Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om en förebyggande ungdomsvård, m.m.

1969-02-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1969:8, Utlåtande i anledning av motion om en förebyggande ungdomsvård, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 år 1969

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av motion om en förebyggande ungdomsvård,

m.m.

I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen 11:997 av

herr Johansson i Skärstad m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhåller om utredning i syfte

a) att söka närmare klarlägga dagssituationen och utröna orsakerna till

dagens läge i ungdomsvärlden,

b) att pröva vad som kan göras för en mer individualiserad vård av de

redan missanpassade,

c) att söka finna vägar för en förebyggande ungdomsvård.

Motionärerna anför, att situationen i den svenska ungdomsvärlden inger

många medborgare bekymmer. Den kända brottsfrekvensen bland de

unga är procentuellt sett ganska liten; man räknar med att 1—1,5 % av

en årskull pojkar och 0,2 % av en årskull flickor i åldern 15—21 år begår

handlingar som blir föremål för ingripanden. En jämförelse med motsvarande

siffror för 1920-talet ger emellertid vid handen att brottsfrekvensen

fram till 1950-talet ökat bland ungdomar i åldern 15—18 år med 500 %

för pojkar och 800 % för flickor. Utvecklingen går även mot en allt »hårdare»

och »kallare» brottskatalog.

Även beträffande den skötsamma ungdomen finns det enligt motionärerna

tendenser som kan te sig besvärande. Vid sidan om positiva drag i

beteendemönstren finns t. ex. sådana drag som respektlöshet för givna och

nödvändiga regler och minskad lust att ta ansvar i samhällslivet. I denna

utveckling kan enligt motionärerna ligga faror, som underlättar brottslighetens

spridning bland de unga.

Motionärerna påtalar också svårigheten att erbjuda ungdomar en vård

som svarar mot deras individuella behov. I ungdomsanstalter kan sämre

element vidareutveckla de mindre avancerades brottstendenser.

Urbaniseringsprocessen och en ideologisk kulturradikalism har enligt motionärerna

medverkat till en omvandling av samhällsstrukturen, där hemmet

och kyrkan har reducerats som impulsgivare. I samma mån har samhällets

ansvar ökat. De ledande skikten i samhället övar inflytande genom

massmedia. Det material som presenteras via dessa media kan emellertid

enligt motionärerna ge impulser till brottsliga beteenden, löslighet och ett

ökat bruk av alkohol. Ungdomen frånhändes alltmer det kapital av religiöstetiska

värden som tidigare generationer fick i den kristna fostran, och tryc1

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 saml. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 år 1969

ket från dåliga impulser har ökat. Motionärerna uttalar att samhället har

försummat att delge ungdomen bestående regler för en harmonisk samhällsgemenskap

och alltför ytligt har behandlat frågor om återanpassning

till normalt samhällsliv.

Motionärerna anför att situationen inrymmer ett tragiskt lidande både

för de missanpassade och deras omgivning och att samhället åsamkas stora

och onödiga kostnader.

Beträffande motiveringen i övrigt torde få hänvisas till motionen.

Riksdagsbehandling 1967 och 1968

Vid 1967 års riksdag väcktes motioner (1:662 och 11:839) med liknande

motivering och yrkanden som i den nu föreliggande. Allmänna beredningsutskottet

framhöll i sitt utlåtande nr 26 att betydande insatser gjordes

för att ur skilda aspekter studera ungdomsfrågor, klarlägga orsaker till

missanpassning och få underlag för systematiska åtgärder både i förebyggande

och rehabiliterande syfte. Utskottet fann att pågående och under senare

tid slutförda undersökningar i stor utsträckning tillgodosåg motionärernas

önskemål och förklarade sig dela den av socialstyrelsen i remissyttrande

uttalade uppfattningen att resultatet av aktuella utredningar och

undersökningar borde avvaktas innan ytterligare utredningar igångsattes.

Utskottet förutsatte emellertid att hithörande frågor kom att beaktas vid

översyn av barnavårdslagstiftningen. Utskottet avstyrkte bifall till motionerna.

I reservation till utlåtandet hemställdes om utredning för att söka

finna vägar för en förebyggande ungdomsvård, vari särskilt borde beaktas,

huruvida inte ett betonande av de kristna värdena skulle ha en positiv

verkan. Riksdagen biföll vad utskottet hemställt.

Samma år behandlade utskottet motion (II: 311) om utredning angående

orsakerna till den ökande ungdomskriminaliteten. Under hänvisning till att

pågående utredningar syntes i huvudsak tillgodose motionärens önskemål

avstyrkte utskottet (uti. nr 19) bifall till motionen, vilken avslogs av riksdagen.

I motion till 1968 års riksdag (II: 367) hemställdes om utredning i syfte

att närmare klarlägga orsakerna till ungdomens missanpassning och i följd

därav ge riktlinjer för förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Allmänna

beredningsutskottet fann att de problem som upptagits i denna och två

samtidigt i utskottets utlåtande nr 46 behandlade, likalydande motioner

föll inom området för ett flertal utredningar och särskilt tillsatta arbetsgrupper

och därmed kunde förutsättas bli beaktade. Mot utskottets beslut

att avstyrka bifall till motionen anfördes reservation med yrkande om bifall.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 år 1969

3

Utskottet

I motionen hemställs om utredning i syfte att klarlägga ungdomens situation,

att finna former för en mer individualiserad vård av missanpassad

ungdom och att finna vägar för en förebyggande ungdomsvård.

