemarbetet har skett genom punktvis utförda

tids- och koslnadsstudier samt den köksundersökning som är under

arbete inom konsumentinstitutet, som även utarbetat förslag till en större

undersökning av produktions- och arbetsförhållandena i enskilda hushåll,

vilken avsett att förnya och utvidga en år 1957 företagen undersökning,

redovisad 1961 under rubriken »1000 husmödrar om hemarbete». Till den

planerade undersökningen utarbetades dels inom statens konsumentråd

PM angående behovet av undersökningar i hemmen, dels inom statistiska

centralbyråns utredningsinstitut PM med förslag till en undersökning av

hushållens arbetsorganisation in. m. Anslag begärdes av Stiftelsen Riksbankens

jubileumsfond, som dock inte biföll ansökan.

Konsumentforskningen och dess organisation har upprepade gånger varit

föremål för utredning. Konsumentupplysningsutredningen framlade i december

1966 delbetänkandet Effektivare konsumentforskning (Stencil H

1966: 3) som anmäldes i proposition 1967: 35 med förslag angående effektivisering

av verksamheten på pris- och konkurrensområdet samt konsumentvaruforskningen.

Utredningens förslag beträffande konsumentforskningen

föranledde att en ny utredning, Konsumentutredningen, tillkallades

i juni 1967 för att utreda riktlinjerna för den statliga konsumentupplysningen

samt därmed sammanhängande forsknings-, provnings- och undersökningsverksamhet.

Den nya utredningen har ännu inte avgivit några förslag.

Utskottet

I motionerna hemställs om utredning angående de hemarbetandes situation

för att inordna dem i sociallagstiftningen samt om samordning och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskoitets utlåtande nr 6 år 1969

5

komplettering av undersökningar beträffande en ekonomisk värdering av

hemarbete.

Vid åtskilliga tillfällen har olika delfrågor beträffande socialförsäkring

och pension för liemarbetande kvinnor behandlats av riksdagen och i vissa

fall blivit föremål för utredning och förslag till åtgärder. Olika statliga

utredningar har tillsatts för att lösa problem för liemarbetande eller för

dessa och andra grupper gemensamt. Utskottet förutsätter att dessa utredningar

beaktar de önskemål som framförts i motionerna I: 302 och II: 414.

Undersökningar beträffande kostnaderna för barns konsumtion, vård

och uppfostran har utförts ett flertal gånger. Andra undersökningar har

tagit sikte på att värdera övriga delar av hemarbetet. Konsumentforskningen

och dess organisation är föremål för utredning. I avvaktan på resultatet av

denna kan några större undersökningar endast med svårighet igångsättas.

Utskottet finner ej anledning att frångå vad utskottet uttalade i sitt utlåtande

till föregående års riksdag (10/1968) att ansträngningar gjorts för

att värdera det arbete som utförs i hemmet och för att trygga de hemarbetandes

ekonomiska ställning samt att motionärernas önskemål om utredning

måste anses tillgodosedda genom redan tillsatta utredningars arbete.

Utskottet finner sig därför ej kunna tillstyrka bifall till motionerna I: 50

och 11:57.

Med hänsyn till pågående utredning om konsumentforskningen synes det

olämpligt att binda resurser och arbetskraft vid större undersökningar

beträffande hemarbete. Utskottet finner sig därför ej heller kunna tillstyrka

bifall till motionerna I: 302 och II: 414.

Utskottet får alltså hemställa

1) att de likalydande motionerna 1:50 och 11:57 icke

föranleder någon riksdagens åtgärd;

2) att de likalydande motionerna 1: 302 och II: 414 icke

föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 februari 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

EINAR LARSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Hedlund (s), Helge Karlsson

(s), Karl Gustav Pettersson (s)*, Kilsmo (fp), fröken Stenberg (m)*,

herrar Ernst Olsson (ep)*, Hansson (s), Ove Karlsson (s), fröken Pehrsson

(ep), herrar Axelson (fp)* och Ingvar Andersson (m);

från andra kammaren: herrar Larsson i Borrby (ep), Nilsson i Bäste
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

kille (in), fru Hörnlund (s), herrar Johansson i Simrishamn (s)*, Andersson

i Örebro (fp), Wiklund i Härnösand (s), Hansson i Piteå (s)*, Hugosson

(s), Göransson (s), Johansson i Växjö (ep), fru Frsenkel (fp) och

herr Rosqvist (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fru Hörnlund (s).

ESSELTE AB. STHLM 69

914135

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.