Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om åtgärder för att få fram mer rättvisande mått och normer för olika välfärdskomponenter till ledning för samhällsplaneringen, i enlighet med vad som anförts i motionen.

1969-02-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1969:7, Skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om åtgärder för att få fram mer rättvisande mått och normer för olika välfärdskomponenter till ledning för samhällsplaneringen, i enlighet med vad som anförts i motionen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7 år 1969

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av motioner om statistik för bedömning av

levnadsnivån och om åtgärder för att mäta olika välfärds

komponent er.

Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats

dels de likalydande motionerna I: 867 av herr Brundin m. fl. samt II: 990

av herrar Burenstam Linder och Fålldin, vari hemställes att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Ivungl. Maj:t hemställa om utredning om möjligheterna

att parallellt med nuvarande nationalinkomststatistik producera en

statistisk serie avsedd att tjäna som ett bättre underlag för bedömningar av

levnadsnivån och förändringar i denna;

dels motionen II: 1002 av herr Larsson i Borrby, vari hemställes att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om åtgärder för att få fram

mer rättvisande mått och normer för olika välfärdskomponenter till ledning

för samhällsplaneringen, i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionerna 1:867 och 11:990 anförs alt det i nuvarande skede av den

ekonomiska utvecklingsprocessen är nödvändigt att försöka skapa en ekononomisk

statistik vid sidan av den nuvarande som bättre mäter förändringar

i levnadsnivå. I samband med att man lärt sig att någorlunda väl bemästra

konjunktursvängningarna har intresset för ekonomisk tillväxt kommit i förgrunden.

Värdet av den nuvarande statistiken som indikator på levnadsnivån

har successivt försämrats. Den främsta orsaken härtill är den stora betydelse

miljöproblemen kommit att få. Den nuvarande statistiken är så uppbyggd

att den fortgående miljöförstöringen inte belastar nationalinkomstkalkylerna.

Vissa negativa konsekvenser av den fortgående urbaniseringen utelämnas

också i statistiken.

Även om den nuvarande nationalinkomststatistiken ger en viss inblick i

levnadsnivån och förändringarna i denna, framhåller motionärerna vidare,

är dock den bild statistiken förmedlar ofullständig och skev så snart uppgifterna

utnyttjas för något annat än att belysa produktionsvärdena. Nationalinkomststatistiken

används på ett okritiskt sätt som mätare även på levnadsnivåns

utveckling. Hela debatten om den ekonomiska politikens medel och

mål får härigenom en felaktig inriktning. Det finns därför anledning att

undersöka möjligheterna att åstadkomma en mera rättvisande statistik. På

vissa punkter kan man röra sig i riktning mot beräkningar som ger en bättre

bild än den vi f. n. har. Även om ett visst mått av godtycke inte kan undvikas,

kan det dock göras mindre än det nuvarande. Det godtycke som ligger i att

helt förtiga vissa sammanhang och reducera deras betydelse till noll representerar

ett större godtycke än som skulle känneteckna en alternativ uppläggning.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7 år 1969

I motionen It: 1002 framhålles att man, för att visa att nationalproduktkalkylen

inte täcker mer än en del av varu- och tjänsteproduktionen i landet,

i första hand kan peka på att produktionen i hemmen är helt utelämnad.

Att man mer eller mindre tvingas till begränsningar i mätmetoderna leder

till att man får systematiska fel, om man med hjälp av nationalproduktberäkningar

vill jämföra »standarden» i olika länder. Själva metoden leder till

en systematisk övervärdering av standarden i de s. k. utvecklade länderna,

eftersom natura- och byteshushållning där har relativt mindre betydelse än

i de mindre utvecklade länderna.

De vanliga nationalproduktberäkningarna utgör enligt motionären inte

något särskilt bra mått på den totala välfärden i ett land. Buller-, luft- och

vattenföroreningar, vilka borde betraktas som kostnader i välfärdskalkylen,

kommer aldrig med i nationalproduktberäkningarna, och kostnaderna för

effektiva motåtgärder har i det perspektivet tett sig skrämmande stora.

Följden har inte bara blivit att vi har fjärmat oss från den optimala välfärdsutvecklingen

utan också att vi har tärt på vad man skulle kunna kalla naturkapitalet,

som är grunden för hela vår existens.

Det behövs, framhåller motionären, ett nytänkande som genomsyrar hela

samhället. Enklast skulle man naturligtvis komma ifrån problemet, om man

kunde sätta pris på alla nyttigheter av olika slag och på andra faktorer i

samhället, som kan sägas positivt eller negativt påverka välfärden. En sådan

prissättning är möjlig i betydligt större utsträckning än som hittills varit

vanligt. Även då man inte kan få fram ett marknadsbestämt pris finns det

ofta ett alternativpris, dvs. ett pris som man är villig att betala för att slippa

avstå från nyttigheterna.

Motionären anser att problemet måste uppmärksammas främst av politikerna,

ty när man stakar ut ett program för framtiden måste inriktningen

på detta styras av andra välfärdsmått än nationalproduktberäkningarna. Det

finns starkt behov av alternativa och kompletterande mått på välfärden.

Sådana har hittills i hög grad saknats inom den moderna samhällsplaneringen,

trots att de är helt nödvändiga.

Utskottet har behandlat motionerna samtidigt.

Utskottet

I motionerna hemställes om utredning om en bättre statistik för bedömning

av levnadsnivån och om åtgärder för att bättre mäta olika välfärdskomponenter.