Motioner i liknande syfte har behandlats av utskottet åren 1967 och

1968 och har i enlighet med utskottets hemställan ej föranlett någon riksdagens

åtgärd.

Utskottet vill erinra om att socialutredningen, vars direktiv åter givits i

årets riksdagsberättelse (s. 133—141), har i uppdrag att bl. a. verkställa

en översyn av barnavårdslagstiftningen och därvid studera de nuvarande

barnavårdsorganens funktioner och funktionsförmåga samt lämpligheten

och verkningarna av i lagen angivna åtgärder, vård och behandling m. m.

En effektiv samordning av olika åtgärder och organ eftersträvas. I samband

med översynen bör frågor om ungdomsvårdsskolornas funktion och

ställning prövas. Väsentliga delar av motionärernas önskemål torde därmed

få anses bli tillgodosedda.

Utskottet vill även framhålla att vård- och behandlingsmetoder vid ungdomsvårdsskolorna

utvecklas genom försöksverksamhet och samarbete med

vetenskapliga institutioner. En klientelundersökning rörande ungdomsvårdsskolornas

elever väntas inom kort bli färdigställd.

Vidare må nämnas, att samarbetsorganet för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten

inom kort väntas framlägga förslag om förbättrat brottsförebyggande

samarbete på det lokala planet.

I årets statsverksproposition (bil. 10, s. 105—112) har föredraganden

uttalat att nuvarande och kommande ungdomsgenerationers situation måste

bedömas från delvis andra utgångspunkter än tidigare. Föredraganden framhåller

bl. a. behovet av olika försök och undersökningar för att klarlägga

hur samhället bättre kan anpassas till ungdomens behov samt berör sådana

attitydförändringar, som kan ta sig uttryck i bristande social integration

och ökad markering av ungdomskulturens främlingsskap i förhållande

till det etablerade samhället. Mot bakgrunden av sin redogörelse för olika

ungdomsproblem anmäler föredraganden avsikt att föreslå Kungl. Maj :t att

låta utreda frågor om de olika insatser som kan behövas för att bättre anpassa

förhållandena till ungdomens situation.

De problem som upptagits i motionen faller inom området för ett flertal

utredningars eller arbetsgruppers verksamhet. Motionärernas önskemål

kan förutsättas bli i huvudsak tillgodosedda utan något initiativ från riksdagens

sida. Utskottet finner sig ej böra tillstyrka bifall till motionen utan

hemställer,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 år 1969

att motion II: 997 icke föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 februari 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

EINAR LARSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Hedlund (s), Helge Karlsson

(s), Karl Gustav Pettersson (s)*, Kilsmo (fp), fröken Stenberg (m)*,

herrar Hansson (s), Svanström (ep)*, Ove Karlsson (s), Axelson (fp)*,

Andreasson (ep) och Ingvar Andersson (in);

från andra kammaren: herrar Larsson i Borrby (ep), Rimås (fp),

Nilsson i Bästekille (m), Johansson i Simrishamn (s)*, Andersson i Örebro

(fp), Wiklund i Härnösand (s), Hansson i Piteå (s)*, Göransson (s), fröken

Åsbrink (s)*, herrar Johansson i Växjö (ep), Green (s) och Rosqvist

(s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Särskilt yttrande

1) av herr Kilsmo (fp), fröken Stenberg (m), herrar Axelson (fp), Ingvar

Andersson (m), Rimås (fp), Nilsson i Bästekille (in) och Andersson i

Örebro (fp).

I motion II: 997 tar motionärerna upp ett ytterst angeläget ärende såväl

för den enskilde som för samhället, nämligen frågan om missanpassning

bland unga människor.

Motionen föreslår en ny utredning i hithörande frågor. Men såsom utskottet

påpekar pågår för närvarande utredning av en del av de spörsmål,

som behandlas i motionen. Därför har vi inte kunnat yrka bifall till en ny

utredning.

Däremot anser vi, att det hade varit värdefullt såväl för socialvårdare

som för ideella organisationer, som bedriver en uppsökande verksamhet

bland missanpassade, om en sammanställning hade kunnat göras av de

synpunkter, som redan nu finns på ungdomens missanpassning, och på de

åtgärder häremot, som myndigheterna vill stödja.

I utskottsutlåtandet beaktas ej heller motionens närgångna fråga efter de

vägar, som skulle kunna leda till en effektivt förebyggande ungdomsvård.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 år 1969 5

2) av herrar Svanström (ep), Andreasson (ep) och Johansson i Växjö

(ep).

Utskottet har i sitt utlåtande nr 9 behandlat de likalydande motionerna

I: 882 och II: 1004. Vi har i en reservation yrkat bifall till motionerna.

De problem som behandlas i motionen II: 997 anser vi vara betydelsefulla.

Vi vill emellertid framhålla att vi anser att den utredning som begäres i vår

ovan nämnda reservation även tillfredsställer utredningskravet i denna motion.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690034

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.