Statistiska centralbyrån (SCB) handhar huvuddelen av den statliga statistikproduktionen

och har dessutom eu allmänt samordnande funktion inom

statistikområdet. Inom verket finns bl. a. en planerings- och samordningsavdelning

med en nationalräkenskapssektion, där beräkningen av nationalräkenskaper

sker. I anslagsframställningen för budgetåret 1969/1970 har

centralbyrån föreslagit att denna sektion skall utökas och ombildas till en

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7 år 1969

byrå, men förslaget har inte upptagits i årets statsverksproposition (bil. 9

s. 22—23). I samma anslagsframställning anmälde centralbyrån att den under

hösten 1968 skulle inkomma med skrivelse till finansdepartementet med

begäran om ytterligare anslag för nästa budgetår för förplanering av en

statistik över svenska folkets levnadsvillkor och attityder. Arbetet härmed

har blivit förskjutet och har ännu inte hunnit färdigställas, men avsikten är

att det skall fullföljas så snart som möjligt. Bakgrunden till det påbörjade

arbetet är enligt vad som inhämtats från centralbyrån att många typer av

analys inte kan utföras med uppgifter från gängse nationalräkenskaper. Man

kan t. ex. ifrågasätta om de mått på levnadsstandard som för närvarande

finns är rättvisande. Vid beräkningen av nationalinkomsten enligt internationella

överenskommelser kommer inte hänsyn att tas till sådana faktorer

som miljöförstöring och hemarbete, medan vissa för människan negativa

faktorer, såsom resor till och från arbetsplatsen, ingår som positiva i beräkningarna.

Dessa problem har uppmärksammats och man önskar inom centralbyrån

få i gång ett utvecklingsarbete som kan leda till att man får en

förbättrad statistik för att belysa människans villkor.

Även inom FN och dess forskningsinstitutioner i Geneve och New York

finns ansatser att försöka skapa ett nytt mått på framsteg och utveckling,

vilket kompletterar beräkningar av nationalprodukten.

Inom den år 1965 tillkallade låginkomstutredningen har påbörjats en undersökning

som syftar till en kartläggning av befolkningens levnadsnivå.

1 undersökningen strävar man efter att utvidga begreppet levnadsnivå, som

hittills använts såsom liktydigt med konsumtionsnivå, till att omfatta de faktiska

levnadsförhållandena, inbegripande även hälsa, arbete och utbildning

med sådana sekundära komponenter som förmögenhet, uppväxtförhållanden

och politiska resurser. Sådana faktorer som bostad, kostvanor, användning av

fritid och rekreation ingår också i bedömningen av levnadsnivå. Undersökningen

omfattar omkring 2 000 personer och skall bearbetas statistiskt. Frågan

om metodutveckling har ägnats stor uppmärksamhet i syfte att undersökningen

skall kunna bli en utgångspunkt för fortsatt arbete.

Utskottet anser att nuvarande ekonomiska statistik är ofullständig och

att nationalräkenskaperna inte är en adekvat mätare på levnadsstandarden.

Ett omfattande metod- och utvecklingsarbete erfordras dock innan man fattar

beslut om upprättandet av nya statistiska serier som mätare på levnadsstandarden.

Många komponenter som bör ingå i en dylik statistik torde i dag

inte vara kvantitativt mätbara, vilket är nödvändigt för att statistiskt kunna

följa utvecklingen. Den kartläggning av befolkningens levnadsnivå som utförs

av låginkomstutredningen torde vara ett steg i riktning mot förverkligande

av motionärernas önskemål. Utskottet vill även framhålla vikten av

att den inom statistiska centralbyrån tilltänkta förplaneringen för en kompletterande

statistik till nationalräkenskaperna kommer till stånd. Det i motionerna

1:867 och 11:990 framställda önskemålet om utredning synes där
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7 år 1969

med för närvarande vara tillgodosett. Ej heller torde det nu vara möjligt att

vidta ytterligare åtgärder i de syften som avses i motionen II: 1002. Utskottet

får därför hemställa

1) att de likalydande motionerna 1: 867 och II: 990 icke

föranleder någon riksdagens åtgärd;

2) att motionen II: 1002 icke föranleder någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 25 februari 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

EINAR LARSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Hedlund (s), Helge Karlsson

(s), Karl Gustav Pettersson (s)*, Ivilsmo (fp), fröken Stenberg (m)*, herrar

Hansson (s), Svanström (ep)*, Ove Karlsson (s), fröken Pehrsson (ep) samt

herrar Axelson (fp) * och Ingvar Andersson (m);

från andra kammaren: herrar Larsson i Borrby (ep), Rimås (fp), Nilsson

i Bästekille (m), Johansson i Simrishamn (s)*, Andersson i Örebro (fp),

Wiklund i Härnösand (s), Hugosson (s), Göransson (s), Johansson i Växjö

(ep), Green (s), Gadd (s) och Rosqvist (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Särskilt yttrande

av fröken Stenberg (m), herrar Ingvar Andersson (in) och Nilsson i Bästekille

(m):

Vissa ansatser till förbättringar i den statistik som avser att belysa förändringar

i levnadsnivån sker för närvarande. Men som påpekas i utskottets

yttrande har t. ex. en anslagsframställning från statistiska centralbyrån, avsedd

att bereda utrymme för dylika ansträngningar, inte upptagits i statsverkspropositionen.

Med tanke på betydelsen av att i politiska och särskilt

ekonomisk-politiska sammanhang veta hur olika åtgärder påverkar levnadsnivån

och med tanke på riskerna att som för närvarande sker lita till missvisande

mått vore det angeläget att stödja arbetet på att få fram en bättre

statistik av den typ som motionerna avser.

Svenska Reproduktions AB 1969

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.